Verksamhetsberättelse



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

ORGANISATION. Medlemmar. Styrelse. Kansli

Värdegrund och policy

Projektet Uppsökande verksamhet

Västerorts kvinnojour erbjuder språkkunskaper som bland annat arabiska.

Hur bildar jag en lokalgrupp?

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

Verksamhetsberättelse

FÖRENINGEN MOT VÅLD I NÄRA RELATION I NACKA/VÄRMDÖ

STADGAR FÖR SOLLENTUNA KVINNOJOUR

Föreningens namn är Riksorganisationen GAPF Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm.

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

1 Namn och sätesort Föreningens namn är Agera Kvinnojour. Föreningen har sin sätesort i Solna.

Roks statistik

Fryshusets Volontärpolicy

Inom hedersrelaterat förtryck och våld.

Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Till Socialnämnden Organisations- och föreningsutskottet. Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon:

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

Stadgar för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks

Verksamhetsplan 2015/2016

Våld i nära relation

STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

OM KODCENTURM 1 DET HÄR ÄR KODCENTRUM 1 VÄRDEGRUND 1 VARFÖR PROGRAMMERING 1 MÅLGRUPP 1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 1 KODCENTRUMS KÄRNVÄRDEN 2

Verksamhetsplan 2015 Södermanland

Våld i nära relationer

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. för. Föreningen Maskroskraft. År 2014

VERKSAMHETSPLAN 2018

Pela och Fadime stödjouren

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag

Stadgar Tjejzonen. Antagna vid årsmötet 20 april NAMN Föreningens namn är Tjejzonen.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Verksamhetsplan HOPP Stockholm

Tjejjouren Idun Sigtuna

Verksamhetsberättelse år 2014

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Maktsalongens stadga

BUFFF SVERIGE; PREL VERKSAMHETSPLAN 2017

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Inom hedersrelaterat förtryck och våld.

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Projekt inom föreningen Kvinnors Rätt; Jourlägenhet

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Verksamhetsplan 2018 för Brottsofferjouren Mellersta Skåne

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

Futebol dá força Åland

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

Stadgar för Hela Sverige Ska Leva/Värmland from 2018

Förslag till ändring av stadgarna!

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Verksamhetsplan för RFSU Halland 2015

VOLONTÄRPOLICY FÖR KODCENTRUMS VOLONTÄRER

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Våld i nära relationer

EFFEKTRAPPORT

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

(Policyn antogs på årsmötet Detta är styrelens förslag på en uppdatering som läggs till årsmötet 2018)

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Våld i nära relationer 2013

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Protokoll konstituerande årsmöte

UNGA FEMINISTER DET FEMINISTISKA GENOMBROTTET!

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Stadgar för lokalförening i RFSU

Verksamhetsberättelse 2015

vad ska jag säga till mitt barn?

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2012 1

1 Inledning Vi ska genom denna begränsade berättelse berätta om ett stort arbete som utförts under 2012 av en fantastisk kompetent personalgrupp, en personalkonstellation som starkt bidragit till att föreningen utvecklats och blivit större och stabilare under sista åren. Med en stabil organisation kommer ökade krav, för det förpliktigar att ha som mål att vara en betydande aktör och att vara den ledande kvinnojouren. Förpliktelserna inte bara uppfylls utan utmanas då vi samtidigt med mod flyttar fram positionerna. Varmt välkommen som medlem, som stödjare, som volontär du liksom alla andra goda krafter behövs i denna viktiga fråga Ett jämställt samhälle fritt från våld!. 2 Föreningen Somaya kvinno- och tjejjour är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar för att kvinnor frigör sig från förtryck på grund av kön. Somaya kvinno- och tjejjour menar att det finns ett systerskap i att vara utsatt som kvinna - oavsett språk, bakgrund eller livsåskådning. Somaya är öppen för alla kvinnor, utsatta för våld i nära relation. Vi har särskild kompetens i att möta kvinnor med utländsk härkomst och personer utsatta för hedersrelaterat våld. 2012 har varit ett spännande år på många sätt för föreningen. Bland annat så bytte Systerjouren Somaya namn till Somaya kvinno- och tjejjour och därmed bytte vi också vår logga under hösten. Samtidigt som detta skedde en uppdatering av hemsidan som genom ett samarbete med en bildbyrå numera har ett antal talande bilder. Somaya har under året stärkt sitt opinionsarbete genom att skriva debattartiklar och remissyttrande. Man har vunnit det Wendela-pris som Aftonbladet delar ut. Och man har i ökad utsträckning kunnat vägleda, stötta och skydda kvinnor och unga kvinnor utsatta för våld. I augusti 2012 påbörjades en omorganisering för att kunna möta de nya behov som samhället och hjälpsökande ställer på Somaya och som vi hoppas skörda frukterna av under 2013. Foto: Somayas privata arkiv 2

