Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion

Transkript

1 Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion Malung-Sälen

2 Innehållsförteckning BAKGRUND... RISKANALYS... BESKRIVNING AV KOMMUNEN... TILLBAKABLICKANDE RISKANALYS... 4 Antal räddningsinsatser per tusen invånare... 4 Tid från larm till räddningsinsats påbörjas... 7 Trafikolyckor med farligt gods Insatsplanering... 8 RISKANALYS ENLIGT BERÄKNINGSMETOD... 8 Sannolikhet... 8 Konsekvens... 8 Sammanfattande bedömning... 9 Samordna skyddet mot olyckor... 9 RISKVÄRDERING RISKREDUKTION

3 Bakgrund I kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor finns en översiktlig beskrivning av kommunens riskbild I riskanalysen fokuseras på konsekvenser för liv, hälsa och egendom. Jämförelser har gjorts med andra kommuner. Eftersom riskerna i Malung-Sälen är säsongsbetonade och att det till ytan en stor kommun är det svårt att hitta jämförbara kommuner. Riskanalys Beskrivning av kommunen Södra kommundelen, Tyngsjö. Denna kommundel består av mindre byar med en befolkning med en hög medelålder. Antalet fast boende uppgår till mindre än 200. Stora skogsområden omsluter byarna. Yttermalung E16/Rv66 med dess ibland intensiva trafik går rakt igenom östra delen av denna by bestående mestadels av villabebyggelse. Totalt fast boende personer uppgår till drygt 450. Västra sidan älven har villabebyggelse. I centrala Yttermalung finns en skola med 10-talet barn. Öje Förutom de fast boende på drygt 260 personer som bor i villor finns ett centrumhus inrymmande förskola, skola med ett fåtal barn, samt gymnastiksal, servering och matvarubutik. Ett vandrarhem finns placerat i byn. E45 passerar söder om byn. Malungs centrum med omkringliggande byar I detta område finns knappt 6000 fast boende. Dessa bor både i villor och flerbostadshus. I centralorten finns flertalet skolor med upp emot 1100 elever, flera äldreboenden och industrier. E45 och E16/Rv66 korsar varandra öster om centrum. Efter E45 genom Malung och söderut, går många tyngre transporter med farligt gods. Malungsfors En by med drygt 650 fast boende. Byn har en skola med 110-tiotalet elever. Rv66 går rakt genom byn. Ett antal mindre verkstäder och industrier finns. Lima och Limedsforsen Området består av ett antal mindre byar runt Västerdalsälven med knappt 1500 innevånare. Lima har en större skola med runt 210 elever, vårdcentral, ett äldreboende samt ett antal mindre anläggningar med hotelltillstånd. Rv66 går genom byn.

4 Transtrand och Sälens by Drygt 1000 personer finns fast boende i området. Dessa bor både i villor och flerbostadshus. I området finns en större industrianläggning, fritidsanläggning samt skolor med drygt 220 elever, vårdcentral samt ett äldreboende placerat på västra sidan Västerdalälven. Det finns även ett antal mindre anläggningar med hotelltillstånd. Rörbäcksnäs Knappt 200 personer finns fast boende i området. I Rörbäcksnäs finns en mindre skola med 15-talet elever. Dessutom finns ett antal mindre anläggningar med hotelltillstånd. Transtrandsfjällen Knappt 200 personer finns fast boende i området. Transtrandsfjällen har en större mängd fritidshus spridda över området. Större fritidsanläggningar finns i Lindvallen, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället samt Stöten området. Verksamheten under året är starkt säsongsbetonad. Under perioden decemberapril är persontätheten stor. Trafiken på Rv66 är periodvis mycket intensiv. Perioden maj-november är området mera att beteckna som en mindre by med hög beläggning på vissa hotell. Sörsjöområdet Drygt 150 personer finns fast boende i området. Boendeformen är villor. Ett par mindre anläggningar med hotelltillstånd finns i området. Tillbakablickande riskanalys Antal räddningsinsatser per tusen invånare När man jämför antalet räddningsinsatser i Malung-Sälen med andra kommuner kan man konstatera att Malung-Sälen har en betydligt högre frekvens av vissa olyckor än de andra kommunerna oavsett vilken typ av kommun man jämför med. Dessa överrepresenterade olyckstyper är o Brand i byggnad o Trafikolycka 1.1 Omvärlds och nulägesanalys Kommunen är stor till ytan (4 kvadratmil). Tittar man på innevånarantalet, så är ca: skrivna i kommunen som är fördelade på många mindre byar. Detta gör att insatstiderna beroende på vart man bor i kommunen varierar mycket. Det kan röra sig om så stora skillnader som upp till 0 minuter innan första styrka anlänt på skadeplatsen men även mot Tyngsjö i ytterområde sydväst mot Värmland mer än 0 minuter. I kommunen finns tung industri, bland annat sågverk, plastindustri, även ett flertal publika lokaler finns runt om i kommunen. Kommunen är hårt trafikerad vintertid mot skidanläggningarna i Sälen. Eftersom Sälen hela tiden expanderar ökar trafiken varje år i omfattning. Kommunen kan därför även i framtiden räkna med att ligga högt i statistiken när det gäller trafikolyckor i förhållande till invånarantal. 4

