Handlingsprogram för skydd mot olyckor

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Stenungsund 2010-02-08 Typ av dokument: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-02-08, 6 Dnr 0847/09 Dokumentägare: Räddningstjänsten Giltighetstid: Revideras mandatperiod Framtagen av: Räddningstjänsten Reviderad 1

SAMMANFATTNING Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) i kraft. Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Enligt lagen ska kommunen utarbeta ett eller flera handlingsprogram för skydd mot olyckor. Stenungsunds kommun har valt att ha ett gemensamt program för allt förebyggande arbete och för räddningstjänstverksamheten. Handlingsprogrammet och arbetet med detta ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Underlag för Stenungsunds kommuns handlingsprogram utgörs av insatsstatistik, händelsedokumentation, kommunens riskinventering med efterföljande riskanalys. Stenungsunds kommun har en yta på 254 km² och folkmängden uppgick till 23 657 invånare [5] den 31 december 2008. Drygt hälften av befolkningen bor i Stenungsunds tätort. En stor del av kustområdet består av fritidshusbebyggelse. Under sommarmånaderna ökar antalet personer som vistas i Stenungsund något tack vare läget vid havet. Kommunen har en relativt varierad riskbild. Det finns en del objekt och miljöer som vid en oönskad händelse (t.ex. brand eller kemikalieutsläpp) kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Dessa analyseras och diskuteras mer ingående i kapitel 3.5, Omfattande risker. I denna del omnämns endast en del av de exempel som utgör Stenungsunds kommuns omfattande risker. Majoriteten av vardagsolyckorna sker i Stenungsunds tätort med en viss spridning kring de största vägarna. Av de dödsfall som sker i samband med olyckor som föranleder räddningstjänst står trafiken för flertalet. Utöver trafikolyckor är drunkningsolyckor och brand i byggnad de mest förekommande orsakerna till dödsfall vid olyckor som räddningstjänsten kallas till. En samlad kvantitativ analys av riskerna för Stenungsunds samhälle från hantering av kemikalier vid industrianläggningar samt väg-, järnvägs- och sjötransporter är sedan tidigare framtagen. Riskanalysen visar att delar av kommunen är utsatt för en på gränsen till icke tolerabel risknivå. Arbete med åtgärder för att minska riskerna bör även fortsättningsvis ha hög prioritet på räddningstjänsten. För att inte förvärra riskbilden för Steungsunds kommun är det mycket viktigt att samhällsplaneringen runtomkring industrin och dess transportvägar bedrivs med fokus på riskerna. Eftersom det fortfarande saknas brandvarnare i flertalet av de bostäder där dödsbränder sker bör det ytterliggare fokuseras på att informera/utbilda allmänheten om vikten av ett bra brandskydd i bostaden. Stenungsunds kommuns övergripande mål är att skapa en säker och trygg kommun, vilket innebär att människor inte skall utsättas för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter skall komma till skada på grund av oförutsedda händelser. Stenungsunds kommun skall i första hand genom förebyggande insatser så långt det är möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personer, personal och resurser. Kommunens övergripande mål omfattar hela riskbilden från det interna skyddet, vanliga olyckor, storolyckor till extraordinära händelser och ofred. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Avgränsningar... 5 1.3 Bakgrund... 5 1.3.1 Kommunalt handlingsprogram... 6 1.4 Stenungsunds kommun... 6 1.4.1 Allmänt... 6 1.4.2 Riskbild... 6 1.4.3 Riskutveckling... 7 2. Målsättningar... 7 2:1 Nationella mål enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778):... 7 2:2 Kommunens övergripande målsättning... 7 2:3 Kommunens mål... 7 2:4 Stenungsunds kommun kan uppnå sina mål genom att... 8 2.5 Mål under höjd beredskap... 8 3 Riskanalys... 9 3.1 Metodik... 9 3.2 Riskbedömning... 9 3.2.1 Riskmiljöer... 9 3.2.2 Huvudmetod... 9 3.3 Riskvärdering...9 3.3.1 Sannolikhet... 10 3.3.2 Konsekvens... 10 3.4 Dimensionerande händelser... 11 3.4.1 Bostäder... 11 3.4.2 Allmän byggnad... 12 3.4.3 Industri... 12 3.4.4 Annan byggnad... 13 3.4.5 Trafiken... 13 3.4.6 Terräng... 14 3.4.7 Vatten... 15 3.4.8 Riskmatris... 16 3.5 Omfattande risker... 16 3.5.1 Bostäder... 17 3.5.2 Allmän byggnad... 17 3.5.3 Industri... 17 3.5.4 Annan byggnad... 18 3.5.5 Trafiken... 18 3.5.6 Terräng... 19 3.5.7 Vatten... 20 4 Insatskarta och risklokalisering... 21 4.1 Bostäder... 22 4.2 Allmän byggnad... 23 4.3 Industri... 23 4.4 Annan byggnad... 23 4.5 Trafiken... 23 4.6 Terräng... 23 4.7 Vatten... 23 5 Statistik... 24 5.1 Balanced scorecard... 24 5.2 Tid till räddningsinsats... 25 5.3 Olyckornas lokalisering... 25 5.4 Dödsfall vid olyckor som föranleder räddningstjänst... 29 5.4.1 Dödsbränder... 29 6 Slutsatser och åtgärdsförslag... 31 6.1 Slutsatser... 31 6.1.1 Risker... 31 3

6.1.2 Tid till räddningsinsats... 31 6.2 Förslag till förbättringsåtgärder/fortsatt arbete... 31 6.2.1 Risker... 31 6.2.2 Tid till räddningsinsats... 32 7. Kommunens organisation... 35 7.1 Kommunens organisation för förebyggande skydd mot olyckor... 35 7.3 Organisation för operativ räddningstjänst... 37 7.3.1 Funktioner:... 37 7.3.2 Räddningsenheter i beredskap... 37 7.3.3 Operativ verksamhet... 37 7.3.4. Samverkan inom räddningstjänstområdet... 38 7.4.5. Olycksundersökningar, beslut och egenkontroll... 39 7.4 Personal och kompetens... 39 7.4.1 Mål... 39 7.5. Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter... 39 8. Varning information och alarmering... 40 8.1 VMA, information... 40 8.2 Alarmering... 40 Ordförklaring... 42 Bilagor...B1 4

