Bokslut och verksamhetsberättelse 2010



Relevanta dokument
Bokslut och verksamhetsberättelse 2009

Avtalsuppföljning av nattpatrullen och larmadministration

Månadsrapport september Kundvalskontoret

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

KVALITETSREDOVISNING Familjeenheten 2013

BUP Socialnämnden

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Budget 2020 och plan för ekonomin INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Fastställd av socialnämnden , SN 193

Uppföljning av uppdrag i handlingsplan i Socialnämndens verksamhetsplan 2018

Lagstiftning kring samverkan

Program. för vård och omsorg

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Äldre personer med missbruk

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna

Lokala lex Sarahrutiner

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3)

att jobba på socialförvaltningen

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Bilaga 1 Nyckeltal och mått

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

KVALITETSREDOVISNING

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Verksamhetsplan Socialjouren Nordost SN

Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2009

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Lagstiftning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; SOSFS 2011:5

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Bokslut och verksamhetsberättelse 2008

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Stockholms stads program för stöd till anhöriga


Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Avvikelser inom socialnämnden, andra tertialen 2018

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde

Margareta Heimer, socialdirektör Maria Victorin, nämndsekreterare Maria Strandell, enhetschef 141 Lotten Rudberg Flismark, kval utv

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Sektorn för socialtjänst. Sektorschef Lena Lager

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Uppföljning social beredskap

Socialnämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr

Uppföljning internkontrollplan 2018, första halvåret 2018

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

SOCIALNÄMNDEN

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Avtalsuppföljning av socialtjänst och LSSverksamhet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Riktlinjer för social dokumentation

Kvartalsrapport mars och prognos Socialnämnd

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (19)

Svensk författningssamling

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Äldre och handikappnämndens plan för uppföljning av verksamhet

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Uppföljande granskning av hemtjänsten

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Tjänsteutlåtande Uppföljning av hälso- och sjukvården på gruppbostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning SN 2009/0149

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Rapport: Avtalsuppföljning

Rutin för lex Sarah

Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah

Uppföljningsrapport, november 2018

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Villkor för att bli godkänd anordnare av daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS)

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Transkript:

DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth och Avdelningschefer Tjänsteutlåtande 2011-02-25 1(48) Socialnämnden 2011-03-07 SN 2011/0015 Bokslut och verksamhetsberättelse 2010 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna socialkontorets förslag till bokslut och verksamhetsberättelse för år 2010 av den 25 februari 2011, SN 2011/0015, och överlämna till kommunstyrelsen Margareta Heimer socialdirektör Bilaga 1. Rapportering av måluppfyllelse i socialnämndens verksamhetsberättelse 2010 Bilaga 2. Verksamhetsberättelse 2010, kort version Bilaga 3. Ekonomiskt utfall 2010 Bilaga 4. Redovisning Intern kontroll 2010 Bilaga 5. Redovisning av uppdrag lämnade av kommunstyrelse eller fullmäktige Bilaga 6. Investeringsredovisning

2 Verksamhet - Socialnämnd och socialkontor Socialnämnden består av elva ledamöter och elva ersättare. För beslut i enskilda ärenden finns ett socialutskott bestående av fem ledamöter och tre ersättare. Socialnämnden har under året haft 10 sammanträden och socialutskottet 15 sammanträden. Socialkontoret är ett beställarkontor som består av tre enheter, vilka är familjeenheten, vuxenenheten och enheten för äldre- och handikappomsorg. De tre cheferna för enheterna är direkt underställda socialdirektören. För övergripande planering och stöd till enheterna finns en stab och administrativ service under ledning av socialdirektören. Enheterna har under året ändrat namn till avdelningar, varför de i det fortsatta dokumentet kommer att benämnas avdelningar. Socialdirektör Stab Administrativ service Familjeenheten Vuxenenheten Äldre- o handikappomsorgsenheten Socialdirektör med stab och administrativ service I stabens ansvar ingår ekonomisk planering och uppföljning, övergripande planering och tillsyn/utvärderingar samt samordning av verksamhets- och utvecklingsfrågor. Staben arbetar i nära samverkan med avdelningarna och utgör därmed en stödresurs. Staben består av sju tjänster varav en socialdirektör, en controller, två utvecklingsledare, en kvalitetsutvecklare, en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), en nämndesekreterare/jurist samt 0,5 alkoholhandläggare som köps av Österåkers kommun. Administrativ service består av fyra tjänster varav en it-samordnare/systemförvaltare, en administratör samt två assistenter för telefonistuppgifter och reception. De två senare är en del av kommunens telefonväxel men ingår i vuxenavdelningens organisation. Socialkontoret delar en vaktmästartjänst med biblioteket, tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret. Ekonomi (belopp i Mkr) Budget Bokslut Nämnd och socialkontor 2010 2010 Avvikelse Verksamhetens intäkter 1,0 1,7 0,6 Verksamhetens kostnader 42,8 43,6-0,7 Nettokostnader 41,8 41,9-0,1 För 2010 redovisar nämnden och socialkontoret ett nettounderskott på 0,1 Mkr. På kostnadssidan redovisar socialkontoret ett underskott på 0,7 Mkr. Intäkterna ökar med 0,6 Mkr beroende på ökade statsbidrag och sålda tjänster.

3 Viktiga händelser i verksamheten 2010 Kvalitet och uppföljning I socialnämndens uppgifter ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten av socialkontorets arbete och dem som utför insatserna för socialkontoret. Socialnämnden antog 2008 ett ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS i enlighet med föreskriften SOSFS 2006:11, för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten. Ett kvalitetsråd finns sedan 2009 som arbetar med kvalitetsfrågor för kontoret. Synpunkter/klagomål, fel och brister samt allvarliga missförhållande har under året hanterats enligt ledningssystemet för kvalitet och rapporterats till socialnämnden. Oanmälda besök har genomförts hos utförarna under dygnets alla timmar. Våren 2010 följdes biståndsbedömda dagverksamheter för personer med demenssjukdomar upp. Resultatet visar att verksamheterna fungerar bra och deltagarna är nöjda. Kunskaperna om föreskrifter avseende ledningssystem för kvalitetsarbete behöver förbättras. Återkoppling har skett. Även öppna dagcentraler till pensionärer har följts upp. Resultatet visar att dessa är uppskattade av besökarna och upplevs som nyttiga av utförarna. Utbudet kan förbättras. Socialkontoret fick i uppgift av socialnämnden att utreda och förnya avtalen. Återkoppling till verksamheterna har skett. Brandskyddet vid gruppbostäder inom LSS har granskats av Stockholms läns Brandförsvar, vilket visade ett gott resultat. Dokumentationen har skickats ut till verksamheterna och socialkontoret. Under våren har även avtalsuppföljning genomförts av mattransporter till personer, som efter biståndsbeslut, får mat levererad till bostaden. Resultatet visade att maten transporteras och levereras effektivt. Rutinmässiga temperaturmätningar saknades, vilket åtgärdades direkt efter återkoppling till utföraren. Rapporten skickades även till Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Efter att lagen om valfrihet (LOV) införts inom familjerådgivning i Danderyds kommun, gjordes en sammanställning av fem års enkäter för familjerådgivningen och rapporterades till socialnämnden. Socialkontoret fick i uppdrag att ta fram en ny enkät med tillhörande riktlinjer för hanteringen. Avtalsuppföljning av hemtjänsten enligt LOV genomfördes under hösten. Resultatet visar att förbättringar har gjorts hos alla utförare som funnits i flera år. Goda exempel fanns inom samtliga verksamheter. Förbättringsområden finns inom samtliga avtalsområden men i varierande omfattning. Utförarna ska inkomma med åtgärdsplaner. Resultatet kommer att publiceras på hemsidan. I september genomfördes en totalundersökning för äldre- och handikappomsorgen. Personer med hemtjänstinsatser, i särskilda boenden och anhöriga till personer på gruppboende för personer med demenssjukdomar, personer i bostäder enligt LSS och SoL, dagverksamheter, korttidsvistelse, daglig sysselsättning och boendestöd fick besvara en enkät med frågor baserade på nämndens resultatmål. Undersökningen visade på mycket goda resultat inom socialpsykiatrins och LSS verksamheter. Svarsfrekvensen avseende äldreboenden var för låg för att slutsatser ska kunna dras. Över 1070 kommenterar lämnades. Verksamheterna kommer att få återkoppling av resultaten, som även kommer att publiceras på hemsidan,

