Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer Bild utan barn 29 Ensamstående kvinnor (20 44) gör mer hemarbete än män Sammanboende utan barn ökar skillnaderna Specialisering? Vid barn förstärks skillnaderna ytterligare mer specialisering? Bild sid. 34 Ojämställdheten befästs i tre steg Jfr. med lönekurvan från SCB Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par 13 % jämställda delar lika på städning, matlagning och tvätt
24 % semijämställda Mannen gör ganska mycket hemarbete men kvinnan har huvudansvar (OBS! viktigt) och gör mest 36 % konventionella Kvinnan gör allt eller mest av två sysslor och delar på den tredje (städning) 27 % Patriarkala kvinnan utför alltid två av de tre och oftast eller alltid den tredje Kvinnor mindre nöjda med situationen ju mer de gör medan männen alltid nöjda Totalt: Kvinnor har ökat sitt marknadsarbete och minskat hemarbetet män har minskat hemarbetet Ekonomiska faktorers påverkan på familjen och andra demografiska variabler I samtliga fall Nytta - kostnad Äktenskap (familjebildning) Bild SCB Specialiseringsargumentet För minskad familjebildning talar: Större skillnad ger större vinst d.v.s. eftersom skillnaderna har minskat.. Kvinnors marknadsproduktivitet har stigit i förhållande till hemproduktiviteten (Männens hemproduktivitet stigit?) Möjlighet att försörja sig själv
Välfärdssystem Mot detta talar: Alternativkostnaden för familjebildning har minskat slipper ge upp karriären (helt) för att ta hand om familj En del sociologer hävdar att många män vill ha en partner som bidrar mer till hushållskassan Övriga faktorer Stordrift mer pengar över Gemensam nytta Normer Männens (lågutbildade) ekonomiska ställning försvagats? mindre attraktiva? Motverkande effekter men antalet singelhushåll (eller ensam vuxen) ökat OBS! Sverige och singelhushåll Skilsmässa (familjeupplösning) Traditionell familj ger beroendeställning kvinnan har svag ställning Fortfarande kostnader vid skilsmässa
Bättre ställning på arbetsmarknaden ökar sannolikheten för skilsmässa Kostnad av jämställdhet? (felsyn) Arbete orsakar ej skilsmässa men möjliggör den kanske Plötsliga förändringar (inkomst) ökar sannolikheten för skilsmässa Lagar- underhåll Underhåll oklar påverkan minskad kostnad för den som får ökad för den som beetalar Normer igen (religion) Fertilitet Neoklassisk teori: Nytta(välmående, produktion, säkerhet) kostnad (tid, pengar) Kostnad av att ej ha barn Högre inkomst minskar antalet barn (högre alternativkostnad av tiden, mindre behov av trygghet i framtiden, lägre nytta av produktionen) Dock mer pengar per barn
Preventivmedel och fertilitetsstöd gör att barnantalet minskar och förstabarnet föds senare Familjens välbefinnande Två trender: Familjer med två inkomster ökar sekundärkarriär och relativ underordning Ensamhushåll ökar Kvinnor med barn lägre lön Män med barn högre lön Barnen Effekten av arbetande mödrar (OBS! fäder sällan studerade) Påverkas av många faktorer i omgivningen Barn mellan 2 och 4 utvecklas bättre socialt och intellektuellt om de är på dagis (motsvarande) När det gäller yngre barn är resultaten oklara en del negativa andra ingen påvisbar effekt När det gäller skolbarn är effekterna (framgång i skolan) (positiva av arbetande mor) OBS! metodsvårigheter inkomst, utbildning, arbete, socialt kontaktnät är alla korrelerade
BNP och hemproduktion Expanderat BNP-mått inkluderar hemproduktion och fritid USA 24% underskattning I länder med mycket hemproduktion underskattas välfärden Alternativkostnadsmetoden - Marknadsmetod