Uppdrag: Jobb Resultatet av regeringens politik att minska arbetslösheten och utanförskapet 2006-2012

Uppdrag: Jobb Resultatet av regeringens politik att minska arbetslösheten och utanförskapet 2006-2012

Utvärdera mig på jobben! lär statsminister Fredrik Reinfeldt ha sagt på valnatten 2006. Vi har tagit honom på orden. Det har nu nästan gått sex år sedan dess och vi befinner oss i halvtid i den borgerliga regeringens andra mandatperiod. I den här granskningen tar vi hjälp av oberoende experters, myndigheters och forskningsinstituts bedömningar av vad som blivit resultatet. Visby 2012-07-03 2

Innehåll Innehåll...3 Inledning...3 Sammanfattning...4 Arbetslöshet...6 Sysselsättning...7 Ungdomsarbetslöshet...8 Långtidsarbetslöshet...10 Matchning...14 Arbetslösa i arbetsmarknadsprogram...17 Nyföretagande...18 Utbildning...21 Ökade klyftor...26 Inledning Sverige är ett modernt och framgångsrikt land. Vi svenskar är positiva till utveckling och öppna för omvärlden. Sveriges största tillgång är invånarnas arbete och kunskap. Det är förutsättningen för vårt välstånd och vår framtida utveckling. En hög arbetslöshet slår direkt på de offentliga finanserna och förmågan att finansiera skola, vård och äldreomsorg. För varje människa är förmågan till egen försörjning också nyckeln till att kunna göra egna livsval, känna samhörighet och vara fri. Oavsett ur vilket perspektiv man ser det så är arbetslöshet ett slöseri med resurser. Den borgerliga regeringen vann valet 2006 på löftet om att minska arbetslösheten och utanförskapet. Men sex år senare är arbetslösheten högre än den var när de tog över regeringsansvaret och prognoserna pekar på en fortsatt hög nivå under de närmsta åren. Mest bekymmersamt är den höga ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Ett annat uttryck för att det varaktiga utanförskapet brett ut sig är den markanta ökningen av personer som är långvarigt beroende av socialbidrag. Regeringen försvarar sig ofta med att arbetslösheten i Sverige trots allt ökat i mindre omfattning än i andra länder i ett Europa som präglats av finanskrisen. Flera andra EU-länder har dock varit mer framgångsrika på att hålla arbetslösheten nere. Detta gäller också i bekämpningen av ungdoms- och långtidsarbetslöshet. Avgörande blir vilka länder man anser vara jämförbara. Bakom Sveriges medelposition ligger primärt de syd- och östeuropeiska ekonomier som ofta drabbats hårdast av finanskrisen, och med vilka vi normalt inte jämför vår ekonomiska utveckling. Sverige är ett land som vi är stolta över. Men efter knappt sex år med en borgerlig regering så blir sprickorna i fasaden allt tydligare. Det är många som känner att vi är på väg bakåt, istället för framåt. Samtidigt tar regeringen inga nya initiativ. Sverige förtjänar en regering som vågar tänka offensivt och föra en framtidsinriktad och jobbskapande politik. Kunskap och utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft. Och samarbete. Vi genomgår just nu en global strukturomvandlig i proportioner och i en hastighet som saknar motstycke i historien. Ett litet exportberoende land som Sverige är beroende av att det finns en väl utvecklad samverkan mellan alla aktörer som kan bidra till att Sverige blir konkurrenskraftigt. Det är att ta långsiktigt ekonomiskt ansvar för vår gemensamma välfärd. Sverige är ett fantastiskt land. Vi vill att det ska förbli så även i framtiden. 3

Sammanfattning I maj 2012 uppgick den säsongsjusterade arbetslösheten till 7,8 procent och den förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå under 2012-13. Det innebär att den idag befinner sig på en högre nivå än i oktober 2006 (6,6 procent) då de borgerliga partierna övertog regeringsansvaret. Den sammantagna sysselsättningsgraden (15-74 år) är samtidigt något lägre idag än i slutet av 2006. För två grupper har de senaste årens utveckling varit särskilt bekymmersam. Ungdomsarbetslösheten var under första kvartalet i år närmare 150 000 personer. Mellan 2006-2011 har antalet ökat med nästan en femtedel. Långtidsarbetslösheten ligger samtidigt på en mycket hög nivå. I maj 2012 var antalet 112 000 personer, vilket är närmare 37 procent högre än i oktober 2006. En tydlig och särskilt oroande trend är också att de med mycket långa arbetslöshetstider (över två år) ökat snabbt. Detta antal har sedan i början av 2007 ökat med 180 procent. Flera andra länder i EU har varit mer framgångsrika på att hålla arbetslösheten nere. Detta gäller också i bekämpningen av ungdoms- och långtidsarbetslöshet. Bakom Sveriges medelposition ligger primärt de syd- och östeuropeiska ekonomier som ofta drabbats hårdast av finanskrisen. Länder med vilka Sverige normalt inte jämför sin ekonomiska utveckling. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft. Det finns vidare en mycket tydlig koppling mellan arbetslöshet och utbildningsnivå bland unga. I gruppen som saknar fullständig gymnasial utbildning är arbetslösheten dubbelt så hög som bland de övriga. För femte året i rad är det dock en lägre andel elever som är behöriga till ett av gymnasieskolans nationella program. Andelen niondeklassare som våren 2011 hade möjlighet att söka till något av de nationella programmen var 87,7 procent. Andel elever som fick godkänt i ämnena matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk är den lägsta andel sedan det mål- och resultatrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98. Det är också en minskning från läsåret 2005/06 då 89,5 procent hade godkänt i samtliga kärnämnen. Nästan en tredjedel av eleverna i gymnasieskolan fullföljer inte sin utbildning inom tre år eller saknar slutbetyg efter tre års studier. Även internationella kunskapsmätningar visar att svenska elevers kunskaper tydligt har försvagats jämfört med andra länder. I tidigare undersökningar presterade de svenska eleverna över genomsnittet för OECD-länder när det gäller läsförståelse och matematik. I 2009 års studie hamnar dock Sverige på en genomsnittlig nivå. I naturvetenskap presterade svenska elever för första gången under det internationella genomsnittet. Resultaten visar även att de allra svagaste eleverna har blivit fler. Nyföretagandet minskar i Sverige i år och under maj månad nyregistrerades 16,3 procent mindre företag jämfört med maj 2011. Antalet företagskonkurser ökade under samma tid med tre procent. I Svenskt näringslivs senaste ranking från april i år konstaterar man att företagsklimatet idag upplevs som sämre än tidigare år av de företag som deltog i undersökningen. Detta ligger också i linje med resultaten av Riksrevisionens enkätstudie om hur företagen själva anser sig ha påverkats av regeringens regelförenkling. 73 procent av företagen svarar att de inte har märkt någon förändring i regelbördan eller anser tvärtom att regelverken har blivit svårare under de senaste fem åren. 36 procent anser att regelverket är svårare nu, och endast 14 procent tycker att det blivit enklare. Det varaktiga utanförskapet har vuxit sedan 2006. De som befinner sig i varaktig bred arbetslöshet har inte minskat utan tvärtom ökat. Till detta ska läggas en dramatisk ökning (180 procent) av personer som varit arbetslösa längre än två år, liksom en ökning av antalet personer som var långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Under 2010 hade cirka 117 000 4

