N R 8 2 0 0 4 7 M A J E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B vecko bladet LKABs stipendiater fick diplom och blomster på Bolagsstämmomiddagen den 28 april. Kulturstipendiet delades av Anna Kärrstedt och Sofia Jannok (här tillsammans med LKABs VD Martin Ivert). Flickorna har sedan barnsben arbetat med samisk musik, bland annat improviserad jojk. De delar på stipendiesumman och får 20.000 kr vardera. Årets idrottsstipendium på 40.000 kronor gick till Kiruna Handbollsklubb. De representerades av ordföranden Henry Kiviniemi och handbollens eldsjäl i Kiruna, Leif Johansson. Stipendiet får de bland annat för sitt ungdomsarbete. 6-7 T I L L V Ä X T S I D 2-3. V I B R A T I O N E R S I D 4-5. N Y A M A R K N A D E R S I D 8-9.
2 3 Tillväxt i Malmfälten är ett projekt som drivs av Progressum i Kiruna och Expandum i Gällivare. Projektet stöds av Kiruna och Gällivare kommuner, Nutek, Länsstyrelsen och LKAB. Syftet är att skapa tillväxt i Malmfälten genom att samverka mellan basindustri och lokala företag. C Exempelvis genom erfarenheter från LKABs förslagsverksamhet. Göran Olovsson, LKAB V E C K O B L A D E T w w w. l k a b. s e Information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Administration Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Gruvornas livslängd är inte bara en fråga om tillgång på råvara, utan även om tillgång till kunskap och kompetens att utveckla metoder och ta fram högkvalitativa produkter till konkurrenskraftiga priser, säger Göran Olovsson, LKABs representant i projektet och fortsätter: Skall LKAB i framtiden kunna rekrytera nya medarbetare till Malmfälten, då måste där finnas levande samhällen, vilket i sin tur förutsätter att det finns många duktiga företag inom olika branscher. T I L LV Ä X T. I dag köper LKAB en stor del av sina behov av exempelvis material och tjänster från leverantörer utanför Malmfälten. Detta beroende på att det inte finns lokala leverantörer som kan konkurrera med kunnande, kapacitet och pris. Med starka entreprenörsföretag och med referenser från LKAB blir det lättare för de lokala företagen att växa och att hitta kunder även utanför Malmfälten, säger Kajsa Andersson som är VD för Expandum i Gällivare. O M R Å D E N F Ö R S A M V E R K A N. Projekt TiM har under några månaders tid inventerat möjliga samverkansområden genom intervjuer Redaktion: Ove Köhler, 0970-761 16. Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: Vinter Reklambyrå, Luleå. Tryck: GTC Print AB, Luleå. En spännande och intressant dag tyckte många deltagare om seminariet i Lappeasuando. Från vänster, Mats Daglind, Kjell Karlin, Örjan Svensson, Per-Erik Mäki, Per Johansson, Håkan Siikavaara, Patrik Öryd och längst bak Jonny Johansson. hos ett antal företag och LKAB-medarbetare. De områden som har prioriteras av projektets styrgrupp att gå vidare med och djupanalysera och hitta potentialer i är följande: Utbildning Tekniska konsulter för löpande förändringar i processanläggningar Processteknik - projektledning, konstruktion och anläggning av processutrustning Reglerteknik Teknik för automatisk provtagning och analys TAK-baserad underhållsservice Transporter i fasta system (Bandtransportörer) Järnvägsteknik - tunga transporter (terminaler, bana och rullande utrustning) F L E R A V I N N A R E. Projektet har även tittat på vilka produkter eller produktidéer som finns - och som borde gå att sälja till andra marknader. Som ett led i detta genomfördes Idéträff kring LKABs förslagsverksamhet Det gäller att hitta samverkansområden som skapar tillväxt i Malmfälten och som ger vinna-vinna situation för såväl basindustri som de lokala företagen. K R E AT I V T I N O M L K A B. TiM projektet genomförde under måndag 26 april ett seminarium i Lappeasuando, med syfte att hitta nya former för att utveckla idéer från LKABs förslagsverksamhet till att göra säljbara produkter utanför företaget. Vid träffen deltog 22 utvalda personer med egen erfarenhet från idéutveckling. De kunde konstatera att det finns mängder med kreativa personer inom LKAB, som kommit fram med geniala förslag till att utveckla LKABs processer och blivit belönade för detta - men att dessa förslag alltför sällan blir till säljbara produkter utanför LKAB. P R O D U K T R Å D. Resultatet av träffen blev att man föreslår att ett produktråd inrättas - där förslagsställarna snabbt kan få hjälp med bedömning av sin idés marknadsvärde och samtidigt även få kontakt med tänkbara samarbetspartners, företag i Malmfälten som kan hjälpa till att förverkliga idéerna.