2.1 Styrelsen Styrelsen år 2012 har bestått utav: Ouassila Ben Othman, ordförande till april 2013 Luul Jama, vice ordförande till april 2013 sedan ordförande Rabia Nuru, kassör Sara Saadouni, sekreterare Olle Rockström, ledamot Ulrika Frisk, ledamot Mohammed Hussein, ledamot Pirjo Idris, ersättare Lena Kjellqvist, ersättare Auktoriserad revisor Hanna Rexhammar har gått igenom räkenskap och styrelseprotokoll och har enligt revisionsberättelsen inget att anmärka på. Medlemsrevisor Susanna Brächle har gått igenom styrelseprotokollen som hon jämför med organisationens verksamhetsplan och lämnar en berättelse utan anmärkning. Valberedningen har under året bestått av Rosa Ghamsary, Bilén Daniel och Najla Ahmed. Styrelsen 2012 Från vänster: Luul Jama, Mohammed Hussein, Rabia Nuru, Ulrika Frisk, Lena Kjellqvist, Pirjo Idris, Ouassila Ben Othman, Sara Saadouni och Olle Rockström. Foto: Somayas privata arkiv 2.1.1 Styrelsens arbete Styrelsen har under året haft 14 sammanträden. Utöver detta så har man haft möten i de olika utskotten. Styrelsen har dessutom haft flera utbildnings och planeringshelger. 3

Styrelsen har organiserat sig i följande utskott: o o o o Lokalutskott med uppdrag att aktivt söka efter ett nytt kansli. Utvecklingsutskott som särskilt fördjupat sig i olika utvecklingsidéer. Varumärke/PR utskott med uppdrag att se över Somayas logga och positionering Personalutskott som diskuterat tjänstetillsättning och andra personalfrågor Dessa utskott formades utifrån de utvecklingsområden som både styrelseledamöter och anställda tillsammans arbetat fram under 2011. Nya utskott kan bildas eller avvecklas beroende på behov som organisationen har, exempelvis har lokalutskottet avvecklats under året då ett nytt kansli hittades under året. Styrelsen har representerat verksamheten vid 15-tal tillfällen under året. 2.2 Årsmöte Årsmötet hölls den 29 april 2012. Årsmötesordförande var Monjia Sonnius och 21 medlemmar deltog under mötet som hölls i Kista. 2.3 Personal Föreningen har under 2011 haft följande kompetenser anställda: Verksamhetsledare, 100 % Samordnare för stödverksamheten, 100 % Kvinnojoursarbetare, 100 % Kvinnojoursarbetare med särskilt ansvar för barn 80 % Kvinnojoursarbetare, 75 % Kvinnojoursarbetare med särskilt ansvar för volontärer, 75 % Kvinnojoursarbetare, 50 % Kvinnojoursarbetare, 50 % Kvinnojoursarbetare, 25 % Kvinnojoursarbetare, 20 % Projektledare, 50-100 % Forskare, 50 % juni-september Sammantaget hade organisationen 10 heltidstjänster under 2012. 4