personer (över 16 år) fått ekonomiskt bistånd under minst tio månader, en ökning med 39 procent jämfört med 2006. En väl fungerande och gemensamt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen och samhällsekonomiskt effektivt. Sedan 2006 har dock regeringen genomfört en rad förändringar i försäkringen, vilket har inneburit att fler än 60 procent av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen under 2011 inte hade rätt till a-kassa. Endast en av tio hade rätt till en ersättning på 80 procent av sin tidigare lön. A-kassans faktiska ersättningsnivå befinner sig i dag under genomsnittet för OECD-länderna. Också Sjukförsäkringen har genomgått betydande förändringar. Det har inte minst inneburit att sjuka som orkar arbeta deltid har tvingats säga upp sig, bli arbetslösa på heltid och söka socialbidrag. Övergången till reguljärt arbete bland de personer som tvingats lämna sjukförsäkringen har endast uppgått till cirka fem procent. Som en konsekvens av alla dessa förändringar ökar inte längre bara de relativa inkomstskillnaderna, utan den fattigaste tiondelen har tappat inkomst i absoluta tal. I och med detta har också den absoluta barnfattigdomen ökat. Ett trendbrott jämfört med tidigare år. 5

Arbetslöshet I maj 2012 uppgick arbetslösheten till 7,8 procent då 392 000 personer, 212 000 män och 180 000 kvinnor, var arbetslösa. Männens arbetslöshet var 8,0 procent och kvinnornas 7,5 procent. 1 Det innebär att arbetslösheten idag befinner sig på en högre nivå än i oktober 2006 (6,6 procent). 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2006 10 2007 01 2007 04 2007 07 2007 10 2008 01 2008 04 2008 07 2008 10 2009 01 2009 04 2009 07 2009 10 2010 01 2010 04 2010 07 2010 10 2011 01 2011 04 2011 07 2011 10 2012 01 Arbetslöshet okt 2006 maj 2012. Andelen arbetslösa av arbetskraften 15-74 år (procent, säsongrensad data) 2012 04 Källa: SCB Enligt Arbetsförmedlingens egna beräkningar beräknas sysselsättningen att öka med endast 20 000 personer under 2012 och 2013. Arbetskraften beräknas samtidigt att öka med 33 000 personer. För 2012 beräknas arbetslösheten till 7,7 procent och för 2013 till 7,8 procent. 2 På 5-10 års sikt förutses dock arbetskraftsbrist inom allt fler yrken på grund av ökade pensionsavgångar och att det idag utbildas för få personer med efterfrågad kompetens. 3 I Konjunkturinstitutets (KI) konjunkturrapport i mars 2012 pekar man på en besvärande hög arbetslöshet under lång tid. Sysselsättningen förutspås att utvecklas svagt under 2012 liksom arbetslösheten förväntas stiga i år som en följd av den svaga efterfrågan i ekonomin. Enligt KI:s prognos minskar arbetslösheten långsamt och beräknas ligga kvar på över 7 procent under 2014. 4 Internationell jämförelse Regeringen gör ofta gällande att arbetslösheten i Sverige ökat i mindre omfattning än i jämförbara länder och att Sverige klarat finanskrisen väl. Tabellen nedan visar hur arbetslösheten utvecklats i EU under 2006-2011. Den svenska arbetslöshetsökningen är måttlig jämfört med genomsnittet i EU, medan flera andra länder har varit mer framgångsrika på att hålla arbetslösheten nere. Sverige återfinns först på en medelposition (tolfte plats) i tabellen. Avgörande blir här vilka länder man anser vara jämförbara. Bakom Sverige ligger primärt de syd- och östeuropeiska ekonomier som ofta drabbats hårdast av finanskrisen, och med vilka Sverige normalt inte jämför sin ekonomiska utveckling. 1 Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB, maj 2012 2 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012, Arbetsförmedlingen, 2012, s. 2 3 Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick, Arbetsförmedlingen, 2012, s. 5 4 Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet, mars 2012, s. 9, 81-85 6

16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 Tyskland -6 Polen Belgien Österrike Tjeckien Malta Nederländerna Slovakien Finland Rumänien Luxemburg Sverige Frankrike Italien Bulgarien Slovenien Storbritannien Cypern Ungern Danmark Portugal Estland Lettland Grekland Litauen Irland Spanien Arbetslöshetens utveckling i EU-27, förändring i procent av andelen arbetslösa 15-74 år, 2006-2011 Källa: Eurostat Rank Land/Region +/-% Rank Land/Region +/-% 1 Tyskland -4,4 - Eurozonen 1,7 2 Polen -4,2 - EU-15 1,9 3 Belgien -1,1 15 Bulgarien 2,2 4 Österrike -0,6 15 Slovenien 2,2 5 Tjeckien -0,5 17 Storbritannien 2,6 6 Malta -0,4 18 Cypern 3,2 7 Nederländerna 0,0 19 Ungern 3,4 8 Slovakien 0,1 20 Danmark 3,7 8 Finland 0,1 21 Portugal 4,3 8 Rumänien 0,1 22 Estland 6,6 11 Luxemburg 0,2 23 Lettland 8,6 12 Sverige 0,4 24 Grekland 8,8 13 Frankrike 0,5 25 Litauen 9,8 - EU-27 1,4 26 Irland 9,9 14 Italien 1,6 27 Spanien 13,2 Arbetslöshetens utveckling i EU-27, förändring i procent av andelen arbetslösa 15-74 år, 2006-2011 Källa: Eurostat Sysselsättning Antalet sysselsatta i maj i år var 4 657 000 personer. Jämfört med samma period under 2011 är det en ökning med 28 000 personer. Samtidigt har befolkningen ökat med 41 000 personer. Sysselsättningsgraden, som anger hur stor del av befolkningen i åldern 15-74 år som är sysselsatt, uppgick till 65,5 procent. Den var bland män till 68,2 procent (en minskning med 0,1 procentenheter) 62,8 procent för kvinnor (en ökning med 0,2 procentenheter). 5 Sedan slutet av 2009 har det skett en viss återhämtning på arbetsmarknaden och i absoluta tal är sysselsättningen nu uppe på ungefär samma nivåer som före finanskrisen. Men parallellt med att antalet sysselsatta har ökat något så har befolkningen i arbetsför ålder vuxit ännu mer. Trots att 5 Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB, maj 2012 (Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män tycks ha bitit sig fast på nivåer kring fyra procentenheter. Stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan könen innebär att kvinnors engagemang och kompetens inte nyttjas fullt ut.) 7