4 5 Vibrationer i Malmberget. Det har varit en del diskussioner om vibrationer i samband med sprängningarna i malmbergsgruvan. En del upplever att vibrationerna känns mer än tidigare. Inom FoU arbetas hårt med alternativ som kan minska vibrationer. I N G E T O N O R M A LT. Mellan 1995-2003 har vibrationsmätningar pågått kontinuerligt på mer än 50 olika platser i Malmberget i samband med sprängningar i gruvan. Som högsta årsvärden har vibrationsnivåer mellan 2,5-5,8 mm/sek uppmätts. Några riktvärden finns inte men innan skaderisk uppstår krävs en nivå av 8-9 mm/sek. Vi har ett undantag på Hermelinsbacken 8, där brytning pågår ca 250 meter under huset, säger Peter Ögren, Yttre miljö. Där har årshögsta noteringarna uppgått till mellan 12-18 mm/sek. Fastigheten ägs av LKAB och kommer på grund av brytningens utbredning att utrymmas under 2005. T J U G O H U S P E R Å R. Nitro Consult AB anlitas för såväl vibrationsmätningar som sprickbesiktningar. Analys och vibrationsmätning sker enligt svensk standard. Torbjörn Naarttijärvi. Zongxian Zhang. Vi besiktar ett tjugotal byggnader årligen, berättar Peter Ögren. Allt för att kartlägga eventuella skador och hittills har 140 hus i Malmberget besiktats. Spricktillväxten i Malmberget skiljer sig inte från vad som är normalt och som förekommer på andra orter i Sverige. VA R F Ö R S K A K A R D E T? Människan känner obehag redan vid mycket låga vibrationsnivåer. Styrkan på vibrationer beror främst på hur mycket sprängämne som detonerar samtidigt och avståndet till mätpunkten. Större strukturer och krosszoner i berget påverkar också. Viktigt är att borrhålen hamnar där dom planerats och att inte avvikelserna är för stora. Avvikelser kan ge inspända borrhål med förhöjda vibrationer som följd. Avståndet från sprängplatsen till bebyggelsen går inte att påverka och det är heller inte möjligt att i nuläget reducera håldimensioner och hållängd för att minska vibrationsnivåerna, berättar Torbjörn Naarttijärvi, chef Gruvteknik. Vibrationsnivåerna vid Hermelinsbacken beror på det korta avståndet mellan malmkropparna Johannes och Hens på V:a fältet och bebyggelsen. T R E A LT E R N AT I V. Ett omfattande forskningsprojekt med syftet att minska vibrationsnivåerna från V:a fältet pågår. Vad görs för att begränsa vibrationerna? Projektledare är Zongxian Zhang, Gruvteknik: Vi undersöker tre möjliga alternativ för att minska vibrationsnivån; Aktiv reduktion av vibrationer, förändrad skjutsekvens och delning av kransar E L E K T R O N I S K A K A P S L A R. Aktiv reduktion innebär att intervalltiden mellan de sprängborrhål som skjuts i en salva anpassas så, att vibrationerna från de olika hålen släcker ut varandra. Man använder elektroniska sprängkapslar med mycket liten tändspridning och tiden då varje kapsel skall detonera programmeras individuellt. Resultaten så här långt visar att vibrationsnivåer minskar med 10 % och att tiden för att spränga en krans minskar till under 0.2 sekunder mot normalt 1 sekund. D E L A K R A N S A R. I delar av Johannes förekommer kransar med betydligt längre borrhål, upp till 46 meter. Med så långa hål är sprängämnesmängden i ett hål över 400 kg. Här måste andra åtgärder till för att begränsa vibrationsnivåerna. Det som provats här är att dela kransarna i två