lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN

lantbruknu! Fossilfritt HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN

Fossilfritt lantbruknu! HANDBOK I MINSKAT FOSSILBEROENDE MED ÖSTGÖTAMODELLEN

Stort tack till till Helgenäs Bulktransporter, Perstorp Bioproducts AB, HKScan, Lantmännen Agroetanol, Lantmännen Cerealia, Max Hamburgare och Scania som ställt upp på intervjuer. Stort tack även till projektets referensgrupp Magnus Börjesson (AgroÖst), Ola Pettersson (JTI), Jan Eksvärd (LRF) och Kerstin Konitzer (Energikontoret), som har granskat innehållet. Tack även till de experter som bidragit till bokens innehåll; Martin Thorsson (AB Akronmaskiner), Helena Engström (Svensk Biogas), Pål Börjesson (Lunds Tekniska Högskola), Frida Källström (Lantmännen Energi), Inger Hyltén-Cavallius (Yara Sverige), Susanne Eckersten och Anna Berggren (Perstorp Bioproducts AB) och Urban Wästljung (Scania), genom att granska delar av eller hela materialet utifrån specifik kompetens. Illustrationer av Alida Andersson på AlidaForm. Grafisk design av Mikael Larsson på Göta Kommunikation och Affärsutveckling AB.

INNEHÅLL Östgötamodellen - fossilfritt i praktiken Inledning 8 Maskinanvändning 34 Transporter Alida Form 2014 58 Torkning Alida Form 2014 och uppvärmning 64 Alida Form 2014 El 72 Växtnäring Alida Form 2014 78 Framtida affärer för fossilfria Alida Form 2014 gårdar 90 Kontaktuppgifter 98

Förord Under 2010 började tre växtodlingsgårdar i Östergötlands län ersätta fossila bränslen i den egna produktionen och driften av gårdarna. Fossila bränslen bidrar till utsläppen av växthusgaser, vilket har en negativ påverkan på klimatet. I slutet av året 2013 hade nästan 95 % av alla fossila bränslen bytts mot förnybara energikällor. Totalt har utsläppen av växthusgaser minskats med drygt 430 ton CO 2 (koldioxidekvivalenter) eller i medeltal med 622 kg CO 2 per brukad hektar och år. De tre lantbruken har visat att fossila bränslen i lantbruksföretag kan ersättas av förnybara energikällor. Energikontoret och AgroÖst har gemensamt i uppdrag att lyfta goda exempel så att fler får kunskap om metoder och arbetssätt för positiv företagsutveckling ur klimatsynpunkt. Energikontoret, AgroÖst och de tre lantbruken sökte och beviljades 2012 medel från Jordbruksverket för att med projektet Fossilfria Lantbruk göra en modell av lantbrukens erfarenheter och sprida dem i form av en handbok. Handboken har tagits fram i samarbete mellan de tre lantbruken: Kasta Länsmansgård, Smedberga Backgård, och Övre Jolstad, samt Energikontoret Östra Götaland och JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. AgroÖst och Energikontoret är ansvariga utgivare. Lantbrukens erfarenheter utgör grunden i boken, och samlas under huvudrubriken Östgötamodellen - fossilfritt i praktiken. Modellen presenteras utifrån kategorierna maskinanvändning, transporter, torkning och uppvärmning, el och växtnäring. Dessa praktiskt inriktade avsnitt kompletteras med kortare avsnitt som sätter Östgötamodellens åtgärder i ett större perspektiv. 8

Maskinanvändning Transporter Torkning & uppvärmning El Växtnäring JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik har tagit fram ett verktyg för beräkning av klimateffekt vid omställning Alida Alida Form Form från 2014 2014 fossila energikällor. Med verktyget kan man räkna ut hur fossilberoende den egna gården är, och hur Östgötamodellens åtgärder skulle påverka den egna gårdens klimatpåverkan. Verktyget hittar du på webbsidan www.fossilfrialantbruk.se Materialet i handboken kan ses som en av många lösningar på hur fossila bränslen kan ersättas med förnybara. Modellen som beskrivs kan appliceras på alla typer av jordbruk; konventionellt som ekologiskt, spannmålsodling som djurhållning. Lantbrukare kan applicera modellen som helhet eller delar av den utifrån egna förutsättningar, vilja och intresse. Boken är en uppmaning till förändring: Det går att ställa om idag med befintlig teknik och utan större investeringar - varför vänta? Alida Form 2014 Alid Sättet lantbrukarna brukar jorden på skiljer sig inte från någon annan lantbrukare. Spannmål måste torkas och jorden bearbetas, skillnaden är att lantbrukarna gör detta med förnybara bränslen. Maria Elmwall PROJEKTLEDARE ENERGIKONTORET ÖSTRA GÖTALAND 9

