Riskanalys enligt Lagen om skydd mot olyckor

Transkript

1 Riskanalys enligt Lagen om skydd mot olyckor Framtagen av: Tjörns kommun Stenungsunds kommun Lilla Edets kommun Datum: Version: 1.0

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna analys är att på ett översiktligt sätt kartlägga och presentera Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommuns risker. Dessa skall sedan utgöra underlag för det kommande kommunalförbundets handlingsprogram. Analysen fokuserar på de olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Inriktningen är översiktlig och på så sätt tas det fram en helhetsbild av riskerna i kommunerna. I Lilla Edets kommun sker majoriteten av olyckorna i de två tätorterna samt med en viss spridning kring de största vägarna d.v.s. där människor bor eller transporterar sig. Olycksmönstret är även i Stenungsund koncentrerat till i huvudsak tätorten och de mest trafikerade vägarna. Det som kännetecknar Tjörn är räddningsinsatsernas spridning över hela kommunen. Majoriteten av räddningsinsatserna sker på platser utanför de tätorter där räddningsstationerna är lokaliserade. För att rädda liv genom att förebygga eller avhjälpa vardagsolyckor bör arbetet inriktas mot trafikolyckor, drunkning och brand i bostad. För att förhindra eller mildra omfattande olyckor bör arbetsinsatser inriktas mot brand i kemikalieindustri, brand i vårdanläggning, brand i fritidsbåtar i gästhamn och ras-/skredolycka. Det skadeförebyggande arbetet bör ha en allmän inriktning. Det finns dock olika fokusområden där de olika kommunernas förebyggande arbete kan behöva göra punktinsatser. Exempelvis Lilla Edet med avseende på brand i byggnad och rasproblematik, Tjörn med avseende på brand ej i byggnad samt Stenungsund med den petrokemiska industrin. Risken för att en omfattande olycka med avseende på den petrokemiska industrin och dess transporter påverkar kommuninvånarnas liv i Stenungsund har konstaterats i övergripande riskanalys. För att minska olycksrisken och öka tillförlitligheten för utryckningar finns det ett stort behov av att det byggs järnvägsöverfarter (eller tunnlar) i Stenungsunds tätort. Det långsiktiga målet måste vara att det enbart ska finnas planskilda korsningar i Stenungsunds tätort. För snabbare och effektivare insatser till bebyggelse på öarna (tillhörande Tjörn) bör möjligheter till samverkan med andra kommuner och organisationer utredas. Det koncept för att förebygga drunkningsolyckor som har arbetats fram i Stenungsund och på Tjörn ska fortsatt implementeras i berörda verksamheter. Tillsyn av kommunernas badplatser och fritidshamnar ska även fortsättningsvis vara en del av det förebyggande arbetet mot drunkningsolyckor och stort focus bör läggas på att utrustning för livräddning vid vatten finns vid vattennära anläggningar. Eftersom det fortfarande saknas brandvarnare i flertalet av de bostäder där dödsbränder sker bör det ytterligare fokuseras på att informera/utbilda allmänheten om vikten av ett bra brandskydd i bostaden. För att nå ut till så många hushåll som möjligt bör räddningstjänsten samverka med övriga verksamheter (som kommunen ansvarar för) som utför arbetsuppgifter i bostäder. För att identifiera personer med särskilda behov av brandskyddsåtgärder startar nu ett samverkansprojekt med hemtjänsten i Stenungsund. I Lilla Edet och på Tjörn informerar skorstensfejarmästaren om brandskydd och kontrollerar brandvarnare. I och med att fler och fler äldre bor kvar längre i villa eller lägenhet ökar också risken för att det finns ensamma personer som har mycket svårt att ta sig ut själva i händelse av brand. Räddningstjänsten i Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn ankommer senare till skadeplats jämfört med genomsnittet för Sveriges samtliga räddningstjänster. Det finns ett betydande behov av att räddningstjänsten ankommer snabbare till skadeplatsen, i synnerhet för Tjörns och Stenungsunds kommun. Att utöka de tider då snabbinsatsstyrkorna är aktiva bör vara ett prioriterat område. Med tanke på riskbild och invånarantal bör Stenungsund vara försedd med en heltidsstyrka dygnet runt. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Avgränsningar Bakgrund Kommunalt handlingsprogram Stenungsunds kommun Allmänt Riskbild Riskutveckling Lilla Edets kommun Allmänt Riskbild Riskutveckling Tjörns kommun Allmänt Riskbild Riskutveckling RISKANALYS Metodik Riskbedömning Riskmiljöer Huvudmetod Riskvärdering Sannolikhet Konsekvens Dimensionerande händelser Bostäder Offentliga byggnader Industrier Övriga byggnader Trafiken Terräng/särskild miljö Vatten Riskmatris Bostäder Offentliga byggnader Industrier inklusive anläggningar med farlig verksamhet Vårdanläggningar Övriga byggnader Trafiken Terräng/Särskild miljö Vatten INSATSKARTA OCH RISKLOKALISERING Bostäder Offentliga byggnader Industrier Övriga byggnader Trafiken Terräng/Särskild miljö Vatten STATISTIK Balanced scorecard Tid till räddningsinsats Olyckornas lokalisering När inträffar olyckorna Dödsfall vid olyckor som föranleder räddningstjänst Dödsbränder SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Slutsatser Risker Insatskarta och risklokalisering Statistik

4 5.2 Förslag till förbättringsåtgärder/fortsatt arbete REFERENSER ORDFÖRKLARING BILAGOR INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med analysen är att på ett översiktligt sätt kartlägga och presentera kommunerna Tjörn, Stenungsund och Lilla Edets risker. Den gemensamma riskanalysen tas fram som underlag för kommande Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Fokus i analysen skall enligt lagen om skydd 4

5 mot olyckor [1] ligga på de risker som kan leda till räddningstjänstinsats. Denna riskanalys ersätter tidigare kommunala riskanalyser för skydd mot olyckor. 1.2 Avgränsningar I riskanalysen fokuseras på konsekvenser för människoliv, egendom och miljö. Analysen avgränsas till olyckor som kan föranleda räddningstjänstinsatser, vilket innebär att t.ex. fallolyckor inte behandlas. Övriga relevanta risktyper (sjukdomsspridning, infrastruktursvikt, kriminell handling och social oro) är analyserade i risk- och sårbarhetsanalyser för respektive kommun. Riskanalysen tar inte upp händelser vid höjd beredskap. Den valda riskanalysmetoden är översiktlig vilket innebär att ingen djupanalys av tekniska system och processer utförs. 1.3 Bakgrund I och med att räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor år 2004 tilldelades kommunerna ett större ansvar för risk- och säkerhetsfrågor än tidigare. Arbetet med skydd mot olyckor utgår från de fem skeden som kan sägas utgöra räddningstjänstens verksamhetsområden (figur 1). Figur 1 Olycksbearbetningens fem skeden [5] Modellen ovan innebär att man i de första tre skedena (förskedena) arbetar med att minska sannolikheten för olyckor och begränsa skadorna till följd av olyckor. De riskkällor som inte kan elimineras förutsätter en väl fungerande operativ räddningstjänst i skede fyra (insatsskedet). I skede fem skall insatserna följas upp och utvärderas. Resultatet av detta ligger sedan till grund för att genomföra förbättringar inom de tidigare skedena [5]. Utvecklingen kräver att räddningstjänst och arbetet med att förebygga olyckor blir effektivare och att samarbete sker såväl inom respektive kommuns egna förvaltningar och företag som med andra kommuner och organisationer Kommunalt handlingsprogram Enligt Lagen om skydd mot olyckor skall det finnas handlingsprogram både för den förebyggande och för den operativa verksamheten i kommunerna. Programmet skall bl.a. redovisa den lokala målsättningen samt de risker som finns i kommunerna. 5

6 1.4 Stenungsunds kommun Allmänt Stenungsunds kommun har en yta på 254 km² och folkmängden uppgick till invånare [6] den 31 mars Drygt hälften av befolkningen bor i Stenungsunds tätort. En stor del av kustområdet består av fritidshusbebyggelse. Under sommarmånaderna ökar antalet personer som vistas i Stenungsund något tack vare läget vid havet Riskbild Kommunen har en relativt varierad riskbild. Det finns en del objekt och miljöer som vid en oönskad händelse (t.ex. brand eller kemikalieutsläpp) kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Dessa analyseras och diskuteras mer ingående i kapitel 2.5, Risktopografi. I denna del omnämns endast en del av de exempel som utgör Stenungsunds kommuns omfattande risker. Kommunen genomkorsas av E 6, där stora mängder farligt gods transporteras framförallt till men även genom kommunen. Järnvägsförbindelse finns i form av Bohusbanan med omfattande mängder farligt gods som fraktas genom Stenungsunds tätort. I fyra hamnar för godstrafik lastas och lossas stora mängder farligt gods som sedan fraktas på havet eller i det omfattande rörledningssystem som fördelar ut kemikalier till de petrokemiska industrierna i Stenungsund. Utanför Stenungsund går även farleden för fartygstrafik upp till Uddevalla. Andra infrastrukturella anläggningar är det eldistributionsnät som delvis går via Vattenfalls kraftverksområde samt den naturgasledning som löper genom 2/3 av kommunen med uttag vid två av de större petrokemiska industrierna. I kommunen finns också stora skogsarealer i svårframkomlig terräng samt ett antal stora petrokemiska industrier med komplicerade riskbilder, bl.a. med klorhantering, ammoniakhantering och hantering av brandfarliga varor. Det finns ett antal skolor, samlingslokaler och vårdinrättningar som är samhällsviktiga objekt med hög persontäthet i Stenungsunds kommun. Andra objekt värda att nämna är de av kulturhistoriskt värde, exempelvis kyrkor. Mestadels p.g.a. närheten till Göteborg saknar kommunen exempelvis större vårdinrättningar och kriminalvård, vilket ofta finns i kommuner av Stenungsunds storlek Riskutveckling I Stenungsunds kommun tillkommer ett antal objekt i riskbilden inom en relativt snar framtid. Den pertrokemiska industrin håller på att byggas ut vilket leder till att volymerna av farliga ämnen ökar väsentligt i kommunen. Delar av industriutbyggnaden har ersatt en äldre anläggning vilket förväntas leda till en något lägre risk för att en olycka inträffar för denna del p.g.a. modernare säkerhetssystem. Invånarantalet förväntas fortsätta att öka och kommer enligt prognos uppgå till ca i kommunen år 2020 [7] vilket innebär att fler människor kan drabbas av en omfattande olycka. Antalet vardagsolyckor förväntas öka i och med att antalet invånare som kan orsaka olyckor ökar. Ett ökande antal asylboende ökar risken för hot mot anläggningar och bristfällig riskmedvetenhet p.g.a. kommunikationssvårigheter. 1.5 Lilla Edets kommun Allmänt Lilla Edets kommun har en yta på 318 kvkm. Antalet invånare är invånare [6]. Kommunen är till stor del en landsbygdskommun med goda möjligheter för jordbruk. De fem största tätorterna är huvudorten Lilla Edet (~5 000 invånare), Lödöse (~1 300), Göta (~1 000), Nygård (~400) och Hjärtum (~400). Totalt bor cirka av ca invånare i dessa tätorter. Övriga invånare bor i småorterna eller på landsbygden. Kommunen har ett gynnsamt geografiskt läge med bra kommunikationsmöjligheter på E 45, järnväg och Göta Älv som stora godsstråk. Både SCA och Storel/Rexel har valt att lägga sina nordenlager i Lilla Edet tack vare det centrala läget. 6

7 1.5.2 Riskbild Det finns flera tätorter i området. Två av tätorterna, Lilla Edet och Lödöse, har en befolkningskoncentration och en generell riskbild som kan jämföras med andra tätorter i den storleksordningen, d.v.s. koncentrerad centrumbebyggelse med affärsverksamhet, bostadsbebyggelse och tät trähusbebyggelse, vårdanläggningar, skolor och samlingslokaler. Området har förhållandevis stora risker när det gäller övrig infrastruktur, t.ex. i fråga om industriverksamhet, samhällsservice och övrig servicenäring. De tre farliga verksamheterna enligt 2 kap 4 ligger i Lilla Edets tätort med SCA som den verksamheten vilken bidrar med de mesta av de möjliga oönskade händelserna. I fråga om kommunikationer finns omfattande väg- och järnvägstrafik. Yrkessjöfart förekommer på Göta Älv via sluss i Lilla Edet samt till och från hamnanläggningar. Geologiska, geotekniska och topografiska förhållanden innefattar risker för ras och skred. Inom området finns ett intensivt turistoch friluftsliv exempelvis i naturvårdsområden. Det finns också större sammanhängande skogsarealer med risk för stora skogsbränder Riskutveckling Befolkningen i kommunen beräknas att stiga i en stadig takt och med detta stiger de risker vilka kan härledas till ökad befolkning. Nya bostadsområden planeras i Lödöse där man förväntar att samhället skall växa ihop med pendeltågstationen Lödöse södra. SCA vilken är den största industriverksamheten och Sevesoobjekt enligt den lägre graden, har ett kontinuerligt arbete för att minska riskerna i verksamheten. Historiskt sett har SCA haft ett stort antal bränder i verksamheten vilka mest har varit koncentrerade till pappersmaskinerna och ventilationen som leder ifrån pappersmaskinerna ut till det fria. De åtgärder som SCA vidtagit de senaste åren med automatiska släcksystem och ny ventilation har bidragit till att minska antalet incidenter i verksamheten. SCA förväntar sig en ökning av produktionen samt lagerverksamheten dels av papper men även av den brandfarliga varan man hanterar. Den kemikaliska industrin i Göta kan utvecklas i takt med att efterfrågan av deras produkter ökar. Detta kan komma att utgöra en risk för de närboende. Den nya motorvägen med skilda körfält och vajer innebär att de allvarliga olyckorna har minskat, dock återstår två ställen i kommunen där motorvägen inte är utbyggd. Där märks en förhöjning av antalet olyckor. Järnvägstrafiken i kommunen sker på två sträckningar där den mest trafikerade är nybyggd med dubbelspår och planskilda korsningar. På Lödöse södra sker persontrafik där ökad trafik från genomgående tåg och ökade personrörelser innebär att risken för påkörning ökar. Risken för ras och skred i Götaälvdalen är hög, sjöfartsverket och kommunen har utfört och kommer att utföra förebyggande åtgärder på de identifierade riskområdena. 1.6 Tjörns kommun Allmänt Tjörns kommun har en yta av 167 km 2, med ett invånarantal av personer, vilket fördubblas under sommaren. Kommunen består av 1546 öar. Sommartid är ett 20-tal av dessa öar bebodda, medan endast fem öar bebos av åretruntboende. Kuststräckan för Tjörns kommun uppgår till totalt 600 km. Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun, där 4175 personer pendlar ut till sina jobb, medan 1350 pendlar in Riskbild Även Tjörn har en relativt varierande riskbild. Det finns objekt och miljöer som vid exempelvis brand, kan innebära stora risker för människors liv och hälsa samt omfattande egendomsskador. 7