delar. Den nedre delen i första kransen sprängs samtidigt som den övre delen i bakomvarande krans och de två delarna separeras genom den valda intervallfördelningen. F Ö R Ä N D R A D S K J U T S E K V E N S. Ytterligare ett sätt att minska vibrationerna är att ändra skjutsekvens av skivraskransar. Sprängningarna av en skivraskrans startar alltid med mitthålen för att garantera ett bra resultat. Mitthålen innehåller mest sprängämne och ger därför upphov till de högsta vibrationerna. Del 1 Del 2a och 2b Princip för delning av krans. Del 1 sprängs först sedan del 2a och 2b i en skjutning. Princip för ny sekvens. 1:a hål Prov med en annan skjutsekvens har genomförts i Johannes. I dessa prov detoneras ett av borrhålen med kort laddning på kransens högra sida. Detta borrhål ligger mot samhället. När efterföljande borrhål detonerar fungerar det först bortsprängda hålet som ett filter som begränsar en del av vibrationerna att passera det först bortskjutna hålet. Resultaten från proven visar på minskning av vibrationer med över trettio procent. F O R T S AT T U T V E C K L I N G. För närvarande pågår införande av förändrad skjutsekvens och delade kransar som skall leda till att vibrationsnivåer begränsas. Elektroniska sprängkapslar för aktiv reduktion är fortfarande att betrakta som en försöksprodukt och tekniken kräver mer utvecklingsarbete innan den är praktisk tilllämpbar.
6 7 Traditionellt och högtidligt. En bolagsstämma är lite högtidlig. Ett slags bokslut för året som gick. Så även när stämman som i LKABs fall bevistas av en enda ägare, staten, som föreslår och beslutar. Ägarens representant var Peter Lindell, ämnessakkunnig på Näringsdepartementet. Stämman hålls enligt bolagsordningen i Luleå, eftersom företagets säte är där. Den bevistas av ägare, styrelse, koncernledning samt av inbjudna gäster, inklusive media. Cirka 50-60 personer totalt. N Y S T Y R E L S E L E D A M O T. Den stora nyheten på årets stämma var att landshövding Per- Ola Eriksson valdes in i styrelsen, som nu alltså består av nio ordinarie ledamöter (varav två kvinnor) plus tre ordinarie arbetstagarrepresentanter. D E L Å R S R A P P O R T. I år var stämmodagen lite annorlunda. Delårsrapporten för kvartal 1, 2004 publicerades samma dag som bolagsstämman. Det blev lite svettigt för Ekonomi och Information att hinna med, eftersom de sista ändringarna i delårsrapporten som brukligt gjordes av LKABs styrelse bara någon timme innan stämman skulle börja. A N S VA R S F R I H E T. Årsredovisning 2003 lades fram, revisionsberättelsen innehöll inga anmärkningar, styrelse och VD fick ansvarsfrihet. Beslut togs om att utdela 281 Mkr av vinsten till ägaren. VD Martin Ivert rapporterade om råstålsrekord i världen, om Kina som den stora dragmotorn vad gäller förbrukning av järnmalm och stål - de har behov av jordbävningssäkert byggande av olympiska spel, världsutställning och vardagsliv för över en miljard människor. Han pratade också om ökande priser, att vi kan sälja allt vi kan tillverka, att vi har kommit halvvägs vad gäller resurssnål tillväxt mot 23 Mt år 2006 med befintliga resurser. Vi hörde att LKAB är etablerad kvalitetsleverantör, om dollarsäkringar och att LKABs grundare var förutseende när de i bolagsordningen skrev in att LKAB skall arbeta med