en viss del av fallet är återtaget så är därför den sammantagna sysselsättningsgraden (15-74 år) något lägre (- 1 procent) än i slutet av 2006. 6 68,0 67,0 66,0 65,0 64,0 63,0 62,0 2006 10 2007 01 2007 04 2007 07 2007 10 2008 01 2008 04 2008 07 2008 10 2009 01 2009 04 2009 07 2009 10 2010 01 2010 04 2010 07 2010 10 2011 01 2011 04 2011 07 2011 10 2012 01 2012 04 Sysselsättningsgrad oktober 2006 maj 20012. Andelen sysselsatta av befolkningen 15-74 år (procent, säsongsjusterat). Källa: SCB Ungdomsarbetslöshet Bland personer i åldern 15 24 år var arbetslösheten 23 procent under första kvartalet 2012, det vill säga 146 700 personer. Under åren 2006-2011 ökade ungas arbetslöshet med ca 23 procent. En betydande del utgörs av heltidsstuderande som söker arbete. Första kvartalet 2012 var dessa 77 400 personer och utgjorde cirka 51 procent av de unga arbetslösa. 2011 stod denna grupp för 66 600 eller 42 procent av det totala antalet arbetslösa. Andelen som är heltidsstuderande har dock, bortsett från en tydlig nedgång under 2009, varit relativt stabil under de senaste åren. 7 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Arbetslösa totalt 126,1 125,2 117,5 128,1 156,2 161,7 149,3 Heltidsstuderande av arbetslösa 54,8 53,5 52,1 55,2 62,7 73,5 66,6 Arbetslösa icke studenter 71,3 71,7 65,4 72,9 93,5 88,2 82,7 Antal arbetslösa 15-24 år, tusental efter arbetskraftstillhörighet. Källa: SCB 6 Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB, maj 2012 7 Ibid 8

30,0 25,0 20,0 15,0 Arbetslösa 15-74 år (andel i procent) Trend 10,0 5,0 0,0 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 Arbetslösa 15-24 år juli 2006 maj 20012. (procent, säsongsjusterat). Källa: SCB Internationell jämförelse Sverige hade under 2010 den åttonde högsta ungdomsarbetslösheten bland de 34 OECDländerna. De länder med högre ungdomsarbetslöshet kännetecknas i de flesta fall av djup ekonomisk kris som till exempel Grekland, Irland, Spanien, Ungern och Italien. 8 Samma mönster framträder om man studerar något färskare data för EU-15 från Eurostat. Här placerar sig Sverige på en sjätte plats under fjärde kvartalet 2011. Endast Spanien, Grekland, Portugal, Irland och Italien uppvisar en högre ungdomsarbetslöshet. 9 Hur har den höga svenska ungdomsarbetslöshet utvecklats under krisen i ett jämförande perspektiv? Tabellen nedan visar på samma sätt som den tidigare jämförande tabellen hur arbetslösheten har utvecklats i EU under 2006-2011, fast här för gruppen under 25 år. (Observera att tabellen visar på förändring i arbetslöshet, alltså inte arbetslöshetens storlek.) Flera av de länder som har de högsta ökningarna i tabellen ökar från låga nivåer. Sverige ligger tvärtom över 20 procent under alla undersökta år, utom 2007. Trots att ungdomsarbetslösheten redan var hög tidigare så minskar den inte samtidigt som flera länder varit mer framgångsrika i att hålla nere den. Tyskland är än en gång den starkaste ekonomin med högst minskning av ungdomsarbetslöshet under krisåren. 8 Statistik från OECD 9 Statistik från Eurostat 9

35 30 25 20 15 10 5 0-5 Tyskland -10 Polen Malta Belgien Österrike Luxemburg Nederländerna Tjeckien Frankrike Sverige Finland Slovenien Rumänien EU-27 EU-15 Danmark Slovakien Ungern Bulgarien Storbritannien Italien Portugal Estland Cypern Lettland Grekland Irland Litauen Spanien Förändring (procent) i arbetslöshet i gruppen upp till 25 års ålder 2006-2011 (EU) Källa: Eurostat Rank Land/Region +/- % Rank Land/Region +/- % 1 Tyskland -5,2 - EU-15 4,5 2 Polen -4,0 14 Danmark 6,5 3 Malta -1,8 15 Slovakien 6,6 4 Belgien -0,8 16 Ungern 7,0 5 Österrike 0,0 17 Bulgarien 7,1 6 Luxemburg 0,1 17 Storbritannien 7,1 6 Nederländerna 0,1 19 Italien 7,5 8 Tjeckien 0,5 20 Portugal 10,0 8 Frankrike 0,5 21 Estland 10,3 10 Finland 1,4 22 Cypern 12,4 10 Sverige 1,4 23 Lettland 16,9 12 Slovenien 1,8 24 Grekland 19,2 13 Rumänien 2,7 25 Irland 20,8 - Eurozonen 3,8 26 Litauen 23,1 - EU-27 3,9 27 Spanien 28,5 Förändring (procent) i arbetslöshet i gruppen upp till 25 års ålder 2006-2011 (EU) Källa: Eurostat Långtidsarbetslöshet Långtidsarbetslösa är personer som haft en sammanhängande arbetslöshetstid på minst 27 veckor. Trots de senaste två årens återhämtning på arbetsmarknaden så ligger långtidsarbetslösheten kvar på en fortsatt hög nivå. Under första kvartalet 2012 var antalet 117 000 personer, vilket motsvarar cirka 30 procent av samtliga arbetslösa. Av de långtidsarbetslösa var cirka 69 000 män och cirka 48 000 kvinnor. Sedan oktober 2006 har antalet långtidsarbetslösa (+27 veckor) ökat från 82 000 personer till 112 000 i maj 2012. Det motsvarar en ökning med cirka 37 procent. 10 10 Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB, maj 2012 10

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2006M10 2007M01 2007M04 2007M07 2007M10 2008M01 2008M04 2008M07 2008M10 2009M01 2009M04 2009M07 2009M10 2010M01 2010M04 2010M07 2010M10 2011M01 2011M04 2011M07 2011M10 2012M01 2012M04 Långtidsarbetslösa (mer än 27 veckor) oktober 2006 maj 2012 i 1000-tal. Källa: SCB I KI:s rapport (mars 2012) pekar man på att långtidsarbetslösheten har stigit kraftigt sedan 2008 och att den inte visade några tecken på att falla i fjol när den totala arbetslösheten ändå föll med drygt en procentenhet. Det innebär att många personer riskerar att slås ut från arbetsmarknaden permanent. 11 En tydlig och särskilt oroande tendens är att de med mycket långa arbetslöshetstider ökar snabbt. Antalet personer som är arbetslösa, eller omfattas av något arbetsmarknadspolitiskt program, och som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än två år har fortsatt att öka. Detta antal har sedan i början av 2007 ökat med ca 180 procent - från 25 000 till nästan 70 000 personer. Bara under det senaste året har den här gruppen ökat med cirka 5 500 personer eller ca 8,5 procent. 12 11 Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet, mars 2012 12 Statistik från Arbetsförmedlingen 11