4 Under november genomfördes för fjärde året i rad en bemötandeundersökning avseende handläggarna vid socialkontorets avdelningar. Alla besökande svarade på samma frågeenkät. De som svarade var mest nöjda med bemötandet och den information som de fått. Resultatet redovisas på marsnämnden samt publiceras i Danderyds Aktuellt och på hemsidan. Hälso- och sjukvård Enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen ska det inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Denne har till uppgift att se till att den hälso- och sjukvård som bedrivs är av god kvalitet med en god hygienisk standard på särskilda boenden, biståndsbedömd dagverksamhet och psykiatriboenden där personerna är beviljade insatser enligt socialtjänstlagen. MAS ansvarar också för tillsynen av den hälso- och sjukvård som bedrivs på LSS-boenden för funktionsnedsatta. MAS har besökt alla särskilda boenden för äldre regelbundet under året, då bland annat avvikelser har gåtts igenom och vidtagna åtgärder har redovisats. En kvalitetsgranskning har gjorts av den hälsooch sjukvård som kommunen ansvarar för på boendena. Hälso- och sjukvården är av god kvalitet, men resultaten visar att en del boenden uppvisar något sämre resultat än vid föregående granskning 2008. Det finns förbättringsområden vad gäller upprättandet av lokala rutiner och hur dessa rutiner efterlevs. Socialnämnden har beslutat om återkoppling av vidtagna åtgärder från utförarna inom en viss tidpunkt. Syftet med uppföljningar av avvikelser och kvalitetsgranskningar är att upptäcka brister och se till att dessa blir åtgärdade samt att åtgärder som har vidtagits har följts upp. Psykiatriboenden och bostäder med särskild service för funktionsnedsatta (LSS-boenden) har besökts och möten hållits med de vårdcentraler som ansvarar för hälso- och sjukvården där. Riktlinjerna för kommunal hälso- och sjukvård och generella instruktioner för läkemedelshantering har reviderats under året. Under året har en händelse på ett särskilt boende anmälts enligt Lex Maria till Socialstyrelsen. Tillståndsfrågor Socialnämnden har under året fattat beslut i tillståndsärenden avseende stadigvarande serveringstillstånd samt meddelat varning i ett tillsynsärende. Socialkontoret har fattat beslut enligt delegation avseende tillfälliga tillstånd till allmänheten och till slutna sällskap samt i ärenden rörande anmälningar om bolagsförändring. Tillsynsbesök genomförs hos tillståndshavare med serveringstillstånd. Tillsynen sker i samarbete med bland annat närpolisen. Tillsyn har även utövats vad gäller folköls- och tobaksförsäljare. Även så kallad inre tillsyn, vilket bland annat innebär kontroll avseende ekonomisk skötsamhet och vandel, genomförs av socialkontoret. Den inre tillsynen sker genom registerförfrågningar och remisser. Socialnämnden har efter ändring av reglementet 2010 även ansvar för tillsyn av försäljning av receptfria läkemedel. Tillsynsarbetet påbörjas under 2011. Posom Socialkontoret ansvarar för kommunens psykologiska och sociala omhändertagande vid stora katastrofer och olyckor. Styrgruppen består av representanter från socialkontoret, utbildnings- och kulturkontoret, produktionskontoret, Danderyds civilförsvarsförening, primärvården, Svenska kyrkan, närpolisen och räddningstjänsten. Dessa träffas regelbundet under ledning av chefen på

5 familjeavdelningen. Ett antal medarbetare från varje verksamhet är stödpersoner som kan mobiliseras av styrgruppen när behov uppstår. En årlig utbildningsdag har genomförts för alla stödpersoner. Social beredskap Kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Lidingö stad och Vaxholms stad samverkar sedan 2008 i en social beredskap som löper under alla årets dagar. Beredskapen nås via polisen som tar kontakt med den tjänsteman som är i beredskap i sitt hem. Beredskapen avser barn och ungdom, familjerelaterat våld samt akut omhändertagande enligt lag om vård av missbrukare (LVM). Varje kommun bidrar med personal till den sociala beredskapen i proportion till sin kommuns folkmängd enligt fastställt schema. Även politiker i respektive kommun står i beredskap enligt fastställt schema. Under 2010 har det inkommit totalt 288 ärenden, varav 41 från Danderyd, Lidingö 34, Täby 94, Vallentuna 34, Vaxholm 9, Österåker 66 och 10 från annan kommun. Sammanlagt 271 ärenden har kunnat lösas per telefon och 17 genom utryckning. Kostnaderna och tidsåtgången för den sociala beredskapen började öka 2008 och ökar fortfarande. En gemensam utredning för kommunerna pågår om framtiden för beredskapen. Upphandlingar avslutade och pågående Gruppboende inom handikappomsorgen avslutad Kvalitet och Trygghet i Hemtjänsten (KTH) tidsregistreringssystem och elektronisk nyckelhantering avslutad Projekt kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan - avslutad Gruppboende och boendestöd inom psykiatrin pågående Utbildning av äldreomsorgspersonal i social dokumentation - pågående Lag om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten löpande annonsering Lag om valfrihetssystem (LOV) inom familjerådgivningen löpande annonsering Lag om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende under utredning Lag om valfrihetssystem (LOV) inom LSS-området under utredning Kompetensutveckling Personalens kunskaper och erfarenhet är bland de viktigaste kvalitetsaspekterna i socialnämndens arbete. Detta anges i 3 kap. 3 socialtjänstlagen och i 4 kap. 5 socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11), om personal- och kompetensförsörjning. Tre skyldigheter tas upp för nämnden, som att se till att den bemanning finns som behövs för socialtjänstens uppdrag, att kompetens finns samt att det finns förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Inom både området barn och unga och för biståndshandläggare finns allmänna råd om vilken kompetens som ska krävas för tjänsterna. Arbetet med att ta fram kompetensplaner till samtliga medarbetare pågår fortfarande. Den totala kompetensen och erfarenheten hos personalen är hög och personalomsättningen relativt låg. Personalomsättningen beror främst på pensionsavgångar och föräldraledigheter. Personalen har under året generellt sett haft tillgång till kompetensutveckling. Personalen efterfrågar djupare kunskaper som bara kan nås genom längre mer omfattande utbildningar. Kontoret har haft sommarfest samt julbord tillsammans med nämnden. En friskvårdsgrupp finns som arbetar med att ta fram idéer för förebyggande friskvård för personalen.