2.3.1 Personalens fortbildning Verksamhetsledaren har genom medel från SKR (Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund) deltagit i en chefsutbildning tillsammans med 7 andra verksamhetsledare i landet. Man har kompetenshöjts inom området lönesättning, organisation, delegation och arbetsrätt. 2.3.2 Studieresa till Barcelona- stipendium från Rotary I september 2012 åkte styrelseledamöter, personal och volontärer på en intressant studieresa till Barcelona med stöd av ett stipendium som föreningen erhöll år 2010. Innan resan till Barcelona så hade kontakter tagits med en kvinnojour i Barcelona som anordnade en konferens med flera andra kvinnojourer, polis och advokat där de berättade om deras arbete och de utmaningar de står inför. Somayas kvinno- och tjejjour redogjorde för arbetssätt, organisation och barn på kvinnojour, vilket uppskattades av et 50-tal deltagare på konferensen. På våra medlemmars initiativ gjordes en insamling till kvinnojouren i Barcelona vilket Somaya bidrog med 3500 kr och medlemmarna samlade in 1800 kr som skickades till stöd för deras verksamhet. En intern konferens anordnades med stöd av medel från SKR som innebar att man arbetade med Somayas värdegrund (se avsnitt 3.3). En workshop med diskussion kring Somayas målgrupp och specialistkompetens var givande och gav styrelsen ytterligare material att arbeta vidare på. Foto: Somayas privata arkiv Studiebesöket vi gjorde var mycket intressant och det fick mig att öppna ögonen för de problem och svårigheter som kvinnor och barn i Spanien ställs inför, vilket berörde mig. Det fick mig även att inse hur viktigt arbetet som Somaya gör verkligen är och att samtliga anställda och volontärer är värda otroligt mycket som tar organisationen framåt. Det som har haft störst inverkan på mig efter denna resa är mötet med alla kvinnor som är en del av Somaya och som är anledningen till att Somaya är vad det är. Att ha fått lära känna och umgås med dessa starka och inspirerande kvinnor har varit ett sant nöje. Det är något jag kommer ha med mig i mitt liv och som jag kommer att minnas med sådan glädje. - Neeli Chuhan, volontär 5

3 Organisationskarta på ny omorganisation Under 2012 genomfördes en omorganisation som ska innebära att organisationen blir tydligare för hjälpsökande och samverkanspartner, bidra till flera utvecklingsmöjligheter för anställda, bidra till påverkansmöjligheter inom organisationen och öka antalet kunskapsspridningstillfällen. Ledningsgrupp för kärnverksamheterna Kunskapsspridning Stödverksamhet Opinionsbildning 3.1 Ledarskap Under året har frågan om ledarskap lyfts på olika sätt internt och externt. Internt har detta inneburit att vi gemensamt diskuterat vad ett bra ledarskap innebär och också att vi tydliggjort besluts- och kommunikationsvägar. Kvinnojourernas verksamhet har under året diskuterats på olika sätt externt, i samhället. Under 2011 gav Socialstyrelsen ut en handbok Våld med direktiv på hur och vad kvinnojoursarbete ska ta hänsyn till. Det visar sig att Somayas arbetssätt och metoder är i framkant. Detta har fått till följd att vår kunskap har efterfrågats och organisationen i flera forum berättat om Somayas arbete för att på så sätt inspirera andra kvinnojourer. Bland annat deltog vi i SKR:s inspirationsdagar och berättade där om Somayas kvalitetssäkring. Vi deltog också på Stockholms stads nätverksmöten i syfte att stadsdelsförvaltningarna fick ta del av goda exempel på kvinnojoursarbete. 3.2 Administration Under 2012 har vi tagit fram olika hjälpmedel för att underlätta administrationen i form av en intern server där vi samlar all intern kommunikation. Vi har digitaliserat våra dokument som även samlats på servern. Våra kalendrar har även digitaliserats vilket inneburit transparens eftersom anställda i organisationen har möjlighet att följa varandras, bondekvinnornas och barnens aktiviteter i form av en dag och veckoplanering. 6