mineraler (inte bara järnmalm), vilket LKAB nu gör genom Divisionerna Mining resp Minerals. VD nämnde också att strategiplanen i år rullas fram ett år - till 2007. Den nya verksamhetsplaneringen med rullande 12-månaders perioder innebär att affärsplanen görs om varje kvartal. Företagets styrs bl a med hjälp av väl valda nyckeltal, vilka också är lättare att kommunicera ut i organisationen. LKAB har många utmaningar framför sig. 10 procent av våra kostnader hänför sig till energi. Därför är det viktigt för oss att bevaka och påverka exempelvis frågan om utsläppsrätter. Det är positivt att vi hittar mer malm i såväl Kiruna som Malmberget. Företaget och samhällena kan leva vidare, även om det kan innebära mer eller mindre dramatiska samhällsomflyttningar, som vi arbetar för att lösa tillsammans med sakägare, Kommuner, Vägverk, Banverk, etc. S T Ä M M O M I D D A G. På kvällen var det traditionell bolagsstämmomiddag, i festivitetssalen på Stadshotellet i Luleå. Det bjöds, förutom på god mat och dryck, även på underhållning. Denna gång bland annat av Carina Henriksson, operasångerska från Lainio. Hans Larsson och Håkan Bäckström har under året avgått från styrelsen och avtackades för ett väl utfört arbete. Här delas också LKAB-stipendierna ut. Idrottsstipendiet på 40.000 kronor går i år till Kiruna Handbollsklubb, som representerades av ordföranden Henry Kiviniemi och Leif Johansson, handbollens eldsjäl i Kiruna. Kulturstipendiet delas av två glädjestrålande ungdomar, Anna Kärrstedt och Sofia Jannok från Gällivare, som under många år arbetat tillsammans med musik, bland annat med improviserad jojk. (Mer om stipendiaterna hittar du i Insidan resp LKABs hemsida på Internet).
8 9 Mot nya marknader. En investering på cirka fem miljoner kronor för inköp av en ny stor laserskärmaskin till dotterbolaget AB KGS Mekaniska, har tagits av KGS styrelse. Ett steg på vägen mot nya marknader, med hjälp av en höjd tekniknivå. Mikael Pudas, chef för KGS Mekaniska. Inför den stundande tillverkningen av malmvagnar åt LKAB finns ett behov av skärkapacitet. Men tanken med investeringen är också att försöka nå nya marknader utanför Malmfälten. För att göra det behöver vi höja vår tekniknivå, säger Mikael Pudas, chef på KGS Mekaniska. F Ö R Ä D L I N G O C H S A M A R B E T E. Ökad förädling och mer samarbete är nyckeln till framgång, anser man inom allt fler branscher. Det gäller även verkstadsindustrin i Kiruna och inte minst KGS Mekaniska. I höst startar tillverkningen av 110 malmvagnar åt LKAB, ett uppdrag som K-Industrier (tidigare Kockums Industrier) i Malmö fått. Stora delar av produktionen kommer att genomföras av ett konsortium med bas i Kiruna. Det är ett samarbete mellan KGS Mekaniska, Nybergs Mekaniska, GMKAB samt Narviksföretaget Nordnorsk Metallisering AS. Förhoppningen är att vi under produktionstiden ska hitta former för fortsatt samarbete. Tidigare har vi ofta stridit om samma brödbitar och då har inget av företagen riktigt haft chansen att lyfta sig teknikmässigt, säger Mikael. Att nu utveckla såväl den tekniska kapaciteten som kompetensen i företaget är vad som ska ske nu, och processen är redan i gång. M A L M F Ä LT E N S S T Ö R S TA V E R K - S TA D S F Ö R E TA G. LKAB-ägda Kiruna Grusoch Stenförädling, KGS, har totalt