8 I kommunen finns flera inslag av vad som betraktas som brandfarlig bebyggelse. Dessa är framförallt lokaliserade till öar, men finns också i äldre delar av samhällen på Tjörn. Många så kallade offentliga byggnader, såsom vårdinrättningar, samlingslokaler, hotell, skolor och kyrkor finns spridda över kommunen. Större magasin och lagerhallar, med mycket höga brandbelastningar, är också vanligt förekommande i kommunens industriområden. Via länsväg 160 och vidare över framförallt väg 169 passerar den största delen av transporter med farligt gods i kommunen. Länsväg 160 klassas som primär transportled och väg 169 som sekundär transportled, för farligt gods. Transporter av farligt gods sker företrädesvis till/från Wallhamns hamn. Farleden på Marstrands-, Älgö- och Hakefjorden, in till hamnarna i Wallhamn, Stenungsund och Uddevalla är också intensivt trafikerad med fartyg lastade med farligt gods. Som turistkommun, inbjuder Tjörn till många olika vattenaktiviteter. Aktiviteter som ökar risken för drunkningstillbud. Även mycket frekventerade gästhamnar innebära stora risker vid eventuell brand. Hamnverksamheten i Wallhamn innebär många anlöp av stora fartyg. Verksamheten där är också av skiftande karaktär Riskutveckling Kommunen har en stark ambition om att väsentligt öka antalet invånare. Flera detaljplaner för bostadsändamål tas därför fram. Planer som innebär byggnader med fler än tre våningar. Fem till sju våningar och ännu högre planeras, vilket kommer att innebära en särskild problematik, vid räddningstjänstinsatser i framtiden. Utökad satsning på turism kommer också att öka antalet boende och besökare i framtiden. Ett ökat invånarantal och högre besöksfrekvens medför att vardagsolyckorna förväntas öka. Befolkningsutvecklingen i Tjörns kommun visar på en allt större andel äldre. Andelen kommuninvånare över 65 år, ser ut att öka med c:a 40 % de kommande åren. Kvarboendeprincipen utgör därför en mycket stor utmaning för framtiden. Åtgärder som förbättrade vägavsnitt, tillskapande av rondeller, installerade fartkameror och nya gång och cykelvägar, har medfört färre trafikolyckor och mindre skador de senaste åren. Ytterligare förbättringar planeras, vilket förhoppningsvis ytterligare kommer att förbättra statistiken. 8

9 2 RISKANALYS 2.1 Metodik En riskanalys kan genomföras med hjälp av ett flertal olika metoder. Valet av metod beror i huvudsak på vilken detaljrikedom och noggrannhet som eftersträvas. Denna riskanalys har utförts enligt metoder som inte tar hänsyn till detaljer i tekniska system och dylikt. Analysen är således att anse som en översiktlig riskanalys. På så sätt ligger fokus på att ta fram en helhetsbild av riskerna i Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommun vilket är det som eftersträvas. Metoden tar avstamp från Kronobergs länsstyrelses metod ROSA [8] Räddningsverkets metoder för kommunal riskanalys [9, 10] samt Jönköpingsmodellen [11]. 2.2 Riskbedömning Riskmiljöer För att skapa en röd tråd i analysarbetet har de olika riskerna i kommunerna kategoriserats i så kallade riskmiljöer [11]. De riskmiljöer som används är följande: Bostäder Offentliga byggnader Industrier Övriga byggnader Trafiken Terräng/Särskild miljö Vatten Huvudmetod Riskbedömningen utgår från två delar, båda indelade i ovanstående riskmiljöer. Den första delen Dimensionerande händelser grundar sig på Räddningsverkets metod för kommunal riskanalys [8, 9]. Det innebär att ett urval av händelsers risker (sannolikhet och konsekvens) blir värderade utifrån tillgänglig statistik (se bilaga 1 samt referens [12]) och räddningstjänstens erfarenheter. Konsekvensen kan delas upp i sådan för människoliv, miljö och egendom. Tyngdpunkten i denna riskanalys ligger på människors liv och hälsa. Den andra delen av riskbedömningen utgörs av Risktopografi. I denna presenteras exempel på kommunens större objekt eller miljöer som vid oönskad händelse kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Dessa kategoriseras inom de olika riskmiljöerna och bedöms utifrån ett mer händelsebaserat perspektiv då det statistiska underlaget inte anses tillräckligt omfattande i dagsläget. 2.3 Riskvärdering Vid värderingen av riskerna, d.v.s. bedömningen av sannolikheter och konsekvenser, har utgångspunkten varit de anvisningar som lämnats i Räddningsverkets Handbok för riskanalys [9] och dess föregångare [10]. Det statistiska underlaget för bedömningarna är hämtat dels ifrån den egna statistiken vid respektive räddningstjänst (se bilaga 1) och dels från föregående års statistik ( ) från Sveriges räddningstjänsters insatsrapporter [12]. Urval från den statistiken gör att det går att jämföra insatsstatistiken med länets andra kommuner och riksstatistiken (se kap. 4, Statistik). Tillsammans med den erfarenhet som finns inom räddningstjänsten görs bedömningarna enligt följande kriterier för sannolikhet och konsekvens. Underlaget för miljökonsekvenser är bristfälligt och outforskat vilket leder till att riskbedömningarna är grova. Egendom saknar också bra underlag men bedöms enligt det uppmålade scenariot och räddningstjänstens subjektiva bedömning. 9

10 Figur 2 Omkring människor omkommer varje år till följd av olycksfall. Endast en fjärdedel av de olycksfall som leder till att en människa omkommer föranleder räddningsinsatser. Hur det ser ut för egendom och miljö är för närvarande okänt.[13] Sannolikhet Genom att se till statistik (se bilaga 1 samt referens [12]) om hur ofta en viss skadehändelse kan inträffa så har sannolikheten uppskattats till någon av följande klasser: Klass Frekvens 1. Mycket osannolikhet Mindre än en gång per 1000 år. 2. Osannolikt En gång per år. 3. Liten sannolikhet En gång per år. 4. Sannolikt En gång per 1-10 år. 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år Konsekvens Konsekvenser för en viss typ av skadehändelse anges för människors liv och hälsa, egendom och miljö enligt följande: Människors liv och hälsa Klass Karaktär 1. Små Övergående lindriga obehag. 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag. 3. Stora Enstaka svårt skadade, svåra obehag. 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade. Egendom Klass Total skadekostnad 1. Små < 0,1 milj. SEK 2. Lindriga 0,1 1 milj. SEK 3. Stora 1 5 milj. SEK 4. Mycket stora 5 20 milj. SEK 5. Katastrofala > 20 milj. SEK Miljö Klass Karaktär 1. Små Ingen sanering, liten utbredning. 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning. 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning. 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning. 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning. 10

11 2.4 Dimensionerande händelser För att göra ett urval av händelser har metodik från rapporten om ROSA en metod för risk och sårbarhetsanalys [8] använts kombinerat med de händelser som finns med i Stenungsunds kommuns riskanalys från 1994 [3], En studie av risker och sårbarheter i Stenungsunds kommun (2007) [4] och Säkerhetsstudie Stenungsund [14]. Det innebär att ett antal representativa händelser tas fram i enlighet med figuren nedan. Den händelse som genomgår riskvärderingen representerar således en grupp av mer eller mindre liknande händelser. Varje händelse som värderas definieras närmre i samband med riskvärderingen. Värderingen görs utifrån statistik med de kriterier som definierades i föregående kapitel. Händelserna bedöms i fredstid och med de frekventa händelserna som grund. De större och mer konsekvensfokuserade, likt worst case -scenarios, behandlas i det andra avsnittet i bedömningen (kap. 2.5 Omfattande risker). Figur 3 En kommun är utsatt för tusentals olika risker. Ett antal händelser identifieras (röd ring) och väljs ut för fortsatt analys. De utvalda händelserna representerar typhändelser. [8] Bostäder A. Brand i bostad Representerar stora delar av kommunens bostadsbestånd. Dimensionerande - Brand i lägenhet eller villa. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 4 - Egendom 3 - Miljö 1 Kommentar: Sannolikheten grundar sig på antalet bränder i bostad som räddningstjänsten larmas till varje år (ca 29 per år, utdrag från IDA-portalen, MSB, Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet [12]). Egendomskonsekvensen uppskattas utifrån kostnaden för skada av bostaden som uppstår vid det dimensionerande scenariot. 11

12 2.4.2 Offentliga byggnader A. Brand i publika lokaler Inkluderar skolor, hotell, samlingslokaler etc. Dimensionerande - Brand i skola Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 3 - Miljö 2 Kommentar: Brand i skola inträffar mer sällan än brand i lägenhet/villa. Automatlarm, ej brand - är inte med i statistiken [12]. Statistiskt sett skadas inte många vid brand i skola men egendomsskadorna kan bli mer omfattande. Skolor används ofta för andra ändamål utanför skoltid, exempelvis för publika tillställningar eller som förläggningar, vilket påverkar sannolikheten att människor kommer till skada i negativ riktning. B. Brand i vårdanläggning Inkluderar vårdcentral, åldringsvård och övriga vårdbyggnader. Dimensionerande händelse Brand i ett rum på vårdanläggning Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 3 - Egendom 2 - Miljö 2 Kommentar: Det tänkta scenariot sker statistiskt sett mellan 1 gång på 1 till 10 år med konsekvensen att en person blir allvarligt skadad. Enligt statistiken från 1999 till 2013 utgör åldringsvården nationellt sett den stora delen av förekommande dödsfall inom vårdanläggningar [12]. Sedan Boverkets byggregler reviderades 2012 förses alla vårdboende (verksamhetsklass 5B) med boendesprinkler. Samtliga vårdboenden i Lilla Edet är försedda med boendesprinkler, vilka kommer att begränsa en brand avsevärt troligtvis till startbrandcellen Industrier A. Brand i större industrilokal Inkluderar industrier såsom lagerlokaler, modultillverkningsindustri, industri med brandfarlig vara etc. Dimensionerande är scenariot brand i större lagerlokal. Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 3 - Miljö 3 Kommentar: Uppskattningsvis sker en brand vart fjärde år med konsekvenser som medför kostnader i miljonklassen [12]. Personskador är relativt ovanliga vid industribränder. Miljöskadorna är mycket beroende av vad som brinner och lokaliseringen i förhållande till vattendrag. 12

13 B. Brand i kemikalieindustri Inkluderar industri med omfattande hantering av kemikalier, brandfarliga gaser eller liknande. En kemikalieindustri har kemikalier som t.ex. kan ge snabbare brandförlopp, större riskområde p.g.a. spridning, explosioner etc. Dimensionerande händelse är brand på industri med kemikalie involverad eller hotad. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 2 - Egendom 3 - Miljö 3 Kommentar: Det är ytterst sällsynt att människor dör inom kemikalieindustrin generellt sett i Sverige. För industrin i hela riket är det i genomsnitt 1 personer som omkommer vart annat år vilket motsvarar att en person i Stenungsunds kommun omkommer per 760 år [12]. Det petrokemiska industriområde som finns i Stenungsund finns och andra sidan inte i motsvarande omfattning på någon annan plats i Sverige. En omfattande olycka inom den petrokemiska industrin kan leda till ett antal dödsfall, se vidare kapitel Övriga byggnader A. Brand i lantgård Brand i lantgårdsdel är dimensionerande, ej bostad. Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 2 - Miljö 1 Kommentar: Det har inträffat ca en brand varje år i lantgårdar i Lilla Edets, Tjörns och Stenungsunds kommun från 1998 till 2014 [12] Trafiken A. Trafikolycka - Dimensionerande scenario är trafikolycka med två personbilar på någon av de stora vägarna i kommunerna. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 4 - Egendom 2 - Miljö 1 Kommentar: På grund av förbättrande vägar och fordon har det varit en positiv trend de senaste 10 åren med avseende på färre allvarliga personskador och färre dödsfall vid trafikolyckor. I genomsnitt de senaste 19 åren har dock mer än en person per år avlidit på grund av trafikolyckor totalt i Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn ( ) [12, 15]. 13

14 B. Olycka med farligt gods Inkluderar olyckor med utsläpp och/eller brand i transport av farligt gods. Dimensionerande händelse är olycka med tankbil innehållande brännbar vätska. Sannolikhet: 3 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 2 - Egendom 3 - Miljö 4 Kommentar: Det sker ett stort antal transporter dagligen, i synnerhet i Stenungsunds kommun. Olyckor med transport av farligt gods som leder till utsläpp av lasten sker dock sällan även nationellt. Totalt i Lilla Edets, Tjörns och Stenungsunds kommun föranleder ca 20 utsläpp av farligt ämne räddningsinsats varje år. Av dessa utsläpp består huvuddelen av utsläpp från bränsletank till personbil och lastbil. C. Järnvägsolycka - Inkluderar kollision med bil, urspårning etc. Dimensionerande är en tågolycka (urspårning, kollision med bil) där räddningstjänst blir larmad till platsen. Sannolikhet: 3 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 3 - Egendom 2 - Miljö 2 Kommentar: En urspårning med större konsekvenser sker väldigt sällan. Under de nio senaste åren (1 juli mars 2015) har det skett fem urspårningar på Bohusbanan i Stenungsunds kommun [16]. En olycka med godståg och farligt gods händer mer sällan men kan ge betydligt mer omfattande konsekvenser med tanke på järnvägens sträckning genom Stenungsunds tätort. I Lilla Edet finns det två stycken järnvägssträckningar Norge-Vänerbanan och Alvhem-Lilla Edet. På Norge-Vänerbanan där huvuddelen av trafiken går är samtliga korsningar planskilda och försett med dubbelspår. Alvhem- Lilla Edet är ett industrispår med låg fart som trafikeras av diesellok Terräng/särskild miljö A. Brand i det fria Inkluderar gräsbrand, skogsbrand. Dimensionerande händelse är en omfattande gräsbrand. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 1 - Miljö 1 Kommentar: I Stenungsunds, Tjörns och Lilla Edets kommun inträffar totalt i genomsnitt ca gräsbränder per år som leder till räddningsinsats ( ) [12]. En mycket stor andel är av mindre omfattning. Dödsfall har förekommit i Sverige men är väldigt ovanligt. 14