VETE RAPS RAPSOLJA ETANOL Bilden visar förädlingen av lantbrukets råvaror i olika produktionskedjor. Det blir stora skillnader i klimatpåverkan med förnybara energikällor som insatsvaror i drift och produktion jämfört med fossila bränslen. Ett lantbruk med ett minskat fossilberoende lägger grunden för industrin att minska klimatpåverkan på sina slutprodukter. Genom att ställa om på liknande sätt genom hela kedjan kan vi producera livsmedel och energi m.m. med hjälp av förnybara bränslen istället för med fossila alternativ. Det är bra för klimatet och ökar efterfrågan på lantbrukets produkter. Med aktiva val tar vi ansvar och gör vad vi kan med befintlig teknik och befintliga bränslen. RAPSKAKA DRANK FOSSILFRI PRODUKTION ENLIGT ÖSTGÖTAMODELLEN MJÖLK KÖTT 10

MJÖL RME LIVSMEDEL GLYCEROL BRÄNSLE TVÅL BRÖD 11

Relevanta fakta och begrepp Växthusgaser Växthusgaser utgör grunden till växthuseffekten, och påverkar jordens klimat genom global uppvärmning. I boken har vi valt att fokusera på de naturliga växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Koldioxidekvivalenter Koldioxidekvivalenter anger hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet som andra växthusgaser. T.ex. har lustgas 298 gånger högre uppvärmningsförmåga än koldioxid. Ett lustgasutsläpp på 1 ton motsvarar därför 298 ton koldioxid. I handboken har vi valt att skriva CO 2 istället för koldioxidekvivalenter. Utsläpp för genomsnittlig traktor bygger i handboken på att traktorn körs 600 timmar per år med en snittförbrukning på 18 liter/h. Livscykelperspektiv När man beräknar hur stor påverkan ett visst bränsle har på växthuseffekten kan man välja att bara ta med de utsläpp som bränslet orsakar när det förbränns. Man kan också välja att även ta med de utsläpp som odling, produktion och transporter av bränslet orsakar, respektive den minskning av utsläpp som eventuella biprodukter ger upphov till (t.ex. genom att man kan använda presskaka från RME-framställning som djurfoder, som då gör att man inte behöver tillverka annat foder) det kallas att beräkningarna sker ur ett livscykelperspektiv. I denna handbok har vi uteslutande räknat ur ett livscykelperspektiv. 12

Energi kwh - klimatpåverkan Energianvändning anges ofta i enheten kwh (kilowattimme). När man pratar om energianvändning, skiljer man på direkt och indirekt energi. Direkt energi är kopplat till driften på gården och kan vara elenergi, dieselolja, eldningsolja och biobränsle. Med indirekt energi menar man den energi som belastar gården när man exempelvis använder handelsgödsel, bekämpningsmedel, ensilageplast, kalk och transporter. Själva energianvändningen har skett någon annanstans vid själva produktionen av varan. Utvinning och användning av energi orsakar en påverkan på miljö och klimat. Hur stor påverkan det blir beror på vilken energikälla som används. Biodiesel Biodiesel är ett drivmedel som framställs genom förestring av vegetabiliska oljor eller animaliska fetter. Det kan användas som bränsle, ensamt eller blandat med konventionell diesel, i dieselmotorer. Exempel på produkter som används för tillverkning är raps-, soja-, majs-, och palmolja. Den vanligaste formen av biodiesel i Sverige är RME, med raps som råvara. 13