5 I kommunen anordnas två stora evenemang, Vasaloppsveckan i norr och Dansbandsveckan i söder. Dessa arrangemang ökar förstås chansen för olyckor men kan ändå inte anses som högriskobjekt då det ryms inom de ramar räddningstjänsten förfogar över. För att få grepp om arrangörens säkerhetstänkande kräver kommunen att en beskrivning av säkerhetsarbetet upprättas vid större publika arrangemang och lämnas in till räddningstjänsten. Beskrivningen ska påvisa att arrangören har ett säkerhetstänkande samt handlingsberedskap för eventuella händelser. 2 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet 2.1 Räddningstjänstens utryckningsstatistik 2009 Antal 2010 Antal 2011 Antal Brand i byggnad Brand i byggnad 40 Brand i byggnad 5 Brand ej i byggnad 28 Brand ej i byggnad 28 Brand ej i byggnad 26 Trafikolycka 42 Trafikolycka 49 Trafikolycka 41 Automatlarm 85 Automatlarm 87 Automatlarm 79 IVPA 56 IVPA 42 IVPA 2 Övriga händelser 2 Övriga händelser 20 Övriga händelser 4 Totalt 269 Totalt 266 Totalt 28 De olyckstyper räddningstjänsten främst har beslutat rikta förebyggande åtgärder gentemot är brand i byggnad och automatlarm. För att få mätbarhet så utgår alla målbeskrivningar från den sammanställda statistikens medelvärde nedan: Antal Medelvärde per år Antal Brand i byggnad 108 Brand i byggnad 6 Brand ej i byggnad 82 Brand ej i byggnad 27 Trafikolycka 12 Trafikolycka 44 Automatlarm 251 Automatlarm 84 IVPA 121 IVPA 40 Övrigt 77 Övrigt 26 Totalt 77 Totalt Brand i byggnad Begreppet brand i byggnad innefattar alla bränder i fastigheter även soteld. Medeltalet tre år tillbaka är 6 och målet är satt till att minska dessa med 25 % till år För att nå fram till målet ska räddningstjänsten: Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning (LSO-lagen om skydd mot olyckor) att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Räddningstjänsten beslutar om tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Erbjuda utbildningar i heta arbeten, brandutbildningar. Information i ämnet Systematiskt brandskyddsarbete. (SBA). 5