15 B. Naturolycka Inklusive skred, ras, översvämning, snöstorm etc. Dimensionerande händelse är en större storm med räddningstjänst involverad. Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 2 - Egendom 3 - Miljö 1 Kommentar: I Lilla Edet, Tjörn och Stenungsund inträffar totalt i genomsnitt ca naturolyckor per år som leder till räddningsinsats ( ) [12]. En mycket stor andel är av mindre omfattning. Dödsfall har förekommit i Sverige men är väldigt ovanligt. Egendomsskadorna är svåruppskattade och kan skena iväg betydligt vid t.ex. omfattande översvämningar i samband med händelsen. C. Rasolycka Dimensionerande händelse är ett större ras där samhällets påverkan bli avsevärd. Sannolikhet: 2 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 5 - Egendom 4 - Miljö 5 Kommentar: Götaraset 1957 är det ras vilket konsekvenserna är tagna ifrån där 3 människor omkom och delar av Göta sulfitfabrik rasade ner i älven. Under perioden har det i Lilla Edets kommun inträffat 7st ras i olika omfattning där räddningstjänsten varit larmade [12]. Störst under perioden är Ballaboraset där 0,7 ha rasade ner i älven Vatten A. Fartygsolycka Inkluderar olycka i hamn samt olycka till havs som tas till hamn, oljeutsläpp med kommunal räddningstjänstinsats etc. Dimensionerande är oljeutsläpp i hamn. Sannolikhet: 4 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 1 - Egendom 2 - Miljö 3 Kommentar: Varje år sker ca 310 oljeutsläpp som bekräftas av Kustbevakningen i Sverige [17]. Ca vart tionde utsläpp bedöms kunna leda till räddningstjänstinsats. Mindre oljeutsläpp i hamn sker relativt ofta men får mycket begränsade konsekvenser. 15

16 B. Drunkningsolycka - Dimensionerande är drunkningstillbud där räddningstjänsten ingriper. Sannolikhet: 5 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 4 - Egendom 1 - Miljö 1 Kommentar: I genomsnitt sker ca 4 tillbud/drunkning årligen totalt i Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet [12]. På de senaste 19 åren ( ) har det i Stenungsund varit fyra dödsfall, i Lilla Edet varit sju dödsfall och på Tjörn varit åtta dödsfall p.g.a. drunkning när räddningstjänsten varit larmad [12]. C. Fartygsbrand Inkluderar brand ombord på fartyg när brand startat i hamn, alternativt börjar fartyget brinna till havs och bogseras till hamn Dimensionerande är brand ombord på fartyg i hamn. Sannolikhet: 3 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 3 - Egendom 5 - Miljö 4 Kommentar: Varje år sker ett stort antal anlöp till de fyra hamnar för godstrafik där stora mängder farligt gods lastas och lossas i Stenungsund. Till Wallhamn på Tjörn anlöper årligen ett stort antal Ro-Ro fartyg. D. Brand i fritidsbåtshamn/gästhamn Dimensionerande är brand i gästhamn som är fullbelagd. Sannolikhet: 3 Konsekvenser: - Människors liv och hälsa 4 - Egendom 4 - Miljö 2 Kommentar: Hur allvarliga konsekvenserna av en brand i gästhamn blir är helt beroende av vilka förebyggande åtgärder ansvariga för gästhamnen vidtagit. 16

17 2.4.8 Riskmatris Riskmatrisen nedan illustrerar och sammanställer värderingarna av de dimensionerande händelserna för liv och hälsa. Ju rödare markering desto mer arbete för riskreducering bör utföras. Motsvarande riskmatriser för egendom och miljö återfinns på nästkommande sidor A > 1 gång per år A B A B A 1 gång per A B B 1-10 år A A 1 gång per B C D C per år 1 gång per C per år < 1 gång per år Riskmiljöer Bostäder Offentliga byggnader Industrier Övriga byggnader Trafiken Terräng Vatten Övergående Enstaka Enstaka Enstaka Flera döda lindriga skadade, svårt döda och och tiotals obehag varaktiga skadade, flera svårt svårt obehag svåra skadade skadade obehag Figur 4 Riskmatrisen för människors liv och hälsa. 17

18 > 1 gång per år A A A B B B A 1 gång per A A 1-10 år A B 1 gång per C B D C per år 1 gång per C per år < 1 gång per år Riskmiljöer Bostäder Offentliga byggnader Industrier Övriga byggnader Trafiken Terräng Vatten < 0,1 Mkr 0,1-1 Mkr 1-5 Mkr 5-20 Mkr >20 Mkr Figur 5 Riskmatrisen för egendom. 18

19 2.4.1.A > 1 gång per år A B A B A 1 gång per A B A 1-10 år B A 1 gång per C B per år D C 1 gång per C per år < 1 gång per år Riskmiljöer Bostäder Offentliga byggnader Industrier Övriga byggnader Trafiken Terräng Vatten Ingen Enkel Enkel Svår Svår sanering, sanering, sanering, sanering, sanering, liten liten stor liten stor utbredning utbredning utbredning utbredning utbredning Figur 6 Riskmatrisen för miljö. 19

20 2.5 Risktopografi I denna del av riskbedömningen, risktopografi, presenteras exempel på kommunernas större objekt eller miljöer som vid oönskad händelse kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Dessa kategoriseras inom de olika riskmiljöerna och nämns utifrån lokala och riksomfattande erfarenheter vid inträffade händelser inom de olika områdena. Fokus ligger i denna del på konsekvenserna. Det innebär att de objekt och miljöer som tas upp kan få stora följder ur kommunernas perspektiv. Omfattande risker kan kompletteras med en mer ingående inventering av skydds- och riskobjekt i kommunerna. Det finns också alla förutsättningar att komplettera de kvalitativa beskrivningarna och bedömningarna av redan upptagna objekt med kvantitativa riskanalyser. Framtagande av risktopografi (omfattande risker) ger också möjligheten att bedöma behovet av sådana kvantitativa riskanalyser genom att klargöra om det berörda objektets eller miljöns risker kan anses vara tillräckligt kända och kartlagda eller inte. I följande kapitel görs övergripande kvalitativa bedömningar av miljöer och objekt som anses vara risker utifrån tidigare gjorda analyser [C4, 3, 14] och erfarenheter Bostäder Människor med funktionshinder, som saknar förmåga att på egen hand utrymma en brinnande byggnad, är särskilt utsatta och i behov av särskilda skyddsåtgärder, för att inte allvarligt skadas eller omkomma i händelse av brand. Tjörn Äldre samhällen med tät trähusbebyggelse, som bland annat i Skärhamn, Klädesholmen, Koholmen, Åstol och Kyrkesund utgör särskild risk vid brand. I dessa samhällen finns större eller mindre inslag av vad som klassificeras som brandfarlig bebyggelse, där risken för brandspridning mellan byggnader är särskilt stor. Risker som är förknippade med brand i denna speciella bebyggelse har studerats och analyserats [26]. I detaljplaner, planeras bostadsbyggnader högre än tre våningar utanför normal insatstid för räddningstjänsten, vilket ställer särskilda krav på byggnadstekniska åtgärder för att skapa trygga utrymningsförhållanden. Höga byggnader innebär även en viss insatsproblematik, vilket räddningstjänsten i en framtid kan komma att behöva anpassa sig till. Stenungsund I Stenungsunds kommun är risken för att brand i bostad ska få omfattande konsekvenser relativt låg mestadels p.g.a. att bostadsbeståndet överlag är från 1960-talet eller senare och att tät trähusbebyggelse ej finns i nämnvärd utsträckning. Dock kan risken för omfattande brand i enskilda bostäder och flerbostadshus exempelvis p.g.a. stora och/eller bristfälligt brandcellsavskilda vindar eller en sen upptäckt ej uteslutas för centralorten. Risken för omfattande skador för bostäder på landsbygden bedöms som något högre främst beroende på att upptäckten för brand erfarenhetsmässigt tar längre tid än för motsvarande byggnad i centralorten. Det finns ett antal lägenheter på översta våningsplanen belägna vid Stenungstorg (ovan butiker och kontor) som har gemensamma inglasade uteplatser med utrymningsväg via uteplatserna. Risken för att en brand ska orsaka blockerade utrymningsvägar bedöms högre för dessa lägenheter i jämförelse med konventionella lägenheter. Lilla Edet Kommunens bostadsbestånd består av både flerbostadshus och enfamiljshus, där de mesta flerbostadshus är koncentrerade till de två tätorterna Lilla Edet och Lödöse. I Nygård och Hjärtum finns ett begränsat antal mindre flerbostadshus. I övrigt så bor kommunens invånare i egna fastigheter. Det finns två stycken flerbostadshus i Lilla Edets tätort som har en alternativ utrymningsväg via räddningstjänsten höjdfordon. Två stycken större äldre flerbostadshus finns på Storgatan, dessa är utförda i trä och har brandcellsgränser som vid tillbud har visat brister. Riskbilden i övrigt för Lilla Edets tätort kan anses vara normala. 20

21 I Lödöse tätort finns två stycken flerbostadshusområden Klosteräng och Fornäng med 210 lägenheter och dessa är uppförda på 60- och 70-talet i 3 våningar. I området finns ny översiktsplan, fördjupad översiktsplan och detaljplan, att exploatera området från nuvarande Lödöse samhälle mot järnvägsstationen Lödöse Södra. Den fördjupade översiktsplanen anger en förväntad befolkningsutveckling och förtätning av bostäder från bostäder/hektar till bostäder/hektar. Detta ger en möjlighet till nya bostäder och ca nya invånare. Med nuvarande utformning av räddningstjänsten ligger Lödöse utanför området med normal insatstid, dvs. 10 minuter Offentliga byggnader Tjörn Offentliga byggnader är objekt som besöks av människor som inte har anledning att känna till byggnadens/verksamhetens brandskyddsåtgärder. Det kan röra sig om samlingslokaler av olika slag, hotell eller byggnader med samhällsviktig verksamhet. Inom kommunen finns ett flertal större samlingslokaler och hotell lokaliserade utanför normal insatstid. På ön Hamneskär, med fyren Pater Noster, finns som exempel en hotellanläggning i två plan, med 21 gästbäddar. Vid hård vind är det omöjligt att överhuvudtaget komma till/angöra ön. Än mindre utföra räddningsinsats. Stenungsund En skola i kommunen, Nösnäsgymnasiet, anses kunna leda till större konsekvenser vid brand än övriga. Huvuddelen av skolan utgör en och samma byggnad med svaga brandcellsgränser (byggd på 70-talet). Detta i kombination med ett stort antal skolelever och att det är den enda gymnasieskolan i kommunen motiverar att särskild uppmärksamhet ägnas åt denna skola. Sundahallen är en omfattande idrottsanläggning med handbollshall, simhall, ishall, bowlingbanor samt ett antal mindre idrottslokaler i samma byggnad. Brandcellsavskiljningarna är relativt svaga (byggd på 70-talet) vilket medför att en omfattande skada kan förväntas vid brand. Den tillbyggda ishallen (byggd ) är dock korrekt brandtekniskt avskild (EI 60). Stenungstorg är ett köpcentrum med ett stort antal flerbostadslägenheter i samma byggnadskomplex. Stora byggnader och glasöverbyggd gata gör att en omfattande olycka exempelvis brand kan förväntas bli svårbemästrad. Hotell Stenungsbaden som är beläget på Stenungsön är ett omfattande hotellkomplex med övernattning för ca 450 personer, stort antal konferenslokaler, danslokaler för ca 1500 personer och spa-anläggning. Hotellets placering längs bergskanten mot havet kan försvåra en räddningsinsats. Lilla Edet De fastigheter som har identifierats som särskilt skyddsvärda/kunna få omfattande konsekvenser vid brand är följande. Lödösehus inrymmer förutom museiverksamhet också kontor och magasin för föremål som hittats vid utgrävningar. På bottenplanet finns biblioteket inrymt sedan ett par år. I Folkets hus i Lilla Edet finns biograf, bibliotek, samlingslokaler samt restaurang med serveringstillstånd. Boströms har livsmedelsaffär i bottenplanet med hyreslägenheter i två våningar ovanför affären. Bostadsvåningarna har ett atrium i mitten. På Thorskogs slott bedrivs det hotell och eventverksamhet. Hotelldelen består av 70 bäddar fördelat på slottet och byggnader i parken. Slottet är byggt i slutet av 1800-talet som privatbostad åt patronen på Thorskogs egendom. Merparten av hotellbäddarna är förlagda i byggnader byggda eller ombyggda på 1990-talet. Direkt ovanför byggnaderna finns en damm vilken reglerar vattennivån i det innanförliggande sjösystemet. 21

22 2.5.3 Industrier inklusive anläggningar med farlig verksamhet Tjörn I kommunen finns det två industrianläggningar, Astrids Fiskexport AB och Panda Fyrverkerier AB, som enligt LSO 2 kap. 4 klassas som farliga verksamheter. Industrier som kan utgöra stora risker ur konsekvenssynpunkt. Den ammoniakhantering som finns inom Astrids Fiskexport AB, anses vara av betydande karaktär. Det som kan förvärra situationen vid ett eventuellt ammoniakutsläpp från industrin är närheten till bostadshus och äldrevårdanläggningarna Kvarnbackens Servicehus och Rönnängs Äldreboende. Enligt utförd riskanalys anses dock riskerna kring kylanläggningen som tolerabla [27]. Verksamheten vid Panda Fyrverkerier AB omfattas av Sevesolagstiftningen (lägre kravnivån). Industribyggnaderna ligger i glesbebyggt område, med skyddsavstånd till andra byggnader. Utförda riskanalyser redovisar att riskerna i samband med insats, innebär att det troligtvis är bättre att låta branden härja fritt tills branden självslocknar. Efterföljande skogsbränder, är med detta scenario det potentiella problemet [28]. Verksamheter inom Wallhamns industriområde utgörs av, bland annat, stora lagerhallar med polyetenplast och hallar för båtuppställning. Fartygstrafiken som anlöper hamnen utgörs i första hand av bilbåtar, men också containertrafiken är omfattande, vilket innebär att farligt-godshantering förekommer i viss omfattning. Stora lager, många fartygsanlöp och stora fartyg i kombination med viss farligt-godshantering gör att Wallhamn utgör en stor potentiell risk vid brand. Risk som kan innebära stor påfrestning, inte bara resursmässigt, utan också på miljön. Riskutredning har utförts som behandlar ett antal frågor avseende sannolikheter och konsekvenser av brand samt räddningstjänstens insatsmöjligheter vid de stora lagerhallarna i Wallhamn [29]. Stenungsund Inom kommunens område finns det åtta anläggningar som lyder under 2 kap 4 LSO. Dessa anläggningar är Akzo Nobel (petrokemi), Perstorp Oxo (petrokemi), Borealis Kracker (petrokemi), Borealis Polyeten (petrokemi), Inovyn (petrokemi), Vattenfall Kraftverk, AGA Gas samt Primagaz (gasolhantering). De sju förstnämnda är även Sevesoklassade i den högre nivån. En samlad kvantitativ analys av riskerna för Stenungsunds samhälle från hantering av kemikalier vid industrianläggningarna samt väg-, järnvägs- och sjötransporter är framtagen och har benämningen Säkerhetsstudie Stenungsund [14]. De riskkriterier som använts i säkerhetsstudien utgår ifrån etablerade riskkriterier från Holland, England, Hongkong och USA (eftersom riskkriterier inte är fastställda i Sverige). För individrisk för omgivningen, där människor varaktigt kan uppehålla sig, har en maximalt tolerabel risknivå för en existerande verksamhet på 1 gång på år (10-5 per år) använts. För en nyetablering bör nivån ligga 10 gånger lägre och för att betraktas som försumbar bör risken ligga 100 gånger lägre. Riskkriteriet för samhällsrisk (FN-kurva) utgår från att gränsen för vad som maximalt kan tolereras för omgivningen är olyckor som ger 1 dödsfall per år samt 100 dödsfall på år. Om förhållandena är sådana att riskerna (frekvensen) ligger 100 gånger lägre bör de kunna accepteras utan egentliga krav på åtgärder. I zonen däremellan bör åtgärder övervägas. Riskanalysen visar att delar av kommunen är utsatt för en på gränsen till icke tolerabel risknivå, se figur 7 och 8. Åtgärder för att minska riskerna bör övervägas. Exempel på åtgärder som tidigare har vidtagits är att hastigheten på tåg med farligt gods genom Stenungsunds tätort minskats från 80 till 30 km/h samt att rangering av gasolvagnar har flyttats ifrån järnvägssträckningen. Dessutom har transporter av klor på järnväg upphört i kommunen sedan 2006 vilket är positivt för riskbilden i Stenungsunds tätort. Eskortbogsering och utökad trafikstyrning av gasfartyg har även bidragit till att minska sannolikheten för att en olycka ska inträffa. För att inte förvärra riskbilden för Stenungsunds kommun är det mycket viktigt att samhällsplaneringen runtomkring industrin och dess transportvägar bedrivs med fokus på riskerna. 22