80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 okt-06 feb-07 jun-07 okt-07 feb-08 jun-08 okt-08 feb-09 jun-09 okt-09 feb-10 jun-10 okt-10 feb-11 jun-11 okt-11 feb-12 Arbetslösa med lång tid i arbetslöshet. okt 2006 maj 2012. Källa: Arbetsförmedlingen Att långtidsarbetslösheten tillåts att bita sig fast på så pass höga nivåer innebär stora långsiktiga förluster, både för den enskilde och för samhället. Längden på de perioder då människor varken arbetar eller studerar påverkar starkt möjligheten att återkomma i sysselsättning. KI bedömer att den långa perioden med hög arbetslöshet kommer att få långvariga negativa effekter på arbetsmarknaden och höjer jämviktsarbetslösheten 13. Det har också långsiktigt negativa konsekvenser för potentiell BNP då personer som saknat sysselsättning under lägre tid förlorar den naturliga kompetensutvecklingen som man får som sysselsatt. Dessa personer blir genom detta än mindre attraktiva att anställa än om de hade varit arbetslösa en kortare period. 14 Internationell jämförelse Tabellen nedan visar hur andelen av den totala arbetsaktiva befolkningen som gått arbetslös i mer än 12 månader har utvecklats mellan 2006 och 2011. Nio länder har lyckats minska sin långtidsarbetslöshet under krisen. Sverige som har en lång tradition av ett fungerande stöd till arbetslösa att få arbete ökar med 0,4 procentenheter och hamnar på en trettonde plats. Flertalet av de länder som minskar sin långtidsarbetslöshet gör det från högre nivåer. Ändå är det anmärkningsvärt att det görs under krisen. Bakom Sverige ligger primärt ekonomier med vilka Sverige normalt inte brukar jämföras med i dessa sammanhang. 13 Jämviktsarbetslöshet är ett nationalekonomiskt begrepp för den arbetslöshetsnivå som är förenlig med en konstant inflationstakt. 14 Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet, mars 2012, s. 9 12

8 6 4 2 0-2 -4-6 Polen Tyskland Tjeckien Rumänien Slovakien Belgien Nederländerna Österrike Finland Luxemburg Frankrike Malta EU-27 Sverie Cypern Slovenien EU-15 Danmark Italien Bulgarien Storbritannien Ungern Portugal Grekland Estland Litauen Lettland Förändring av långtidsarbetslösheten (procentandelar) 2006-2011 (EU-27). Irland Spanien Källa: Eurostat Rank Land/Region +/- % Rank Land/Region +/-% 1 Polen -4,2 14 Cypern 0,7 2 Tyskland -3,0 14 Slovenien 0,7 3 Tjeckien -1,2 - EU-15 0,8 4 Rumänien -1,1 16 Danmark 1,0 5 Slovakien -1,0 16 Italien 1,0 6 Belgien -0,7 18 Bulgarien 1,3 7 Nederländerna -0,4 19 Storbritannien 1,5 7 Österrike -0,2 20 Ungern 1,8 9 Finland -0,2 21 Portugal 1,9 10 Luxemburg 0,0 22 Grekland 4,0 11 Frankrike 0,1 23 Estland 4,2 11 Malta 0.1 24 Litauen 5,5 - EU-27 0,4 25 Lettland 5,9 13 Sverige 0,4 26 Spanien 7,2 - Eurozonen 0,7 26 Irland 7,2 Förändring av långtidsarbetslöshet (procentandelar) 2006-2011 (EU-27). Källa: Eurostat 13

Matchning Samtidigt som arbetslösheten befinner sig på höga nivåer så är andelen företag som rapporterar arbetskraftsbrist hög. Nära 4 av 10 företag tvingas skjuta på planerad expansion med hänsyn till deras svårigheter att rekrytera medarbetare. 15 Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre och jämfört med 2006 ligger andelen vakanser idag högre utan arbetslösheten har minskat i motsvarande grad. Detta kan illustreras av Beveridgekurvan nedan. Beveridgekurvan med lediga jobb. Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet I KI:s konjunkturrapport framgår att företagen får allt svårare att rekrytera personal trots den höga arbetslösheten. Den genomsnittliga rekryteringstiden i privat sektor ligger på en fortsatt hög nivå och har bara minskat marginellt trots att efterfrågan på arbetskraft har mattats av. Ökningen av antalet långtidsarbetslösa tyder också på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. KI pekar vidare på att jobbchansen, det vill säga sannolikheten för arbetslösa att få jobb vid ett givet arbetsmarknadsläge, under 2011 varit lägre än tidigare. Detta mönster av försämrad matchning känns igen från tidigare perioder med kraftigt förhöjd arbetslöshet. 16 Även Svenskt näringsliv pekar på den bristande matchningen på arbetsmarknaden i sin senaste Rekryteringsenkät (april 2012) och att det finns tecken på att matchningen har försämrats under de senaste åren. Den svenska ekonomin verkar sakna förmåga att helt pressa tillbaka arbetslösheten efter kriser. Den bristande matchningen manifesteras av att vart femte rekryteringsförsök som företagen gör misslyckas. Bland företagen som har haft svårt att rekrytera med färre än tio anställda är det nästan hälften som uppger att de tvingades tacka nej till order/uppdrag på grund av rekryteringssvårigheterna. Rekryteringssvårigheterna hindrar 15 Missade möjligheter Rekryteringsenkäten 2012, Svenskt näringsliv, 2012, s. 3 16 Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet, mars 2012, s. 85-86 14