3.3 Somayas Värdegrundsarbete Under 2011 påbörjades Somayas värdegrundsarbete med en projektledare som med hjälp av en arbetsgrupp från styrelse och personal planerade ett gediget värdegrundsarbete. Arbetsgruppen tog avstamp i SKR:s värdegrund arbetade fram Ett frågeunderlag som styrelse och personal svarade på. Därefter fördjupades diskussionen kring vissa ämnen i tre tematräffar som i sin tur innebar att vi en helg gemensamt diskuterade fördjupningsfrågor. En värdegrund är ett levande dokument och förankringsarbetet måste kontinuerligt uppdateras. Människors lika värde- en rättighet Vi anser att kulturell mångfald är en förutsättning för kunskap, erfarenhet och insikt om människors livsvillkor och skapande av identiteter. Vi arbetar aktivt med att alla människors röst är lika mycket värd oberoende av kön, etnicitet, religion, position, ålder och sexuell identitet. I vårt arbete med barn så ser vi dem som individer med egna behov och rättigheter. I vårt arbete har vi barnets bästa i fokus vilket betyder att barn inte ska utsättas för psykiskt-, fysiskt-, socialt- eller sexuellt våld. Generositet ett förhållningssätt Vi menar att gott resultat når vi först om vi respekterar, är medmänskliga och gör vårt yttersta för att varje kvinna och tjej ska kunna leva på det sätt hon väljer att leva. Vi är övertygade om att med stöttning och feedback får vi människor att växa. Vi bjuder generöst på våra erfarenheter och kunskaper till kollegor, utsatta kvinnor och tjejer, politiker och myndigheter. Professionell ett förhållningssätt En förutsättning för att vi ska kunna existera är att vi är professionella i alla led. Det innebär att vi alla arbetar efter de policys och arbetsprocesser som sätt upp för att optimera våra egna och kvinnors säkerhet. Det innebär även att vi alla aktivt arbetar för att utvecklas i takt med att vi ser att nya behov finns. Det kräver en personal, ledning och styrelse som uppmärksammar och förmedlar utvecklingspotential inom och utanför organisationen. 7

3.4 Projekt Redan 2011 genomfördes en projektutvärdering vars slutsats var att projekt i högre grad skulle innefatta målgruppen och skulle ta avstamp i utvecklande av Somayas grundverksamhet. Därför har antalet små projekt minskat och fler större projekt eftersträvats. Här kommer en presentation av ett urval av dessa projekt. 3.4.1 Mellan heder och skam- ett EU projekt Sedan 2010 har Somaya i samarbete med kvinnojourer i Norge, Danmark och Finland drivit ett projekt som förutom att dela med sig av metoder till varandra vad gäller arbete mot hedersrelaterat våld, även i december 2012 anordnade en internationell konferens med föreläsare från regeringarna i Norge och Danmark. I projektet har ett delmål även varit att skriva en rapportering av de olika ländernas handlingsplaner och arbete mot hedersrelaterat våld. Projektet har även producerat en handbok med Best practice som finns utgiven på engelska. Projektet avslutades 2012. 3.4.2 På lika villkor- ett projekt med medel från Ungdomsstyrelsen Det har under lång tid planerats för ett projekt som undersöker vilka behov som de kvinnor som flyttar från Somayas skyddade boenden uttrycker och under 2012 så fick vi den möjligheten. I projektets referensgrupp har personer från Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholm, Socialtjänstförvaltningen i Stockholm och personal från Unga Kvinnors Värn. 8 kvinnor och 4 professionella intervjuades om sina erfarenheter av Somayas skyddade boenden och om tiden efter skyddat boende. Forskaren Helena Bergström skrev en rapport med analyser av intervjuerna och kunde konstatera att insatserna kring kvinnorna är kortsiktiga likaså beskrev kvinnorna deras egen situation utan långsiktiga mål. Kvinnorna som intervjuades berättade också om strukturell diskriminering och fortsatta svårigheter i form av hot och att leva med skyddade personuppgifter. Projektet hade två workshops med professionella och med kvinnorna för att utforska vad det finns för insatser som skulle kunna möta de problem målgruppen beskrev i intervjuerna. Ett av resultaten är en önskan från kvinnorna om att ha möjlighet att träffa personer i samma situation, få stöd med barnpassning, arbetspraktik och coachningssamtal i form av en mötesplats. Under december 2012 anordnade Somaya en konferens där resultaten presenterades. 8