12

När man använde hästar i lantbruket var höstplöjningen den kapacitetsbegränsande arbetsuppgiften. Två hästar klarade av att höstplöja ca 14 ha. En arbetshäst behöver ca 1 ha foderareal per år. Hästdrift har därmed en arealeffektivitet på ca 1:7. Ett hektar raps ger ca 1200 liter RME. Traktordrift av lantbruk kräver ca 85 liter bränsle/ha. Det leder till att 1200 liter RME räcker till att sköta ca 14 ha. Traktordrift har därmed en arealeffektivitet på ca 1:14. Jämförelsen är tankeväckande. David Varverud, Smedberga Backgård. 13

Dåtid nutid framtid I slutet av 1800-talet utgjorde havre omkring hälften av Sveriges spannmålsodling. Havre var bränsle till hästen, som i sin tur var motorn i hela samhället. 1892 uppfann Rudolf Diesel dieselmotorn och samma år byggde Henry Ford sin första bil. Redan 1912 hade det sålts nästan 9000 bilar i USA. En gigantisk marknad - helt beroende av olja - växte fram. Hur, var och när vårt oljeberonde uppstod kan förstås diskuteras, men faktum är att vi under 1800- och 1900-talet skapat en värld som är svår att tänka sig utan olja. Idag kommer omkring 80 % av världens energiresurser från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Samtidigt är oljan och övriga fossila bränslen ändliga resurser. Rekordåret 1965 upptäcktes nya oljefyndigheter motsvarande 55 miljarder fat olja. Idag hittas nya oljefyndigheter motsvarande ungefär 10 miljarder fat per år, samtidigt som vi pumpar upp drygt 30 miljarder fat per år. Förr eller senare når vi peak oil - det tillfälle när oljeproduktionen når sitt maximum. Här är vi nu Oljeproduktion 1600 1700 1800 1900 2000 2100 2200 2300 2400 Oljans tid i mänsklighetens historia. Oljeproduktionen kommer förr eller senare att nå sitt maximum - peak oil. Därefter kommer efterfrågan överskrida nya fynd. Det finns skilda åsikter om när detta inträffar, men med stor sannolikhet sker det under 2000-talet. Källa: Kjell Aleklett, Peeking at peak oil, 2012. 16

Den olja vi hittar blir också allt svårare att utvinna. Idag borrar man efter olja på 2000 meters djup i Mexikanska golfen, olja pressas ur oljesand trots att processen kräver mängder av energi, gas och olja utvinns ur skiffer och man planerar att borra efter olja under Arktis. Sådan här utvinning är komplicerad och dyr. Dyrare utvinning, krympande tillgång och växande efterfrågan - allt pekar på att oljepriserna kommer att stiga. Historiskt sett har ekonomisk tillväxt varit hårt kopplad till ökad oljekonsumtion, men så behöver det inte vara. I Sverige har vi de senaste 30 åren lyckats minska vår oljeförbrukning med bibehållen tillväxt genom att ställa om vår el- och värmeproduktion från olja till förnybara biobränslen. Minskade utsläpp trots växande ekonomi genom ökad användning av bioenergi Bioenergi BNP Klimatgasutsläpp 220 % 200 % 180 % 160 % 140 % 120 % 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Utsläppen av klimatgaser minskade med 16 procent mellan 1990 och 2011. Samtidigt ökade BNP med 56 procent, och användningen av bioenergi fördubblades. Källa: Svebio, Ekonomifakta, Naturvårdsverket. 17