företagens tillväxt och får påtagliga konsekvenser för företags möjligheter att växa och att möta marknadens efterfrågan. 17 Om företagen har svårt att rekrytera personal trots hög arbetslöshet beror det på obalanser på arbetsmarknaden som gör att de arbetssökande och de lediga jobben inte matchar varandra. Djupa lågkonjunkturer innebär i regel också ett intensifierat strukturomvandlingstryck, vilket innebär en permanent utslagning av vissa typer av arbetstillfällen samtidigt som återhämtningen primärt sker i andra branscher och yrkeskategorier än de som drabbats. En aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik är central när man ska ta sig igenom dessa faser av intensifierad omvandling i ekonomin. De som hamnar i långa arbetslöshetsperioder riskerar att få sin kompetens föråldrad, vilket gör dem mindre attraktiva på arbetsmarknaden när konjunkturen vänder uppåt. Ett av de största hindren för företag som vill utvecklas och växa är också att hitta rätt kompetens. Investeringar i utbildning stärker näringslivets konkurrenskraft och skapar nya jobb. Geografisk rörlighet Finanspolitiska rådet pekar på att matchningen skulle fungera mer effektivt om den geografiska rörligheten underlättades. Den växande bostadsbristen i storstäderna och på universitets- och högskoleorter är inte minst hinder för detta. Man konstaterar att kopplingen mellan geografisk rörlighet och arbetsmarknadens funktionssätt förtjänar ytterligare uppmärksamhet i utformningen av framtida insatser på arbetsmarknadsområdet.. 18 Människor hindras att flytta dit jobben finns och såväl näringsliv som offentlig sektor har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. OECD har identifierat bostadsbristen som ett av de allvarligaste hindren för Stockholmsregionens fortsatta utveckling. 19 I YouGov:s senaste undersökning svarar tolv procent av 18-29-åringarna, samt fyra procent av 30-60-åringarna, att de undvikit att söka eller inte kunnat tacka ja till ett arbete eller en studieplats på grund av risk för bostadsbrist på den nya orten. 20 Enligt en ny undersökning av TNS SIFO (juni 2012) som genomförts på uppdrag av Hyresgästföreningen har sju procent någon eller några gånger låtit bli att söka jobb i landets storstadsregioner på grund av bostadsbristen där. I den åldersgrupp där rörligheten på arbetsmarknaden är som störst, 15-34 år, uppgår motsvarande andel till nästan en femtedel. 21 I nästan hälften av landets kommuner råder bostadsbrist. I den senaste Bostadsmarknadsenkäten konstateras vidare att fler kommuner uppger brist på bostäder och att bostadsbyggandet minskar. 22 Det behöver uppskattningsvis byggas minst ca 35 000 40 000 nya lägenheter per år. 2011 färdigställdes dock endast 20 064 bostadslägenheter i nybyggda hus. Under första kvartalet 2012 påbörjades nybyggandet av hus för cirka 4 850 lägenheter. Det är en minskning med 35 procent jämfört med första kvartalet 2011, då 7 418 lägenheter påbörjades. 23 17 Missade möjligheter Rekryteringsenkäten 2012, Svenskt näringsliv, 2012, s. 3 18 Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådet, 2012, s. 125-126 19 Terrirorail Reviews: Stockholm, OECD, 2006 20 YouGov, 2011 (Undersökningen gjordes bland 3 554 svarande av YouGov på uppdrag av If i september 2011.) 21 Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? Hur jobbsökande påverkas av bostadsbrist, Hyresgästföreningen, 2012, s. 5 22 Bostadsmarknadsenkäten, Boverket, 2012 23 Ny- och ombyggnad av bostadshus och nybyggnad av lokalhus 1:a kvartalet 2012, SCB, 2012 15

Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus resp. småhus 2006-2011. Källa: SCB 16

Arbetslösa i arbetsmarknadsprogram Att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats under senare år beror delvis på att finanskrisen påskyndat strukturomvandlingen, men också på förändringar i den förda politiken. Mycket tyder på att kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under senare år varit otillräcklig. Regeringen har dragit ner på den aktiva arbetsmarknadspolitiken, särskilt när det gäller arbetsmarknadsutbildningarna. Inom den yrkesinriktade arbetsmarknadspolitiken har omkring hälften av platserna försvunnit mellan mars 2006 och 2011.24 Samtidigt har den kommunala vuxenutbildningen minskat antalet platser med ungefär en 15 procent mellan 2006 och 2010.25 Diagrammet nedan visar en långsiktig minskning av resurserna till utbildningsplatsers andel av BNP. Sverige har gått från en ledande position till att ligga under genomsnittsnivån för tretton europeiska länder. 26 Utgifter för arbetsmarknadsutbildningar 1985-2008. Källa: Lindvall, (2010) De arbetslösa är istället i hög utsträckning hänvisade till Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) respektive Jobbgarantin för ungdomar (UGA). Dessa omfattar idag 140 000 deltagare och dominerar helt utbudet av Arbetsförmedlingens insatser. Antalet deltagare i JUG fortsätter dock att växa och i april 2012 deltog närmare 97 000 personer vilket är nästan 4 000 fler personer än i april 2011. Antalet deltagare i Jobbgarantin för ungdomar har ökat med nästan 1 000 personer det senaste året och uppgick i april 2012 till drygt 43 000. Under 2012 väntas det genomsnittliga antalet deltagare i JUG bli 96 000 och i UGA 43 000. Under 2013 väntas ytterligare ökningar, till 99 000 respektive 44 500 personer. Den sista och avslutande delen av JUG (fas 3) har ökat med 14 procent på ett år och omfattar i april 2012 cirka 31 000 deltagare. Bara under det senaste året har antalet ökat med 4 000 personer. Det motsvarar närmare en tredjedel av samtliga deltagare i garantin. Mycket talar för att gruppen kommer att växa under kommande år. 27 Enligt IFAU är aktivitetsnivån i JUG genomgående låg. Fyra av tio personer har varken fått handledning eller coachning. En majoritet av deltagarna använde högst tio timmar i veckan för att söka jobb eller delta i någon aktivitet, de flesta betydligt mindre. 28 Sämst ställt är det i JUG:s 24 Data från Arbetsförmedlingen, april 2012 25 Data från Skolverket., Komvux-elever och kursdeltagare 2005-2011, april 2012 26 Vad hände med den aktiva arbetsmarknadspolitiken?, Lindvall, 2010 27 Statistik från Arbetsförmedlingen 28 Vad gör de i Jobb- och utvecklingsgarantin? Rapport 2010:15, IFAU, 2010 17

tredje fas, i vilken de arbetslösa placeras efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. I denna fas upphör de flesta aktiviteter såsom kartläggning, jobbsökande, coachning och praktik. Bara fyra procent kan räkna med att få en aktiv insats, utbildning eller praktik, som kan leda till jobb. 29 120000 100000 80000 60000 JUG FAS 3 UGA 40000 20000 0 2010M01 2010M03 2010M05 2010M07 2010M09 2010M11 2011M01 2011M03 2011M05 2011M07 2011M09 2011M11 2012M01 2012M03 2012M05 Utvecklingen av deltagandet i JUG och UGA 2010-2012. Källa: Arbetsförmedlingen Efter omfattande kritik 2011 gavs en mycket begränsad rätt till arbetsmarknadsutbildning dock förutsatt att den leder till en anställning. I december 2011 hade dock endast 1,6 procent inom fas 3 erhållit någon form av arbetsmarknadsutbildning, men inte behörighetsgrundande utbildning för vidare studier. 30 Arbetsförmedlingens egna redovisningar av utströmningen från programmet har också mycket lågt resultat. Av en grupp på 36 900 personer som t o m juni månad 2011 placerats i fas 3 hade endast 5 500 eller 15 procent övergått till arbete eller studier. 31 Prognoser för utbetalningar 2012 2016 Nyföretagande I svensk ekonomi dominerar de små företagen. 99 procent av samtliga företag har mellan 1-50 anställda. Dessa sysselsätter 53,1 procent av de anställda i den privata sektorn d v s ca 1,6 miljoner personer. Antalet företagare som andel av befolkningen är dock lägre i Sverige än i EU. I Sverige var under 2010 6,9 procent av befolkningen, mellan 15 och 74 år, företagare jämfört med 8,5 procent för EU-27. 32 Nyföretagandet är också lägre i Sverige än i flertalet andra EU-länder. Om man ser dess andel av samtliga företag i landet, hamnar Sverige på en femte plats från slutet av sammanlagt 26 länder. Knappt 10 procent av män i arbetsför ålder (15 74 år), och endast 3,6 procent av kvinnorna, är företagare. Även detta är klart lägre än genomsnittet i EU. 33 I GEM/Entreprenörskapsforum 29 Arbetsförmedlingens återrapportering 2011, fördjupade analyser. 30 Återrapportering 2012 - Prognoser för utbetalningar 2012 2016, Arbetsförmedlingen, 2012 31 Arbetsförmedlingens återrapportering 2011, fördjupade analyser. 32 Nya företags försörjning av riskkapital, Svenskt näringsliv, april 2012, s. 6 33 Ibid, s. 6-7 18