cirka 90 anställda, varav 60 i dotterbolaget KGS Mekaniska. Det är Malmfältens största verkstadsföretag inom stålkonstruktioner och maskinbearbetning. Företaget levererar allt från enstaka plåtdetaljer till färdiga produkter eller funktioner och bland kunderna finns exempelvis SJ, SSAB och Volvo. Men den största kunden är förstås LKAB. M A S K I N PA R K. I maskinparken finns bland annat ett stort datastyrt arborrverk och en bäddfräs som kan bearbeta upp till elva meter långa komponenter. Nu har KGS beslutat investera fem miljoner i en stor laserskärmaskin. Det finns redan en mindre i företaget som klarar att skära upp till 15 millimeter tjock så kallad svartplåt. I rostfritt klarar den upp till sex millimeters tjocklek. Den nya laserskäraren kommer dels att klara plåtar i nästan dubbla formatet mot dagens maskin, dels också tjocklekar upp till 25 millimeters svartplåt. Det innebär att KGS Mekaniska därmed ökar sin kapacitet till att klara cirka 80 procent av de behov som finns bland kunderna. Ö K A D F Ö R Ä D L I N G M I N S K A R AV- S T Å N D. Mikael Pudas konstaterar att detta innebär fördelar för såväl kunderna som för KGS Mekaniska. Med gasskärning blir det betydligt mer efterarbeten i bland annat borrning, fräsning och med att slipa av det så kallade skägg som bildas vid gasskärning. Det är helt enkelt en grövre metod. Med laserskärmaskin kan man skära ut exakt det man vill ha, med mycket hög precision, säger Mikael och fortsätter: När vi når en högre förädlingsgrad, så spelar också transportkostnaderna en mindre roll. Och vår tanke är att försöka nå nya marknader, även utanför Malmfälten, men för att göra det måste vi också höja vår tekniknivå. M A R K N A D E R. En ny tänkbar och stor marknad är Nordnorge. KGS Mekaniska gör redan i dag jobb för norska företag, men det finns betydligt fler tänkbara uppdrag åt exempelvis fiske- och varvsindustrin, och inte minst åt oljeindustrin. Man kan bara som ett exempel Laserskärning ger stora fördelar jämfört med gasskärning. nämna att norska Statoil varje år gör underhållsinköp för cirka 60 miljarder. Dessutom är det så att det inte finns någon laserskärmaskin i Nordnorge. Det borde vara en fördel för oss, men vi måste förstås också marknadsföra oss där, säger Mikael. M A L M VA G N A R B R A AV S TA M P. Det finns planer på ytterligare investeringar inom KGS Mekaniska, bland annat inom maskinbearbetning, svarvning och rundslipning. Utvecklingen, menar Mikael, går mot att leverantörer tar en alltmer aktiv roll i samarbetet med sina kunder. I stället för att bara leverera en beställd produkt, så blir det vanligare att man också levererar drift och underhåll av produkten och ibland även deltar i utvecklingsarbetet tillsammans med beställaren. Det tåget vill KGS Mekaniska vara med på och LKABs beställningar av malmvagnar är ett projekt som Mikael Pudas tror kan bidra till ett rejält avstamp när företaget nu satsar på teknikutveckling inför framtiden. De 110 malmvagnar som nu ska tillverkas är ett stort projekt som vi ska ta lärdom av. LKAB ska ju dessutom köpa in 700 helt nya vagnar och vår målsättning är givetvis att tillverkningen av de nya vagnarna ska ske i Malmfälten, avslutar Mikael. Robert Nyberg, operatör på den laserskämaskin som KGS Mekaniska har redan i dag.