100 % Fossilbränsleberoendet i olika sektorer - Oljeandelen av sektorns totala energianvändning Transporter Fjärrvärmeproduktion Bostäder och lokaler Industrin Elproduktion 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 1970 1985 2000 Idag 2020 2035 2050 Oljeanvändningen i olika sektorer andelen av sektorns energianvändning från 1970 fram tills idag, samt en möjlig utveckling fram till år 2050. Som framgår av figuren har användningen av olja reducerats inom flera sektorer. Under 15 år minskade oljeandelen från 70 % till 30 % inom sektorn för bostäder och lokaler. Det har gjorts förr och kan göras även inom transportsektorn. Arbetsmaskiner använder idag samma bränsle som vägtransporter och kan därför antas ha samma utveckling. Källa: Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030, Profu AB, Elforsk rapport 2013. Transportsektorn, jordbruksmaskiner och arbetsmaskiner i andra branscher är dock fortfarande till stor del beroende av fossila drivmedel, men detta kan ändras snabbt. Jämfört med bensin och diesel är biodrivmedel unga bränslen, vilket förstås innebär att utvecklingspotentialen är stor både när det gäller själva bränslena och motortekniken. Någon generallösning som ersättning för oljan som energikälla är inte så trolig, istället kommer det i framtiden behövas många olika lösningar: biogas, biodiesel (t.ex. RME), etanol, metanol, batteri/hybriddrift och vätgas. Framtidens biodrivmedel kommer att produceras av rest- och avfallsprodukter, men också av förnybara råvaror från skogen och jorden, och jordbruket kommer troligen vara både livsmedelsleverantör och energileverantör. I Sverige ligger idag 150 000 hektar mark i träda, mark som skulle kunna odlas med energigrödor och generera tillväxt för svenska lantbruk. Trädesarealen i hela Europa är 40 miljoner hektar. Genom att köra på lantbrukets bränslen skapas stora potentialer för tillväxt inom den svenska lantbruksnäringen, när energigrödor blir en alltmer konkurrenskraftig gröda. 18

Vi ser med spänning på framtida bränslealternativ, men under tiden vi väntar på dem kan vi byta ut det vi kan idag. Karin Varverud, Smedberga Backgård. 17

Därför fossilfritt på gården! Fördelarna med att driva lantbruk fossilfritt är många. Det är möjligt idag att sätta svenska lantbruk på kartan vad gäller både användning och produktion av förnybara bränslen. Vi har tillgång till energigrödor och stora möjligheter att höja produktionen av biodrivmedel inom landet. Det skulle skapa en ökad efterfrågan på biodrivmedel och skapa affärer för svenska lantbrukare, samtidigt som samhällets klimatpåverkan skulle minska. De tekniska lösningarna finns och i de flesta sammanhang är det enkelt att byta till förnybara bränslen. Ett svenskt lantbruk med 100 ha växtodling kan med enkla medel som att bara byta från fossila bränslen minska sina utsläpp med drygt 24 ton CO 2 per år. Det motsvarar 5 flygresor tur och retur mellan Stockholm-Bangkok per år. Något att vara stolt över! David Varverud, Smedberga Backgård. 20

Bättre för klimatet! Fossila bränslen är baserade på en ändlig råvara och användningen ger upphov till miljöproblem. Användningen av fossil diesel och eldningsolja i jordbruket leder till stora utsläpp av växthusgaser. Genom att följa Östgötamodellens exempel och byta till förnybara drivmedel i traktorer och maskiner, använda biobränslen i spannmålstorkar, använda klimateffektiva mineralgödsel, ställa krav på sina transporter och byta till grönt elavtal kan lantbrukets årliga växthusgasutsläpp minskas! Säkrare ekonomiska kalkyler! Priset på råolja påverkas i hög grad av världspolitiska händelser. Genom att använda flis eller pellets i torken slipper man oförutsägbara prisvariationer. Priserna på biobränslen är stabila och påverkas väldigt lite av världspolitiken. Säkrare energiförsörjning! Genom att minska beroendet av fossila bränslen ökar försörjningstryggheten vid eventuellt minskade tillgångar i framtiden. Minskade tillgångar på fossila bränslen kan orsakas av politiska skeenden eller naturkatastrofer. Biobränslen som RME, etanol, flis och pellets m.fl. är resurser som produceras och förädlas i Sverige. Nya affärsmöjligheter! Det finns idag en ökande efterfrågan på livsmedel och andra produkter som producerats på ett klimatmässigt mer hållbart sätt. Genom att ersätta de fossila bränslena med befintliga förnybara alternativ, kan lantbruket snabbt möta en sådan efterfrågan. Bra för lantbruksnäringen! Lantbruket köper fossil diesel och eldningsolja från oljebolagen för 3 miljarder kronor per år. Ökad användning av biobränslen i lantbruket gynnar marknadsutvecklingen av lantbrukets produkter och stimulerar istället tillväxt inom den egna näringen. Säkrare arbetsmiljö! Till skillnad från fossila bränslen, är inte biodrivmedel eller fasta biobränslen skadliga för miljön eller människan. Detta innebär kraftigt minskade risker vid hantering, lagring eller spill. 21