1 Inledning 1.1 Syfte Handlingsprogrammet styr kommunens arbete med skydd mot olyckor. Ett av syftena är att på ett översiktligt sätt kartlägga och presentera kommunens risker. Dessa skall sedan utgöra underlag för det kommunala handlingsprogrammet. Fokus i analysen skall enligt lagen om skydd mot olyckor [1] ligga på de risker som kan leda till räddningstjänstinsats. Handlingsprogrammet förutsätter en bred samverkan inom kommunens alla verksamheter. Genom handlingsprogrammet kan det olycksförebyggande, skadebegränsande och skadeavhjälpande arbetet samordnas, vilket ger en samsyn i fråga om säkerhet och trygghet i kommunen. Handlingsprogrammet skall omfatta dels kommunens förebyggande verksamhet dels kommunens räddningstjänst och skall minst en gång per mandatperiod antas av kommunfullmäktige. 1.2 Avgränsningar Stenungsunds handlingsprogram för skydd mot olyckor har avgränsats till att gälla förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Stenungsunds kommun anser dock att en helhetssyn måste finnas inom arbetsområdet för att arbetet skall kunna vara effektivt och ge de positiva effekter som förväntas. Kommunens andra verksamheter och säkerhetssamordnare arbetar bland annat med: personsäkerhet personalsäkerhet ekonomisk säkerhet informationssäkerhet tekniskt skydd försäkringsskydd extraordinära händelser I riskanalysen fokuseras på konsekvenser för människoliv, egendom och miljö. Analysen avgränsas till olyckor som kan föranleda räddningstjänstinsatser, vilket innebär att t.ex. fallolyckor inte behandlas. Övriga relevanta risktyper (sjukdomsspridning, infrastruktursvikt, kriminell handling och social oro) är analyserade i en risk- och sårbarhetsanalys för Stenungsunds kommun [3]. Riskanalysen tar inte upp händelser vid höjd beredskap. Den valda riskanalysmetoden är översiktlig vilket innebär att ingen djupanalys av tekniska system och processer utförs. 1.3 Bakgrund I och med att räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor år 2004 tilldelades kommunen ett större ansvar för risk- och säkerhetsfrågor än tidigare. Arbetet med skydd mot olyckor utgår från de fem skeden som kan sägas utgöra räddningstjänstens verksamhetsområden (figur 1). 5

Figur 1 Olycksbearbetningens fem skeden [4] Modellen ovan innebär att man i de första tre skedena (förskedena) arbetar med att minska sannolikheten för olyckor och begränsa skadorna till följd av olyckor. De riskkällor som inte kan elimineras förutsätter en väl fungerande operativ räddningstjänst i skede fyra (insatsskedet). I skede fem skall insatserna följas upp och utvärderas. Resultatet av detta ligger sedan till grund för att genomföra förbättringar inom de tidigare skedena [4]. Utvecklingen kräver att räddningstjänst och arbetet med att förebygga olyckor blir effektivare och att samarbete sker såväl inom kommunens egna förvaltningar och företag som med andra kommuner och organisationer. 1.3.1 Kommunalt handlingsprogram Enligt Lagen om skydd mot olyckor skall det finnas handlingsprogram både för den förebyggande och för den operativa verksamheten i kommunen. Programmet skall bl.a. redovisa den lokala målsättningen samt de risker som finns i kommunen. 1.4 Stenungsunds kommun 1.4.1 Allmänt Stenungsunds kommun har en yta på 254 km² och folkmängden uppgick till 23 657 invånare [5] den 31 december 2008. Drygt hälften av befolkningen bor i Stenungsunds tätort. En stor del av kustområdet består av fritidshusbebyggelse. Under sommarmånaderna ökar antalet personer som vistas i Stenungsund något tack vare läget vid havet. 1.4.2 Riskbild Kommunen har en relativt varierad riskbild. Det finns en del objekt och miljöer som vid en oönskad händelse (t.ex. brand eller kemikalieutsläpp) kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Dessa analyseras och diskuteras mer ingående i kapitel 3.5, Omfattande risker. I denna del omnämns endast en del av de exempel som utgör Stenungsunds kommuns omfattande risker. Kommunen genomkorsas av E 6, där stora mängder farligt gods transporteras framförallt till men även genom kommunen. Järnvägsförbindelse finns i form av Bohusbanan med omfattande mängder farligt gods som fraktas genom Stenungsunds tätort. I tre hamnar för godstrafik lastas och lossas stora mängder farligt gods som sedan fraktas på havet eller i det omfattande rörledningssystem som fördelar ut kemikalier till de petrokemiska industrierna i Stenungsund. Utanför Stenungsund går även farleden för fartygstrafik upp till Uddevalla. Andra infrastrukturella anläggningar är det eldistributionsnät som delvis går via Vattenfalls kraftverksområde samt den naturgasledning som löper genom 2/3 av kommunen med uttag vid två av de större petrokemiska industrierna. 6

I kommunen finns också stora skogsarealer i svårframkomlig terräng samt ett antal stora petrokemiska industrier med komplicerade riskbilder, bl.a. med klorhantering, ammoniakhantering och hantering av brandfarliga varor. Det finns ett antal skolor, samlingslokaler och vårdinrättningar som är samhällsviktiga objekt med hög persontäthet i Stenungsunds kommun. Andra objekt värda att nämna är de av kulturhistoriskt värde, exempelvis kyrkor. Mestadels p.g.a. närheten till Göteborg saknar kommunen exempelvis större vårdinrättningar och kriminalvård, vilket ofta finns i kommuner av Stenungsunds storlek. 1.4.3 Riskutveckling I Stenungsunds kommun tillkommer ett antal objekt i riskbilden inom en relativt snar framtid. En ny hamn för lastning och lossning av gods kommer att byggas inom en snar framtid. Den pertrokemiska industrin håller på att byggas ut vilket leder till att volymerna av farliga ämnen ökar väsentligt i kommunen. Delar av industriutbyggnaden ersätter en äldre anläggning vilket förväntas leda till en något lägre risk för att en olycka inträffar för denna del p.g.a. modernare säkerhetssystem. Invånarantalet förväntas fortsätta att öka och kommer enligt prognos uppgå till 25 000 i kommunen år 2012 [6] vilket innebär att fler människor kan drabbas av en omfattande olycka. Antalet vardagsolyckor förväntas öka i och med att antalet invånare som kan orsaka olyckor ökar. 2. Målsättningar 2:1 Nationella mål enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778): Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 2:2 Kommunens övergripande målsättning Stenungsunds kommuns övergripande mål är att skapa en säker och trygg kommun, vilket innebär att människor inte skall utsättas för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter skall komma till skada på grund av oförutsedda händelser. Stenungsunds kommun skall i första hand genom förebyggande insatser så långt det är möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personer, personal och resurser. Kommunens övergripande mål omfattar hela riskbilden från det interna skyddet, vanliga olyckor, storolyckor till extraordinära händelser och ofred. 2:3 Kommunens mål Stenungsunds kommun skall uppfylla de nationella målen Stenungsunds kommun skall vid extraordinära händelser ha en organisation som motsvarar kraven på omedelbart agerande, uthållighet och samordning av kommunens åtgärder. Denna beskrivs i kommunens ledningsplan. Stenungsunds kommun skall ha ett fungerande system för skade- och tillbudsrapportering. Stenungsunds kommuns personal skall kontinuerligt utbildas i förebyggande säkerhet och skadeavhjälpande åtgärder. Stenungsunds kommuns alla skolbarn i årskurs 8 skall ges kunskaper om brandrisker, hur man skyddar sig mot bränder och personolyckor samt allmän riskmedvetenhet. Stenungsunds kommuns omsorgspersonal skall utbildas i riskidentifiering och praktiskt brand/olycksskydd. 7