placerar sig Sverige också i den nedre hälften bland jämförbara länder i tidig entreprenöriell aktivitet hos befolkningen. Om man ser till etablerat företagande hamnar Sverige i mittfältet, på en tolfte plats. Sverige placerar sig sammantaget på plats 17 av 23 utvecklade innovationsdrivna länder. 34 Nyföretagandet i Sverige minskar idag och under maj månad nyregistrerades 5 327 företag jämfört med 6 363 i maj 2011, en minskning med 16,3 procent. 35 Antalet företagskonkurser ökade samtidigt med tre procent under maj jämfört med samma månad 2011. 36 Sverige har också i en internationell jämförelse få småföretag (1 50 anställda) som har potential att utvecklas och bli stora. Av tio företag överlever tre inte de tre första åren. Endast ett företag av tio växer och har fler än 50 anställda efter tio år. Ett av hundra företag blir ett så kallat gasellföretag (med en tillväxt på minst 20 procent fyra år i rad) och ca 10 procent av de snabbast växande företagen (sysselsättning) står för 89 procent av alla jobb som skapas i svensk ekonomi. 37 Företagsklimat I Svenskt näringslivs senaste ranking från april i år konstaterar man att företagsklimatet idag upplevs som sämre än tidigare år av de ca 38 000 företag som har deltagit i undersökningen. På en bedömningsskala från 1 till 6 låg företagsklimatet 2006 på 3,3, för att sedan stiga något under senare år till att åter ligga på 3,3 i år. 38 I undersökningen Företagskompassen (Nyföretagarcentrum i samarbete med SEB) som besvarades av 2 402 företagare och 194 politiker (51 riksdagsledamöter, 143 kommunalråd) pekar man vidare på att förenklingsarbetet verkar ha avstannat och att många företagare vill sälja sina företag. 40 procent av företagarna kan tänka sig att sälja sitt företag inom en tioårsperiod, varav 13 procent svarar att det kan ske redan inom tre år. 39 Ökat regelkrångel Regeringen påbörjade 2006 ett regelförenklingsarbete med det övergripande syftet att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Det fanns enbart ett kvantifierbart mål och det var att de administrativa kostnaderna till följd av statliga regelverk skulle minska med 25 procent för företagen mellan 2006 och 2010. Utvärderingen visar att kostnaderna för företagen minskat under perioden med 7,3 procent eller 7 miljarder kronor. Ett väsentligt lägre resultat än det mål som regeringen har formulerat. 40 Riksrevisionen lät under 2011 genomföra en enkätstudie som riktade sig till 4 000 företag med under 500 anställda för att se hur företagen själva anser sig ha påverkats av regeringens regelförenkling. 73 procent av företagen svarar att de inte har märkt någon förändring i regelbördan eller anser tvärtom att regelverken har blivit svårare under de senaste fem åren. 36 procent av företagen anser att regelverket är svårare nu, och endast 14 procent tycker att det blivit enklare. 41 34 Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport, GEM/Entreprenörskapsforum, 2012, s. 9-18 35 Nyföretagarbarometern, Nyföretagarcentrum, 2012 36 Tillväxtanalys, 11 juni 2012, http://www.tillvaxtanalys.se/sv/statistik/konkurser/2012/article0007.html 37 Nya företags försörjning av riskkapital, Svenskt näringsliv, april 2012, s. 14 38 Företagsklimatet 2012, Svenskt näringsliv, 2012 39 Företagskompass, nr 3 2011, s. 1-3 40 Utveckling av företagens administrativa kostnader 2006 2010, Tillväxtverket, 2010 41 Regelförändring för företag regeringen är fortfarande långt från målet, Riksrevisionen 2012:6, 2012, s. 9-11 19

Företagens syn på regelbördan 2011 jämfört med fem år tidigare. Källa: Riksrevisionen Samarbetsklimat I den globala ekonomin är det inte enbart företag som konkurrerar med varandra. I en allt större utsträckning konkurrerar också länder och regioner om investeringar, marknader och arbetstillfällen. Ett litet exportberoende land som Sverige är beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla aktörer som kan bidra till att Sverige blir internationellt konkurrenskraftigt. Detta underlättas av ett förtroendefullt och strategiskt samarbete mellan näringsliv, akademi, politik och fack. Detta gäller inte minst för att kunna möta den svenska innovationsparadoxen 42. Nya innovationer har ofta kunnat utvecklas genom att det offentliga har varit med och bidragit. Utvecklingen inom innovativa framtidsbranscher sker också ofta i kluster av kunskap och företag som kan dra nytta av detta. Utmärkande för dessa är att de består av ett större antal företag som både konkurrerar och samarbetar. Det bedrivs avancerad forskning såväl inom företagen som i samarbete med högskolor och universitet. Klustren länkas i många fall också samman av ett betydande flöde av arbetskraft mellan deras olika delar. I Svenskt näringslivs inspel till kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition tidigare i år har dess FoU-referensgrupp pekat på att regeringen bör fokusera på att deras resurssatsningar inom forskning leder till tydligare resultat. I linje med vad den tidigare Forskningsberedningen har uttryckt anser man att universitet och högskolor i väsentligt högre utsträckning måste ta hänsyn till de kort- och långsiktiga behov som finns i näringsliv och samhälle för att dessa ska bidra till att samhällets mål med satsningarna nås. Inte minst genom att universitet, högskolor och de statliga forskningsfinansiärerna ska tillämpa kunskapstriangeln (samverkan mellan utbildning, forskning och innovation) och att man bör inrätta strategiska forsknings- och innovationsprogram. 43 Det finns ett antal svenska framtidsbranscher med goda erfarenheter av de tidigare branschprogrammen inom industrin. Den tidigare myndigheten Vinnova gjorde när dessa utvärderades bedömningen att de kan bidra till att verksamhet utvecklas i Sverige i stället för att flyttas till andra länder. I utvärderingarna konstateras att genomförda insatser bidragit till en höjd 42 Trots relativt höga svenska investeringar i FoU har Sverige svårigheter i att kommersialisera innovationer så att de kommer samhället till godo. 43 Från resurser till resultat - Förslag till nytt fokus i forskningspolitiken, Svensk näringsliv, s. 1 20