23 Figur 7 Total individrisk (riskkonturer för samtliga scenarier), sannolikhet för dödsfall per år (10 -x ), Säkerhetsstudie Stenungsund 2015 [14] 23

24 Ej tolerabelt område Tolerabelt område Överväg åtgärder 2007 års studie Figur 8 Total samhällsrisk (FN-kurva för samtliga scenarier), ackumulerad frekvens för 1 eller flera dödsfall, Säkerhetsstudie Stenungsund 2015 [14] Lilla Edet I kommunen finns tre verksamheter som omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet enligt 2 kap 4 LSO. Av dessa omfattas en verksamhet av den lägre kravnivån avseende bestämmelserna i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Ifråga om verksamheter enligt 2 kap 4 LSO beslutar länsstyrelsen, efter samråd med kommunen/räddningstjänsten, om vilka verksamheter som ska omfattas av skyldigheterna. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat att följande verksamheter inom kommunens område omfattas av lagen: SCA Hygiene Products AB Edet Bruk är en Sevesoanläggning av den lägre graden. SCA har tillstånd att hantera liter LNG (Liquified Natural Gas). Gasen förvaras i en superisolerad cistern och håller en temperatur om lägst -186 C. LNG-anläggningen är belägen på den västra sidan av anläggningen mot älven och avskild från produktionsdelarna genom avstånd och ett berg. En separat riskanalys för LNG-anläggningen finns framtagen. SCA har förutom LNG-anläggningen tillstånd att hantera en rad olika tillståndspliktiga ämnen. De kemikalierna som står för de största riskerna är väteperoxid 60%, gasol, acetylen och olika förpackade produkter. 24

25 Vattenfall AB:s Dammanläggningar Göta Älv har en stor uppdämd vattenvolym som vid dammbrott med påföljande flodvåg innebär stora risker för skred och översvämningar. Trafiken genom Sjöfartsverkets slussanläggningar består dels av styckegodstrafik med större fartyg samt under sommarhalvåret även fritidsbåtstrafik Största risken vid slussanläggningen i Lilla Edet är dammbrott, slussportshaveri och olycka med farligt gods. Förutom SCA är den verksamhet som har en kemikaliehantering som kan anses vara betydande och särskilt farlig Designed Chemistry AB (f.d. MG-blandningsteknik), Göta Bruk. Företaget vilket tillverkar katalysatorer för plastindustrin och har i verksamheten brandfarliga gaser (eten, vätgas) samt självantändande brandfarliga vätskor. Företaget ligger i gamla Göta bruks lokaler i den delen av byggnaden som vetter mot Göta älv. De verksamheter som omfattas av kravet att redovisa sitt brandskydd skriftligt förutom de tidigare nämnda verksamheterna är Electrolux filter i Nygård samt Rexel i Göta. Electrolux filter AB i Nygård bedriver tillverkning av dammsugarpåsar. Företaget har ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten. Delar av anläggningen är försedd med sprinkler. Företaget har 45 anställda som arbetar 2-skift. Största risken är brand i tillverkningsmaskiner eller brand i lagret som har en stor mängd brännbart material. Rexel anläggningen i Göta är ett centrallager för Rexel koncernen som sysslar med försäljning av elektriska komponenter till yrkesverksamma elektriker. Anläggningen har ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten. I verksamheten arbetar 70 personer i 2-skift. Största risken är brand i elektrisk utrustning Vårdanläggningar Tjörn I kommunen finns ett antal behovsprövade boenden, där de boende inte kan förväntas utrymma på egen hand. Servicehus och trygghetsboenden är normalt inte behovsprövade boenden. Erfarenheten visar dock att dessa boenden allt oftare bebos av människor med stora stöd- och hjälpbehov vid utrymning. Verksamheten ska då klassificeras om och brandskyddet anpassas, vilket inte alltid har blivit fallet. I detta ligger en utmaning för räddningstjänsten. Vårdanläggningar är för varje kommun en samhällsviktig verksamhet, som vid en allvarlig brand kan få stora konsekvenser för samhället. Boendesprinkler är installerat heltäckande i ett av kommunens vårdhem, medan ytterligare ett endast delvis är skyddat med sprinkler. Medel har avsatts för vidare utbyggnad av sprinkler i befintliga vårdboenden. Stenungsund Tallåsen åldringsvårdboende är en omfattande anläggning med som mest ca 200 personer inklusive personal. Det är en utsträckt byggnad, brandtekniskt konstruerad enligt standard, med ett stort antal brandceller. En brandskada förväntas kunna begränsas till en mindre del av byggnaden. En omfattande brandskada för byggnaden skulle dock få stora konsekvenser för kommunens åldringsvårdboende. Lilla Edet Vårdanläggningarna i kommunen består till stora delar av två verksamheter. Solhagagruppen som bedriver verksamheten enligt LSS och Lilla Edets kommun med äldreboenden. Solhagagruppens verksamhet är utlokaliserad runt om i hela kommunen med en tyngdpunkt i Lödöseområdet. Boendet består av 14 st gruppboenden där man har egna lägenheter. Samtliga gruppboenden är försedda med automatiskt brandlarm. 25

26 Lilla Edets kommuns äldreboenden Soläng i Lödöse är i två våningar och har 51 lägenheter. Boendet är försett med ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten samt boendesprinkler i samtliga lägenheter. Lindkullen i Lilla Edet är ett äldreboende med 48 lägenheter. Boendet är försett med ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten samt boendesprinkler i samtliga lägenheter. Pilgården som ligger på Ström har 16 lägenheter och byggs om i omgångar. Efter den sista ombyggnaden så kommer samtliga boenderum vara försedda med sprinkler. Pilgården har ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten Övriga byggnader Tjörn Det finns ett flertal gamla och kulturminnesmärkta byggnader i Tjörns kommun. Sundsby Säteri, Kålhuvudet, Fjällebro Gård, Fjällebro Kvarn, sjöbodarna vid Valsängs Strand och byggnader på Hamneskär är kulturminnesmärkta byggnader. Därutöver finns ett antal kyrkor med stort kulturhistoriskt värde. Stenungsund Det finns ett antal gamla och minnesmärkta byggnader i Stenungsunds kommun. Framförallt är det kyrkorna som har ett högt kulturhistoriskt värde. Ett flertal av dessa har omfattande träkonstruktioner vilket försvårar insatsmöjligheterna markant. Bild 1 Stenungsunds kapell Det finns två kulturmärkta byggnader i Stenungsunds kommun. Mariagården är belägen inom Stenungsunds tätort och Tingshuset Smedseröd finns utanför Ucklum i mitten av kommunen. Riktlinjer har arbetats fram för hur Mariagårdens område bör användas. 26

27 2.5.6 Trafiken Tjörn Kommunen genomkorsas av en större väg; länsväg 160. Via denna passerar en stor del av den totala trafiken med farligt gods. Trafiken slussas sedan vidare på väg 169 och/eller väg 723. Väg 160 klassas som primär transportled för farligt gods och väg 169 som sekundär transportled för farligt gods. Risker för transporter med farligt gods har analyserats för planområdet Almösund-Myggenäs-Almön samt för vägsträckningen över Tjörnbro Park [30, 31]. Många säkerhetshöjande åtgärder har vidtagits i kommunen, vilket tydligt påverkat trafiksäkerheten i positiv riktning. Ytterligare säkerhetshöjande åtgärder är planerade såsom att korsningar byggs om till rondeller och sväng- och avfartsfiler byggs. Dessutom är fler gång- och cykelvägar planerade. Stenungsund Transporter med farligt gods på väg sker huvudsakligen på E6, väg 160, väg 170 och Uddevallavägen. Exempelvis transporteras gasol, saltsyra och stora mängder vätskeformiga brandfarliga ämnen. Dessa vägar samt Göteborgsvägen har även en hög belastning av persontrafik. En annan farligt gods led som kan vålla omfattande konsekvenser vid en olycka är Bohusbanan som går genom Stenungsunds tätort och intill kommunens vattentäkt (sjön Hällungen). Exempelvis transporteras farligt gods i form av gasol, vinylklorid, etenoxid och saltsyra på järnvägen. Som tidigare nämnts är riskerna för farligt godstransporterna till industrin i Stenungsund analyserade och åtgärder för att minska riskerna bör övervägas [14]. Bild 2 Bohusbanan genom Stenungsunds centralort. Foto av Per Petersson [19]. Lilla Edet Transporter av farligt gods sker på landsväg och järnväg. På Europaväg 45 passerar ca ton farligt gods per år. På järnväg genom området beräknas ca ton farligt gods passera årligen. Ca 50 % av det farliga godset som transporteras genom kommunen är RID-klass 3 brandfarliga vätskor. Därefter i fallande ordning 5.1 oxiderande ämne, 8 frätande ämnen, 2 gas. Övriga klasser förekommer men i mindre omfattning 27

28 Järnvägssträckan Göteborg-Trollhättan går igenom kommunens geografiska område. Sträckan är dubbelspårig och saknar plankorsningar sedan 2012, endast planskilda korsningar förekommer. Sträckan trafikeras av 6000 godståg/år och persontåg/år (2014 års siffror) [32]. En 3 km lång järnvägstunnel som förbinder Hälltorp-Nygård är nyligen färdigställd. För denna finns särskild insatsplan. Industrispår finns mellan Alvhem-SCA Edet bruk. Det finns en rad plankorsningar på denna sträckning. Farten på sträckan är reducerad till 30 km/h. Trafikvolymen på denna sträcka är 140 tåg/år. Vid Lödöse södra finns en järnvägsstation avsedd för persontrafik, volymen på antalet tågstopp/dygn är 50 st. De största trafikmängderna på väg förekommer på europaväg 45 där flera avsnitt av vägen inom kommunens område har ca fordon per årsmedeldygn varav tung trafik utgör ca 10 % [33]. E 45:an är en fyrfilig motorväg med vajerräcke på hela sträckan genom kommunen, dock inte på en sträcka mellan Glässnäs-Götaslätten. Denna sträckning består av en rondell vid Glässnäs och tvåfilig 70-sträcka genom Göta till Götaslätten. De övriga vägarna i kommunen består av primära och sekundära länsvägar med 70 Km/h Terräng/Särskild miljö Tjörn I delar av Tjörns kommun finns skogsarealer i svåråtkomlig terräng. En skogsbrand skulle i dessa områden kunna medföra stor påfrestning för räddningstjänsten. Brand i skog och terräng är tidskrävande och ställer stora krav på personella och materiella resurser. Detta kan medföra problem med att upprätthålla kommunens övriga beredskap. Vattenskyddsområde för kommunens vattentäkter har fastställts. En händelse, t.ex. utsläpp som slår ut kommunens stora råvattentäkt skulle medföra stora problem för kommunen. Kommunen har flera fågelskyddsområden, naturskyddsområden och fiskreproduktionsområden. Händelser, t.ex. oljeutsläpp, som drabbar dessa områden kan få allvarliga miljökonsekvenser. Stenungsund I delar av Stenungsunds kommun finns det stora skogsarealer med många svåråtkomliga platser. Skogsbrand kan i dessa områden medföra stora konsekvenser. I Stenungsunds kommun ingår fem områden i Natura 2000 [20]. Stenungsundskusten och Halsefjorden med havsvikar och sund, rev, ler- och sandbottnar är bland de mest unika naturmiljöer i Sverige. En händelse, t.ex. ett oljeutsläpp, som drabbar dessa områden skulle få stora konsekvenser. 28

29 Bild 3 Bilden visar ett flygfoto över Stenungsunds kommun (med blå linje för kommungräns). Den sydöstra delen av kommunen består i huvudsak av kuperade skogsarealer och mindre vattendrag. Lilla Edet En stor del av kommunen består av stora svårtillgängliga skogsområden som exempelvis Svartedalen, Prässebergen och Bredfjället. Göta älvdalen har den högsta frekvensen av skred i Sverige. I SGI:s skreddatabas finns ett 60-tal skred och jordrörelser registrerade längs Göta älv, där de flesta av skreden inträffat på sträckan mellan Lilla Edet och Trollhättan inträffade Götaraset som drog med sig delar av sufitfabriken ut i älven och tre människor omkom. Skredriskerna har utretts av SGI och presenterades i Göta Älvutredningen [14]. 1 SGI Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat

30 2.5.8 Vatten Tjörn I kommunen finns ett antal gästhamnar, vilka är välbesökta, ofta fullbelagda och ibland överbelagda. En brand i en fullbelagd/överbelagd gästhamn medför stor risk för brandspridning mellan båtar, och nattetid mycket stor risk för människoliv. Insatstiden till gästhamnar ute på öarna kan komma att överstiga 30 minuter. Wallhamn är kommunens enda hamn för lossning och lastning av stora fartyg. Det är ett klart gränsfall om 10 minuters insatstid skall kunna klaras. Kommunen har tre vattentäkter samlade inom ett begränsat geografiskt område norr och öster om Tolleby. Samtliga kan nås för räddningsinsats inom 20 minuter. Kommunen bedriver ett systematiskt vattensäkerhetsarbete i enlighet med Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för vattensäker kommun. En central vattensäkerhetsgrupp har inrättats för det övergripande systematiska vattensäkerhetsarbetet. Stenungsund Fyra hamnar för godstrafik finns belägna i anslutning till den petrokemiska industrin. En farligt godsolycka i eller intill dessa hamnar kan medföra stora konsekvenser för personer som bor eller vistas i närheten av hamnarna/farlederna [14]. Åtgärder för att minska riskerna bör övervägas. Vattnet i kommunens vattentäkter är också väldigt samhällsviktigt. En händelse, t.ex. i form av ett utsläpp, som slår ut kommunens stora vattentäkt sjön Hällungen skulle medföra stora problem för kommunen eftersom det inte finns någon utbyggd reservvattentäckt. Lilla Edet För Göta älv finns särskilda bestämmelser För att undvika översvämningsproblem nedströms Lilla Edet finns det bestämmelser som begränsar tappningen vid högt vattenstånd i havet. Det finns också regler vid lågvatten bl.a. för att säkerställa vattenstånden för sjöfartens behov och för att undvika saltvatteninträngning från havet upp i Göta älv [35] Uppströms Lilla Edet är risken för översvämning liten då älvbrinkarna är avsevärt högre än det reglerade vattenståndet. De mindre vattendragen och sjöarna har historiskt sett inte haft någon större översvämningsproblematik. Intaget till det kommunala vattenreningsverket ligger strax norr om vattenfalls kraftverksdamm. Nedströms vattenfalls kraftverksdamm finns laxfiskeklubbens anläggning med marksträckor för flugoch spöfiskare samt förtöjningsplatser i strömfåran för båtar där sportfiskare kan fiska lax. Säsongen är från april till september. Anläggningen är ett populärt besöksmål för sportfiskare. Uppströms Ströms sluss finns en vänthamn för fritidsbåtar. I kommunen finns tre stycken kommunala badplatser. Prässebo badplats i östra delarna av kommunen, badplatsen är utrustad med ramp för rörelsehindrade och den kommunala simskolan har sin verksamhet på denna badplats. Den andra kommunala badplatsen ligger vid sjön Lille Väktor nordväst om Hjärtum. Den tredje finns i Borydsjön öster om Lilla Edet i Prässebergen. 30

31 3 INSATSKARTA OCH RISKLOKALISERING I detta kapitel jämförs kommunernas insatstid med avseende på räddningstjänstinsatser med var risker/skyddsobjekt är lokaliserade i respektive kommun. På så sätt kan förväntad tid till insats tas fram för respektive risk/skyddsobjekt. Anspänningstiden är 5 minuter för insatsstyrkan 1+4 för Kållekärr, Skärhamn och Stenungsund samt 6 minuter för Lilla Edet. I figur 9 kan räddningstjänstens insatstid, d.v.s. tid från utalarmering till förstastyrkan (1+4) är insatt på olycksplatsen, utläsas för Tjörns, Lilla Edets och Stenungsunds kommun. Hur stor del av befolkningen som nås inom respektive kommun inom 10 minuter, minuter, minuter och >30 minuter är angivet längst ner i figuren. 31

32 Figur 9 Insatskarta med räddningstjänstens insatstid för räddningstjänstinsatser i Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet. Insatstiden framgår av teckenförklaringen och färgmarkeringarna på kartan. Anspänningstiden är 5 minuter för insatsstyrkan 1+4 för Kållekärr, Skärhamn och Stenungsund samt 6 minuter för Lilla Edet. 32

33 I meddelande från Räddningsverket 1987:5 angående kommunal räddningstjänstplan anges lämpliga insatstider för olika bebyggelsekaraktärer [21]. Bebyggelsebeståndet kan indelas i tre grupper. I bebyggelse hänförbar till grupp I bör man eftersträva insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter. Denna indelning, enligt figur 10 nedan, kan användas som ett stöd vid bedömning av kommunernas insatstid. Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter) Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker, varuhus, kontor och samlingslokaler. Särskilt brandfarlig bebyggelse. Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning. Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet. Större brandfarlig eller miljöfarlig verksamhet. Hamn avsedd för yrkestrafik med olje-/bensinhantering eller med hantering av miljöfarligt ämne. Bostadsbebyggelse 4 våningar eller högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar finns anordnade. Samlingslokal avsedd för fler än 300 personer. Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter) Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre (friliggande). Villa-, radhus-, kedjehus-, fritids-, eller grupphusbebyggelse. Större byar och gårdssamlingar. Enstaka större industrier. Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter) Enstaka byggnader och gårdar. Figur Fritidshus 10 Lämpliga insatstider för olika bebyggelsekaraktärer 3.1 Bostäder Ur figur 9 kan den förväntade tiden till ankomst med en första insatsstyrka (1+4) till bostäder utläsas för Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet. Därmed kan det konstateras att 44 % av befolkningen i de tre kommunerna nås inom 10 minuter, 54 % av befolkningen nås inom intervallet minuter, 1 % av befolkningen nås inom intervallet minuter samt att knappt 1 % av befolkningen nås efter > 30 minuter. Tjörn Tjörn har flera olika tätortsområden spridda över ön/kommunen. Samtlig bebyggelse inom dessa områden kan dock nås med en räddningsinsats inom 20 minuter, vilket enligt praxis (figur 10) är acceptabelt för bostadshus upp till tre våningar. I föreslagna detaljplaner redovisas dock planer på att etablera bostadshus 4 våningar eller högre, i flera av tätorterna med längre insatstid än 10 minuter. Störst inslag av särskilt brandfarlig bebyggelse (grupp 1, figur 10) har vi ibland annat i den äldre delen av Skärhamns samhälle, på Åstol och på Klädesholmen/Koholmen. Skärhamn klaras inom normal insatstid, Klädesholmen/Koholmen först inom 20 minuter och till Åstol är insatstiden > 30 minuter. Stenungsund 33

34 Till mycket stor del uppfylls den inriktning som anges i figur 10 ovan för bostäder. Dock uppfylls inte insatstiden (<10 minuter) för 6 st 6-8 vånings flerbostadshus i kv. Utsikten på Hallerna. Utrymningen för dessa hus är dimensionerad för att kunna ske utan hjälp av räddningstjänsten (Tr2 trapphus). Dessutom uppfylls inte insatstiden (<10 minuter) för två flerbostadshus med fler än 3 våningar i f. d. Sanatoriet i Svenshögen. Ett antal flerbostadshus på Stenungstorg som bygger på utrymning med hjälp av hävare/stegbil har längre insatstid än erforderliga 10 minuter eftersom beredskapshavande (2 brandmän) med uppgift hävare har 8 minuters anspänningstid. Lilla Edet De lämpliga tiderna i figur 10 uppfylls huvudsakligen med undantag för ett hem för ensamkommande flyktingbarn som finns i Nygård dit insatstiden beräknas till 20 minuter. 3.2 Offentliga byggnader Tjörn Även offentliga byggnader/samlingslokaler är spridda över Tjörn och i flera fall kan dessa inte nås inom normal insatstid (10 min.). Almö Livs, Tjörnbro Park (hotell med samlingslokal för 600 personer), Häggvallskolan (med samlingslokal för 600 personer), Hotell Bergabo, Tjörns Ishall (700 personer), Björholmens Marina (hotell) och PNL Hamneskär (hotell) är exempel på byggnader/verksamheter, vilka inte kan nås inom 10 minuter. Stenungsund Flertalet av de anläggningar som omfattas av offentlig byggnad nås av insatsstyrka inom 10 minuter. Stora Högaskolan (grundskola åk 0-9), Idrottshallen i Stora Höga (lokal för 600 personer) och Adenmarks modecentrum (lokal för 600 personer) nås dock ej inom 10 minuter. Idrottshallen i Stora Höga och Adenmarks är utrymningsmässigt enkla lokaler och det vistas vanligtvis ett begränsat antal personer (betydligt mindre än 600). Det är precis på gränsen till att Hotell Stenungsbaden nås inom 10 minuter. Stenungsbaden är ofta fullbelagt med personer vilket innebär att det ställer extra höga krav på att personalen på plats agerar korrekt exempelvis vid en brand. Lilla Edet De offentliga byggnader som inte nås av insatsstyrka inom lämplig tid enligt figur 9 är Thorskogs slott och Lödöse Museum. 3.3 Industrier Tjörn Kommunens verksamheter, vilka betraktas som farlig verksamhet, utgörs av två industrier. Panda Fyrverkerier AB är ett gränsfall för insatstid inom 10 min, medan Astrids Fiskexport AB inte kan nås inom normal insatstid. Till olika verksamheter inom Wallhamns industriområde, utgör även det ett klart gränsfall när det gäller insatstid inom 10 minuter. Stenungsund Samtliga industrier i kommunen med speciellt farlig verksamhet nås av insatsstyrka inom 10 minuter utom Perstorp Oxo. Lilla Edet Den verksamhet som omfattas av kraven enligt kap 2 4 LSO nås av insatsstyrka inom 10 minuter. De övriga industrierna Designed Chemistry och Rexel nås inom lämplig tid enligt figur 9 förutom Electrolux Filter i Nygård som har en insatstid som överstiger 10 minuter. 3.4 Vårdanläggningar Tjörn 34

35 Insatstiden till vårdboenden som Kvarnbacken, Rönnängs Äldreboende och Långekärrs Äldreboende överstiger i samtliga fall 10 minuter. Långekärrs Äldreboende utgörs dock av verksamhet endast i markplan. Stenungsund Samtliga större äldreboende nås av insatsstyrka inom 10 minuter. De boende som inte nås inom 10 minuter är storleksmässigt begränsade byggnader i markplan. Lilla Edet Solängs äldreboende i Lödöse nås inte inom 10 minuter vilken är lämplig tid enligt figur 7. I övrigt uppfylls lämpliga tider. 3.5 Övriga byggnader Tjörn Samtliga kulturminnesvärda byggnader i Tjörns kommun kan nås inom 20 minuter, så när som på ett undantag. Byggnaderna på Hamneskär kan, beroende på väderförhållanden, vara problematiskt att över huvud taget nå för en räddningsinsats. Stenungsund Samtliga minnesvärda byggnader i Stenungsunds kommun nås av insatsstyrka inom 20 minuter. Ca hälften av kyrkorna nås även inom 10 minuter. 3.6 Trafiken Tjörn Samtliga allmänna vägar i kommunen kan nås inom 20 minuter. Stenungsund Samtliga större vägar och järnvägen i kommunen nås av insatsstyrka inom 20 minuter. Flertalet vägar i Stenungsunds tätort och Jörlanda nås inom 10 minuter. Ett antal mindre vägar i den sydöstra delen av kommunen nås inom 30 minuter. Lilla Edet Samtliga större vägar och järnvägen i kommunen nås av insatsstyrka inom 20 minuter. Flertalet vägar i Lilla Edets tätort nås inom 10 minuter. 3.7 Terräng/Särskild miljö Tjörn På Tjörn finns inte några riktigt stora skogsområden. Insatstiden avgörs till stor del av bergig och svårtillgänglig terräng. Stenungsund Ca tre fjärdedelar av Stenungsunds skogsareal nås av insatsstyrka inom 20 minuter medan resterande fjärdedel nås inom 30 minuter. Hela kommunens kust nås inom 20 minuter. Lilla Edet Ca hälften av kommunens skogsareal nås av insatsstyrka inom 20 minuter medan resterande hälft nås inom 30 minuter. 3.8 Vatten Tjörn Wallhamn är kommunens enda hamn för lossning och lastning av stora fartyg. Det är ett klart gränsfall om 10 minuters insatstid skall kunna klaras. 35

36 Kommunen har tre vattentäkter samlade inom ett begränsat geografiskt område norr och öster om Tolleby. Samtliga kan nås för räddningsinsats inom 20 minuter. Stenungsund För de fyra hamnar för godstrafik som är belägna i kommunen är det precis på gränsen att insatstiden under 10 minuter som anges i figur 6 uppnås. Vattenbrynet till kommunens vattentäkt sjön Hällungen nås av insatsstyrka inom 20 minuter (se figur 9). Lilla Edet Det kommunala färskvattenintaget ligger inom 10-minutersområdet. Det gör även en av de kommunala badplatserna. De övriga två nås inom 30 minuter. 36

37 4 STATISTIK 4.1 Balanced scorecard Balanced scorecard [11] är en tabell där man försöker få en bild av hur Tjörns kommun, Stenungsunds kommun och Lilla Edets kommun förhåller sig statistiskt sett jämfört med andra delar av Sverige på regional och nationell nivå. I denna variant av tabellen jämförs kommunerna med kommunerna i länet och även genomsnittskommunen i Sverige som helhet. Fokus ligger på genomsnittligt antal olyckor per år. Presentationen sker i antal händelser per tusen invånare och visar genomsnitten för respektive område/grupp under åren 1998 till Materialet är hämtat från IDA-portalen, räddningstjänsternas insatser [12]. Genomsnitt Stenungsund Tjörn Lilla Edet Västra Götaland Sverige Brand i byggnad 1,01 0,73 2,35 1,09 1,16 Därav i Allmän byggnad 0,23 0,11 0,12 0,22 0,21 Bostad 0,48 0,46 0,94 0,61 0,67 Industri 0,15 0,04 1,13 0,12 0,13 Annan byggnad 0,13 0,12 0,14 0,13 0,13 Brand ej i byggnad 1,39 2,02 1,96 1,77 1,64 Trafikolycka 1,91 1,20 2,38 1,39 1,42 Utsläpp av farligt ämne 0,47 0,20 0,50 0,24 0,24 Drunkning 0,08 0,09 0,09 0,05 0,05 Övrigt/Annat uppdrag 0,66 1,04 1,40 1,03 1,33 Totalt 5,52 5,28 8,68 5,57 6,46 Figur 11 Balanced scorecard [11]. Tabellen redovisar genomsnittet för räddningsinsatser per tusen invånare mellan och syftar till att jämföra olika kommuners riskbild. Antalet räddningsinsatser relateras till folkmängden och redovisas per tusen invånare. Tjörn I flera fall avviker Tjörns siffror avseende räddningsinsatser till olika typer av händelser, från våra grannkommuner och riket i övrigt. Utryckningar till brand i byggnad är betydligt färre i Tjörns kommun. Det finns nog inte någon enskild förklaring till detta, utan många faktorer som samverkar. Många på Tjörn är sjöfolk, där brandskyddet alltid haft hög prioritet. Mindre benägenhet att larma vid tillbud, man klarar sig själv, kan också vara en förklaring. Tjörn saknar större industriverksamheter och präglas istället av småindustri, vilket delvis kan förklara den lägre larmfrekvensen inom industrin. I motsats till brand i byggnad, utmärker sig Tjörn med hög larmfrekvens när det gäller brand ej i byggnad. Våreldning och luntning är en gammal och stark tradition på Tjörn. Det händer allt för ofta att man förlorar kontrollen över dessa eldningar. Att Tjörn, förhållandevis, har färre trafikolyckor som kräver räddningsinsats än jämförelsekommunerna, beror till stor del på att vi saknar motorväg och vägar som tillåter högre hastigheter. Nya hastighetsbegränsningar, vägkorsningar ombyggda till rondeller, nya/ombyggda vägavsnitt, nytillkomna gång- och cykelbanor och ett antal fartkameror är bidragande faktorer. Stenungsund 37