Uppföljning och utvärdering skall göras efter varje insats mot brand och andra olyckor och sammanställas årsvis. I Stenungsunds kommun skall varje bostad vara utrustad med minst en fungerande brandvarnare i varje våningsplan. I Stenungsunds kommun skall Räddningstjänsten vara dimensionerad för att klara alla så kallade normalolyckor enligt riskanalysen och i samverkan med andra kunna förfoga över en väl fungerande organisation även vid större olyckor. 2:4 Stenungsunds kommun kan uppnå sina mål genom att Grunden för kommunens säkerhetsarbete skall vara riskinventeringar, riskanalyser och händelsedokumentation som belyser de olyckor och oönskade händelser som kan inträffa och därmed bättre förebyggas inom hela kommunens verksamhetsområde. Förmågan till anpassning och samverkan över gränser, mellan såväl verksamhetsområden som kommuner, skall vara styrande. Skadeavhjälpande resurser planeras och organiseras så att räddningsinsatser påbörjas inom godtagbar tid och på effektivaste sätt. Erfarenheter från den egna och andras organisationer tas tillvara och samordnas för att tillgodose största säkerhet och skydd mot olyckor. Kommunen genomsyras av ett högt skyddsmedvetande hos allmänheten, organisationer, företag samt kommunala verksamheter. Enskilda invånare, organisationer, företag och kommunala verksamheter aktivt ser sitt ansvar och därefter agerar mot förebyggande av olyckor och oönskade händelser. I takt med att samhället utvecklas; ständigt inventera nya och förändrade risker och således avsätta resurser för att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador, olyckor och oönskade händelser på personer, egendom eller miljö. Alltid utvärdera varje insats mot brand och olyckor och på så sätt verka för förbättringar. Ett system för kommunens egenkontroll skall tas fram som samlat följer upp och utvärderar kommunens uppgifter inom hela LSO-området. Införa ett skade- och tillbudsrapporterings system. 2.5 Mål under höjd beredskap Ovanstående inriktningsmål gäller även under höjd beredskap. Kommunens organisation vid höjd beredskap bygger helt på en förstärkning av den fredstida organisationen. Lednings-, räddnings-, förvaltnings- och skadeförebyggande organisation skall utnyttjas med så små förändringar som möjligt. En effektiv kommun i fred är grunden för en väl fungerande kommun vid höjd beredskap. 8

3 Riskanalys 3.1 Metodik En riskanalys kan genomföras med hjälp av ett flertal olika metoder. Valet av metod beror i huvudsak på vilken detaljrikedom och noggrannhet som eftersträvas. Denna riskanalys har utförts enligt metoder som inte tar hänsyn till detaljer i tekniska system och dylikt. Analysen är således att anse som en översiktlig riskanalys. På så sätt ligger fokus på att ta fram en helhetsbild av riskerna i Stenungsunds kommun vilket är det som eftersträvas. Metoden tar avstamp från Kronobergs länsstyrelses metod ROSA [7] Räddningsverkets metoder för kommunal riskanalys [8, 9] samt Jönköpingsmodellen [10]. 3.2 Riskbedömning 3.2.1 Riskmiljöer För att skapa en röd tråd i analysarbetet har de olika riskerna i Stenungsunds kommun kategoriserats i så kallade riskmiljöer [10]. De riskmiljöer som används är följande: Bostäder Allmän byggnad Industri Annan byggnad Trafiken Terräng Vatten 3.2.2 Huvudmetod Riskbedömningen utgår från två delar, båda indelade i ovanstående riskmiljöer. Den första delen Dimensionerande händelser grundar sig på Räddningsverkets metod för kommunal riskanalys [8, 9]. Det innebär att ett urval av händelsers risker (sannolikhet och konsekvens) blir värderade utifrån tillgänglig statistik (se bilaga 1 samt referens [11]) och räddningstjänstens erfarenheter. Konsekvensen kan delas upp i sådan för människoliv, miljö och egendom. Tyngdpunkten i denna riskanalys ligger på människors liv och hälsa. Den andra delen av riskbedömningen utgörs av omfattande risker. I denna presenteras exempel på kommunens större objekt eller miljöer som vid oönskad händelse kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Dessa kategoriseras inom de olika riskmiljöerna och bedöms utifrån ett mer händelsebaserat perspektiv då det statistiska underlaget inte anses tillräckligt omfattande i dagsläget. 3.3 Riskvärdering Vid värderingen av riskerna, d.v.s. bedömningen av sannolikheter och konsekvenser, har utgångspunkten varit de anvisningar som lämnats i Räddningsverkets Handbok för riskanalys [8] och dess föregångare [8]. Det statistiska underlaget för bedömningarna är hämtat dels ifrån den egna statistiken vid Stenungsunds räddningstjänst (se bilaga 1) och dels från föregående års statistik (1996-2008) från Sveriges räddningstjänsters insatsrapporter [11]. Urval från den statistiken gör att det går att jämföra insatsstatistiken med länets andra kommuner, befolkningsmässigt lika stora kommuner (20 000 25 000 invånare) samt riksstatistiken (se kap. 4, Statistik). Tillsammans med den erfarenhet som finns inom räddningstjänsten görs bedömningarna enligt följande kriterier för sannolikhet och konsekvens. Underlaget för miljökonsekvenser är bristfälligt och outforskat vilket leder till att riskbedömningarna är grova. Egendom saknar också bra underlag men bedöms enligt det uppmålade scenariot och räddningstjänstens subjektiva bedömning. 9

Figur 2 Omkring 2 800 människor omkommer varje år till följd av olycksfall. Endast en fjärdedel av de olycksfall som leder till att en människa omkommer föranleder räddningsinsatser. Hur det ser ut för egendom och miljö är för närvarande okänt.[12] 3.3.1 Sannolikhet Genom att se till statistik (se bilaga 1 samt referens [11]) om hur ofta en viss skadehändelse kan inträffa så har sannolikheten uppskattats till någon av följande klasser: Klass Frekvens 1. Mycket osannolikhet Mindre än en gång per 1000 år. 2. Osannolikt En gång per 100-1000 år. 3. Liten sannolikhet En gång per 10-100 år. 4. Sannolikt En gång per 1-10 år. 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år. 3.3.2 Konsekvens Konsekvenser för en viss typ av skadehändelse anges för människors liv och hälsa, egendom och miljö enligt följande: Människors liv och hälsa Klass Karaktär 1. Små Övergående lindriga obehag. 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag. 3. Stora Enstaka svårt skadade, svåra obehag. 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade. Egendom Klass Total skadekostnad 1. Små < 0,1 milj. SEK 2. Lindriga 0,1 1 milj. SEK 3. Stora 1 5 milj. SEK 4. Mycket stora 5 20 milj. SEK 5. Katastrofala > 20 milj. SEK Miljö Klass Karaktär 1. Små Ingen sanering, liten utbredning. 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning. 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning. 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning. 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning. 10