6 FoU-nordost och FoU-Seniorium Danderyds kommun är ansluten till två forsknings- och utvecklingsenheter, FoU-Nordost och FoUseniorium. FoU-Nordost (med Danderyd, Vallentuna, Österåker, Lidingö, Norrtälje, Täby och Vaxholm), omfattar alla frågor som rör området individ- och familjeomsorg. FoU-seniorium med nordostkommunerna förutom Norrtälje samt även landstinget, omfattar alla frågor som rör området äldreomsorg. Syftet är att utifrån politiska mål, kommunala riktlinjer och klienternas behov bidra till en systematisk metod- och kunskapsutveckling då nyttan av socialtjänstens insatser bättre kan mätas och värderas. FoU är en viktig resurs för att uppfylla socialtjänstlagens krav på en kunskapsbaserad socialtjänst och ska genom praktiknära forsknings- och utvecklingsinsatser och utbildning utgöra en resurs för utvärdering och utveckling av kvaliteten i de sociala tjänsterna och personalens kompetens. Personalen är aktiva inom FoU såsom läsecirklar, utvärderingsprojekt, temadagar och seminarier. Inhyrd personal/arbetsmiljö Korttidsfrånvaron på socialkontoret har under åren 2008 och 2009 varit jämn ( 6,6 % resp. 6,5 %). Under 2008 hade socialkontoret bättre närvaro än övriga kommunen, under 2009 svängde det till högre sjukfrånvaro än övriga. Under 2010 har siffrorna förändrats till det positiva för socialkontoret då sjukfrånvaron sjunkit till 4,32 %, jämfört med 5,03 % i kommunen som helhet. I jämförelse med övriga förvaltningar har socialkontoret sämre siffror. Arbetsbelastningen har för vissa grupper varit fortsatt mycket hög. Detta har medfört att socialkontoret även under 2010, har behövt hyra in arbetskraft tillfälligt. Behovet har dock varit lägre än tidigare år. Enligt arbetsmiljöenkäten 2009 ökade andelen personer som inte hinner med sina arbetsuppgifter markant. Socialkontoret redovisade klart högre stressnivåer än övriga förvaltningar i kommunen. Med anledning av detta genomfördes en separat enkät om stress, med stöd av personalavdelningen, under 2009 och 2010. Avdelningarna har arbetat med frågan genom bland annat extra handledning med inriktning stresshantering. En kommungemensam arbetsmiljöenkät genomförs i februari 2011. Den fysiska arbetsmiljön på kontoret är god. Många skrivbord är utbytta till höj- och sänkbara och ithjälpmedel finns. Då personalen utökats under de senaste åren både vid socialkontoret och landstingets beroendemottagning, är flera personer tvungna att dela rum på grund av rumsbrist. IT-verksamheten Verksamhetssystemet Treserva driftsattes i mars 2010 inom området äldre och funktionshindrade, vilket är ett år försenat på grund av brister i upphandlat system. Samma system har tidigare driftsatts inom individ- och familjeomsorgen. Ett kommungemensamt ärendehanteringssystem för diarieföring, W3D3, har också införts på socialkontoret. Fortsatt utveckling kommer att ske med stöd av kommunledningskontoret. Ett insatsregistrerings- och elektroniskt nyckelhanteringssystem har upphandlats till hemtjänsten och avtal har tecknats med Tieto Sweden Healthcare & Welfare AB. Under november startade införandet av systemet Mobipen tillsammans med Phoniros digitala lås i ett pilotprojekt. Kommunen ansluter sig till nationella och regionala IT-strategier. Befintliga system och infrastruktur måste anpassas till kraven. Socialkontoret har skrivit avtal med försäkringskassan för att få direktåtkomst till den information som behövs under handläggning. Elektroniskt informationsutbyte kommer i dagsläget att ske mellan verksamhetssystemet Treserva och försäkringskassan men i framtiden kan funktionen utökas för informationsutbyte med fler myndigheter.

7 Bidrag till föreningar Bidrag har lämnats till pensionärsorganisationerna PRO och SPF Idun. Andra organisationer som fått bidrag är Mörbygårdens vänner, SeniorNet, RSMH, IFS, Reumatikerföreningen, Föräldraföreningen mot Narkotika (AMD), Södra Roslagens brottsofferjour, DHR, HRF, SRF-norrort, Röda korset, HOPP Stockholm, Mansjouren, Anhörigföreningen i Danderyd samt föreningen Nattvandrarna. Ekonomi Socialnämnd Budget 2010 Utfall t o m december Utfall Resultat Intäkt Kostnad Netto Intäkt % Kostnad % netto netto Nämnd och socialkontor 1,0 42,8 41,8 1,7 159 43,6 102 41,9-0,1 Individ- o familjeomsorg 11,9 35,2 23,3 17,0 143 33,8 96 16,8 6,6 Äldreomsorg 37,4 341,6 304,2 45,1 121 353,7 104 308,6-4,3 Handikappomsorg 6,2 104,3 98,1 6,2 99 100,7 97 94,5 3,6 Socialpsykiatri 1,1 16,2 15,1 1,1 94 15,6 96 14,5 0,6 Totalt 57,7 540,2 482,5 71,0 123 547,3 101 476,2 6,2 För 2010 redovisar socialnämnden ett nettoöverskott på 6,2 Mkr. Under året har nämnden genomfört flera projekt som inte budgeterats utan finansierats med statsbidrag, varför både kostnader och intäkter har ökat i relation till budget med ca 4 Mkr. Därutöver redovisas ett underskott på 3,1 Mkr på kostnadssidan. Det beror på ökade hemtjänsttimmar inom äldreomsorgen. Intäktssidan redovisar utöver projektmedel ett överskott på ca 9,4 Mkr på grund av ökade statsbidrag för flyktingmottagning, mottagandet av ensamkommande barn och avgifter för hemtjänst p.g.a. ökade volymer. Nämnd, socialkontor och äldreomsorg redovisar ett nettounderskott och övriga visar ett överskott. Budgetavvikelse per programområde 2010 Verksamhet/programområde Uppnått resultat Nettobudgetavvikelse, % Kommentar Nämnd och socialkontor gul -0,3% Utfall på budgeterad nivå Individ- o familjeomsorg grön 28,2% Minskade insatser och kostnader för HVB/Behandlingshem Äldreomsorg röd -1,4% Ökade insatser och kostnader för hemtjänstinsatser Handikappomsorg grön 3,7% Minskade insatser för barn och unga samt dagverksamhet för vuxna Social psykiatri grön 3,7% Minskade kostnader för boende och minskade antal boendestödstimmar Totalt gul 1,3% Definition av färgerna ovan: Grön anger ett utfall bättre än budgeterat, gult anger ett utfall i enlighet med budget och rött anger ett utfall sämre än budget. Diagram nettokostnadsutveckling mellan åren 2003 till 2010 I ovanstående diagram visas nettokostnadsutvecklingen vid socialnämnden. Under två år har nettokostnaden minskat, 2006 och 2009. I nedanstående diagram visas denna utveckling i procent.

8 Procent 13,0% 11,0% 9,0% 7,0% 5,0% 3,0% 1,0% -1,0% -3,0% 5,8% 6,9% 4,4% 5,7% 3,5% 3,6% -0,7% -1,6% 2003 2004 2 005 2 006 2 007 2 008 2 009 2 010 Utmaningar för framtiden Socialnämndens verksamheter styrs av lagstiftning, föreskrifter, riktlinjer antagna av socialnämnden m.m. och påverkas dessutom av förändringar som sker i omvärlden. Personalen står inför utmaningar varje dag, små som stora, att anpassa verksamhet till att använda resurserna på ett rättssäkert sätt och så att de kommer danderydsborna tillgodo på bästa sätt. Socialkontoret har under året arbetat med att försöka förbättra utredningssätt, insatser och uppföljningar för att möta alla förväntningar på en effektiv verksamhet och att de av fullmäktige antagna målen blir uppfyllda. Förändrade och ny lagstiftning påverkar socialnämndens verksamheter i hög grad. Varje år beslutas om förändringar inom de flesta av nämndens områden. Inom missbruksvården finns nu ett förslag som ska leda till förändringar under 2011. En ny alkohollag trädde i kraft vid årsskiftet 2010/2011 som innebär förändringar inom serveringstillstånden. Inom äldreomsorgen trädde nya bestämmelser i kraft kring värdegrund för äldreomsorgen och tydliggörande kring äldre personers ökade möjligheter till inflytande vid avgörandet av insatserna. Förändringar om huvudmannaskap om hemsjukvården utreds igen. En egen balk för barnavården utreds fortfarande. Ny lagstiftning inom kvalitetssystemen för både socialtjänst och hälso-och sjukvård planeras till halvårsskiftet. De största projekten inom socialnämndens ansvar de närmaste åren bedöms vara: - Stora förändringar i omvärlden som kommer att påverka socialnämndens verksamhet är itutvecklingen. Det finns sedan några år tillbaka en nationell it-strategi för vård och omsorg. Den har omarbetats under året och ska implementeras i hela socialtjänstens område och kallas nu för it-strategi för e-hälsa. Inom it-området sker en mycket snabb utveckling och de frågor som närmast berör är identifikations- och säkerhetsfrågor i kommunikationerna. Socialkontoret kommer under kommande år att behöva införa s.k. SITHS-kort och säker autentisiering. - Införande av projektet Kvalitet och Trygghet i Hemtjänsten (KTH) innebär att den manuella redovisningen av utförd hemtjänsttid upphör och att den faktiskt utförda tiden registreras i ett it-system. Detta blir sedan ett underlag för ersättning till utföraren och avgift för kunden. Ett pilotinförande pågår nu och ett breddinförande ska genomföras under 2011 efter utvärdering av pilot-projektet. Effekter i form av t.ex. minskade kostnader ska följas upp. Om det nya systemet innebär minskade hemtjänstkostnader bör man ta ställning till hur detta ska påverka ersättningsnivåer. Effekten får inte bli att utförare inte vill vara verksamma i kommunen på grund av för låga ersättningar och risk för konkurs. Samtidigt införs ett nyckelhanteringssystem som bör medföra att hemtjänstpersonalens tid för hämtning och