Östgötamodellen - fossilfritt i praktiken 2011 började de tre gårdarna i Östergötland: Kasta Länsmansgård, Övre Jolstad och Smedberga Backgård, ställa om från fossila till förnybara bränslen. Det gemensamma miljöintresset hade dock växt fram redan tidigare och det gjorde att gårdarna tillsammans startade ett företag 2006 som handlar med biobränslen. Det primära målet med att ställa om var att klara av en effektiv produktion utan att köpa in fossil energi. Det som låg närmast till hands var att byta ut allt fossilt drivmedel mot förnybart. Idag kör vi i princip alla traktorer och maskiner på RME. Johan Mattson, Övre Jolstad. Under projektets gång har engagemangen vidgats, och nu eftersträvas minsta möjliga klimatpåverkan även när det gäller inköpta förnödenheter och transporter in och ut från gårdarna. Alla tre gårdarna odlar spannmål och har bytt ut de befintliga oljeeldade torkanläggningarna mot fastbränslepannor som eldas med biobränslen. Elen som köps in är grön och till och med hetvattentvätten går på RME. Det har blivit något av en sport att hitta nya lösningar och idéer kring fossila bränslen på gården. David Varverud, Smedberga Backgård. Sedan 2013 ingår gårdarna i projektet Fossilfria lantbruk som drivs av Energikontoret i Östra Götaland och ägs av AgroÖst. I projektet sammanställs resultat från gårdarnas klimatarbete i samarbete med JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Målet med projektet är att sprida gårdarnas kunskap och erfarenheter och visa att det är möjligt att producera både livsmedel och bioenergi utan stora insatser av fossil energi. 22

Vi vill visa att den fossilfria gården är möjlig redan idag - med befintlig teknik. Vi kan inte vänta på framtida alternativ. Karin Varverud, Smedberga Backgård. KASTA LÄNSMANSGÅRD Vadstena kommun, 335 ha. Växtodling inriktad på raps, utsädesproduktion av vete, gräs och klöver. ÖVRE JOLSTAD Motala kommun, 150 ha. Växtodling inriktad på vete för etanolproduktion, råg, samt raps. SMEDBERGA BACKGÅRD Motala kommun, 200 ha. Växtodling inriktad på vete för etanolproduktion och raps. 685 ha totalt på alla tre gårdarna. 23

Gemensamt har gårdarna ersatt (2013 jämfört med 2009): 57 000 liter fossil diesel till jordbearbetning, sådd och tröskning med RME. Det motsvarar en besparing på ca 97 ton CO 2. 25 000 liter fossil dieselolja till spannmålstorkning ersatts av RME, samt pellets och flis. Det motsvarar en besparing på ca 65 ton CO 2. Delar av de inköpta transporterna görs idag med lastbilar som körs på RME. Det motsvarar en besparing på ca 9 ton CO 2. Transport av organisk gödsel görs utan fossila bränslen med en besparing på ca 9,5 ton CO 2. Idag används handelsgödsel som producerats enligt bästa tillgängliga teknik kompletterat med organisk gödsel och gröngödsling med en besparing på 244 ton CO 2 per år. Elen är bytt från svensk elmix till förnybar el från Sala-Heby med en besparing på 1,8 ton CO 2. Gårdarna strävar inte enbart efter att ersätta fossila bränslen med förnybara, utan vill också effektivisera utnyttjandet av andra resurser och minimera utsläppet av växthusgaser. Detta gäller till exempel växtnäringstillförseln där gårdarna strävar efter att använda gödsel med så låg klimatpåverkan som möjligt utan att påverka avkastningen. En del av den mineralgödsel man tidigare använde har idag ersatts av gröngödsling och organisk gödsel, men på grund av det höga fosforinnehållet i organisk gödsel kan inte växtodlingens hela behov täckas den vägen. En annan positiv effekt vid tillförsel av organiskt material är att mullhalten ökar vilket ökar kollagringen i marken. 24