3.4 Dimensionerande händelser För att göra ett urval av händelser har metodik från rapporten om ROSA en metod för risk och sårbarhetsanalys [7] använts kombinerat med de händelser som finns med i Stenungsunds kommuns riskanalys från 1994 [2], En studie av risker och sårbarheter i Stenungsunds kommun (2007) [3] och Säkerhetsstudie Stenungsund [13]. Det innebär att ett antal representativa händelser tas fram i enlighet med figuren nedan. Den händelse som genomgår riskvärderingen representerar således en grupp av mer eller mindre liknande händelser. Varje händelse som värderas definieras närmre i samband med riskvärderingen. Värderingen görs utifrån statistik med de kriterier som definierades i föregående kapitel. Händelserna bedöms i fredstid och med de frekventa händelserna som grund. De större och mer konsekvensfokuserade, likt worst case -scenarios, behandlas i det andra avsnittet i bedömningen (kap. 3.5 Omfattande risker). Figur 3 En kommun är utsatt för tusentals olika risker. Ett antal händelser identifieras (röd ring) och väljs ut för fortsatt analys. De utvalda händelserna representerar typhändelser. [7] 3.4.1 Bostäder A. Brand i bostad Representerar stora delar av kommunens bostadsbestånd. Dimensionerande - Brand i lägenhet eller villa. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 3 - Egendom 2 - Miljö 1 Kommentar: Sannolikheten grundar sig på antalet bränder i bostad som räddningstjänsten larmas till varje år (ca 11 per år, utdrag från IDA-portalen, MSB, Stenungsund 1996-2008 [11]). Egendomskonsekvensen uppskattas utifrån kostnaden för skada av bostaden som uppstår vid det dimensionerande scenariot. 11

3.4.2 Allmän byggnad A. Brand i publika lokaler Inkluderar skolor, hotell, samlingslokaler etc. Dimensionerande - Brand i skola Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 3 - Miljö 2 Kommentar: Brand i skola inträffar mer sällan än brand i lägenhet. Automatlarm, ej brand - är inte med i statistiken [11]. Statistiskt sett skadas inte många vid brand i skola men egendomsskadorna kan bli mer omfattande. B. Brand i vårdanläggning Inkluderar vårdcentral, åldringsvård och övriga vårdbyggnader. Dimensionerande händelse Brand i ett rum på vårdanläggning Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 3 - Egendom 2 - Miljö 1 Kommentar: Det tänkta scenariot sker statistiskt sett mellan 1 gång på 1 till 10 år med konsekvensen att en person blir allvarligt skadad. Enligt statistiken från 1999 till 2008 utgör åldringsvården den stora delen av förekommande dödsfall [11]. 3.4.3 Industri A. Brand i större industrilokal Inkluderar industrier såsom lagerlokaler, modultillverkningsindustri, industri med brandfarlig vara etc. Dimensionerande är scenariot brand i större lagerlokal. Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 3 - Miljö 3 Kommentar: Uppskattningsvis sker en brand vart fjärde år med konsekvenser som medför kostnader i miljonklassen. Personskador är relativt ovanliga vid industribränder. Miljöskadorna är mycket beroende av vad som brinner och lokaliseringen i förhållande till vattendrag. 12

B. Brand i kemikalieindustri Inkluderar industri med omfattande hantering av kemikalier, brandfarliga gaser eller liknande. En kemikalieindustri har kemikalier som t.ex. kan ge snabbare brandförlopp, större riskområde p.g.a. spridning, explosioner etc. Dimensionerande händelse är brand på industri med kemikalie involverad eller hotad. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 2 - Egendom 3 - Miljö 3 Kommentar: Det är ytterst sällsynt att människor dör inom kemikalieindustrin generellt sett i Sverige. För industrin i hela riket är det i genomsnitt 1-2 personer som omkommer årligen vilket motsvarar att en person i Stenungsunds kommun omkommer per 400-800 år [11]. Det petrokemiska industriområde som finns i Stenungsund finns och andra sidan inte i motsvarande omfattning på någon annan plats i Sverige. En omfattande olycka inom den petrokemiska industrin kan leda till ett antal dödsfall, se vidare kapitel 3.5. 3.4.4 Annan byggnad A. Brand i lantgård Brand i lantgårdsdel är dimensionerande, ej bostad. Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 2 - Miljö 1 Kommentar: Det inträffar ca en brand vart tredje år i lantgårdar i Stenungsunds kommun [11]. 3.4.5 Trafiken A. Trafikolycka - Dimensionerande scenario är trafikolycka med två personbilar på någon av de stora vägarna i kommunen. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 4 - Egendom 2 - Miljö 1 Kommentar: Av de människor som omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsatser i Stenungsunds kommun utgör trafikolyckor 63 % (ca 1 person per år i genomsnitt 1996-2007) [14]. Det har dock varit en starkt positiv trend de senaste fem åren (betydligt färre dödsfall). 13

B. Olycka med farligt gods Inkluderar olyckor med utsläpp och/eller brand i transport av farligt gods. Dimensionerande händelse är olycka med tankbil innehållande brännbar vätska (bensin). Sannolikhet: 3 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 2 - Egendom 2 - Miljö 3 Kommentar: Totalt i Stenungsunds kommun föranleder ca 10 utsläpp av farligt ämne räddningsinsats varje år (se bilaga 1). Av dessa utsläpp består huvuddelen av utsläpp från bränsletank till personbil och lastbil. C. Järnvägsolycka - Inkluderar kollision med bil, urspårning etc. Dimensionerande är en urspårning där räddningstjänst blir larmad till platsen. Sannolikhet: 3 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 3 - Egendom 3 - Miljö 2 Kommentar: En urspårning med större konsekvenser sker väldigt sällan. Under de tre senaste åren (1 juli 2006 1 juli 2009) har det skett tre urspårningar på Bohusbanan i Stenungsunds kommun [15]. En olycka med godståg och farligt gods händer mer sällan men kan ge betydligt mer omfattande konsekvenser med tanke på järnvägens sträckning genom Stenungsunds tätort. 3.4.6 Terräng A. Brand i det fria Inkluderar gräsbrand, skogsbrand. Dimensionerande händelse är en omfattande gräsbrand. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 2 - Miljö 1 Kommentar: I Stenungsunds kommun inträffar i genomsnitt 6 gräsbränder per år som leder till räddningsinsats [11]. En mycket stor andel är av mindre omfattning. Dödsfall har förekommit i Sverige men är väldigt ovanligt. 14