38 Stenungsund skiljer sig från övriga delar av Sverige för några händelsetyper. Det inträffar färre brand i byggnad som räddningstjänsten ingriper mot i kommunen jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och jämfört med genomsnittet för Sverige. Stenungsund har betydligt färre brand i bostad och detta beror delvis på att kommunen har ett utbyggt fjärrvärmenät vilket leder till att det blir färre soteld. Även brand ej i byggnad som innefattar fordonsbrand, gräs- och skogsbrand, containerbrand etc. inträffar mindre ofta i Stenungsund jämfört med samtliga referensgrupper enligt tabell 1. Däremot trafikolyckor som räddningstjänsten blir larmad till inträffar oftare i Stenungsund i synnerhet jämfört med Västra Götalandsregionen men även jämfört med övriga delar av Sverige. Det sker en omfattande bilpendling till arbetsplatser i kommunen och till arbetsplatser utanför kommunen. Även utsläpp av farligt ämne inträffar betydligt oftare i Stenungsunds kommun jämfört med Västra Götaland och genomsnittet för Sverige. Många av dessa utsläpp kommer från vägfordon och då oftast under transport. Drunkningsolyckor/tillbud inträffar också oftare i Stenungsund jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och övriga delar av Sverige. Detta beror på att kommunen omfattar en lång kuststräcka (i förhållande till invånarantalet). Under kategorin övrigt/annat uppdrag i jämförelsetabellen ligger Stenungsunds kommun lägre än de övriga fyra kommunsnitten (se figur 11). I övrigt ingår bland annat stormskada, nödställd person, nödställt djur, bergras/jordskred, annat ras, översvämning av vattendrag, annan vattenskada och i väntan på ambulans. Lilla Edet Lilla Edet utmärker sig med avseende på betydligt fler antal räddningsinsatser totalt relaterat till folkmängd jämfört med Stenungsund, Tjörn, Västra Götaland och genomsnittet för Sverige. Lilla Edet har i förhållande till folkmängden betydligt fler brand i byggnad. Därav utmärker sig brand i bostad (betydligt mer frekvent jämfört med övriga kommuner) och brand i industri. Att Lilla Edet har högre andel brand i industri beror till stor del på att SCA (pappersbruk) är beläget i kommunen. Trenden för brand i industri är vikande efter att SCA installerat automatiskt släcksystem i ventilation från pappersmaskin samt på de tre pappersmaskinerna Lokalerna är utformade för att mindre bränder kan uppstå och dess konsekvenser är därför inte i någon större omfattning. Det inträffar mer trafikolyckor i Lilla Edets kommun än i snittkommunen i Sverige. Olyckorna är framför allt koncentrerade till E45 som 2012 fick delvis ny sträckning och planskilda korsningar. Lilla Edet uppvisar en total olycksfrekvens som överstiger snittet i riket. 4.2 Tid till räddningsinsats I Stenungsund ankommer räddningstjänsten i genomsnitt ca två minuter senare till olycksplatsen i jämförelse med genomsnittet för övriga kommuner i Sverige (se figur 9 nedan) [12]. För att uppnå en responstid för räddningsinsatser till kommuninvånarna som är i paritet med övriga delar av Sverige måste anspänningstiden minska. Dessa två minuter bedöms motsvara ett förlorat värde av flera miljoner kronor per år i Stenungsunds kommun på grund av personskador och egendomsskador (se bilaga 5) [22]. I diagrammet nedan kan exempelvis även läsas ut att Stenungsunds räddningstjänst anlänt till skadeplatsen inom 10 minuter i 48 % av utryckningarna vilket kan jämföras med 63 % av utryckningarna för genomsnittet för övriga kommuner i Sverige. 38

39 Figur 12 Diagrammet visar räddningstjänsternas responstider för räddningsinsatser, det vill säga den tid från det att larmcentralen får larmet till räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet jämförs med StorGöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum) och hela Sverige. Värdena är hämtade ur insatsrapporter [12] Eftersom Bohusbanan skär igenom Stenungsunds tätort som saknar järnvägsöverfarter/underfarter är fördröjning av utryckningsfordon p.g.a. nedfällda bommar ett allt vanligare problem. Från och med år 2009 ökade antalet tåg per dygn i Stenungsund med ca 30 % till 52 st. 16 av dessa tåg vänder i Stenungsund och återgår till Göteborg vilket betyder att Stenungsunds tätort passeras två gånger. Därmed uppskattas att bommarna är nedfällda ca 2 timmar och 50 minuter per dygn på vardagar söder om Stenungsunds järnvägsstation och ca 2 timmar och 10 minuter norr om stationen [23]. I Lilla Edets kommun har på insatsrapporterna redovisat första enhet från räddningstjänsten framme på olycksplats. Det kan vara en ledningsresurs eller en räddningsenhet, detta går inte att utläsa i statistiken. Från sommaren 2013 finns ingen ledningsresurs i eget fordon i kommunen vilket innebär att tid till räddningsinsats redovisas för en räddningsenhet fr.o.m. denna tidpunkt. En annan påverkande faktor är att brandstationen i Lödöse lades i malpåse Responstiderna för Tjörn, är klart längre än för såväl Stenungsund som Lilla Edet. Spridningen av tätorter inom kommunen, medför att larmfrekvensen blir högre utanför de tätorter där räddningsstationerna är lokaliserade. Tjörn har också i insatsrapporter konsekvent angivit tiden för när räddningsenhet är på plats. 4.3 Olyckornas lokalisering För att kunna planera den skadeavhjälpande verksamheten på räddningstjänsten är det av stor vikt att veta var olyckorna i kommunen sker. En visualisering av olycksplatserna har gjorts genom att lägga in de geografiska koordinater som angetts i insatsrapporter [24] från år 2007 till 2014 på en karta över Tjörns kommun, en karta över Stenungsunds kommun och en karta över Lilla Edets kommun. På så sätt är det möjligt att se vilka delar av kommunerna som är mest olycksfrekventa, i synnerhet med avseende på vardagsolyckor. 39

40 Figur 13 Insatser för räddningstjänsten i Tjörns kommun Symboler enligt följande: : brand i byggnad, : brand ej i byggnad, : trafikolycka, : utsläpp farligt ämne, : naturolycka, : drunkning. Kartan visar en viss förtätning av olyckor till kommunens olika tätorter. I övrigt stor spridning över hela kommunen. 40

41 Figur 14 Insatser för räddningstjänsten i Stenungsunds kommun Symboler enligt följande: : brand i byggnad, : brand ej i byggnad, : trafikolycka, : utsläpp farligt ämne, : naturolycka, : drunkning. Av kartan kan utläsas att majoriteten av olyckorna sker i Stenungsunds tätort med en viss spridning kring de största vägarna. 41

42 Figur 15 Insatser för räddningstjänsten i Lilla Edets kommun Symboler enligt följande: : brand i byggnad, : brand ej i byggnad, : trafikolycka, : utsläpp farligt ämne, : naturolycka, : drunkning. Av kartan kan utläsas att majoriteten av olyckorna sker i De två tätorterna samt med en viss spridning kring de största vägarna. 42

43 Figur 16 Trafikolyckor ( ) som räddningstjänsten larmades till i Tjörns kommun Olyckorna är spridda över nästan hela kommunens vägnät. 43

44 Figur 17 Trafikolyckor ( ) som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun Majoriteten av trafikolyckorna sker på väg 160, Uddevallavägen och E6. 44

45 Figur 18 Trafikolyckor ( ) som räddningstjänsten larmades till i Lilla Edets kommun Huvuddelen av olyckorna sker på den mest trafikerade vägen E45. Från och med december 2012 har E45 nysträckning genom kommunen med planskilda korsningar och vajerväg. 45

46 Figur 19 Bränder i byggnad ( ) som räddningstjänsten larmades till i Tjörns kommun Bränderna är främst lokaliserade till kommunens tätorter, men spridningen är stor. 46

47 Figur 20 Bränder i byggnad ( ) som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun En majoritet av bränderna sker i Stenungsunds tätort. 47

48 Figur 21 Bränder i byggnad ( ) som räddningstjänsten larmades till i Lilla Edets kommun Huvuddelen av bränderna sker i de två tätorterna. Kartor för brand ej i byggnad, utsläpp farligt ämne, naturolycka, drunkning redovisas i bilaga 4. 48

49 4.4 När inträffar olyckorna För att få en bild av när på dygnet, vilken dag i veckan och vilken tid på året olika räddningsinsatser inträffar i kommunerna har statistik tagits fram för detta för det senaste åtta åren ( ) [12]. Endast de insatser som har definierats som räddningstjänst har tagits med vilket inkluderar brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp farligt ämne, drunkning, nödställd person, nödställt djur, översvämning, annan vattenskada, bergras/jordskred, annat ras, stormskada (ej automatlarm, förmodad brand, falsklarm brand, förmodad räddning, falsklarm räddning, okänd) Räddningsinsatser - samtliga Figur 22 Samtliga räddningsinsatser för åren fördelat per månad Räddningsinsatserna i Lilla Edet är relativt jämt fördelade över året med en liten förhöjning av frekvensen under mars, juli och augusti. I Stenungsund utförs flest räddningsinsatser under sommarmånaderna (juni, juli, augusti) och december. För Tjörn utmärker sig april och juli månad med högre larmfrekvens. April är våreldningens månad, och juli befolkningsökningens. Figur 23 Samtliga räddningsinsatser för åren fördelat per veckodag 49

50 Lilla Edet följer riksstatistiken när det gäller fördelningen av olyckorna per veckodag, d.v.s. att fredag - söndag är de mest olycksfrekventerade dagarna. Även Stenungsund har högre antal räddningsinsatser i anslutning till veckosluten med en markant topp på fredagsdygnet. På Tjörn sker flest olyckor som räddningstjänsten blir larmad till på lördagar. Figur 24 Samtliga räddningsinsatser för åren fördelat per dygnstimme Lilla Edet och Tjörn har liknande kurvor där insatserna är fördelade under den tid då människor är som mest aktiva. Stenungsund följer också detta mönster men med avvikelser för de tider där människor rör sig till och från arbete/skola då statistiken visar förhöjda värden Brand i byggnad Figur 25 Brand i byggnad för åren fördelat per månad 50

51 Förutom att Lilla Edet visar förhöjda värden mot de andra kommunerna så är toppvärdena koncentrerade till den kalla tiden på året. En förklaring till detta skulle kunna vara eldstadsrelaterade bränder, så är dock inte fallet i Lilla Edet där endast 10 % av brand i byggnad är rapporterade med en sådan brandorsak. Även Stenungsund har fler bränder i byggnader under den kalla årstiden och flest sker i december. En förklaring till detta kan vara människors ökade benägenhet att ha tända ljus under denna månad. Figur 26 Brand i byggnad för åren fördelat per veckodag Stenungsund avviker från riskgenomsnittet genom att ha en förhöjd larmfrekvens under måndag och tisdag. Tjörn och Lilla Edet följer i huvudsak riksgenomsnittet. Figur 27 Brand i byggnad för åren fördelat per dygnstimme Lilla Edet redovisar toppvärden på kvällen samt mitt i natten. Bränder som inträffar på kvällen har en större chans att upptäckas och släckas i tid då människor är vakna i stor utsträckning, detta medför att konsekvenserna av en sådan brand blir mindre än mot en brand som inte upptäcks i ett tidigt skede. Bränder vilka inträffar på natten när människor ligger och sover har mindre chans att upptäckas och 51

52 leder oftast till större materiell förstörelse och risk för människoliv. Under perioden har ett antal dödsbränder i Lilla Edet inträffat och dessa har haft sin brandstart mitt i natten under den tiden som toppvärden har redovisats. I Stenungsund uppkommer brand i byggnad mer frekvent på kvällen (17-18) och sent på kvällen (22-23). Inga dödsbränder har inträffat i Stenungsund under den tidsperiod som redovisas i figur

53 4.4.3 Brand ej i byggnad Figur 28 Brand ej i byggnad för åren fördelat per månad Bränderna är fördelade likvärdigt i de tre kommunerna under året. Tjörn redovisar toppvärden under mars och april vilket speglar den kultur som finns med att bränna fjolårsgräs, s.k. luntning. Bränning av fjolårsgräs förekommer även i de andra kommunerna men inte i den utsträckningen som förekommer på Tjörn. Förutom gräsbrand och skogsbrand omfattar statistiken exempelvis brand i fordon. Figur 29 Brand ej i byggnad för åren fördelat per veckodag Statistiken visar att dessa bränder mest förekommer då människor är lediga från arbeten eller skola. Detta gäller framförallt för Tjörn och Lilla Edet. 53

54 Figur 30 Brand ej i byggnad för åren fördelat per dygnstimme Samtliga tre kommuner följer i stort samma mönster när det gäller tid på dygnet för brand ej i byggnad. Flertalet sker efter lunch fram till kl. 17 och det finns även en viss förhöjning senare på kvällen. Tjörn har markant fler brand ej i byggnad mellan kl jämfört med övriga två kommuner Trafikolycka Figur 31 Trafikolycka för åren fördelat per månad Tjörn har en relativt jämn fördelning av trafikolyckor över året vilket är anmärkningsvärt med tanke på den stora ökningen av befolkningen som sker under sommarmånaderna. I Stenungsund inträffar fler trafikolyckor i juni, augusti och december jämfört med övriga månader. Att det sker fler trafikolyckor i juni och augusti kan förklaras med att vägtrafikflödet ökar i Stenungsund när bilar passerar för att 54

55 komma till sommarstugor på Tjörn och Orust. Lilla Edet har markant fler trafikolyckor under andra halvan av året (juli-december). Figur 32 Trafikolycka för åren fördelat per veckodag Trafikolyckorna är relativt jämnt fördelade över veckodagarna för de tre kommunerna. Figur 33 Trafikolycka för åren fördelat per dygnstimme Statistiken som Stenungsund redovisar visar att arbetspendling i och igenom kommunen förekommer mer än i de övriga kommunerna. Stenungsund har toppvärden mellan 7-8 och vilka är typiska pendlartider. 55