Växtodlingen bedrivs till största delen utan plöjning. Med plöjningsfri odling kan fältarbetena ske snabbare och tekniken kräver något mindre energi. Den reducerade jordbearbetningen bidrar också till ett minskat utsläpp av koldioxid eftersom mer av kolet i marken blir kvar istället för att bli koldioxid. När jordens mikroorganismer och organiskt material blandas med luftens syre bildas koldioxid. Traktorerna för jordbearbetning och sådd är utrustade med GPS och autostyrning, en teknik som ger ett effektivt utnyttjande av maskiner, drivmedel och personal. Gårdarna diskuterar också möjligheten att gå över till fasta körspår (controlled traffic farming), en teknik som kräver autostyrning och fast arbetsbredd på samtliga maskiner. Det skulle göra att markpackning undviks helt utanför körspåren och därmed göra jorden mer lättbrukad och högavkastande. Gårdarna har modern däckutrustning och rutiner för anpassat lufttryck för att minimera markpackningen. 25

Perspektiv på Östgötamodellen De åtgärder som gårdarna i Östgötamodellen har genomfört kan de flesta gårdar i Sverige också genomföra. Vilka - och hur många åtgärder - som är lämpliga måste förstås avgöras från gård till gård. Samtliga gårdar i Östgötamodellen är växtodlingsgårdar. För gårdar med annan produktionsinriktning finns även andra åtgärder som har mer eller mindre inverkan på gårdens klimatpåverkan. Den enklaste åtgärden är att byta sitt elavtal till förnybar el det är bara ett telefonsamtal bort. De övriga åtgärderna kräver större insats, men inte större än att de i de flesta fall kan genomföras utan att gårdens produktion eller ekonomi påverkas. I vissa fall kan ekonomin förbättras! En annan enkel åtgärd är att ställa krav på förnybara transporter vid beställningstillfället av leveranser och hämtningar av spannmål. Det påverkar inte gårdens kostnader, men bidrar till minskade klimatpåverkande utsläpp från transporter av jordbrukets insatsvaror. De åtgärder som gårdarna i Östgötamodellen genomfört påverkar alla på ett eller annat sätt gårdens växthusgasutsläpp med fossilt ursprung. Av jordens klimatpåverkande växthusgasutsläpp står fossil energianvändning för omkring 60 %. I jordbruket står mineralgödselanvändning för de största utsläppen av klimatpåverkande gaser. Det beror på att tillverkningen är energikrävande och att den drivs med fossila energikällor. Gårdarna i Östgötamodellen köper så klimateffektiv mineralgödsel som möjligt, både för att minimera utsläppen av växthusgaser och för att genom sin efterfrågan driva utvecklingen mot grönare gödselalternativ. En del av gårdarnas näringstillförsel kommer även från organiska gödselmedel och kvävefixerande grödor, som har en gynnsam effekt på både klimat och bördighet. 26

Ton CO 2 -ekv per år 160 140 120 100 80 60 40 20 El Mineralgödsel Transporter Torkning Drivmedel 0 Helt fossilberoende Östgötamodellen Skillnad i klimatpåverkande utsläpp för en spannmålsgård med 100 ha spannmålsodling om den inte arbetat alls med minskning av sina utsläpp respektive om den skulle följa Östgötamodellens exempel. För en gård på 100 ha som idag använder uteslutande fossila bränslen och mindre klimateffektiv gödsel i sin produktion skulle en övergång till Östgötamodellen innebära en minskning av klimatpåverkande utsläpp med 68 %. Den enskilt största skillnaden utgörs av att mineralgödsel med lägre klimatpåverkan väljs, men även övergången till förnybart drivmedel och förnybar energikälla för torkningen gör stor skillnad. För en gård som använder andra energikällor kan fördelningen se annan ut. Om alla svenska gårdar kunde ställa om sin produktion på samma sätt som gårdarna i Östgötamodellen gjort, skulle det minska det svenska jordbrukets klimatpåverkan med nästan 950 000 ton CO 2 per år. Det motsvarar att utsläppen från nästan 30 000 genomsnittliga dieseldrivna traktorer per år helt skulle undvikas. 27