konkurrenskraft. Befintliga FoU-miljöer hade stärkts och grunden lagts för nya samarbetsallianser. Man kom också till slutsatsen att programmen har potential att öka attraktionskraften för utländska investeringar i Sverige och på längre sikt kan bidra till att stärka Sveriges position som global industriell utvecklingsnod. Utvärderingarna visade att de företag som deltagit i programmen stärkt sin konkurrenskraft genom att de fått del av ny kunskap och forskning. 44 Regeringen la dock på ett tidigt stadium ner de tidigare programmen förutom det för fordonsindustrin som löper ut under 2012. Mycket tyder på att Sverige behöver mer av samarbete och gemensamma prioriteringar av forskningsresurser, utbildningsinsatser och export- och investeringsfrämjande. Utbildning Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft. Det finns vidare en mycket tydlig koppling mellan arbetslöshet och utbildningsnivå bland unga. I gruppen som saknar fullständig gymnasial utbildning är arbetslösheten ungefär dubbelt så hög som bland de övriga. Denna tydliga överrepresentation framgår också om man studerar data över unga arbetslösa som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Under perioden 2008-2011 var i genomsnitt 25 300 personer i åldern 16-24 år med högst förgymnasial utbildning inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket i genomsnitt motsvarade 21,6 procent av alla inskrivna i åldersintervallet. 45 2011Q1 2011Q2 2011Q3 2011Q4 Samtliga 25,3 27,0 18,3 20,9 Ej gymnasial utbildning 41,2 44,8 28,6 37,0 Gymnasial utbildning samt högskoleutbildning kortare än två år 19,8 19,0 15,4 18,1 Minst treårig eftergymnasial utbildning 14,5 10,3 11,7 13,0 Arbetslöshet i gruppen 15-24 år beroende på utbildningsnivå 2011Q1-2011Q4 Källa: Eurostat Enligt IFAU:s forskning om ungdomsarbetslöshet är ungdomar också oftast arbetslösa en kort tid, men effekten kan vara bestående. Inte minst gäller detta ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet. Dessa fortsätter att vara arbetslösa i betydligt större utsträckning än andra under de tio efterföljande åren. 46 Resultatutvecklingen i grundskolan Resultaten i grundskolan sjunker och för femte året i rad är det en lägre andel elever som är behöriga till ett av gymnasieskolans nationella program. Andelen niondeklassare som våren 2011 hade möjlighet att söka till något av de nationella programmen var 87,7 procent. Det är en försämring jämfört med året innan då andelen behöriga var 88,2 procent. Totalt antal elever som avslutade årskurs 9 våren 2011 var 107 177. 47 Det innebär att 13 200 elever inte var behöriga till något av de nationella programmen på gymnasiet. Våren 2011 uppnådde 77,3 procent målen i alla ämnen. Det innebär att andelen som inte uppnådde kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är 22,7 procent. Av dessa var det 7,7 procent som inte fick betyg i ett ämne, 14,0 procent i två eller fler ämnen och 1,0 procent som inte uppnådde målen i något ämne. 48 44 Redovisning av genomförda insatser och pågående arbete inom ramen för de branschvisa strategiprogrammen, Vinnova, 2009, s. 7-8 45 Riksdagens utredningstjänst, PM 2012:623. 46 Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga effekter?, Rapport 2004:13 IFAU, 2004 47 Statistik från Skolverket, november 2011 48 En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011, Skolverket, 2011, s. 5 21

Vad gäller kärnämnena svenska, matematik och engelska samt svenska som andraspråk så var det 97 procent som nådde målen i svenska, 94 procent som nådde målen i engelska och 91 procent som nådde målen i matematik. I svenska som andraspråk var det 74 procent som uppnådde målen våren 2011. Den andelen varierar mycket mellan åren vilket beror på att elevgruppens storlek och sammansättning varierar från år till år. 49 92 91 90 89 88 87 86 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Andelen (procent) som uppnått målen i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk läsåren 2000/01 2010/11. Källa: Skolverket Totalt sett var det 87,9 procent av eleverna som fick godkänt i ämnena matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk. Det är en minskning från läsåret 2005/06 då det var 89,5 procent som hade godkänt i samtliga kärnämnen. 50 Det är den lägsta andel elever som har fått godkänt i ämnena matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk sedan det måloch resultatrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98. 49 Ibid, s 5-6 50 Statistik från Skolverket, november 2011 22

12,5 12 11,5 Procent 11 10,5 10 9,5 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 Andel elever som inte har godkänt i matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk. Källa: Skolverket Inför hösten 2011 infördes nya behörighetskrav för gymnasieskolan. Precis som tidigare år måste eleven ha godkänt i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver behöver den som vill studera på ett yrkesprogram ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, medan den som vill studera på de högskoleförberedande programmen måste ha godkända betyg i ytterligare nio ämnen. På grund av de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan så är bara 87,7 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program. Med de tidigare behörighetskraven hade något fler, 87,9 procent, varit behöriga till gymnasieskolan. 51 Internationell jämförelse Internationella kunskapsmätningar visar att svenska elevers kunskaper tydligt har försvagats jämfört med andra länder. Enligt den senaste PISA-undersökningen från 2009 har svenska 15- åringars kunskaper försämrats under 2000-talet. PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-studie som mäter kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige har deltagit i studien vid fyra tillfällen under åren 2000 till 2009. I tidigare undersökningar presterade de svenska eleverna över genomsnittet för OECD-länder när det gäller läsförståelse och matematik, i 2009 års studie hamnar dock Sverige på en genomsnittlig nivå. I naturvetenskap presterade svenska elever för första gången under det internationella genomsnittet. 52 Resultaten från PISA 2009 visar även att de allra svagaste eleverna har blivit fler. Andelen svenska elever som inte når upp till basnivån i läsförståelse har ökat med fem procentenheter, från knappt 13 procent till knappt 18 procent sedan 2000. Samtidigt har andelen elever som bedöms som avancerade läsare minskat från drygt elva procent till nio procent. Bland pojkar är det nästan en 51 Statistik från Skolverket, november 2011 52 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Skolverket, 2010, s. 7-8 23