56 4.5 Dödsfall vid olyckor som föranleder räddningstjänst Tjörn Dödsolyckor Annan olycka [] Trafikolyckor [] Drunkning [] Drunkning Brand i byggnad Trafikolyckor Annan olycka Brand i byggnad [] Figur 34 Fördelning av dödsfall i samband med olyckor som föranlett räddningsinsats i Tjörns kommun mellan åren Antalet omkomna vid olyckor som föranlett räddningsinsats, uppgår till 17 dödsfall under åren i Tjörns kommun. Under perioden har 8 personer omkommit i drunkningsolyckor. Drunkningsolyckor utgör därmed 40 % av de dödsolyckor som, under perioden, inträffat i kommunen. Dödsorsaken är dock i vissa fall oklar, då personerna funnits avlidna i vattnet och räddningstjänsten inte fått kännedom om fastställd dödsorsak. I två fall är det däremot klarlagt att personerna fallit från båt. Dödsfall i samband med trafikolyckor står för 25 % (5 personer) av det totala antalet dödsfall i samband med olyckor. Bakom annan olycka, döljer sig sex (6) dödsfall. I tre fall har dessa inträffat vid brand ej i byggnad. De tre fallen rör sig om en helikopterolycka, en suicid och ett mord. Två har avlidit till följd av klämskador en vid arbetsplatsolycka och en klämdes fast av bil som kom i rullning. I ytterligare ett fall handlar det om ett knivdråp. Vid brand i byggnad har en person omkommit under perioden. Branden inträffade i en villa och orsaken, glömd spis. 56

57 Stenungsund Annan räddningstjänst 25 % Brand i byggnad 4 % Drunkning 17 % Trafikolyckor 54 % Figur 35 Fördelning av dödsfall i samband med olyckor som föranlett räddningsinsats i Stenungs kommun mellan åren Av de dödsfall som sker i samband med olyckor som föranleder räddningstjänst står trafiken för flertalet. Ser man till antalet omkomna i dessa sammanhang mellan [15, 12] så står trafiken för 13 dödsfall (54 %) i Stenungsunds kommun, se även figur 15 ovan. I Västra Götaland var motsvarande andel 54 % och i hela Sverige var andelen som omkom i samband med trafikolyckor relativt alla dödsfall i samband med olyckor som föranlett räddningsinsats 55 % [12]. Utöver trafikolyckor är drunkningsolyckor och brand i byggnad de andra stora orsakerna till dödsfall vid olyckor som räddningstjänsten kallas till. Mellan 1996 och 2014 står drunkning för 17 % (4 dödsfall) i Stenungsunds kommun, 14 % i Västra Götalands län och 14 % i riket. Dödsfall vid brand i byggnad utgör 4 % (1 person) i Stenungsund, 16 % i Västra Götalands län och 14 % i Sverige. I andelen annan räddningstjänst inträffade 6 dödsfall i Stenungsunds kommun Ett av fallen var en person som hamnat under en bil som ej var tillräckligt uppallad, en person omkom p.g.a. syrebrist på en industribyggarbetsplats, en person dog vid en brand i lastbilshytt, en person hamnade under ett nedsågat träd och två personer blev (vid två olika tillfällen) påkörda av ett tåg. 57

58 Lilla Edet Annan 9% Brand i byggnad 23% Drunkning 32% Brand ej byggnad 5% Trafikolycka 31% Figur 36 Fördelning av dödsfall i samband med olyckor som föranlett räddningsinsats i Lilla Edets kommun mellan åren De insatser som räddningstjänsten gjort till personer som omkommit på grund av drunkning rör sig i samtliga fall utom ett fall om personer som redan varit avlidna genom självdestruktiv handling och påträffats vid Vattenfalls kraftverksdamm i Lilla Edet. Den enda drunkningssolycka vilken räddningstjänsten har gjort utryckning till var i stora Silevattnet där en pimpelfiskare hade gått igenom isen. Fyra stycken människor har avlidit till följd av brand i byggnad vid två tillfällen. Vid båda tillfällena var det äkta makar som omkom i bränder som ägde rum mitt i natten. Till kategorin hör även en person som avlidit i samband med en gräsbrand som spridit sig till en byggnad. Sju personer har avlidit i trafikolyckor vilka har dödförklarats på plats, de personer som senare avlider på sjukhus redovisas inte här. Trafikolyckorna har samtliga varit knutna till vägtrafik, inga har omkommit till följd av järnvägsolyckor. En person avled i samband med att personen blev fastklämd under en bil i samband med garagearbete Dödsbränder För att få fram tillförlitlig statistik för dödsfall vid brand i byggnad måste ett större område än Stenungsund, Lilla Edet och Tjörn studeras (för en tidsperiod på 19 år) eftersom dödsbränder och framförallt dödsbränder med många döda sker relativt sällan. I Stenungsunds kommun har endast 1 person omkommit (1996) vid brand i byggnad de senaste 19 åren. På Tjörn har 4 personer dött i bränder, under perioden, men även här är det endast en person som omkommit vid brand i byggnad. I Lilla Edets kommun har det under samma tidsperiod i samband med bränder i byggnader omkommit 5 personer. Sedan 1988 har Räddningsverket fört statistik över hur många som omkommer i bränder med fördjupade rapporter sedan Statistiken visar att vi i Sverige har mellan drygt 100 till knappt 150 omkomna i bränder varje år fram till år 2003, med undantag för 1998 då tragedin på Backaplan i 58

59 Göteborg krävde 63 ungdomars liv [25]. Från och med 2004 märktes en nedåtgående trend som tyvärr bröts från och med år 2008 för att sedan återkomma år Figur 37 Antal dödsbränder respektive antal döda per år, , i Sverige [25] Ålders- och könsfördelningen ser liknande ut sedan man började göra de fördjupade rapporterna Fler män än kvinnor dör i bränder och toppen för männen återkommer varje år för män i åldersklassen Intressant är också att risken för att omkomma i en brand relativt sett d.v.s. antal dödsfall per åldersgrupp i förhållande till antalet invånare, visar en klar tendens att öka med åldern oavsett kön. För svenskar mellan år omkommer knappt 3 per personer. För gruppen 80+ var motsvarande siffra nästan 11 per personer år 2008 [25]. Konsekvensen för liv och hälsa beror till största delen på den enskildes förmåga att initialt vidta skadebegränsande åtgärder. Allt fler människor med begränsad fysisk eller mental förmåga att skydda och hjälpa sig själva bor kvar i egna bostäder, vilket är en mycket starkt bidragande orsak till att äldre är starkt överrepresenterade i dödsbrandstatistiken. De flesta dödsbränder sker i hemmiljöer d.v.s. i olika former av bostäder. Fördelningen är proportionerlig mellan flerfamiljshus och villor. Endast vid 22 % av dödsfall i bostadsbrand år 2008 har det konstaterats att brandvarnare har funnits och fungerat. I 44 % av fallen har det konstaterats att brandvarnare saknats [25]. Det är relativt vanligt att människor omkommer vid bränder i fordon. I genomsnitt dör 7 personer per år p.g.a. bränder i fordon ( ). Orsaken är ofta att de blivit fastklämda i en trafikolycka och inte kunnat ta sig ur fordonet då det uppstått brand [25]. 59

60 5 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG 5.1 Slutsatser Slutsatserna grundar sig på de delar som presenterats i föregående avsnitt - dimensionerande händelser, risktopografi och statistik Risker För att rädda liv genom att förebygga eller avhjälpa vardagsolyckor visar statistik från räddningsinsatser att arbetet bör inriktas mot trafikolyckor, drunkning och brand i bostad. Slutsatsen av riskmatrisen för människors liv och hälsa (se kapitel 2.4.8) är även att prevention mot brand i kemikalieindustri och brand i vårdanläggning bör prioriteras. Den dimensionerande händelse med lägre sannolikhet men högst förväntad skada på människor är rasolycka som också finns inom riskområdet med behov av riskreducerande arbete. Även brand i fritidsbåtar i gästhamn utgör en betydande risk för människors liv och hälsa. Det skadeförebyggande arbetet bör ha en allmän inriktning. Det finns dock olika fokusområden där de olika kommunernas förebyggande arbete kan behöva göra punktinsatser. Exempelvis Lilla Edet med avseende på brand i byggnad och rasproblematik, Tjörn med avseende på brand ej i byggnad samt Stenungsund med den petrokemiska industrin. Risken för att en omfattande olycka med avseende på den petrokemiska industrin (inklusive transporter) påverkar kommuninvånarnas liv, egendom och miljö i Stenungsund har konstaterats i övergripande riskanalys [14]. Brandfarlig bebyggelse och kvarboendeprincipen är aspekter som idag såväl som i framtiden, ställer krav på särskilda åtgärder. Vägs dessutom den förmodade befolkningsutvecklingen in, äldre över 65 år ökar med c:a 40 % de kommande åren, späds problematiken på ytterligare. Det kommer att krävas åtgärder av såväl förebyggande som skadeavhjälpande karaktär. Mer komplexa (höga) byggnader planeras på olika platser i Tjörns kommun, som ett led i att öka inflyttningen. Ökad sommarturism innebär mer vattennära aktiviteter, mer båttrafik och ett högre tryck på bland annat gästhamnarna. Tjörn är en kommun med stor satsning på sommarturism/-aktiviteter. Sommaren är också den tid då samhällets kris- och räddningsresurser är som mest sårbara/minst uthålliga Insatskarta och risklokalisering Till stora delar når kommunernas insatsstyrka (1+4) olika bebyggelsekaraktärer inom lämplig insatstid. Det finns dock ett antal undantag. Ett antal samlingslokaler för fler än 300 personer i Stenungsund och på Tjörn nås inte inom 10 minuter. För en industri per kommun med farlig verksamhet är insatstiden längre än 10 minuter i Stenungsund och på Tjörn. Ett antal vårdboenden på Tjörn och ett i Lilla Edet är belägna med insatstid överstigande 10 minuter. Det är på gränsen att de fem hamnar för godstrafik i Stenungsund och på Tjörn nås av insatsstyrka inom 10 minuter. Särskilt brandfarlig bebyggelse med insatstid som överstiger 30 minuter finns på öar i Tjörns kommun. På ett antal ställen i kommunerna är andra kommuners räddningstjänster på plats tidigare än de egna resurserna. I Lilla Edets yttersta delar är Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF), Räddningstjänsten Mitt Bohuslän (RMB) och Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) de första enheterna på plats. I Stenungsunds norra och södra delar är RMB respektive BORF först på plats. Därmed behöver räddningstjänsterna (i det framtida räddningstjänstförbundet) fortsatt ha samverkansavtal med övriga intilliggande räddningstjänster. I kommunernas översiktsplaner/föreslagna detaljplaner kan konstateras att fortsatt utbyggnad i stor utsträckning lokaliseras till områden utanför normal insatstid för räddningstjänst. Detta medför särskilda krav på den byggnadstekniska utformningen. Räddningstjänsten ställs samtidigt inför ny insatsproblematik. 60

61 5.1.3 Statistik Räddningstjänsten i Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn ankommer senare till skadeplats jämfört med genomsnittet för Sveriges samtliga räddningstjänster. Urvalsperioden som analyserats är , under den tiden har det gjorts åtgärder för att minska responstiden. Införandet av snabbinsatsenheter har skett under perioden under viss tid på dygnet, vilket bör förbättra responstiderna. Den avgörande faktorn för att kunna minimera skadorna och följdeffekterna vid en räddningsinsats är att ha så korta insatstider som möjligt. Lilla Edet har en hög olycksfrekvens i förhållande till folkmängden. Trenden gällande brand i byggnad är vikande. När det gäller trafikolyckor så är trenden ökande dock så har olyckornas karaktär skiftat ifrån olyckor med allvarliga personskador till olyckor med mindre personskador till följd av den nya vajervägen. Spridningen av tätorter och riskmiljöer på Tjörn, medför att större delen av räddningsinsatserna inträffar utanför den tätort där räddningstjänsten är lokaliserad. Genomsnittliga insatstider blir därmed längre. Insatstiden till öar med bebyggelse/brandfarlig bebyggelse är lång och väderberoende. I Lilla Edets kommun sker majoriteten av olyckorna i de två tätorterna samt med en viss spridning kring de största vägarna d.v.s. där människor bor eller transporterar sig sker också olyckorna. Olycksmönstret är även i Stenungsund koncentrerat till i huvudsak tätorten och de mest trafikerade vägarna. Det som kännetecknar Tjörn är räddningsinsatsernas spridning över hela kommunen. Majoriteten av räddningsinsatserna sker till platser utanför de tätorter där räddningsstationerna är lokaliserade. Flertalet olyckor som kräver räddningsinsats inträffar under den tiden människor normalt sett är vakna. För Tjörns del är det framförallt under mars-april och under juni-juli larmfrekvensen ökar. Orsaken är brand i markvegetation under våren och i samband med ökande befolkning under sommaren. I Stenungsund sker fler olyckor under sommarmånaderna och december. Antalet insatser är fler i samband med helgerna, flest på lördagar i Lilla Edet samt Tjörn och flest på fredagar i Stenungsund. På Tjörn kan man tacksamt konstatera att dödsfall till följd av trafikolycka endast rör sig om ett fall (2015) de senaste åtta åren. Drunkningsstatistiken är dock dystrare. Dödsorsaken bakom de fall som registrerats som drunkning, kan dock vara en annan. I vissa fall är det troligt att det handlar om sjukdomsfall och att man varit död innan man fallit i vattnet. Dödsfall till följd av arbetsplatsolycka kan endast konstateras i ett räddningstjänstuppdrag under perioden. 5.2 Förslag till förbättringsåtgärder/fortsatt arbete Att sänka antalet dödsfall vid olyckor på vägarna är Trafikverkets ansvar men kräver också ett kommunalt engagemang. Räddningstjänsten bör intensifiera samarbetet med kommunernas trafikingenjör och trycka på Trafikverket med avseende på förbättringsåtgärder (exempelvis mitträcken och korsningsutbyggnader). I Stenungsund är väg 160, väg 170 och Uddevallavägen de trafikleder där det är störst risk för allvarliga olyckor på grund av trafiktäthet i förhållande till vägstandard och hastighetsbegränsning. I Lilla Edet är det viktigt att verka för att E45s kvarvarande vägavsnitt av sämre vägstandard byggs ut. Kommunernas ambitioner om befolkningsökning, ökad tillströmning av turister, kvarboendeprincip o.s.v., ställer även krav på räddningstjänstens förmåga till effektiva insatser inom godtagbar tid. Dessa ambitioner medför byggnadsplaner med mer komplexa byggnader, större arrangemang av olika slag och att enskilda blir mer utsatta på grund av att de saknar förmåga att klara sig själva. I det skadeförebyggande arbetet måste därför samverkan med andra förvaltningar och kompetenser utvecklas. Räddningstjänsten måste tidigt komma in och delta i samhällsbyggnadsprocessen. Räddningstjänsten måste aktivt påverka, men också aktivt stödja förvaltningar och organisationer till stöd för enskilda. 61