6 Projekt gällande brandskydd genomförs i räddningstjänstens regi enligt MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) och Brandskyddsföreningens rekommendationer. Informationskampanjer riktade mot allmänheten ex. öppet hus, lokalt annonsblad. o.d. mot de objekt som innefattas av detta enligt lag om SMO (Skydd Mot Olyckor 200:778) Brandskyddskontroller mot fastigheter med egen förbränningsanläggning enligt lag om Skydd Mot Olyckor. (SFS 200:778 kap 4 ). 2. Automatlarm Automatlarmens medelfrekvens tre år tillbaka är 84 utryckningar. Målet är att minska dessa med 25 % genom anläggningarnas/brukarnas eget SBA-arbete till år För att nå fram till målet ska räddningstjänsten: Teckna avtal med berörda innehavare av automatlarmsanläggningar. Regelbunden tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Information ang. SBA 2.4 enligt 5 kap LSO, lag om skydd mot olyckor För varje nytt kalenderår ska en tillsynsplan upprättas av räddningstjänsten. splanen ska ha sin utgångspunkt i inskickade skriftliga redogörelser, inträffade händelser både lokalt och nationellt samt av tillsynsförrättarna ansett behov. splanen ska även omfatta objekt som länsstyrelsen enligt LSO 2 kap 4 ansetts vara särskilt farliga anläggningar. Ambitionen från räddningstjänsten är att samtliga verksamheter som är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse får minst 1 besök under en 2 års period. 2.5 Skriftlig redovisning av brandskydd Objekt som enligt SRVFS 2004:4 är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse av brandskydd ska göra detta vid större förändring i byggnad, anläggning eller när verksamhet väsentligt förändras med avseende på uppgifterna i redogörelsen. Ny komplett redogörelse ska lämnas till kommunen minst vart fjärde år. Nya byggnader, anläggningar eller verksamheter som omfattas enligt SRVFS 2004:4 ska lämna skriftlig redogörelse så snart dessa tas i bruk. 2.7 Kompetens För att utföra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva ämnen ska tillsyn förrättaren minst ha genomgått räddningsverkets kurs A, vid komplicerade objekt ska förrättaren även inneha B. Extern utbildning Om vi i kommunen ska minska antalet bränder och olyckor så måste vi vara medvetna om de risker vi har runt omkring oss i vår vardag. Vi måste även veta hur vi bäst agerar när olyckan är framme för att i ett tidigt skede bryta olycksförloppet. 6

7 En av räddningstjänstens viktigaste uppgifter är att sprida information inom dessa områden och det sker främst genom utbildningar..1 Brandkunskap Brandkunskaps är en utbildning som riktar sig till offentlig sektor, (kommun, skolor.) Utbildningen består av teori och praktik om vad som är bra att känna till och vad man praktiskt bör kunna utföra. Utbildningen för skolan genomförs i förskolan, årskurs 2 och årskurs 5 utifrån det materiel som Brandskyddsföreningen rekommenderar..2 SBA Enligt lagen om skydd mot olyckor ställs krav på företag och organisationer att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Räddningstjänsten ger genom denna utbildning förutsättningarna för att få detta arbete att fungera. Kommunens interna SBA-arbete understöds av räddningstjänsten.. Brandfarliga heta arbeten Brandfarliga heta arbeten utbildningen enligt Brandskyddsföreningens normer, riktar sig till alla företag och personer som kommer i kontakt med brandfarliga heta arbeten. Tid från larm till räddningsinsats påbörjas Tiden från larm till dess att räddningsinsatsen påbörjas är en viktig aspekt. Varje minuts fördröjning medför en ökning av samhällskostnaderna med kr. Det finns flera olika sätt att påverka tiderna. o Antalet brandstationer o Räddningspersonal på heltid eller i beredskap o Larmbehandlingstider o Första insatsbilar (FIB) o Prioritering av förebyggande insatser Vid en jämförelse med andra kommuner tillhör Malung-Sälen en av de kommuner som har lång insatstid beroende på att kommunen är till ytan stor och att bebyggelse finns i många små byar. Trafikolyckor med farligt gods Malung-Sälen har fler trafikolyckor per invånare än jämförbara kommuner, detta också beroende på den täta trafiken under vinterhalvåret. I fråga om olyckor med farligt gods är antalet olyckor med farligt gods är sällsynta och inte av allvarlig karaktär. Antalet tillsyner görs enligt den norm som lagen kräver och nämdens tillsynsplan med upp till 80 tillsyner enligt LSO och upp till 25 tillsynsbesök enligt LBE. vilket kan anses som en lämplig nivå. 7