9 lämning av nycklar minskar och därmed minskar kostnader för hemtjänsten. Även nyckelhanteringssystemet ska utvärderas. - Utveckling av socialnämndens kvalitetsfrågor. Vid uppföljning av nämndens mål kan man konstatera att vissa mål är väl uppfyllda och vissa mål har varit svåra att nå upp till. Socialnämnden har en utmaning i att både arbeta fram handlingsplaner och en uppföljningsmodell för nämndens målarbete. - Planeringen av ett nytt äldreboende behöver påbörjas för att kunna ersätta äldreboendena Mörbylund och Odinslunds icke ändamålsenliga lokaler. Formerna för att etablera ett sådant boende behöver klargöras. Ett nytt äldreboende innebär stora investeringskostnader samt att socialkontoret kommer att behöva en projektledare. - Under de kommande åren finns behov av ett nytt serviceboende och även ett nytt gruppboende utöver det planerade Ekologen, inom området funktionsnedsatta. Gruppboendet på Korsövägen har inte ändamålsenliga lokaler, vilket har en negativ inverkan på möjligheten att driva verksamheten optimalt. - Flyktingmottagandet genomgår omfattande förändringar under 2010-2011. Socialnämnden deltar i projektet Samverk Nordost med målet att skapa en effektiv och individanpassad introduktion för nyanlända flyktingar. Projektet pågår även 2011 och förväntas också ta ställning till frågan om en gemensam organisation för flyktingmottagning i region Nordost. - Inom socialpsykiatrin planeras förändringar framöver vid förnyad upphandling av de två boendena och boendestödet. Utveckling kring boendekedja, förändrad träfflokal och samverkan med landstingets psykiatri kommer också att ske kommande år. - En särskild statlig utredning har tillsatts för att se över den samlade missbruks- och beroendevården samt att ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar kan tydliggöras och överväga behovet av att förändra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Resultatet av utredningen väntas i maj 2011. - Anhörigstödet behöver fortsätta att utvecklas då det sedan 2009 omfattar inom hela socialtjänstens område. Under 2009 och 2010 har socialnämnden erhållit statliga medel för anhörigstöd under en uppbyggnadsperiod. Nya kostnader kommer att uppstå efter 2011 då medel till anhörigstöd kommer att ingå i de generella statsbidragen. - Familjeavdelningen behöver utveckla arbetsmetoder för att bättre hjälpa föräldrar som har svåra samarbetskonflikter efter en separation. Bästa sättet att nå föräldrarna tidigt är att förstärka familjerättens resurser. - LOV ( lag om valfrihetssystem), socialkontoret utreder på uppdrag av fullmäktige om särskilda boenden inom äldreomsorgen ska omfattas av LOV. Socialkontoret utreder även på uppdrag av socialnämnden möjligheter till att använda LOV-lagstiftningen inom LSSområdet istället för LOU. - För att klara alla framtida utmaningar är personalen och dess erfarenhet en av de viktigaste resurserna. Förstärkning av kompetensutveckling behövs. Verksamhet - Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen är uppdelad i familjeavdelningen och vuxenavdelningen. Familjeavdelningen handlägger ärenden som rör myndighetsutövning gällande stöd och skydd för barn och unga, familjerådgivning, familjebehandling, familjerätt samt rekrytering av familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Till avdelningen hör även fältverksamheten. Sedan 2007 har nämnden avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande asylsökande flyktingbarn.

10 Familjeavdelningen består av en avdelningschef, en gruppledare, 4,8 socialsekreterare, en socialsekreterare familjehem, 1,5 socialsekreterare familjerätt, 3,0 familjebehandlare, tre fältsekreterare, en administratör samt en projektanställd flyktingsekreterare på heltid. Vuxenavdelningen ansvarar för handläggning av ärenden för personer som är 20 år och uppåt enligt SoL (socialtjänstlagen) och för missbruk enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall), och har som ansvarsområde ekonomiskt bistånd, budgetrådgivning och skuldsanering, dödsboanmälan, flyktingmottagning, missbruk och socialpsykiatri. Arbetet innebär förebyggande arbete, konsultation, råd och stöd, utredning, behandling och uppföljning av beslutade insatser. Efter utredning beslutas om försörjningsstöd, vård och behandling, kontaktperson, kontaktfamilj eller annan öppenvård. Vuxenavdelningen består av en avdelningschef, en gruppledare, en budget- och skuldrådgivare, två socialsekreterare missbruk, tre socialsekreterare försörjningsstöd, 0,75 arbetscoach, en behandlingsassistent och en administratör. Till avdelningen hör även 1,8 växeltelefonister/receptionister. En case manager är anställd genom statliga bidrag. Ekonomi (belopp i Mkr) Budget Bokslut Individ- o familjeomsorg 2010 2010 Avvikelse Verksamhetens intäkter 11,9 17,0 5,1 Verksamhetens kostnader 35,2 33,8 1,5 Nettokostnader 23,3 16,8 6,6 För 2010 redovisar individ- och familjeomsorgen ett nettoöverskott på 6,6 Mkr. På kostnadssidan redovisas ett överskott på 1,5 Mkr, främst på grund av minskade kostnader för dygnetruntplaceringar för både barn och vuxna. Intäktssidan redovisar ett överskott på 5,1 Mkr på grund av ökade statsbidrag för flyktingmottagningen och ensamkommande flyktingbarn. Familjeavdelningen Ekonomi (belopp i Mkr) Budget Bokslut IFO barn och ungdom 2010 2010 Avvikelse Verksamhetens intäkter 5,6 10,4 4,9 Verksamhetens kostnader 17,7 16,6 1,1 Nettokostnader 12,1 6,1,9 2010 redovisar familjeavdelningen ett nettoöverskott på 5,9 Mkr. På kostnadssidan redovisas ett överskott på 1,1 Mkr främst beroende på att placeringar av barn och ungdomar för vård på institution (HVB hem för vård eller boende) har undvikits men också att kostnaderna för dagvård och kontaktverksamheten minskat. Intäktssidan redovisar ett överskott på 4,9 Mkr beroende på att det förnyade avtalet med Migrationsverket innebär andra ersättningsformer som gynnar Danderyds arbetssätt när det gäller flyktingbarnen.

11 Viktiga händelser i verksamheten Barn- och ungdomsgruppen Barn- och ungdomsgruppen är den enhet som ansvarar för handläggning av ärenden som rör barn och ungdomar och deras familjer enligt SoL (socialtjänstlagen) och LVU (lagen om vård av unga). Det innebär också akutansvaret för barn som far illa. Arbetet innebär förebyggande insatser, konsultation, råd och stöd, utredning och beslut, verkställande av beslut samt uppföljning. Beslut kan fattas om kontaktperson/familj, familjebehandling eller andra öppenvårdsinsatser. En del barn och ungdomar får insatser i form av strukturerad dagvårdsbehandling, d.v.s. behandling tillsammans med skola eller annan sysselsättning. Om barnet behöver vård utanför hemmet sker placering i familjehem eller HVB-hem. Barn- och ungdomsgruppen svarar även för rekrytering av kontaktfamiljer och kontaktpersoner till vuxenavdelningen.. Arbetsmiljö Barn- och ungdomsgruppens socialsekreterare har haft en stressig arbetsmiljö i flera år och trots att personalförstärkningar tillförts kontinuerligt sedan 2008 har det inte räckt till. I budgeten för 2010 beslutade socialnämnden om ytterligare förstärkning på 0,5 tjänst vilket medförde att en av tjänsterna kunde omvandlas till gruppledare. Förändringen har medfört att chefsstödet har ökat betydligt och arbetsgruppen kunnat arbeta mindre akutstyrt och därför haft mer arbetsro. Familjeavdelningen har dock varit tvungen att anlita externa konsulter under ett par perioder för att klara arbetstoppar. Verksamheten under året Barn- och ungdomsgruppen har fortsatt att fokusera på att förbättra handläggningsarbetet och öka rättsäkerheten i enlighet med nämndens mål. Arbetsgruppen har regelbundna träffar för att arbeta med rutinbeskrivningar och de flesta rutiner har uppdaterats. BBIC-metoden har implementerats och Socialstyrelsen har beslutat att ge licens till Danderyds kommun som behörig att arbeta med metoden. Även det nya verksamhetsstödet Treserva är implementerat i verksamheten. Flera handläggare har också genomgått en utbildning i utredningsinstrumentet ADAD, som är en strukturerad intervjumetod för bedömning av ungdomars problematik. Aktualiserade barn och ungdomar Under 2010 har antalet aktualiserade barn och ungdomar ökat med 35 %, dvs. med 89 barn och ungdomar. Det är för tidigt att säga om det är en tillfällig tendens eller om ökningen består. Av årets 336 aktualiserade barn och ungdomar har ca 166 (151) varit ungdomar födda 1997 eller tidigare. År Aktualiserade barn/ungdomar 2005 199 2006 200 2007 234 2008 257 2009 247 2010 336 Familjeavdelningen antecknar alltid den mest framträdande orsaken till att anmälan gjorts, men bilden av ärendets problematik kan vara helt annorlunda efter en färdig utredning. 49 anmälningar (41 pojkar och 8 flickor) gällde misstänkt missbruk hos ungdomar, vilket är en ökning jämfört med förra året (31 ungdomar). I 28 fall var missbruket narkotika. Många anmälningar kom in under hösten 2010 efter polisrazzior bland ungdomar i Danderyd. 21 av dessa var omhändertagande av ungdomar för fylleri, s.k. LOB. Det handlar ofta om äldre ungdomar i dessa fall.