Najla Ahmed, projektledare På lika villkor. Foto: Somayas privata arkiv 4.4.3 Stöddokument och handbok- projekt med medel från SKR Somayas kvalitetssäkring har inneburit att Somaya i samarbete med SKR satt en metodstandard för olika faser i kvinnojourernas arbete med kvinnor som kommer till det skyddade boendet. Under 2012 påbörjades även ett arbete med att skriva en handbok som ska spridas och stärka kvinnojoursarbetet nationellt. 3.5 Kunskapsspridning Under året har Somaya spridit kunskap i form av föreläsningar på utbildningar, hos kommuner, hos polisen och i andra ideella organisationer i ämnen som hedersrelaterat våld och i målgruppen våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund. 3.6 Stödverksamheten Somaya kvinno- och tjejjour består av en kvinnojour och en tjejjour och har en spetskompetens inom hedersrelaterat våld och förtyck samt bemötande av kvinnor med utländsk bakgrund och/eller muslimsk identitet. Språkkompetensen är mycket hög och verksamheten behärskar över 30 språk. Tjejjourens målgrupp är tjejer upp till 30 år utan barn. Kvinnojourens målgrupp är kvinnor med barn. Somayas tydliga arbete med kvalitetssäkring har inneburit att vi under året förfinat de stöddokument och rutiner (t.ex. Lex Sarah) som föreningen kontinuerligt använder. Stödverksamheten är hjärtat i Somayas arbete vilket innebär att metodutveckling, kvalitetssäkring och kunskaper kommer härifrån. 3.6.1 Vägledning och stöd via telefon Varje vardag svarar Somaya kvinno- och tjejjour mellan 9-16 på journumret 020-81 82 83. Här tar vi emot samtal från framför allt kvinnor och tjejer, men även barn och män ringer i enstaka fall. De vanligaste språken som hjälpsökande i telefon-jouren efterfrågar och som våra jourkvinnor bemöter dem på är främst arabiska, kurdiska, 9

turkiska, tigrinja, persiska och spanska. Vi har även en kansli-linje på telefonnummer 08-760 96 11 där vi erbjuder konsultation och vägledning vi myndigheter och professionella. Efter kontorstid nås Somaya på bakjoursnumret 08-120 165 00 för akutplaceringar eller andra akuta ärenden. 3.6.1 Jourtelefon Under 2012 har Somaya fortsatt ta emot många samtal från personer som vill ha stöd, information och vägledning. Samtalen kunde utöver våld i nära relationer handla om skilsmässor, särskilt i sitt eget hemland och vårdnadstvister. Papperslösa kvinnor samt kvinnor med tillfälligt uppehållstillstånd som utsatts för våld i nära relation har varit en stor grupp som ringt för stöd och vägledning under år 2012. Under året hade Somayas kvinno- och tjejjour totalt 2772 samtal med myndigheter och hjälpsökande, detta motsvarar över 11 samtal per arbetsdag. Nya hjälpsökande 2011-2012 500 404 400 300 200 100 0 0 6 110 142 293 2012 Män Tjejer Kvinnor 2011 Somaya kvinno- och tjejjour fick 552 samtal från nya hjälpsökande vilket innebär en ökning med 149 personer, dvs en ökning med 27 % från föregående år. En ny företeelse är att 6 stycken män har ringt in för stödsamtal angående hedersrelaterat våld. 10

Nya hjälpsökande 2009-2012 500 400 274 293 404 300 200 100 0 105 110 142 Nya Tjejer Nya Kvinnor 2010 2011 2012 Här kan vi se hur tendensen med att antalet hjälpsökande ökat sedan 2010. 3.6.2 Kanslitelefon En hel del av de samtal Somaya fått under 2012 har kommit från olika yrkesgrupper som önskat konsultation i olika ärenden. Det har varit skolpersonal, sjukvårdspersonal och andra personer som möter vår målgrupp i sitt yrke som behövt stöd och vägledning. Detta visar att Somaya numera är erkänd som kunskapskälla. Somayas kunskaper efterfrågas i hög grad. Myndighetsförfrågningar 2012 Konsultation/ Vägledning Utbildning/ Opinion 248 st 44% 315 st 56% I bilden ovan kan vi se att Somaya tillfrågas för konsultation i 315 ärenden under 2012. 11