B. Naturolycka Inklusive skred, ras, översvämning, snöstorm etc. Dimensionerande händelse är en större storm med räddningstjänst involverad. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 2 - Egendom 3 - Miljö 2 Kommentar: I Stenungsunds kommun inträffar i genomsnitt 2-3 stormskador per år som leder till räddningsinsats [11]. En mycket stor andel är av mindre omfattning. Dödsfall har förekommit i Sverige men är väldigt ovanligt. Egendomsskadorna är svåruppskattade och kan skena iväg betydligt vid t.ex. omfattande översvämningar i samband med händelsen. 3.4.7 Vatten A. Fartygsolycka Inkluderar olycka i hamn samt olycka till havs som tas till hamn, oljeutsläpp med kommunal räddningstjänstinsats etc. Dimensionerande är oljeutsläpp i hamn. Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 4 - Miljö 4 Kommentar: Varje år sker ca 310 oljeutsläpp som bekräftas av Kustbevakningen i Sverige [16]. De senaste tre åren (2006-2008) har det skett 4 oljeutsläpp utanför Stenungsunds kust [17]. Ca vart tionde utsläpp bedöms kunna leda till räddningstjänstinsats. B. Drunkningsolycka - Dimensionerande är drunkningstillbud där räddningstjänsten ingriper. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 4 - Egendom 1 - Miljö 1 Kommentar: I genomsnitt sker ca 2 tillbud/drunkning i Stenungsunds kommun årligen (se bilaga 1). På de senaste 12 åren har det i kommunen varit tre dödsfall p.g.a. drunkning när räddningstjänsten varit larmad [11]. 15

3.4.8 Riskmatris Riskmatrisen nedan illustrerar och sammanställer värderingarna av de dimensionerande händelserna för liv och hälsa. Ju rödare markering desto mer arbete för riskreducering bör utföras. Motsvarande riskmatriser för egendom och miljö återfinns i bilaga 2. > 1 gång per år 1 gång per 1-10 år 5 4 3.4.7.A 3.4.2.A 3.4.3.A 3.4.4.A 3.4.6.A 3.4.3.B 3.4.6 B 3.4.1.A 3.4.2.B 3.4.5.A 3.4.7.B Riskmiljöer 3.4.1 Bostäder 3.4.2 Allmän byggnad 1 gång per per 10-100 år 3 3.4.5.B 3.4.5.C 3.4.3 Industri 3.4.4 Annan byggnad 1 gång per per 100-1000 år 2 3.4.5 Trafiken 3.4.6 Terräng < 1 gång per 1000 år 1 3.4.7 Vatten 1 2 3 4 5 Övergående Enstaka Enstaka Enstaka Flera döda lindriga skadade, svårt döda och och tiotals obehag varaktiga skadade, flera svårt svårt obehag svåra skadade skadade obehag Figur 4 Riskmatrisen för människors liv och hälsa. 3.5 Omfattande risker I denna del av riskbedömningen, omfattande risker, presenteras exempel på kommunens större objekt eller miljöer som vid oönskad händelse kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Dessa kategoriseras inom de olika riskmiljöerna och nämns utifrån lokala och riksomfattande erfarenheter vid inträffade händelser inom de olika områdena. Fokus ligger i denna del på konsekvenserna. Det innebär att de objekt och miljöer som tas upp kan få stora följder ur kommunens perspektiv. Omfattande risker kan kompletteras med en mer ingående inventering av skydds- och riskobjekt i Stenungsunds kommun. Det finns också alla förutsättningar att komplettera de kvalitativa beskrivningarna och bedömningarna av redan upptagna objekt med kvantitativa riskanalyser. Framtagande av omfattande risker ger också möjligheten att bedöma behovet av sådana kvantitativa riskanalyser genom att klargöra om det berörda objektets eller miljöns risker kan anses vara tillräckligt kända och kartlagda eller inte. I följande kapitel görs övergripande kvalitativa bedömningar av miljöer och objekt som anses vara risker utifrån tidigare gjorda analyser [3, 2, 13] och erfarenheter. 16

3.5.1 Bostäder I Stenungsunds kommun är risken för att brand i bostad ska få omfattande konsekvenser relativt låg mestadels p.g.a. att bostadsbeståndet överlag är från 1960-talet eller senare och att tät trähusbebyggelse ej finns i nämnvärd utsträckning. Dock kan risken för omfattande brand i enskilda bostäder och flerbostadshus exempelvis p.g.a. stora och/eller bristfälligt brandcellsavskilda vindar eller en sen upptäckt ej uteslutas för centralorten. Risken för omfattande skador för bostäder på landsbygden bedöms som något högre främst beroende på att upptäckten för brand erfarenhetsmässigt tar längre tid än för motsvarande byggnad i centralorten. Det finns ett antal lägenheter belägna vid Stenungstorg som har gemensamma inglasade uteplatser med utrymningsväg via uteplatserna. Risken för att en brand ska orsaka blockerade utrymningsvägar bedöms högre för dessa lägenheter i jämförelse med konventionella lägenheter. 3.5.2 Allmän byggnad Tallåsen åldringsvårdboende är en omfattande anläggning med som mest ca 270 personer. Det är en utsträckt byggnad, brandtekniskt konstruerad enligt standard, med ett stort antal brandceller. En brandskada förväntas kunna begränsas till en mindre del av byggnaden. En omfattande brandskada för byggnaden skulle dock få stora konsekvenser för kommunens åldringsvårdboende. En skola i kommunen, Nösnäsgymnasiet, anses kunna leda till större konsekvenser vid brand än övriga. Huvuddelen av skolan utgör en och samma byggand med svaga brandcellsgränser (byggd på 70-talet). Detta i kombination med ett stort antal skolelever och att det är den enda gymnasieskolan i kommunen motiverar att särskild uppmärksamhet ägnas åt denna skola. Sundahallen är en omfattande idrottsanläggning med handbollshall, simhall, bowlingbanor samt ett antal mindre idrottslokaler i samma byggnad. Brandcellsavskiljningarna är relativt svaga (byggd på 70-talet) vilket medför att en omfattande skada kan förväntas vid brand. Stenungstorg är ett köpcentrum med ett stort antal flerbostadslägenheter i samma byggnadskomplex. Stora byggnader och glasöverbyggd gata gör att en omfattande olycka exempelvis brand kan förväntas bli svårbemästrad. Hotell Stenungsbaden som är beläget på Stenungsön är ett omfattande hotellkomplex med övernattning för ca 450 personer, stort antal konferenslokaler, danslokaler för ca 1500 personer och spa-anläggning. Hotellets placering längs bergskanten mot havet kan försvåra en räddningsinsats. 3.5.3 Industri Inom kommunens område finns det nio anläggningar som lyder under 2 kap 4 LSO. Dessa anläggningar är Akzo Nobel (petrokemi), Perstorp Oxo (petrokemi), Borealis Kracker (petrokemi), Borealis Polyeten (petrokemi), Ineos (petrokemi), Vattenfall Kraftverk, AGA Gas, Primagaz (gasolhantering) samt Stenungsunds Energi och Miljö (fjärrvärme). De sju förstnämnda är även Sevesoklassade i den högre nivån. En samlad kvantitativ analys av riskerna för Stenungsunds samhälle från hantering av kemikalier vid industrianläggningarna samt väg-, järnvägs- och sjötransporter är framtagen [13]. Denna riskanalys visar att delar av kommunen är utsatt för en på gränsen till icke tolerabel risknivå. Åtgärder för att minska riskerna bör övervägas. Exempel på åtgärder som tidigare har vidtagits är att hastigheten på tåg med farligt gods genom Stenungsunds tätort minskats från 80 till 30 km/h samt att rangering av gasolvagnar har flyttats ifrån järnvägssträckningen. För att inte förvärra riskbilden för Steungsunds kommun är det mycket viktigt att samhällsplaneringen runtomkring industrin och dess transportvägar bedrivs med fokus på riskerna. 17