12 I 27 (22 år 2008 och 19 år 2009) av anmälningarna förekom familjevåld, i sex (tre) fall fanns det uppgift om barnmisshandel och i nio (tre) fall om sexuella övergrepp. Anmälningar där den främsta anmälningsorsaken är missbruksproblem hos en eller båda föräldrarna har förekommit i 21 (16) anmälningar och när det gäller psykisk sjukdom hos föräldrar har det förekommit i 29 (14) fall. Av de 336 aktualiserade barnen inleddes utredning i 100 (107) fall. De 236 aktualiseringar som inte ledde till utredning bestod ofta av anmälningar för snatteri och andra ungdomsförseelser eller annat där socialtjänstens insatser inte behövs eller det redan pågår utredning eller insats. Samordnaren gör en förhandsbedömning genom att oftast träffa föräldrar och barn för att samtala om barnets situation. Om anmälan gäller en mindre förseelse t.ex. snatteri eller olovlig körning med moped erbjuds alltid en kontakt med fältsekreterarna och ges information om vilken stöd och hjälp de kan få på annat sätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att det sker en successiv volymökning av aktualiserade barn och ungdomar. Det är således ett fortsatt högt tryck på barn- och ungdomsgruppens handläggning. Ökat chefsstöd, förbättrade rutiner, nytt verksamhetsstöd och en mer stabil personalgrupp har ändå medfört att gruppen haft en bättre beredskap att möta arbetstoppar. I jämförelse med tidigare år har sårbarheten minskat och tillgängligheten ökat för klienterna. Handläggarna har kunnat arbeta två och två i svårare ärenden vilket medfört mer rättssäkra bedömningar och mer kostnadseffektiva insatser. Insatser Kostnaderna för insatsen kontaktfamilj/kontaktperson fortsätter att minska. Det är sammanlagt 20 barn/ungdomar som haft denna insats under året. Föregående år var det 22 barn. Sammanlagt 33 barn/familjer har fått öppenvårdsinsatser av externa vårdgivare i form av kvalificerad kontaktperson, familjebehandling eller liknande. 2009 var det 45 barn/familjer. Ett stort antal mycket långvariga insatser har avslutats under året och färre har påbörjats. Detta har medfört att trenden att öppenvårdskostnaderna ökat varje år, har brutits. Under året har två ungdomar varit inskrivna i det som kallas dagvård eller strukturerad öppenvård, som oftast är en form av skola med behandlingsinslag. Även denna form av insats minskar, men bedömningen är att det är en tillfällighet. En ungdom har varit placerad på HVB-hem under första halvåret och två korta placeringar av förälder och barn har genomförts. När det gäller HVB-hem redovisar familjeavdelningen ett stort överskott beroende på att flera av de planerade (och ekonomiskt prognostiserade) placeringarna inte behövde genomföras, såsom i ett fall där domstolen beslutade mot socialnämndens begäran om LVU och i ett annat där familjen valde en mindre omfattande insats etc. Det är alltid svårt att prognostisera behandlingskostnader beroende på att så många faktorer spelar in innan vården väl kommer till stånd. Sex barn har varit placerade i familjehem för längre tids vård under året, två av dem är placerade i konsulentstödda familjehem i privat regi. Det är en ökning med ett barn jämfört med 2009. Nio barn har varit tillfälligt placerade under året, varav fem i konsulentstödda jourhem i privat regi och fyra i familjehem i egen regi. År 2009 var sex barn jourhemsplacerade.

13 I tabellen nedan framgår att vårddygnen i HVB-hem är rekordlågt medan vårddygnen i familjehem har ökat något det senaste året. Siffror inom parentes redovisar antal vårddygn för flyktingbarn. År Vårddygn HVB-hem Vårddygn familjehem 2005 2012 2601 2006 2250 2403 2007 1313 3537 + (380) = 3917 totalt 2008 578 + (244) = 822 totalt 3566 + (1933) = 5499 totalt 2009 819 + (1970) = 2789 totalt 1773 + (2859) = 4632 totalt 2010 209 + (809) = 1018 totalt 1997 + (2130) = 4127 totalt Familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner Familjehemssekreteraren rekryterar familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Rekryteringen sker på uppdrag av socialsekreterarna vid familje- och vuxenavdelningarna. I arbetsuppgifterna ingår att utreda uppdragstagarnas lämplighet för arbetsuppgiften, avtala om ersättning samt handleda och stödja uppdragstagarna. Nedan redovisas antal kontaktpersoner/familjer mellan åren 2005 2010. År Kontaktpersoner/familjer 2005 25 2006 27 2007 23 2008 20 2009 22 2010 20 Avdelningen har ett familjehem kontrakterat som jourhem för Danderyds räkning. Uppdraget innebär att ha ständig beredskap att ta emot barn i akuta situationer. Hitintills har jourhemmet utnyttjats väl. Familjeavdelningen har ändå i viss utsträckning tvingats anlita olika företag för att köpa jourhemstjänster även om det är betydligt mindre än tidigare år. Ensamkommande asylsökande flyktingbarn Enligt tidigare överenskommelse med Migrationsverket skulle Danderyd ta emot fem ensamkommande asylsökande flyktingbarn per år. Mellan 2007 och 2009 hade sammanlagt 17 barn tagits emot. Migrationsverket vädjade hösten 2009 till landets kommuner att öka antal mottagningsplatser eftersom det var så många barn som inte kunde få kommunplacering utan tvingades att vara kvar på ankomstboendena. Migrationsverket önskade att kommunerna tecknade överenskommelser på ett bestämt antal platser vilket Danderyd gjorde i likhet med andra kommunerna i Stockholms län. Från juni 2010 har Danderyds kommun en löpande överenskommelse med Migrationsverket som säger att kommunen åtar sig att hålla tre platser för asylsökande barn samt hålla minst sju platser för PUT-barnen d.v.s. de som fått permanent uppehållstillstånd och upp till 18 års ålder. Överenskommelsen innebär även att kommunen åtar sig att ombesörja insatser om det finns fortsatt vårdbehov efter 18-årsdagen. Om den unge inte har vårdbehov efter 18-årsdagen åtar sig kommunen att ordna med boende och övrig introduktion enligt den vanliga flyktingöverenskommelsen. Ersättningen från Migrationsverket ändrades i och med den nya överenskommelsen. Tidigare återsöktes alla kostnader för det enskilda barnet och ersättningen gick jämt upp med kostnaderna. Från och med juni 2010 ersätts kommunen per plats med en fast summa; 1 600 kr/vårddygn om platsen inte nyttjas och 1 900 kr/vårddygn om ett barn är placerat. (Outnyttjade platser har inte förekommit i Danderyd.) Av detta framgår att om placeringen kostar mindre än 1 900 kr per vårddygn kommer kommunen få ett överskott. Om placeringen är dyrare än 1 900 kr kan kommunen återsöka kostnaden hos Migrationsverket precis som tidigare. Det är svårt att förutsäga kostnader och