3.6.3 Skyddat boenden Somaya kvinno- och tjejjour erbjuder skyddat boende i tre olika former av boende; ett boende för kvinnor med eller utan barn i kollektivboende, ett boende för kvinnor utan barn (del av året var boendet endast anpassat för unga kvinnor), utslussningsboende för kvinna med eller utan barn i eget boende. Totalt finns det plats för 20 personer, nio kvinnor och elva barn samtidigt på boendena. För varje person som bor på Somayas skyddade boende upprättas en handlingsplan. Personalens arbete ska vara processinriktat och tydligt för kvinna och barn. Vi har flera teman som personalen går igenom med kvinnan t.ex. öppna ett bankkonto, ordna med kontakt med husläkare, studier, arbete, stödsamtal m.m. Det finns alltid minst en person i en så kallad bakjour. Detta har inneburit att vi har större flexibilitet i inskrivningar på obekväma tider men även att det alltid finns minst en person i tjänst dygnet runt för akuta insatser. Det har bidragit till en kontinuitet och trygghet för personerna på boendet och personalen. Boendekvinnor och barn 2012 30 25 26 26 20 15 10 5 0 19 23 Kv / Tj Barn 2011 2012 Under 2012 har Somaya kvinno- och tjejjour tagit emot totalt 49 personer i skyddat boende. Observera att det är 23 barn på skyddat boende under året. 12

Boendepersoner 2009-2012 25 25 20 15 18 17 23 16 19 18 23 Tjejer 10 5 0 13 14 10 8 Kvinnor Barn 2009 2010 2011 2012 Om man separerar gruppen unga kvinnor (som delar av året hade ett anpassat boende med stöd från Länsstyrelsen i Stockholm) så kan man utläsa att det är en minskning av gruppen unga kvinnor/tjejer i våra skyddande boenden. När vi under hösten förlorade det ekonomiska stöd som föreningen haft från Länsstyrelsen i Stockholms stad sedan 2005, för Styrka boende särskilt för unga tjejer utsatta för hedersrelaterat våld beslutade styrelsen att integrera boendet i övrig verksamhet. Det som är intressant och bör uppmärksammas är att trots att vi har sjunkande beläggning för unga tjejer i skyddande boendet, så ökar antalet nya hjälpsökande tjejer i telefonjouren varje år. Eftersom beläggningen är en viktig inkomstkälla för föreningen så är det intressant att ta en titt på antalet boendedygn under året. 13

Boendedygn 2009-2012 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 4165 3532 3724 2711 2009 2010 2011 2012 Den största delen av de kvinnor som bor på Somaya kvinno- och tjejjour har en stor hotbild, ofta med flera personer som hotar och söker efter henne. Det ligger därför i sakens natur att kvinnan och eventuella barn måste placeras i annan kommun än just hemkommunen. Placerande kommuner 2012 6 st 23% 9 st 35% 11 st 42% Kranskommun Shlm Stadkommun Annan kommun Vi kan se i bilden ovan att strax över 75 % av kvinnorna kommer från Stockholm med kranskommuner men att en del, ca 20 % utav de hjälpsökande kommer ifrån en kommun utanför länet. Det är stor skillnad på antalet dygn en kvinna bor hos oss beroende på om kvinnan kommer ifrån den egna kommunen eller om hon kommer utanför kommunen. 14

Likaså spelar det roll om kvinnan är med eller utan barn. Kvinna med barn har lägre boendedygn jämfört med kvinna utan barn. Vi har goda resultat i vårt arbete med kvinnor på skyddat boende. Förutom att vi intensifierar personalresurser under de första boendeveckorna för att kvinnan ska erbjudas mycket stöd och trygghet så är det tack vare goda samarbetspartners bland exempelvis jurister som erbjuder konsultation i boendet kostnadsfritt. Det kan ge kvinnan större möjligheter att fatta beslut om exempelvis att polisanmäla de brott hon utsatts för. Polisanmälde 2012 2st 8% 24st 92% Ja Nej Hela 92 % av de kvinnor som bodde på Somayas skyddade boende valde att polisanmäla och fullfölja rättsprocessen 3.6.4 Somaya modellen Tack vare en modell som utarbetats hos Somaya som inbegriper arbetssätt, teori och säkerhet kan vi visa att de goda resultaten har en god grund. Härnedan ser vi de stödinsatser vi utfört för personer som bor på Somayas skyddade boenden. 15