Transporter av klor på järnväg har upphört i kommunen sedan 2006 vilket är positivt för riskbilden i Stenungsunds tätort. 3.5.4 Annan byggnad Det finns ett antal gamla och minnesmärkta byggnader i Stenungsunds kommun. Framförallt är det kyrkorna som har ett högt kulturhistoriskt värde. Ett flertal av dessa har omfattande träkonstruktioner vilket försvårar insatsmöjligheterna markant. Bild 1 Stenungsunds kapell Det finns två kulturmärkta byggnader i Stenungsunds kommun. Mariagården är belägen inom Stenungsunds tätort och Tingshuset Smedseröd finns utanför Ucklum i mitten av kommunen. 3.5.5 Trafiken Transporter med farligt gods på väg sker huvudsakligen på E6, väg 160, väg 170 och Uddevallavägen. Dessa vägar samt Göteborgsvägen har även en hög belastning av persontrafik. En annan farligt gods led som kan vålla omfattande konsekvenser vid en olycka är Bohusbanan som går genom Stenungsunds tätort och intill kommunens vattentäkt (sjön Hällungen). Som tidigare nämnts är riskerna för farligt godstransporterna till industrin i Stenungsund analyserade och åtgärder för att minska riskerna bör övervägas [13]. 18

Bild 2 Bohusbanan genom Stenungsunds centralort. Foto av Per Petersson [18]. 3.5.6 Terräng I delar av Stenungsunds kommun finns det stora skogsarealer med många svåråtkomliga platser. En skogsbrand kan i dessa områden medföra stora konsekvenser. I Stenungsunds kommun ingår fem områden i Natura 2000 [19]. Stenungsundskusten och Halsefjorden med havsvikar och sund, rev, ler- och sandbottnar är bland de mest unika naturmiljöer i Sverige. En händelse, t.ex. ett oljeutsläpp, som drabbar dessa områden skulle få stora konsekvenser. 19

Bild 3 Bilden visar ett flygfoto över Stenungsunds kommun (med blå linje för kommungräns). Den sydöstra delen av kommunen består i huvudsak av kuperade skogsarealer och mindre vattendrag. 3.5.7 Vatten Tre hamnar för godstrafik finns belägna i anslutning till den petrokemiska industrin. En farligt godsolycka i eller intill dessa hamnar kan medföra stora konsekvenser för personer som bor eller vistas i närheten av hamnarna/farlederna [13]. Åtgärder för att minska riskerna bör övervägas. Vattnet i kommunens vattentäkter är också väldigt samhällsviktigt. En händelse, t.ex. i form av ett utsläpp, som slår ut kommunens stora vattentäkt sjön Hällungen skulle medföra stora problem för kommunen eftersom det inte finns någon utbyggd reservvattentäckt. 20

4 Insatskarta och risklokalisering I detta kapitel jämförs kommunens responstid m. a. p. räddningstjänstinsatser med var risker/skyddsobjekt är lokaliserade i kommunen. På så sätt kan förväntad tid till ankomst för insats tas fram för respektive risk/skyddsobjekt. Anspänningstiden är i genomsnitt 5,92 minuter för den första insatsstyrkan (1+4) vid litet och stort larm i Stenungsund (se bilaga 3). I figur 5 nedan kan räddningstjänstens responstiden, d.v.s. tid från utalarmering till förstastyrkan (1+4) ankommer olycksplatsen, utläsas för Stenungsunds kommun. St. Hällungen Figur 5 Insatskarta med räddningstjänstens responstid för räddningstjänstinsatser i Stenungsunds kommun. Responstiden framgår av teckenförklaringen och färgmarkeringarna på kartan. 21

I meddelande från Räddningsverket 1987:5 angående kommunal räddningstjänstplan anges lämpliga insatstider för olika bebyggelsekaraktärer [20]. Bebyggelsebeståndet kan indelas i tre grupper. I bebyggelse hänförbar till grupp I bör man eftersträva insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter. Denna indelning, enligt figur 6 nedan, kan användas som ett stöd vid bedömning av kommunens responstid. Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter) Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker, varuhus, kontor och samlingslokaler. Särskilt brandfarlig bebyggelse. Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning. Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet. Större brandfarlig eller miljöfarlig verksamhet. Hamn avsedd för yrkestrafik med olje-/bensinhantering eller med hantering av miljöfarligt ämne. Bostadsbebyggelse 4 våningar eller högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar finns anordnade. Samlingslokal avsedd för fler än 300 personer. Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter) Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre (friliggande). Villa-, radhus-, kedjehus-, fritids-, eller grupphusbebyggelse. Större byar och gårdssamlingar. Enstaka större industrier. Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter) Enstaka byggnader och gårdar. Fritidshus Figur 6 Lämpliga insatstider för olika bebyggelsekaraktärer 4.1 Bostäder Ur figur 5 kan den förväntade tiden till ankomst med en första insatsstyrka (1+4) till bostäder utläsas. Därmed kan det konstateras att 45 % av befolkningen nås inom 10 minuter, 54 % av befolkningen nås inom intervallet 10-20 minuter samt att 1 % av befolkningen nås inom intervallet 20-30 minuter. I bilaga 4 (befolkningsanalys) kan det även utläsas att ett fåtal bostäder (18 personer) nås efter > 30 minuter. Till mycket stor del uppfylls den inriktning som anges i figur 6 ovan för bostäder. Dock uppfylls inte insatstiden (<10 minuter) för 6 st nybyggda 6-8 vånings flerbostadshus på Hallerna. Utrymningen för dessa hus är dimensionerad för att kunna ske utan hjälp av räddningstjänsten (Tr2 trapphus). Dessutom uppfylls inte insatstiden (<10 minuter) för två bostadshus i Svenshögen. 22