14 intäkter då det är svårt att förutsäga hur genomströmningen av antal barn kommer att bli. Dygnskostnaderna varierar eftersom vårdbehovet varierar. Kostnaderna i familjehem i egenregi är betydligt lägre än den ersättning som utgår från Migrationsverket. Det är bakgrunden till att det uppstått ett stort överskott av intäkterna från Migrationsverket. Under 2010 har Danderyds kommun tagit emot sex nya asylsökande barn och ungdomar, tre har avslutats. Vid utgången av 2010 var 15 barn fortfarande aktuella. Det gör att Danderyds kommun har ansvar för betydligt fler än de tio platser som avtalats om. Barnen är mellan 8-17 år vid ankomsten och flera av dem är syskon. Företrädesvis har barnen placerats i familjehem, antingen i egen regi eller genom ramavtal med externa utövare. Inget av barnen är placerat inom kommunens gränser utan i kringliggande kommuner. Några av dem har haft så stora vårdbehov att HVB-placering varit nödvändig. Ett av barnen vårdas med stöd av LVU. Under nästa år måste personalen förstärkas med en flyktingsekreterare och lokalerna på Svärdvägen byggas om till fler tjänsterum. Maria Ungdom Socialkontoret har avtal med Maria Ungdom där ungdomarna kan få råd, stöd och behandling för missbruksproblematik. Maria Ungdom ger även stöd till hela familjen. Under 2010 har barn- och ungdomsgruppen haft flera samverkansmöten med personalen på Maria Ungdom. Familjerätten Familjerätten består av 1,5 familjerättssekreterare samt att familjeavdelningens administratör till en del ansvarar för att handlägga enklare faderskapsärenden. Inom familjerätten handläggs ärenden som gäller faderskap, adoptioner, samarbetssamtal, upprättande av avtal samt utredningar på uppdrag av domstolar gällande vårdnad, umgänge och boende. Samarbetssamtal kan ske på frivillig grund eller på begäran av tingsrätten. Avsikten med samtalen är att bistå separerade föräldrar att finna ett fungerande samarbete och att göra överenskommelser vad gäller barnen. Föräldrarna kan få hjälp med att upprätta skriftligt avtal avseende vårdnad, boende och umgänge, vilket efter godkännande av familjerättssekreterare får samma rättsliga status som en dom. I år har nio (16 år 2009) avtal undertecknats. Antalet barn, där föräldrarna har varit aktuella för samarbetssamtal, har uppgått till 90 (79), medan 12 (24) barn har varit aktuella för vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Inom ramen för handläggning av adoptionsärenden arbetar familjerätten med yttranden till tingsrätt, medgivandeutredningar och uppföljningsrapporter. Medgivandeutredningarna till adoption har varit sex (16). Fastställande av faderskap har skett för 101 (92) barn. Under 2010 har familjerätten alltmer börjat diskutera hur arbetet med ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge ska utvecklas. En del av dessa ärenden är svåra att handlägga då föräldrarnas konflikt överskuggar alla möjligheter till dialog. Familjerättssekreterarna har under hösten 2010 börjat på en ettårig utbildning för att utveckla samarbetssamtalen. Arbetsmiljö Ett bekymmer för familjerätten är att det är för få tjänster för att kunna arbeta kraftfullt tillsammans i de svåra ärendena. Det har visat sig under 2010 att familjerätten är en mycket sårbar verksamhet och på sikt behöver familjerätten förstärkas. Handläggningen av komplicerade vårdnadsärenden är inte

15 jämt fördelad över året. Domstolarnas tidsgränser medför att det är svårt att planera arbetet vilket periodvis medför hög arbetsbelastning och stress. Adoptionsutbildning Socialtjänstlagens regler om adoption ändrades 2005 i syfte att stärka blivande adoptivföräldrars kunskaper om adopterade barn och deras behov. I lagen infördes bestämmelser om en obligatorisk föräldrautbildning för dem som vill få medgivande att adoptera sitt första barn. För att på bästa sätt arbeta i enlighet med lagens intentioner och ge kommuninnevånarna god tillgång till bra utbildning har familjerätten tagit initiativ till ett samarbete mellan tio kommuner i norrort. Genom detta samarbete har en gemensam struktur arbetats fram för adoptionsutbildning. Det finns för närvarande tre anordnare av utbildning för adoptionsintresserade i Danderyd. Samverkansgruppen kommer kontinuerligt att följa att god kvalitet upprätthålls och bevaka om nya utbildare skall föras till listan. Familjeteamet Familjeteamet har sedan länge bestått av 2,25 familjeterapeuter som bedriver familjebehandling på uppdrag av socialsekreterare, familjerådgivningen på direkt beställning av kommuninnevånare samt familjebehandling utan remissförfarande, s.k. Fria kvoten. Under 2009 tillfördes familjeteamet 0,75 familjebehandlartjänst med särskild uppgift att i nära samverkan med utredargruppen arbeta med familjebehandling i hemmet för att finna former för att arbeta mer kostnadseffektivt i de mest vårdkrävande ärendena. Tjänsten har finansierats genom att minska köp av extern vård. Försöket har slagit väl ut. Under året har familjebehandlaren arbetat med fem familjer med sammanlagt nio barn. Varje familj har haft stöd mellan tre till tio timmar i veckan. Extern vård hade kostat det dubbla. Fria kvoten innebär att familjer utan biståndsbedömning själva kan ta kontakt med familjeteamet och få tre till fem samtal med en behandlare i teamet. Om familjerna därefter har fortsatt behov av stöd samråder familjeteamet med avdelningschefen om ytterligare samtalstillfällen. De personer som sökte hjälp via fria kvoten har oftast hänvisats från skola eller andra avdelningar inom socialkontoret men även från BVC, BUP, vårdcentral och ungdomsmottagningen. Några har tagit kontakt på eget initiativ genom informationen på kommunens hemsida eller genom privat rekommendation. Under 2010 har sammanlagt 96 (82) ärenden varit aktuella för familjebehandling varav 15 (20) var uppdrag från socialsekreterarna. Genom fria kvoten har 155 (205) barn varit berörda av stödet. År Ärenden familjebehandling 2005 76 2006 70 2007 69 2008 72 2009 82 2010 96 Familjeteamet bedriver även ett utåtriktat och förebyggande arbete i form av samverkansmöten med t.ex. BUP, BVC och kuratorer på vårdcentralen. Sedan 2006 har en av familjebehandlarna träffat alla nyblivna föräldrar på BVC. För år 2010 var det 26 (24) föräldragrupper. Syftet med arbetet är att förebygga kriser i parrelationen och tidigt uppmärksamma föräldrarna på hur viktigt det är att stärka självförtroendet hos barnet, inte minst med tanke på tonårstidens svårigheter. Flera familjer som teamet kommit i kontakt med i träffarna har sedan vänt sig till teamet för samtalsstöd i föräldrarollen. Kundval inom familjerådgivningen