8 Insatsplanering På de mer komplicerade byggnaderna behöver kommunen göra insatsplaner för att underlätta en effektiv räddningsinsats. Riskanalys enligt beräkningsmetod Vid värdering av riskerna, d.v.s. bedömningen av sannolikheter och konsekvenser, har utgångspunkten varit de anvisningar som lämnats i Räddningsverkets Handbok för riskanalys. Sannolikhet Sannolikheten för en viss typ av skadehändelse anges för människors liv och hälsa samt egendom enligt följande: Sannolikhet Frekvens 1. Mycket osannolik Mindre än en gång per 1000 år 2. Osannolik En gång per år. Sällsynt En gång per år 4. Möjlig En gång per 1 10 år 5. Trolig Mer än en gång per år Konsekvens Konsekvenser för en viss typ av skadehändelse anges för människors liv och hälsa samt egendom enligt följande: Konsekvens Människors liv och hälsa Skadekostnad på egendom (MSEK) 1. Mycket begränsade Övergående lindriga besvär < 0,1 2. Begränsade Enstaka skadade, varaktiga obehag 0,1-1. Allvarliga Enstaka svårt skadade, svåra obehag Mycket allvarliga Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade > 20 8

9 Sammanfattande bedömning Typ av Dimensionerande händelse händelse Sannolikhet Konsekvens Liv och hälsa Egendom Brand i allmän Brand i ett rum på hotell byggnad 4 1 Brand i bostad Brand i villa eller lägenhet Brand i industri Brand i en brandcell i träindustri 4 1 Brand i övrig Brand i fristående förråd byggnad Brand i ej byggnad Skogsbrand Trafikolycka Två personbilar krockar Utsläpp farligt ämne Olycka med tankbil innehållande brännbar vätska Drunkning Olycka med två personer i mindre båt Övrigt Översvämning 4 1 Olycka som inte leder till räddningsinsats Människa skadas vid alpin skidåkning Samordna skyddet mot olyckor Räddningstjänstorganisationen har ansvar att förebygga bränder. Allt annat olycksförebyggande arbete är fördelat på flera andra aktörer. Kommunen har möjlighet att samordna allt förebyggande arbetet enligt lagen om skydd mot olyckor. Det kan handla om trafikolyckor, skoterolyckor eller olyckor i skidbackarna. Syftet med samordningen är att åstadkomma en samsyn i fråga om skydd mot olyckor och att undvika sektorskollisioner. Kommunen ska inte ta över ett ansvar som åligger någon annan myndighet eller något annat organ. Samordningsuppdraget bygger på att alla aktörerna tillsammans skapar ett bättre skydd än när varje aktör arbetar utifrån sitt perspektiv. Samordningen skapar en grupp av aktörer som jobbar mot samma övergripande mål. Trafiksäkerhet Kommunen har en trafiksäkerhetskommitté med representanter för Polis, Skola, Vägverket, Bussbolag, Bilskollärare och räddningstjänsten. Kommittén är rådgivande i trafiksäkerhetshöjande åtgärder och följer upp genomförandet av sina förslag. Skotersäkerhet Skotersäkerhet hanteras lokalt främst genom skoterklubbarna, Sälens fjällsäkerhetskommitté och skidanläggningarna. Säkerheten är svår att kontrollera och det uppstår lätt attityder som inte är säkerhetsfrämjande. Kommunen har inte samordnat skotersäkerhet på samma aktiva sätt som vägtrafiksäkerhet. 9

10 Säkerhet i skidbacken Skidanläggningarna driver ett utvecklat säkerhetsarbete med stöd av Svenska liftanläggningars organisation (SLAO). Säkerhetsarbetet riktar sig till såväl skidanläggningarna som skidåkarna. Som medlem i SLAO ska anläggningarna uppfylla vissa krav på säkerhetsarbetet. På varje anläggning finns det pistörer vars uppgift är att sköta säkerheten i skidbackarna samt att ta hand om skadade. På anläggningarna finns också läkare. Med så dominanta aktörer behöver kommunen knappast samordna säkerhetsarbetet i skidbackarna utan snarare undersöka vad kommunen kan bidra med för att minska antalet olyckor. Säkerhet i fritidshus Skidanläggningarna hyr ut eller förmedlar en del av fritidshusen på fjället. För att öka säkerheten kontrolleras brandvarnare och brandsläckare i stugorna. Kommunen arbetar främst med samordningsverktyg för att minska antalet vägtrafikolyckor samt drunkning, men att skotersäkerhet och eventuellt också skidsäkerhet kan ökas genom förbättrad samordning. Riskvärdering Statistik och analys från MSB visar att fyra olyckstyper är överrepresenterade i Malung-Sälen. o Trafikolycka o Brand i allmän byggnad (hotell, pensionat, vårdinrättning) o Brand i bostad o Brand utomhus Det finns inget som antyder att brandens omfattning vid räddningsstyrkans ankomst skulle vara större i Malung-Sälen än i andra kommuner, man kan därför dra slutsatsen att det inte är insatstiden som medför att Malung-Sälen är överrepresenterade i fråga om bränder. Snarare behöver det brandförebyggande arbetet förbättras för att minska riskerna. Av alla olyckstyper genererar vägtrafikolyckor 2 de största samhällsekonomiska kostnaderna. Kommunen främsta verktyg för att hantera detta är att samordna alla aktörer som verkar inom trafiksäkerhet. Samma verktyg kan kommunen använda för att få ned antalet olyckor i skidbackarna och antalet skoterolyckor. Det finns även anledning att minska räddningsstyrkornas insatstid för att minska de samhällsekonomiska kostnaderna. Av de metoder som redovisats ovan torde kortare larmbehandlingstider, FIB och geografisk prioritering av förebyggande insatser vara mest kostnadseffektiva. 2 MSB rapporter: Bränders samhällsekonomiska kostnader respektive Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor 10