4.2 Allmän byggnad Flertalet av de anläggningar som omfattas av allmän byggnad nås av insatsstyrka inom 10 minuter. Stora Högaskolan (grundskola åk 0-9), Idrottshallen i Stora Höga (lokal för 600 personer), Adenmarks modecentrum (lokal för 600 personer) och Hotell Stenungsbaden nås dock ej inom 10 minuter. Idrottshallen i Stora Höga och Adenmarks är utrymningsmässigt enkla lokaler och det vistas vanligtvis ett begränsat antal personer (betydligt mindre än 600). Däremot är Stenungsbaden ofta fullbelagt med personer vilket innebär att det ställer extra höga krav på att personalen på plats agerar korrekt exempelvis vid en brand. 4.3 Industri Samtliga industrier i kommunen med speciellt farlig verksamhet nås av insatsstyrka inom 10 minuter utom Perstorp Oxo. 4.4 Annan byggnad Samtliga minnesvärda byggnader i Stenungsunds kommun nås av insatsstyrka inom 20 minuter. Ca hälften av kyrkorna nås även inom 10 minuter. 4.5 Trafiken Samtliga större vägar och järnvägen i kommunen nås av insatsstyrka inom 20 minuter. Flertalet vägar i Stenungsunds tätort och Jörlanda nås inom 10 minuter. Ett antal mindre vägar i den sydöstra delen av kommunen nås inom 30 minuter. 4.6 Terräng Ca hälften av Stenungsunds skogsareal nås av insatsstyrka inom 20 minuter medan resterande hälft nås inom 30 minuter. Hela kommunens kust nås inom 20 minuter. 4.7 Vatten För de tre hamnar för godstrafik som är belägna i kommunen uppfylls inte insatstiden under 10 minuter som anges i figur 6. En insatsstyrka förväntas nå hamnarna inom 12 minuter (se figur 5). Vattenbrynet till kommunens vattentäkt sjön Hällungen nås av insatsstyrka inom 20 minuter (se figur 5). 23

5 Statistik 5.1 Balanced scorecard Balanced scorecard [10] är en tabell där man försöker få en bild av hur Stenungsunds kommun förhåller sig statistiskt sett jämfört med andra delar av Sverige på lokal, regional och nationell nivå. I denna variant av tabellen jämförs kommunen med andra kommuner av liknande invånarantal, kommunerna i länet och även genomsnittskommunen i Sverige som helhet. Fokus ligger på genomsnittligt antal olyckor per år. Presentationen sker i antal händelser per tusen invånare och visar genomsnitten för respektive område/grupp under åren 1996 till 2007. Materialet är hämtat från IDAportalen, räddningstjänsternas insatser [11]. Genomsnitt 1996-2007 Stenungsund Göteborg Västra götaland Sverige 20-25 inv. Brand i byggnad 1,01 1,09 1,10 1,20 1,48 Därav i Allmän byggnad 0,22 0,27 0,20 0,20 0,21 Bostad 0,50 0,63 0,6 0,68 0,79 Industri 0,14 0,07 0,13 0,14 0,26 Annan byggnad 0,07 0,08 0,09 0,09 0,12 Brand ej i byggnad 1,48 2,09 1,81 1,76 1,78 Trafikolycka 1,20 0,71 1,00 1,15 1,48 Utsläpp av farligt ämne 0,36 0,17 0,20 0,24 0,32 Drunkning 0,09 0,04 0,05 0,06 0,07 Övrigt 1,34 0,69 0,82 0,80 0,96 Totalt 5,48 4,79 4,98 5,21 6,09 Tabell 1 Balanced scorecard [10]. Tabellen redovisar genomsnittet för räddningsinsatser per tusen invånare mellan 1996-2007 och syftar till att jämföra olika kommuners riskbild. Antalet räddningsinsatser relateras till folkmängden och redovisas per tusen invånare. Stenungsund skiljer sig från övriga delar av Sverige för några händelsetyper. Det inträffar färre brand i byggnad som räddningstjänsten ingriper mot i kommunen jämfört med övriga kommuner och i synnerhet jämfört med genomsnittet för övriga kommuner med 20 000 25 000 invånare. Även brand ej i byggnad som innefattar fordonsbrand, gräs- och skogsbrand, containerbrand etc. inträffar mindre ofta i Stenungsund jämfört med samtliga referensgrupper enligt tabell 1. Däremot trafikolyckor som räddningstjänsten blir larmad till inträffar oftare i Stenungsund i synnerhet jämfört med Västra Götalandsregionen men även något oftare jämfört med övriga delar av Sverige. I jämförelse med den genomsnittliga kommunen med 20 000 25 000 invånare inträffar dock trafikolyckor mer sällan i Stenungsunds kommun. Även utsläpp av farligt ämne inträffar betydligt oftare i Stenungsunds kommun jämfört med Göteborg, Västra Götaland, Sverige och den genomsnittliga kommunen med 20 000 25 000 invånare. Många av dessa utsläpp kommer från vägfordon och då oftast under transport. Drunkningsolyckor/tillbud inträffar också oftare i Stenungsund jämfört med övriga delar av Sverige. Detta beror på att kommunen omfattar en lång kuststräcka (i förhållande till invånarantalet). Under kategorin övrigt i jämförelsetabellen ligger Stenungsunds kommun en bra bit över de övriga fyra kommunsnitten (se tabell 1). I övrigt ingår bland annat stormskada, nödställd person, nödställt djur, bergras/jordskred, annat ras, översvämning av vattendrag, annan vattenskada. 24