62 Eftersom det fortfarande saknas brandvarnare i flertalet av de bostäder där dödsbränder sker bör det ytterligare fokuseras på att informera/utbilda allmänheten om vikten av ett bra brandskydd i bostaden. För att nå ut till så många hushåll som möjligt bör räddningstjänsten samverka med övriga verksamheter (som kommunen ansvarar för) som utför arbetsuppgifter i bostäder. För att identifiera personer med särskilda behov av brandskyddsåtgärder startar nu ett samverkansprojekt med hemtjänsten i Stenungsund. I Lilla Edet och på Tjörn informerar skorstensfejarmästaren om brandskydd och kontrollerar brandvarnare. I och med att fler och fler äldre bor kvar längre i villa eller lägenhet ökar också risken för att det finns ensamma personer som har mycket svårt att ta sig ut själva i händelse av brand. För att minska olycksrisken och öka tillförlitligheten för utryckningar måste det byggas järnvägsöverfarter (eller tunnlar) i Stenungsunds tätort. Det finns ett stort behov vid korsningen Industrivägen och vid korsningen Ucklumsvägen. Det långsiktiga målet måste vara att det enbart ska finnas planskilda korsningar i Stenungsunds tätort. För att kunna peka på problemet är det viktigt att räddningstjänsten fortsätter att föra statistik över alla förseningar som sker vid in- och utryckning på grund av järnvägsbommar. Det koncept för att förebygga drunkningsolyckor som har arbetats fram i Stenungsund och på Tjörn ska fortsatt implementeras i berörda verksamheter. Tillsyn av kommunernas badplatser och fritidshamnar ska även fortsättningsvis vara en del av det förebyggande arbetet mot drunkningsolyckor och stort focus bör läggas på att utrustning för livräddning vid vatten finns vid vattennära anläggningar. För att inte förvärra riskbilden för Stenungsunds kommun är det mycket viktigt att samhällsplaneringen runtomkring industrin och dess transportvägar bedrivs med fokus på riskerna. Arbete med åtgärder för att minska riskerna bör även fortsättningsvis ha hög prioritet på räddningstjänsten. För snabbare och effektivare insatser till bebyggelse på öarna (tillhörande Tjörn) bör möjligheter till samverkan med andra kommuner och organisationer utredas. För att utveckla och kvalitetssäkra arbetet för skydd mot olyckor, måste räddningstjänsten bli en mer lärande organisation. Att undersöka, utreda och erfarenhetsåterföra efter olyckor/insatser, är ett effektivt sätt att kvalitetssäkra såväl förebyggande som skadeavhjälpande verksamhet. Brandvattenförsörjningen måste på ett bättre sätt planeras och tryggas inom Tjörns kommun. Brandvattenkapaciteten måste dimensioneras utifrån den riskbild som råder inom aktuellt område. Det finns ett betydande behov av att räddningstjänsten ankommer snabbare till skadeplatsen, i synnerhet för Tjörns och Stenungsunds kommun. För att kunna uppnå detta behöver anspänningstiden minska. Om anspänningstiden sätts till 90 sekunder för Kållekärr, Stenungsund och Lilla Edet samt 5 minuter för Skärhamn kan insatstiderna på karta läsas ut av figur sekunders anspänningstid är redan fallet för 2 brandmän i Stenungsund fram till kl. 22 sju dagar i veckan, 1 styrkeledare och 2 brandmän i Kållekärr dagtid månd-fred, 2 brandmän dagtid månd-fred 6-18 samt lörd-sön kl i Lilla Edet. Att utöka de tider då snabbinsatsstyrkorna är aktiva bör vara ett prioriterat område. Med tanke på riskbild och invånarantal bör Stenungsund vara försedd med en heltidsstyrka dygnet runt. 62

63 Figur 38 Insatskarta med räddningstjänstens insatstid för räddningstjänstinsatser i Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet. Insatstiden framgår av teckenförklaringen och färgmarkeringarna på kartan. Anspänningstiden är satt till 5 min för Skärhamn och 90 sek för Kållekärr, Stenungsund, Lilla Edet. 63

64 REFERENSER [1] Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), 2003 [2] Riskanalys Stenungsunds kommun, Räddningstjänsten , 2015 [3] Riskanalys från Stenungsunds kommun, KS , 1994 [4] En studie av risker och sårbarheter i Stenungsunds kommun, Abrahamsson M., Johansson H., LUCRAM, Lunds Universitet, 2007 [5] Räddningstjänsten i Sverige Rädda och skydda SOU 1998:59, 1998 [6] amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/kvartals-- och-halvarsstatistik---kommun-lan-och-riket/385459/ [7] Befolkningsprognos Stenungsunds kommun , Stenungsunds kommun [8] ROSA en metod för risk- och sårbarhetsanalyser, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2003 [9] Handbok för riskanalys, Davidsson G., SRV 2003 [10] Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten, SRV 1989 [11] Målstyrning av skydd mot olyckor på lokal nivå, Jonsson & Frödin, 2003 [12] IDA-portalen, Räddningstjänstens insatser , MSB: [13] Processen att arbeta med handlingsprogram för skydd mot olyckor. Utkast till idéhandbok, version 1, Jonsson et.al, 2004 [14] Säkerhetsstudie Stenungsund En kvantitativ analys av riskerna för Stenungsunds samhälle från hantering av kemikalier vid industrianläggningarna och i samband med järnvägs-, vägoch sjötransporter, Jacobsson A. AJ Risk Engineering AB, 2015 [15] Polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada och därvid skadade personer , SIKA/SCB [16] Joakim Pontén, Olycksutredare, Trafikverket, Göteborg, e-postmeddelande [17] Kustbevakningens statistik om oljeutsläpp , [18] Alexander von Buxhoeveden, Kustbevakningen, Centrala ledningen, [19] Healthy graphics, Per Petersson, 2008 [20] ÖP 06, Översiktsplan för Stenungsunds kommun [21] Statens räddningsverks meddelande 1987:5, Statens räddningsverk (SRV), Karlstad, 1987 [22] Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser en uppdatering av en samhällsekonomisk studie, Jaldell H., Karlstads universitet, Räddningsverket, 2004 [23] Krister Forsberg, Banverket, DLC Göteborg, telefonsamtal [24] Insatsrapport Alarmos, Insats05.exe, Eurosys AB, Stenungsunds kommuns dataserver R:, [25] Dödsbränder 2008, Colin McIntyre och Marie Lundqvist, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2008 [26] Riskbedömning Brandfarlig bebyggelse, Kim Wikberg WSP

65 [27] En kvantitativ analys av de risker som den ammoniakaläggning som finns hos Astrids Fiskexport AB innebär för anläggningens närmiljö i Rönnäng, AJ Risk Engineering AB, [28] Brandförlopps- och spridningsberäkning, Bengt Dahlgren [29] Riskutredning Brand och Miljö, Kim Wikberg WSP [30] Riskanalys för transporter med farligt gods på väg 160 och väg 169 i planområdet Almösund- Myggenäs-Almön, Norconsult, [31] Riskbedömning för transporter med farligt gods på bron över TjörnbroPark, samt DNV PM, ). [32] Trafikverkets statistikavdelning för järnväg uppgifter från 2014 [33] Trafikverkets trafikflödesmätning 2014 E45 söder Lilla Edet [34] Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat , SGI Dnr [35] Nivåer och flöden i Vänerns och Mälarens vattensystem-hydrologiskt underlag för klimat och sårbarhetsutredning. ISSN SMHI reports hydrologi, 2006 ORDFÖRKLARING Anspänningstid 65

66 är vid räddningsinsats den tid från det att larmet når räddningstjänsten till första fordon lämnar brandstationen. Deltidsstyrka består av en grupp om 5 deltidsanställda räddningstjänstpersonal med beredskap vanligtvis under en vecka var fjärde vecka. Arbetstiden omfattar övnings-/utbildningstid och larmtid. Beredskap hålls (huvudsakligen) på huvudarbetsplatsen samt i hemmet och styrkan består av en styrkeledare och fyra deltidsbrandmän. Heltidsstyrka består av en grupp om 5 heltidsanställda räddningstjänstpersonal med arbetstid/jour på brandstationen vanligtvis 12 eller 24 timmar per arbetspass. Arbetstiden omfattar vanligtvis 42 timmar per vecka. Styrkan består av en styrkeledare och fyra brandmän. Insatsstyrka är i räddningstjänstsammanhang ett begrepp för den grupp som åker på ett larm. Vanligtvis består en minimuminsatsstyrka av en styrkeledare och fyra brandmän. Insatstid är vid räddningsinsats den tid det tar från det att räddningstjänsten får larmet till räddningsarbetet kan påbörjas. Insatstid är summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Responstid är vid räddningsinsats den tid från det att larmcentralen får larmet till räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Responstid är summan av larmbehandlingstid, anspänningstid och körtid. Det som i analysen benämns räddningstjänstens responstid är tid från det att räddningstjänsten får larmet till räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Riskmatris används som ett hjälpmedel för att illustrera sambandet mellan sannolikheten av att en icke önskad händelse skall inträffa och skadeutfallet (exempelvis antal skadade, dödade eller antal tusen kronor i egendomsskador). Räddningsinsats är en organisatorisk arbetsform för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö, bestående av samhällets resurser, främst i form av räddningstjänst, ambulans, polis, men även andra statliga organisationer som ingår i räddningstjänstbegreppet. De vanligaste förekommande räddningsinsatserna är trafikolyckor, bränder och andra olyckor. 66

67 BILAGOR Bilaga 1 - Statistik...B67 Räddningstjänstens insatser i Stenungsund, Lilla Edet och Tjörn B67 Bilaga 2 Insatskartor med befolkningsanalyser.....b70 Bilaga 3 - Räddningsinsatser och samhällsekonomiskt värde....b73 Bilaga 4 - Olyckornas lokalisering b74 Stenungsund B74 Lilla Edet B78 Tjörn B82 B67

68 Bilaga 1 Statistik Räddningstjänstens insatser [24] Figur 39 Utvecklingen av räddningstjänstens insatser med avseende på brand i byggnad mellan år Figur 40 Utvecklingen av fördelningen av räddningstjänstens insatser med avseende på brand ej i byggnad mellan år B68

69 Figur 41 Utvecklingen av fördelningen av räddningstjänstens insatser med avseende på trafikolycka mellan år Figur 42 Utvecklingen av fördelningen av räddningstjänstens insatser med avseende på utsläpp farligt ämne mellan år B69

70 Figur 43 Utvecklingen av fördelningen av räddningstjänstens insatser med avseende på drunkning/tillbud mellan år Figur 44 Utvecklingen av fördelningen av räddningstjänstens insatser med avseende på naturolyckor mellan år B70

71 Bilaga 2 Insatskartor med befolkningsanalyser Anspänningstid: 5 min för Kållekärr, 90 sek för Skärhamn, Stenungsund, Lilla Edet Figur 45 Insatskarta med räddningstjänstens insatstid för räddningstjänstinsatser i Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet. Insatstiden framgår av teckenförklaringen och färgmarkeringarna på kartan. Anspänningstiden är satt till 5 min för Kållekärr och 90 sek för Skärhamn, Stenungsund, Lilla Edet. Anspänningstid: 90 sek för Kållekärr, Skärhamn, Stenungsund, Lilla Edet B71

72 Figur 46 Insatskarta med räddningstjänstens insatstid för räddningstjänstinsatser i Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet. Insatstiden framgår av teckenförklaringen och färgmarkeringarna på kartan. Anspänningstiden är satt till 90 sek för Kållekärr, Skärhamn, Stenungsund, Lilla Edet. Anspänningstid: 5 min för Skärhamn, 90 sek för Kållekärr, Stenungsund, Lilla Edet B72

73 Figur 47 Insatskarta med räddningstjänstens insatstid för räddningstjänstinsatser i Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet. Insatstiden framgår av teckenförklaringen och färgmarkeringarna på kartan. Anspänningstiden är satt till 5 min för Skärhamn och 90 sek för Kållekärr, Stenungsund, Lilla Edet. Bilaga 3 B73

74 Räddningsinsatser och samhällsekonomiskt värde Olyckstyp 5 min i kronor Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning Djurräddning 962 Ras/Skred Vattenskada Stormskada 301 Tabell 48 Tidsfaktorns förväntade samhällsekonomiska värde per olyckstyp generellt för Sverige [22]uppräknat med inflationen Bilaga 4 B74

75 Olyckornas lokalisering Brand ej i byggnad Figur 49 Bränder ej i byggnad som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun Utsläpp farligt ämne B75

76 Figur 50 Utsläpp av farligt ämne som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun B76

77 Naturolycka Figur 51 Naturolycka som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun Naturolycka omfattar stormskada, ras/skred, länspumpning, översvämning vattendrag, vattenskada. B77

78 Drunkning Figur 52 Drunkning/tillbud som räddningstjänsten larmades till i Stenungsunds kommun B78

79 Brand ej i byggnad Figur 53 Bränder ej i byggnad som räddningstjänsten larmades till i Lilla Edets kommun B79

80 Utsläpp farligt ämne Figur 54 Utsläpp av farligt ämne som räddningstjänsten larmades till i Lilla Edets kommun B80

81 Naturolycka Figur 55 Naturolycka som räddningstjänsten larmades till i Lilla Edets kommun Naturolycka omfattar stormskada, ras/skred, länspumpning, översvämning vattendrag, vattenskada. B81

82 Drunkning Figur 56 Drunkning/tillbud som räddningstjänsten larmades till i Lilla Edets kommun B82

83 Brand ej i byggnad Figur 57 Bränder ej i byggnad som räddningstjänsten larmades till i Tjörns kommun Viss lokalisering till kommunens tätorter, men spridningen nästan total. B83

84 Utsläpp farligt ämne Figur 58 Utsläpp av farligt ämne som räddningstjänsten larmades till i Tjörns kommun Utsläppen är främst lokaliserade till hamnområden. B84

85 Naturolycka Figur 59 Naturolycka som räddningstjänsten larmades till i Tjörns kommun Naturolycka omfattar stormskada, ras/skred, länspumpning, översvämning vattendrag, Mest utsatta för hårda vindar är kustnära byggnader. Inåt land stormfällda träd och översvämningsolyckor. vattenskada. B85