16 Familjerådgivningen bedrivs som en självständig verksamhet skild från andra delar av socialtjänsten och med sträng sekretess. Under 2010 ersattes auktorisationssystemet med kundval enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Några av familjerådgivarna kvalificerades sig inte för det nya avtalet, medan flera helt nya utförare tillkom. Kommunen har avtal med tio privata utförare utöver verksamheten i egen regi. Ersättningen till uppdragstagaren utgår enligt en så kallade familjerådgivningscheck. Familjeteamet har tagit emot 40 (39) nya par i familjerådgivning under 2010. Trenden de senaste tre åren är att de privata utövarna tar emot fler par än egenregin. Det ger en ökning av kostnaderna för familjerådgivningen, men å andra sidan frigörs resurser för familjebehandling och gruppverksamhet. År Kommunal Kundval/LOV Total 2005 73 88 161 2006 57 90 147 2007 68 84 152 2008 43 130 173 2009 39 134 173 2010 40 121 161 Komet Familje- och fältteamet beviljades statsbidrag 2008 för ledarutbildning i KOMET, som är en evidensbaserad metod att i grupp stödja och träna föräldrar att bättre hantera trots och bråk hos sina barn. Familjeteamet vänder sig till föräldrar med yngre barn och fältteamet till tonårsföräldrar. Alla föräldrar har genomgående varit positiva och ansett de har fått hjälp. Målet för familjeteamet är att kunna genomföra en KOMET-grupp per år, men under 2010 prioriterade teamet att arbeta med Barnkraft och Aladdin (se nedan) och har skjutit på KOMET till våren 2011. Barnkraft 2009 ansökte familjeavdelningen anslag hos Länsstyrelsen för att genomföra ett projekt som kallas Barnkraft tillsammans med personal från Prima Vuxenpsykiatri (psykiatriska mottagningen för vuxna i Danderyd). Avdelningen beviljades 395 tkr för personalutbildning under två år. Utbildningen går ut på att socialtjänsten och psykiatrin lär sig en metodik för att tillsammans träffa föräldrar och barn antingen enskilt eller i grupp för lyfta fram barnets behov. I familjer där någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa kommer barnens behov lätt i skymundan. Denna grupp barn lämnas ofta utan hjälp och stöd och får i vuxen ålder ofta stora problem i sina egna liv. Projektet har pågått från hösten 2009 och kommer att avslutas hösten 2011 och ska utvärderas. Redan nu kan konstateras att projektet medfört stora positiva förändringar för samarbetet. Viktigt att notera att antalet anmälningar från vuxenpsykiatrin har dubblerats. Nu pågår rekryteringen av barn och föräldrar till den första gruppen. Aladdin Socialkontoret beviljades utvecklingsmedel 2006 av Länsstyrelsen för att arbeta med en barngrupp för barn som lever med missbruk i sin familj. Projektet avslutades med gott resultat och tanken är att barngrupperna ska vara en permanent del av familjeavdelningens verksamhet. Det har dock varit ytterst svårt att rekrytera barn till dessa grupper och det är först nu under hösten 2010 som en grupp av barn har kunnat delta. Ett FoU-samarbete med de andra nordostkommunerna har inletts när det gäller barngrupper (d.v.s. även Barnkraft) och nu rekryteras barn från hela nordost vilket visar sig vara bra. Det innebär att grupper med olika åldrar och behov kan matchas mer effektivt. Den grupp som startade hösten 2010 bestod av sju barn varav fem barn deltog vid alla 16 tillfällena. Fältteamet I fältteamet arbetar tre fältsekreterare. Fältarbetet bygger på frivillighet, förtroende och respekt för ungdomars integritet. Målgruppen är ungdomar mellan 12-18 år bosatta i Danderyds kommun och

17 målet är att tillsammans med föräldrar och andra aktörer i kommunen verka för att ungdomar har en trygg uppväxtmiljö. Fältteamet har förebyggande arbete som innefattar tidig prevention såsom enskilda stödkontakter, stöd till ungdomar vid polisförhör och ibland uppföljande samtal med ungdom och förälder med anledning av inkomna polisrapporter. Under 2010 har 12 polisrapporter handlagts (samma antal som 2009). Av dessa har 10 uppföljningssamtal skett med föräldrar och ungdom. Det är intressant att nämna att 2008 deltog fältsekreterarna i 34 polisförhör. haft enskilda stödkontakter med 15 ungdomar, sammanlagt 55 samtalstillfällen. För fem (12) ungdomar har de även haft samtal med föräldrarna. startat en tjejgrupp hösten 2010 där sju tjejer deltar, som kommer att fortsätta under 2011. ART (träning att hantera sociala färdigheter) till ungdomar i Danderyds kommun som en del av sitt förebyggande arbete. Under året har fältteamet haft enskild ART med tre ungdomar (vardera åtta tillfällen). ART-grupp har genomförts för elever på Mörbyskolan. Sex elever deltog under vårterminen vid sammanlagt 14 träffar. Sammanlagt nio ungdomar har således kunnat få ART, vilket visar att målet att kunna ge 16 ungdomar ART inte har kunnat uppnås. Bakgrunden är att det inte är möjligt att ha både ART och KOMET varje termin med den personalstyrka som nu är. Socialnämnden har beviljats en förstärkning av fältteamet under 2011 för att undersöka om det uppsökande arbetet kan öka samt om det går att genomföra båda grupperna varje termin. haft två omgångar föräldrautbildning i Komet som vänder sig till föräldrar som vill förbättra kommunikationen med sin ungdom och på så sätt minska konflikter. Under 2010 har 17 föräldrar sammanlagt deltagit i gruppträffarna (18). Varje omgång har varit nio träffar. Föräldrarna har varit mycket positiva och står i kö för att få delta vid nästa omgång. uppsökande arbete som handlar om att möta ungdomar i offentliga ungdomsmiljöer på skolor under dagtid, på fritidsgårdar och ute i kommunen under helgkvällar. I skolans förebyggande arbete deltar fältteamet i frågor som rör tonårstiden och vuxenblivandet på föräldramöten och i andra sammanhang, t.ex. temadagar och evenemang som skolorna ordnar för barnen. Helgarbetet sker i ett samarbete med fritidsförvaltningen och i ett etablerat samarbete med polisen. Fältteamet reagerar när de misstänker att ungdomar använder droger eller missbrukar alkohol och mobiliserar genast föräldrarna och driver på för att en kontakt med Maria Ungdom kommer till stånd. De bjuder in alla föräldrarna i ett kamratgäng och uppmuntrar till att de samarbetar och stöttar varandra så att de får kontroll på vad deras ungdomar gör på fritiden. Vid behov samarbetar de med socialsekreterarna i barn- och ungdomsgruppen. Samarbetet med polisen har förbättrats då polisen har förstärkt personal som kan arbeta i yttre tjänst tillsamman med fältteamet. Alla de sammanhang då det brukar vara risk för att ungdomar berusar sig och far illa har fungerat mycket bättre de senaste åren. Samverkan Det är viktigt att familjeavdelningen uppfyller socialnämndens mål att öka samverkan med förskola, skola, BVC, närpolisen och Ungt Fokus. Alla medarbetarna har ett eller flera ansvarsområden. I detta ingår ett ansvar för att kontakt upprätthålls med respektive samverkanspartner, att regelbundna träffar genomförs och att det som där bestäms följs upp och återförs tillbaka till familjeavdelningen. 2010 har ett kontinuerligt övergripande samarbete bedrivits. Ett mål har varit att utöka samarbetet särskilt med förskolorna och vuxenpsykiatrin (för vuxenpsykiatrin se texten om Barnkraft). Det är svårt att få till ett kontinuerligt samarbete med förskolorna eftersom de är så många jämfört med avdelningens personal. Hösten 2009 lyckades avdelningschefen samla alla chefer från alla förskoleverksamheter

18 för att starta ett samarbete. Beslut fattades om att träffas en gång per år och att avdelningschefen samt UKK:s förskolexpert ska vara sammankallande. Mötet har dock skjutits upp till våren 2011. BUS (barn och ungdom med särskilda behov) Landstinget och kommunförbundet i Stockholms län (KSL) har antagit ett policydokument för samverkan om barn och ungdomar med särskilda behov. Policyn gällde till och med 2008. Den nya policyn som skulle tecknas under 2009 har inte kommit till stånd. Alla vårdgivare har dock enats om att fortsätta träffas som om policyn fanns. En viktig del av den tidigare policyn är att kommunen och landstinget var för sig och gemensamt ska tillse att det finns strukturerade mötesformer för dem som arbetar med barn med särskilda behov av stöd och som har behov av stöd från både kommun och landsting. Under 2010 har alla ingående parter träffats vid två tillfällen per termin för information om varandras verksamheter, eventuella förändringar och gemensamma utvecklingsfrågor. Möjligheten att diskutera tvistiga resursfrågor har inte behövt tas upp under 2010. BUS-policyn påverkar också det interna samarbetet i kommunen gällande barn med särskilda behov. Enligt policyn träffas beslutsfattare från skolan/förskolan, familjeavdelningen, handikappomsorgen en gång per månad. Detta forum har blivit en allt viktigare arena för att diskutera hur samarbetet ska bedrivas kring ett enskilt barn. Nordostsamverkan Familjeavdelningen deltar i samverkan med övriga nordostkommuner i flera frågor. Under 2010 har samverkan skett när det gäller barnahus, stödcentrum för unga brottsutsatta och medling. Barnahus Södra Roslagen permanentades under 2009 enligt beslut av socialnämnderna i respektive kommun. Avsikten med barnahus är att bättre utreda barn som utsatts för allvarliga brott av någon inom familjen. I Barnahus Södra Roslagens styrgrupp ingår chefer för polisen, åklagare, BUP och kommunerna. Samordnaren arbetar för att alla de ingående professionerna ska träffas och göra en gemensam planering för varje barn samt andra viktiga frågor. En viktig tanke för barnahus är att barnet ska känna trygghet och komma till samma lokal vid alla utredningstillfällen som är anpassad för barnets behov. Lokalen invigdes våren 2010 och är belägen nära polisen i Täby centrum. Stödcentrum för unga brottsutsatta och medling permanentades i januari 2010 och riktar sig dels till ungdomar i nordost som varit utsatta för brott och dels till ungdomar som själva begått brott och som vill medverka i medling. Två heltidsanställda socialsekreterare arbetar i verksamheten. Måluppfyllelse inriktningsmål I Danderyd bedriver socialnämnden kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Socialnämnden kan redovisa samband mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser. (grön) Målet är uppnått då barn och ungdomar fått vårdbehoven tillgodosedda i ett tidigt skede. Detta kan förhoppningsvis leda till att senare ingripande insatser kan undvikas. Avdelningen har redovisat överskott i flera år i följd samtidigt som antalet nyaktualiserade barn har ökat för varje år. Avdelningen har dessutom finansierat nya verksamheter som Barnahus Södra Roslagen, Stödcentrum för unga brottsutsatta och Medling för unga brottslingar samt en extra anställning av en familjebehandlare inom ram under de senaste åren. Strategin att uppfylla målen har varit att förstärka handläggningen så att utredningar av barns behov och uppföljning av insatserna blir mer