5.2 Tid till räddningsinsats I Stenungsund ankommer räddningstjänsten i genomsnitt ca tre minuter senare till olycksplatsen i jämförelse med övriga kommuner i landet med samma storlek (20 000-25 000 invånare) (se figur 7 nedan) [11]. Dessa tre minuter bedöms motsvara ett förlorat värde av ca 5,4 miljoner kronor per år i Stenungsunds kommun p.g.a. personskador och egendomsskador (se bilaga 5) [21]. I diagrammet nedan kan exempelvis även läsas ut att Stenungsunds räddningstjänst anlänt till skadeplatsen inom 10 minuter i 37 % av utryckningarna vilket kan jämföras med 61 % av utryckningarna för landets genomsnittliga kommun med 20 000 25 000 invånare. 100 90 80 Andel utryckningar (%) 70 60 50 40 30 20 Stenungsund StorGöteborg Sverige 20-25 invånare 10 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Responstid (minuter) Figur 7 Diagrammet visar räddningstjänsternas responstider för räddningsinsatser, det vill säga den tid från det att larmcentralen får larmet till räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Stenungsund jämförs med StorGöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum), hela Sverige samt det genomsnittliga värdet av övriga kommuner med 20-25 tusen invånare i Sverige. Värdena är hämtade ur insatsrapporter 1996-2007 [11] Eftersom Bohusbanan skär igenom Stenungsunds tätort som saknar järnvägsöverfarter/underfarter är fördröjning av utryckningsfordon p.g.a. nedfällda bommar ett allt vanligare problem. Från och med år 2009 ökade antalet tåg per dygn i Stenungsund med ca 30 % till 52 st. 16 av dessa tåg vänder i Stenungsund och återgår till Göteborg vilket betyder att Stenungsunds tätort passeras två gånger. Därmed uppskattas att bommarna är nedfällda ca 2 timmar och 50 minuter per dygn på vardagar söder om Stenungsunds järnvägsstation och ca 2 timmar och 10 minuter norr om stationen [22]. 5.3 Olyckornas lokalisering För att kunna planera den skadeavhjälpande verksamheten på räddningstjänsten är det av stor vikt att veta var olyckorna i kommunen sker. En visualisering av olycksplatserna har gjorts genom att lägga in de geografiska koordinater som angetts i insatsrapporter [23] de senaste tio åren (1999-2008) på en karta över Stenungsunds kommun. På så sätt är det möjligt att se vilka delar av kommunen som är mest olycksfrekventa, i synnerhet m.a.p. vardagsolyckor. 25

Figur 8 Insatser för räddningstjänsten i Stenungsunds kommun 1999-2008. Symboler enligt följande: : brand i byggnad, : brand ej i byggnad, : trafikolycka, : utsläpp farligt ämne, : naturolycka, : statlig räddningstjänst, : drunkning, : förmodad brand, : automatlarm, ej brand. Av kartan kan utläsas att majoriteten av olyckorna sker i Stenungsunds tätort med en viss spridning kring de största vägarna. 26

Figur 9 Samtliga trafikolyckor ( ) som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun 1999-2008. Majoriteten av trafikolyckorna sker på väg 160, Uddevallavägen och E6 27

Figur 10 Samtliga bränder i byggnad ( ) som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun 1999-2008. En majoritet av bränderna sker i Stenungsunds tätort. Kartor för brand ej i byggnad, utsläpp farligt ämne, naturolycka, statlig räddningstjänst, drunkning, förmodad brand samt automatlarm, ej brand redovisas i bilaga 6. Brand i byggnad och brand ej i byggnad för Stenungsunds tätort, Stora Höga och Ödsmål redovisas också i bilaga 6. 28

5.4 Dödsfall vid olyckor som föranleder räddningstjänst Annan räddningstjänst 12 % Brand i byggnad 6 % Drunkning 19 % Trafikolyckor 63 % Figur 11 Fördelning av dödsfall i samband med olyckor som föranlett räddningsinsats i Stenungs kommun mellan åren 1996-2007 Av de dödsfall som sker i samband med olyckor som föranleder räddningstjänst står trafiken för flertalet. Ser man till antalet omkomna i dessa sammanhang mellan 1996-2007 [14, 11] så står trafiken för 10 dödsfall (63 %) i Stenungsunds kommun, se även figur 11 ovan. I Västra Götaland var motsvarande andel 57 % och i hela Sverige var andelen som omkom i samband med trafikolyckor relativt alla dödsfall i samband med olyckor som föranlett räddningsinsats 60 % [11]. Utöver trafikolyckor är drunkningsolyckor och brand i byggnad de andra stora orsakerna till dödsfall vid olyckor som räddningstjänsten kallas till. Mellan 1996 och 2007 står drunkning för 19 % (3 dödsfall) i Stenungsunds kommun, 13 % i Västra Götalands län och 13 % i riket. Dödsfall vid brand i byggnad utgör 6 % (1 person) i Stenungsund, 17 % i Västra Götalands län och 14 % i Sverige. I andelen annan räddningstjänst inträffade 2 dödsfall i Stenungsunds kommun 1996-2007. Det ena fallet var en person som hamnat under en bil som ej var tillräckligt uppallad och det andra fallet var en person som blev påkörd av ett tåg. 5.4.1 Dödsbränder För att få fram tillförlitlig statistik för dödsfall vid brand i byggnad måste ett större område än Stenungsunds kommun studeras (för en tidsperiod på 12 år) eftersom dödsbränder och framförallt dödsbränder med många döda sker relativt sällan. I Stenungsunds kommun har endast 1 person omkommit vid brand i byggnad de senaste 12 åren. Sedan 1988 har Räddningsverket fört statistik över hur många som omkommer i bränder med fördjupade rapporter sedan 1999, året efter Göteborgsbranden. Statistiken visar att vi i Sverige har mellan drygt 100 till knappt 150 omkomna i bränder varje år fram till år 2003, med undantag för 1998 då tragedin på Backaplan i Göteborg krävde 63 ungdomars liv [24]. Från och med 2004 märks en nedåtgående trend som dock bröts något år 2008. 29

Figur 12 Antal dödsbränder respektive antal döda per år, 1988-2007, i Sverige (från Dödsbränder 2007, SRV) Ålders- och könsfördelningen ser liknande ut sedan man började göra de fördjupade rapporterna 1999. Fler män än kvinnor dör i bränder och toppen för männen återkommer varje år för män i åldersklassen 45-64. Intressant är också att risken för att omkomma i en brand relativt sett d.v.s. antal dödsfall per åldersgrupp i förhållande till antalet invånare, visar en klar tendens att öka med åldern oavsett kön. För svenskar mellan 45-64 år omkommer knappt 3 per 100 000 personer. För gruppen 80+ var motsvarande siffra nästan 12 per 100 000 personer år 2007 [24]. De flesta dödsbränder sker i hemmiljöer d.v.s. i olika former av bostäder. Fördelningen är proportionerlig mellan flerfamiljshus och villor. Endast vid 23 % av dessa dödsfall (år 2002-2007) har det konstaterats att brandvarnare har funnits och fungerat. I 52 % av fallen saknas brandvarnare [24]. Det är relativt vanligt att människor omkommer vid bränder i fordon. I genomsnitt dör 8 personer per år p.g.a. bränder i fordon (2002-2007). Orsaken är ofta att de blivit fastklämda i en trafikolycka och inte kunnat ta sig ur fordonet då det uppstått brand [24]. 30