10 11 Craig Griffiths har valts till ny ordförande för CF-klubben i Kiruna. Han är gruvingenjör från Australien och arbetar just nu som teknikutvecklare inom tillredningen i Kiruna. U TA C K Ett hjärtligt tack till arbetskamrater och arbetsledning för uppvaktningen i samband med min pensionering. Staffan Samuelsson Ett hjärtligt tack för uppvaktningen med present i samband med min pensionering från LKAB. Och tack till alla er som jag har haft förmånen att arbeta med under 28 år i företaget. Margareta Rudegran Hej då, alla ni på Kulis. Efter 31 år på driften slutar jag nu på LKAB. Ett hjärtligt tack till arbetskamrater och arbetsledning för uppvaktningen med blommor, presenter och guldhjälm. Ett särskilt tack till skiftlag 5 för den fint ordnade middagen på Ripan. Lilly Pålsson Q L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D P R O C E S S I N G E N J Ö R till pelletsverket i Svappavaara. Huvuduppgift är att se till att vi uppfyller kvalitets- och produktionsmål lång- och kortsiktigt, genom processtekniskt stöd till driftsorganisationen. Ring Roger Hahne (2808) för mer information. Intresseanmälan senast 7 maj till Lena Klippmark. P R O D U K T I O N S L E D A R E till hydraul- och komponentrep, PKU i Kiruna. Du skall leda ett team med 19 medarbetare. Uppdraget är att förse produktförädlingsprocess inom SAK med överenskommen tillgänglighet, underhåll av hydraulikutrustning samt smörjning. Mer information, ring Nils Thuuri, 1030. Intresseanmälan senast 10 maj till Lena Klippmark. senast 17 maj till Thommy Hagström. M E K A N I K E R till Förädlingen i Kiruna, PKU. Arbetet omfattar alla förekommande underhållsreparationer i samtliga verk. Produktionsledaren Görgen Orrmalm, 4820 kan ge mer information. Intresseanmälan senast 17 maj till Thommy Hagström. T K - P L A N E R A R E / B E R E D A R E till Förädlingen i Kiruna, PKU. Huvudsakliga arbetsuppgifter är tillståndskontroll - planering och beredning av aktiviteter i underhållssystemet - även att hålla anläggnings-, reservdelsregister, rondlistor, uh-dokumentation etc uppdaterade. Mer information kan du få av produktionsledare Kenneth Magnusson, 1624. Intresseanmälan senast 24 maj till Thommy Hagström. F Ö D D VA R? Den 10 juni 1969 - i Tasmanien, Australien. F Ö R Ä L D R A R? De bor i Australien, vid kusten norrut från Sydney. S Y S K O N? Jag har två bröder. En äldre och en yngre, vilket då betyder att jag är ett mellanbarn. D I N E G E N FA M I L J? Hustru Katarina och tre flickor. Den äldsta dottern är 7 år och tvillingarna 5 år. B O R N U? En lägenhet i Kiruna J O B B AT VA R? Överallt. Började mitt första riktiga jobb på en bank (NAB) i Melbourne. Läste sen till gruvingenjör i Ballarat. Praktik och examen vid dagbrott, kolgruva (Loy yang, Yallourn och Morwell). Första ingenjörsjobbet var vid Woodcutters Mine (underjordsgruva för bly och zink) utanför Darwin. Flyttade till Pajingo guldgruva, en ny gruva utanför Charters To- wers. Fick mitt gruvchefscertifikat innan vi flyttade till Sverige. Jobbade på PLM (nu Rexam) plastfabrik i Lidköping, innan jag fick jobb i Kimit AB som sprängtekniker. Flyttade 2002 till LKAB som tekniker och blev sedan byggledare inom gruvans tillredning/anläggning och är nu teknikutvecklare inom samma område. FA C K L I G K A R R I Ä R? Innan jag flyttade till Kiruna, visste jag knappt vad en fackförening var. 2003 blev jag suppleant i CF och nu 2004 har jag valts till ordförande. F R I T I D S I N T R E S S E N? Simning, slalom, läsa och vara