19 Danderyds individ- och familjeomsorgsverksamhet ger familjer och individer stöd och vård av hög kvalitet och insatserna stärker den enskilde individens förmåga till egenansvar. effektiva. Strategin har också inriktats på att förstärka de förebyggande verksamheterna så att barn och ungdomar och deras föräldrar får stöd i ett tidigare skede. Förstärkningen av familjeteamet har varit kostnadseffektiv, vilket visar att avdelningens egna insatser kan vara ett bra alternativ till externa utförare i vissa ärenden. Familjeavdelningen redovisar ett stort överskott vad gäller HVB-kostnader. Det beror på att planerade institutionsplaceringar inte behövt genomföras. Det visar på svårigheten att förutsäga vårdbehoven när det gäller barn och unga. (gul) Familjeavdelningen har i juni 2010 godkänts av Socialstyrelsen som BBIC-kommun. Det innebär att avdelningen nu arbetar enligt dessa krav när det gäller handläggning och dokumentation i myndighetsutövningen för barn och unga. Avdelningen har under året arbetat konkret med att ta fram arbetsrutiner kring alla administrativa arbetsprocesser som förekommer i grupperna. I stort sett alla rutiner är nu fastställda och finns nedskrivna. I bemötandeenkäten ansåg ca 97 % av de svarande att de fick ett gott bemötande av avdelningens personal. Tillgängligheten var dock sämre. Hela avdelningen arbetar med att stärka den enskilde individens egenansvar. Definition till färger. Grön måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå, gul måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå och röd måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå. Utmaningar för framtiden Barn och ungdomsgruppen Socialsekreterarna som arbetar med myndighetsutövning behöver ofta hantera svåra bemötandefrågor gentemot föräldrar. De arbetar med akutansvar och är ibland tvungna att vidta åtgärder som de flesta uppfattar som integritetssänkande. Socialsekreterarna måste inte bara ha ett gott självförtroende utan också en stor förmåga att uppträda med auktoritet. En framtidsfråga är om avdelningen behöver erbjuda sina medarbetare en mer omfattande utbildning i familjearbete för att förstärka kompetensen. Socialsekreterarna i barn- ungdomsgruppen har önskemål om att få möjlighet att genomgå en sådan längre utbildning och det finns således anledning att återkomma i frågan. Under 2010 har antalet barn och ungdomar som aktualiserats ökat och det är viktigt att följa denna utveckling och att personalförsörjningen lyckas då vakanser uppstår för att undvika att stressen återigen ökar i gruppen. Arbetet med rutiner och rättssäkerhet kommer att fortsätta med att ta fram nya riktlinjer för handläggning och dokumentation. Av särskilt intresse inför kommande år är att antal ungdomar som aktualiseras på grund av misstanke om missbruk av alkohol och droger har ökat från 31 ungdomar till 49. De flesta av dessa ungdomar hade gott föräldrastöd och socialtjänstens insatser var inte behövliga. Det räckte att en kontakt på Maria Ungdom inleddes. Det är ändå viktigt att framhålla att socialtjänstens och polisens tydliga

20 markering har betydelse för att föräldrar och ungdomar förstår allvaret. Det kan också nämnas att avdelningen inte har haft någon ungdom med allvarliga missbruks- eller kriminalitetsproblem som krävt beslut om omfattande behandlingsplacering på HVB eller SiS-institution sedan mitten av 2007. Troligen har satsningen på förebyggande arbete i fältverksamheten och på lättillgängligt föräldrastöd genom Fria kvoten och KOMET betytt något för detta goda resultat. Glädjande är att ungdomar inte behöver hamna i missbruk och kriminalitet under sina tidiga år. Eftersom en årsplacering på en institution dessutom uppgår till ca 1,2 Mkr är förhoppningen att arbetssättet är kostnadseffektivt. Ensamkommande flyktingbarn Mottagande av flyktingbarn kommer att fortsätta under 2011 och 2012. Familjeavdelningen har valt att företrädesvis arbeta med barn och ungdomar i de lägre åldrarna och då kunnat arbeta med familjehemsvård. Förhållandena kan ändras och kommunen kan behöva ta emot äldre ungdomar. Det kommer att bli fortsatt svårt att bedöma hur kostnadsutvecklingen kommer att bli och i vilken utsträckning statsbidragen kommer räcka. Trots de goda resultaten för 2010 kan kostnaderna de närmaste åren bli högre beroende på vårdtyngden för ungdomarna. Familjerätten Familjerätten består av 1,5 familjerättssekreterare. Arbetsbelastningen har genom åren varierat beroende på när uppdrag kommer från domstolen. Under hösten 2010 var arbetssituationen extrem. Ett dilemma för familjerätten är att föräldrar i en vårdnadstvist kan känna sig utsatta och ibland missgynnade av de tjänstemän som de haft kontakt med. När en ny begäran om utredning kommer från domstolen är det svårt att tillgodose parternas önskemål om oberoende utredare eftersom de två som arbetar i kommunen ofta redan varit involverade ärendet. Avdelningen har hitintills löst detta dilemma med att ge uppdrag till externa familjerättssocionomer, vilket inte alltid är en optimal lösning. Familjerättsligt arbete är ofta mycket komplicerat och i flera av de svåraste ärendena är det nödvändigt att vara två. Det är mycket vanligt att dessa ärenden blir aktuella på andra arbetsgrupper och att chefer och ledamöter i socialnämnden blir involverade i ärendena. Det blir alltmer uppenbart att familjerätten är en sårbar verksamhet som med mer resurser skulle kunna utveckla kvalitet och arbetsmetoder. Under 2011 har familjeavdelningen som mål att utarbeta metoder och arbetssätt för att bättre kunna möta föräldrar med svåra samarbetskonflikter. Familjerättssekreterarna har påbörjat en fördjupad metodutbildning samarbetssamtal. Målarbetet under året kommer visa om en utökning av familjerättssekreterarna behövs för att höja kvaliteten. Familjeteamet Kostnaderna för externa öppenvårdsinsatser uppgår till 3,9 Mkr för 33 familjer. Det motsvarar åtta helårs familjebehandlartjänster. Diskussionen fortsätter om resurserna används på rätt sätt, eller om det gagnar verksamheten att familjebehandling i större utsträckning sker i egen regi. Utan tvekan är det svårare för chef och gruppledare att följa upp externa öppenvårdinsatser jämfört med möjligheten att följa upp den interna öppenvården på familjeteamet. Det underlättar betydligt när cheferna kan ha tät kontakt med medarbetarna för att följa insatsen effektivt. Familjeteamet förstärktes med 0.75 tjänst 2009 för familjebehandling i hemmet och 2010 utökades en tjänst från 50 % till 100 %. Kostnaderna för externa öppenvårdsinsatser har minskat för första gången med ca 1 Mkr. Det är för tidigt att uttala sig om sambandet men kommer noga att följas under 2011. Det är viktigt att framhålla att familjeavdelningen aldrig kommer att kunna erbjuda samma variation av kompetenser som finns bland de enskilda externa utförarna. Troligen är det mångfalden av resurser i hela utbudet, både externa och interna utförare, som är mest kostnadseffektivt.