11 I den andra riskanalysen (beräkningsmetod) påvisas att det är åtta olyckstyper som innebär störst risker. Olyckorna har plottats i riskmatrisen nedan för att visa hur de bedöms. o Trafikolycka o Skidolycka o Brand i bostad o Skogsbrand o Drunkning o Brand i hotell o Brand i industri o Översvämning 5 Troligt 4 Möjligt Trafikolycka Skidolycka Brand i bostad Skogsbrand och drunkning Brand i hotell Brand i industri Översvämning Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Sällsynt 2 Osannolik t e h lik o n a S 1 Mycket osannolik Konsekvenser 1 Mycket begränsade 2 Begränsade Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Större olyckor Vid olyckor där kommunens resurser inte är tillräckliga är samverkan med närliggande kommuner nödvändiga. Riskreduktion Oavsett vilken riskanalysmetod man använder blir riskvärderingen likartad. Riskvärderingen visar att det är för åtta olyckstyper som kommunen behöver prioritera i sitt skydd mot olyckor. Kommunen kan naturligtvis välja att acceptera nuvarande situation. De åtgärder som kommunen kan vidta framgår av tabell

12 Fastboende Turister Äg are/ nyttjare Förebygga Skadebegränsa Förhindra Skadebegränsa Ansvarsfördelning Egenkontroll Utrymning Brandsektionering Kommunens åtgärder Information, utbildning Information, utbildning Information Information Åtgärd nr Larm Sprinkler Skadebegränsa Information, utbildning, tillsyn Insatsplaner 4 5 Kommunen Räddningstjänsten Insatstid (t ex FIB) Utrymning Räddning Släckning Rökdykning Kommunstyrelsen Samverkan Ingen åtgärd/risken accepteras Samordning Tabell 18 Utifrån vad som redovisats ovan har räddningsnämnden tagit ställnig till vilka risker som dominerar och hur dessa ska hanteras (tabell 19). Efter dessa politiska ställningstaganden beslutar räddningschefen om den organisationsstruktur som ligger i linje med den politiska viljan. Den organisationsstrukturen redovisas inte här. Typ av olycka Trafikolycka Personolycka i skidbackarna Brand i bostad Skogsbrand Drunkning Kommunens åtgärder Förbättrad information, utbildning till både fastboende och turister, förkorta insatstid med första insatsbil, samordna berörda aktörer bättre Samordna berörda aktörer genom att efterfråga vad kommunen kan bidra med. Förbättrad information, utbildning till både fastboende och turister, utvecklad tillsyn, förkorta insatstid med första insatsbil, granska även t ex brandvarnare och brandsläckare vid brandskyddskontroll och rengöring (sotning). Förbättrad information, utbildning till skogsägare och skogsentreprenörer, bättre släckutrustning Brand i hotell Utvecklad tillsyn samt förbättrad information och utbildning gentemot ägare och nyttjare, förbättrade insatsplaner Brand i industri Utvecklad tillsyn, förbättrade insatsplaner, förkorta insatstid med första insatsbil, förbättrade släckmetoder Översvämning 12