Ton CO 2 -ekv per år 2 000 000 1 800 000 1 600 000 El Mineralgödsel Transporter Torkning Drivmedel 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Idag Östgötamodellen Om alla svenska lantbruk kunde ställa om sin produktion på samma sätt som gårdarna i Östgötamodellen skulle utsläppen minska med nästan 950 000 ton CO 2 per år. Huvuddelen av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från lustgas från mark, samt metan från nötboskap och stallgödselhantering. Man kan genom olika åtgärder i sin växtodling och djurhållning påverka hur mycket gården påverkar klimatet. Jordbruksmark kan fungera både som kolsänka och som kolkälla, det vill säga lagra kol eller bidra till en nettoförlust av kol i form av koldioxid. Genom att lagra in kol i mark förbättras markens förmåga att hålla vatten och leverera näring. Det gör den även lättare att bearbeta vilket minskar bränsleförbrukningen för lantbrukaren. Att binda in kol i mark från atmosfären minskar också växthuseffekten. Lustgas bildas i marken till följd av mikrobiell aktivitet då kväveföreningar omvandlas med hjälp av bakterier. Denna aktivitet förekommer i all jord med organiskt innehåll, men ökar då kväve tillförs som gödningsmedel. 28

Beräkningarna av hur stor klimatpåverkan inlagring av kol i mark och lustgasutsläppen från mark har, är mycket komplexa. En större förståelse för dessa processer är en förutsättning för att klimatåtgärder ska utvecklas som potential för jordbruket. Östgötamodellen hjälper dig att minska gårdens utsläpp av klimatpåverkande gaser med fossilt ursprung. För att få ytterligare hjälp att minska gårdens utsläpp av klimatpåverkande gaser kan man till exempel gå med i Greppa näringen där dessa frågor behandlas. 29

Hur fossilberoende är din gård? Du kan själv testa hur många koldioxidekvivalenter din gårds fossilbränsleanvändning ger upphov till! Med det verktyg som tagits fram i projektet kan du också testa hur olika åtgärder skulle påverka gårdens utsläpp. Verktyget hittar du på projektets webbplats, och det är gratis att ladda ner och använda. Verktyget beräknar klimatpåverkan från växtodlingen i fem kategorier: el, drivmedel, torkning, transporter och mineralgödsel. Beräkningarna baseras bland annat på odlingsarealen för olika grödor, gårdens energianvändning och de insatsvaror som köps in. I verktyget visas sedan hur stora utsläpp av växthusgaser som brukandet av den aktuella arealen skulle orsaka vid tre olika inriktningar för driften: Helt fossilberoende, Min gård och Östgötamodellen. 30

På den helt fossilberoende gården i verktyget används fossil energi som energikälla i samtliga fem kategorier. På gården som drivs enligt Östgötamodellen har produktionsmedel valts för att minimera gårdens klimatpåverkan, utan att det påverkar gårdens ekonomi eller andra produktionsförutsättningar precis som gårdarna gjort i projektet. På Min gård är det du som ställer in det som gäller för din gård, och du får då ett mått på hur din gård ligger till mellan de två ytterligheterna i verktyget. Fossilberoende Östgötamodellen Torkning och uppvärmningen Eldningsolja Flis Drivmedel maskiner Diesel RME Drivmedel transporter Diesel RME Kvävegödsel Kvävegödsel utan Kvävegödsel med lustgasrening lustgasrening och energioptimerad produktion Elavtal Svensk elmix Förnyelsebar el De alternativ som används i verktygets ytterligheter - helt fossilberoende gård respektive Östgötamodellen. 31