fjärdedel som inte når upp till den grundläggande nivån, vilket enligt OECD är den kunskapsnivå som är nödvändig för fortsatt lärande 53. Likvärdigheten i grundskolan Sverige har idag tappat sin tätposition när det gäller en likvärdig skola. Skillnaderna har ökat mellan såväl hög- och lågpresterande elever som mellan hög- och lågpresterande skolor. I ett internationellt perspektiv hade Sverige tidigare små resultatskillnader mellan skolor men börjar nu närma sig många andra länder. Enligt Skolverket har mellanskolsvariationen, d v s det mått som används för att beskriva hur mycket de genomsnittliga betygsresultaten skiljer sig mellan olika skolor, fördubblats sedan slutet av 1990-talet. 54 Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har förstärkts och är större än OECDgenomsnittet. I Sverige spelar elevernas sociala bakgrund numera lika stor roll för resultaten som för eleverna i Tyskland och USA. En likvärdig skola handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet i utbildning och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Statistiken visar emellertid att den svenska skolan har misslyckats med att skapa likvärdiga förutsättningar. År 2011 var det drygt 94 procent av eleverna med minst en högskolutbildad förälder som nådde behörighet till något av gymnasieskolans program, medan motsvarande andel för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola respektive grundskola var knappt 85 procent respektive knappt 61 procent. 55 Finanspolitiska rådet dömer ut regeringens insatser för att minska skolsegregationen som otillräckliga. I rapporten Svensk finanspolitik från 2011 skriver de att Regeringen gör enligt vår bedömning knappast heller tillräckligt (om ens något) för att motverka den ökade segregationen. 56 Den minskade likvärdigheten är en central förklaring till att resultaten i skolan sjunker. I OECDrapporten Equity and Quality in Education slås fast att skolsystem som ger alla elever samma chans att lyckas i skolan genererar högre resultat än ojämlika skolsystem. Jämlika förutsättningar skapas enligt rapportförfattarna genom satsningar på att höja kvaliteten i lågpresterande skolor och genom att senarelägga uppdelningen av elever. 57 Sverige tas som exempel på ett land som länge hade blandade klasser men som har rört sig mot ett skolsystem där elever i högre utsträckning grupperas utifrån kunskapsnivå. 58 Resultatutvecklingen i gymnasieskolan Nästan en tredjedel (31 procent) av eleverna i gymnasieskolan fullföljer inte sin utbildning inom tre år eller saknar slutbetyg efter tre års studier. Andelen elever med slutbetyg inom tre år har varit i stort sett oförändrad över tid och legat på 68 eller 69 procent de senaste åtta åren. 59 Efter fyra eller fem års studier har en fjärdedel av eleverna fått slutbetyg och vid 24 års ålder har ca 90 procent av alla unga gymnasiekompetens. 60 Trots att gruppen unga utan gymnasieexamen inte minskar genomför regeringen en nedskärning på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor under 2012. Nedskärningen ligger i linje med regeringens ambitioner inom ramen för EU:s tillväxt och sysselsättningsstrategi Europa 2020. Målsättningen är att andelen unga som inte har en gymnasieexamen ska minska från dagens dryga 53 Rustad att möta framtiden? Resultaten i koncentrat Skolverket, 2010, s. 8-10 54 Likvärdig utbildning i svensk grundskola?, Skolverket, 2012, s. 6 55 Statistik från Skolverket, Grundskolan Betyg och Prov Riksnivå, Tabell 1 A: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2006/07 2010/11 56 Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådet, 2011, s. 20 57 Equity and Quality in Education, OECD, 2012, s. 9-12 58 Ibid, s. 62 59 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11, Skolverket, 2011, s.1 60 SKL, 11 juni 2012, http://www.skl.se/press/nyheter_2/studieavbrott-fran-gymnasiet-kan-undvikas 24

tio procent till högst tio procent. Regeringens ambition är således att minska andelen som inte har gymnasiekompetens med mindre än en procentenhet på tio år. Likvärdigheten i gymnasieskolan Det finns ett tydligt samband mellan elevers studieresultat och föräldrarnas utbildningsnivå. De elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning når i högre utsträckning slutbetyg, grundläggande behörighet och de har högre genomsnittlig betygspoäng än elever med föräldrar som har lägre utbildningsnivå. Efter tre års studier har 69 procent av alla gymnasieelever nått slutbetyg. Bland elever vars föräldrar har studerat vidare efter gymnasiet når 78 procent slutbetyg inom tre år. Motsvarande siffra för elever som har föräldrar med högst gymnasial utbildning är 66 procent och för elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning är siffran 45 procent. Även efter fem års studier är det elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning som i högst utsträckning når slutbetyg, vilket visar att ytterligare studieår inte lyckas jämna ut skillnader mellan elever med olika bakgrund 61. Den nya gymnasieskolan När den nya gymnasieskolan infördes hösten 2011 avskaffades den grundläggande högskolebehörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram. Regeringens målsättning var att höja statusen på yrkesutbildningen genom att omfördela tid från allmänteori till yrkesämnen. Det innebär i praktiken sänkta kunskapskrav i svenska och engelska för elever på yrkesprogrammen. Samtidigt visar flera prognoser att arbetsmarknaden i framtiden kommer att efterfråga allt högre kompetens. I rapporten No More Failures Ten Steps to Equity in Education från 2007 rekommenderar OECD att yrkesprogrammen ska leda till högskolebehörighet då det ger högre status åt gymnasieprogrammen och rustar unga för att klara arbetslivet och fortsatt utbildning. I rapporten lyfts Sverige och Norge fram som goda förebilder. Genom införandet av en ny yrkesexamen går regeringen således emot OECD:s rekommendationer. 62 Höstterminen 2011 valde 31 procent av gymnasieeleverna att läsa på ett yrkesprogram, vilket är en minskning med minst 11 procent jämfört med året innan. Istället väljer eleverna i högre utsträckning de gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. 63 Statistiken indikerar att svenska elever inte vill begränsa sina möjligheter till vidare studier efter gymnasiet. Utvecklingen riskerar att leda till fler avhopp från gymnasieskolan, då många elever inte väljer de program som de är mest intresserade av. SCB:s prognos över vilka utbildade som kommer att behövas på arbetsmarknaden år 2030 visar att det kommer att finnas ett stort behov av gymnasieutbildade, främst inom vård- och omsorg, men också gymnasieingenjörer liksom inom industrin, handel- och administration, barn- och fritid och transport. Bristen riskerar nu att bli än större då antalet elever på gymnasiets yrkesprogram minskar kraftigt. 64 Den gymnasiala lärlingsutbildningen Den gymnasiala lärlingsutbildningen infördes på försök hösten 2008. Drygt 13 000 elever deltog i lärlingsutbildningen under de första tre åren men mer än var tredje, 35 procent, hoppade av. De flesta bytte till en vanlig yrkesutbildning. 65 Enligt Skolverkets utvärdering fick 44 procent av de elever som 2008 påbörjade utbildningen slutbetyg efter tre års studier och 30 procent fick högskolebehörighet. Motsvarande siffra för yrkesutbildningen är 68 respektive 56 procent. Skillnaden mellan lärlingsutbildningen och de vanliga yrkesprogrammen i gymnasieskolan är att 61 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/2011, Skolverket, 2011, s. 5-6 62 No More Failures Ten Steps to Equity in Education, OECD, 2007, s. 17 63 Skolor och elever i gymnasieskolan - läsåret 2011/2012, Skolverket, 2012, s. 3 64 Trender och Prognoser 2011 SCB, 2011 65 Gymnasial lärlingsutbildning de tre första åren 2008-2011, Skolverket, 2012, s. 69 25