med familjen. N Ä R Ä R D U G L A D A S T R E S P A R G A S T? Jag är gladast när allting går som det skall med familjen och jobbet. Argast kanske jag är när man gör fel och skulle veta bättre. Jag vill framföra ett stort tack till er alla eftersom jag slutade min anställning i LKAB på Valborgsmässoafton. Det har nästan hunnit bli 18 år inom olika befattningar i både Malmberget och Kiruna. Det har varit trevligt att få arbeta tillsammans med Er under dessa år och jag har lärt mej mycket. Tack även för presenter, blommor och tårta. Harebra! Jouni Hansen-Haug CF-KLUBBEN KIRUNA STYRELSE 2004 Ordförande: Craig Griffiths V ordförande: Bengt Perälä Kassör: Annettte Nordenstam Ledamöter: Magnus Malm, Tina Roos Suppleanter: Christer Holmberg, Carina Kemi Skyddsombud: Magnus Malm, Christer Holmberg P R O J E K T I N G E N J Ö R till pelletsverken i Kiruna. Din huvudsakliga uppgift blir att leda det kontinuerliga förbättringsarbetet som skall leda till en produktionskapacitet på 3,8 och 5 Mt i KK2 resp KK3. För mer information kontakta gärna Ulf Storeng, 2801. Intresseanmälan senast 12 maj till Lena Klippmark. S P E C I A L B O R R A R E till rasborrning i Malmberget. Arbetet omfattar alla typer av specialborrningar över hela gruvområdet enligt planer och direktiv från beställare. Även dagligt underhåll och mindre reparationer på aggregaten. Torbjörn Nilsson, 6292, kan ge mer information. Intresseanmälan senast 13 maj till Lage Fagerlönn. V V S - R E PA R AT Ö R till sovringsverket i Kiruna. Du kommer att arbeta med alla förekommande VVS-arbeten inom verket, samt med förebyggande underhåll. Kontakta gärna produktionsledaren, Ulf Niemi, 2700, för mer information. Intresseanmälan W K I R U N A L K A B F R I T I D K A N S L I O C H B U T I K Öppettider Onsdag: 07.30-10.30, 12.00-16.30 Torsdag: 07.30-10.30, 12.00-17.30 Fredag: 07.30-10.30 Krister, 1031 Bengt, 1313 Kansli, 1704 M A L M B E R G E T B U T I K E N I K U PA N Öppettider Tisdagar: 10-12 och 13-15. Onsdagar: 13-17 Torsdagar: 10-12 och 13-15 Veckobladet åter 4 juni På grund av helgdag mitt i vecka 21 samt klämdag för många den 21 maj, återkommer Veckobladet med nästa nummer fredag 4 juni. Sista numret före sommaruppehållet kommer den 18 juni. Christina och Ove
Leveranser Miljoner ton 2004 2003 2 2 H U V U D P R O C E S S E N. 1 januari 2 maj Ack 2004 Ack 2003 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) Pellets 5238 5251 Fines 2017 2025 2 0 Belöning tusen kronor 2004 2003 2 0 1 8? F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) KK2 1127 1211 KK3 1467 1367 KS 779 734 SK 1157 1196 1 8 1 6 1 6 ANR 1238 1291 BUV 1364 1360 SBV 123 118 1 4 1 4 1 2 W R Å M A L M ( k t o n ) Kiruna 7370 7370 Malmberget 4714 4807 1 2 1 0 8 6 4 2 0 8 F 9 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde leveranser (tom april) 87,3 94,0 A R B E T S M I L J Ö Olycksfallsfrekvens dvs, antal olycksfall med frånvaro per en miljon arbetstimmar (tom mars). Totalt LKAB 8,5 18,4 K O M M E N TA R E R ( v e c k a 1 7-1 8 ) Norra: Råmalm: -84 kton. Bergbrist pga låg kapacitet i lastningen. KBF: - 7 kton. Bergbrist. KK2: - 5 kton. Höga Gratereturer, test med ny bentonit samt problem med processfläkt. KK3: + 13 kton. Svp: -14 kton. Sen uppstart efter FU-stopp samt kylarproblem. Södra: Råmalm: -16 kton. MAF: -10 kton pga bergbrist. MPBO: Enligt plan. Rågods har prioriterats så att pelletsproduktionen inte ska störas. Denna vecka pågår repstopp i Vitåfors, uppstart planerad fredag 14 maj. 1 0 8 6 4 2 0