Ton CO 2 -ekv per år 160 140 120 100 80 60 40 20 0 El Mineralgödsel Transporter Torkning Drivmedel Helt fossilberoende Min gård Östgötamodellen Tre olika nivåer av växthuspåverkande utsläpp från en gård med 100 ha spannmål. I verktyget kan du testa hur långt du kommit med din gård. I detta exempel har t.ex. utsläppen av växthusgaser minskats i Min gård genom fliseldning i spannmålstorken och kvävegödsel med lustgasrening och energioptimerad produktion för att täcka upp kvävebehovet. I verktyget kan du välja om du vill ta med alla utsläpp eller inte. När man beräknar hur stor påverkan ett visst bränsle har på växthuseffekten kan man välja att bara ta med de utsläpp som bränslet orsakar när det förbränns. Man kan också välja att även ta med de utsläpp som produktion och transporter av bränslet orsakar, respektive den minskning av utsläpp som eventuella biprodukter ger upphov till (t.ex. genom att man kan använda presskaka från RMEframställning som djurfoder, som då gör att man inte behöver tillverka annat foder) det kallas då att man räknar med livscykelperspektiv. I simuleringsverktyget Hur fossilberoende är din gård? kan man välja om man vill räkna med livscykelperspektiv eller inte. Verktyget finns att ladda ner på projektets hemsida: www.fossilfrialantbruk.se 32

31

Maskiner och drivmedel enligt Östgötamodellen Målet för gårdarna är effektiv växtodling med höga skördar, vilket starkt präglar valet av maskinkedja. Samarbete gårdarna emellan ger tillgång till modern teknik - via en gemensam maskinpark - utan att den kostar för mycket. Maskinparken är relativt modern med två stora traktorer samt redskap för jordbearbetning och sådd, som de tre fossilfria gårdarna äger tillsammans med en fjärde gård (den fjärde gården drivs inte fossilfritt). På de enskilda gårdarna finns därutöver mindre maskiner för lättare arbeten såsom vältning, sprutning, gödsling och transporter. Alida Fo Det enda fossilfria alternativet som finns inom räckhåll idag är RME-drift av konventionella dieseldrivna traktorer och maskiner. Det gjorde valet enkelt. Erik Jacobsson RME är en biodiesel som framställs av rapsolja. Förkortningen RME står för rapsmetylester. Biodiesel kan även tillverkas av andra fettrika råvaror som t.ex. soja eller tallolja. 34

Att köra fossilfritt RME är i allt väsentligt likvärdigt med konventionell diesel. Gårdarnas erfarenheter visar att det är enkelt att göra omställningen och tanka RME i vanliga dieseldrivna maskiner - om man har kunskap. Gårdarna började tidigt att i liten skala testa RME. Olika kvaliteter och olika maskiner testades. Skillnaderna mellan olika kvaliteter av RME är tydlig. Enklare kvaliteter ger sämre prestanda och lägre driftsäkerhet. RME av hög kvalitet är betydligt mer driftsäker. Under de år RME testades i liten skala på gårdarna kunde några mönster urskiljas. Vissa maskiner, maskintyper och typer av arbeten är mer lämpade än andra. Enligt gårdarna finns följande framgångsfaktorer i val av maskin och arbete. Nyare maskiner är mer lämpade att köra på RME än gamla. Nya bränslesystem med höga tryck genom bränslespridare ger mer finfördelad dimma i förbränningsutrymmet. Stora maskiner är mer lämpade att köra på RME än små. Stora maskiner har ofta mer påkostade och modernare insprutningssystem. Ny teknik lanseras i regel tidigare på en stor traktormodell innan den lanseras på en liten traktormodell. Tyngre arbeten med hög motorbelastning är mer lämpade för RME-drift än arbeten vid låg last eller med många tomgångstimmar. Gårdarnas enda förklaring är att den högre arbetstemperaturen gynnar antändningen av RME. Maskiner som används mycket är mer lämpade än maskiner som används få timmar varje år. Det hör samman med att lagring i fordon som inte används på lång tid skall undvikas. Gårdarna har jämfört sina egna resultat med erfarenheter från andra som har genomfört provkörningar på RME, t.ex. några tester på lantbruksskolor och liknande verksamheter. I många fall på små, äldre maskiner som används få timmar varje år. Erfarenheterna från dessa tester stämmer med gårdarnas drift av gamla och små maskiner. Äldre maskiner eller insprutningstekniker tenderar att förbränna RME sämre än diesel medan de moderna maskinernas prestanda blir oförändrad vid bränslebytet. 35