Stödinsatser 2012 Eskort/Möten 429 st Samtal Myndighet 1437 st Stödsamtal Vägledning 1052 st Varje kvinna som bor på Somaya får i genomsnitt 113 stödinsatser i form av ledsagning, stöd-/motivations-/kris-samtal eller samtal med myndigheter. I jämförelse från föregående år så är det en ökning med 571 stödinsatser vilket motsvarar en ökning på 20 %. Stödinsatser för boendena År 2011 År 2012 Eskort / Möten 398 429 Stödsamtal/Vägledning 811 1052 Myndighets samtal 1138 1437 Totalt 2347 2918 3.6.5 Barns behov av stöd på kvinnojouren Barn som tillsammans med sin mamma placeras på skyddat boende erbjuds information, stöd, bearbetning och aktiviteter. Varje barn över fyra år erbjuds samtal enligt Trappan-modellen för bearbetning av barnets upplevelse av våld. Under det gånga året har barnsamordnare tillsammans med arbetsgruppen jobbat fram olika stöddokument som bland annat används vid inskrivning av barn, och som stöd vid samtal med barnen. Under 2012 har 23 barn bott på vårt skyddade boende. Av dessa barn var det 11 som var i ålder 0-3 år. Det är väldigt sällan att barn under 3 år brukar ha samtal kring våldet eller i bearbetning av känslor, men barn uttrycker sig på andra sätt. 16

Genom att vara oroliga, nyfikna, söka bekräftelse eller med olika ljud uttrycka de det som har upplevts. Trots att barnen är så små så förstår de mycket av det som sägs och sker och reagerar på det på olika sätt. I Somayas skyddade boenden har vi lagt större fokus på de små barnen under året. Det är oftast två personal på boendet så att kontaktpersoner för barnen ska finnas tillgängliga. Av de 23 barn som bott hos oss så var det 12 av barnen som blev erbjudna Trappan-samtal. Tio av dessa har genomgått dessa samtal. Under det gångna året så har vi kopplat in extra stödinsats för 8 barn i form av en orosanmälan till socialtjänsten eller remittering till Barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Barn i skolåldern får hjälp av oss att registreras i skolan med skyddad identitet, och vi lägger tillsammans upp en säkerhetsplan tillsammans med skolan. Under det gångna året var det 4 barn i skolåldern som kunde gå i skolan samtidigt som de bodde i vårt skyddade boende. Trots vårt unika samarbete med skolor i närheten av de skyddade boendena så har det varit väldigt svårt med barn i förskoleåldern att få platser. Endast ett barn kunde gå i förskolan. 3.6.6 Besöksmottagning Somaya kvinno- och tjejjour har under ett par år dragit ner på möjligheten att ta emot besök av hjälpsökande kvinnor och tjejer. Detta har till största delen berott på lokal och resursbrist. Styrelsens lokalutskott har under lång tid sökt en ny lokal. Man har flera gånger hittat lokaler som skulle passa föreningen, men inte blivit godkännda som hyresgäster. Detta för att fastighetsägare inte vill/kan hyra ut till en ideell förening på grund av moms och skatteregler. Under 2012 så har lokalutskottet tillsammans med verksamhetsledaren jobbat med frågan om att hitta en ny lokal intensivt. Kombinationen utav ett fantastiskt arbete, engagemang kunde slutligen ge resultat i slutet av december 2012. Att vi nu har en lokal som vi har möjlighet att ha en besöksmottagning i, innebär att detta är något vi kommer arbeta för att utveckla under närmaste framtiden. Då detta är en prioriterad hjälpinsats vi vill kunna bistå med och behovet är stort. 3.7 Opinionsarbete Somaya har under 2012 gått med stormsteg i att lyfta på frågor som berör vår målgrupp i massmedia nationellt och regionalt. Verksamhetledaren har suttit med SVT Morgonsoffa och pratat om hedersrelaterat våld, deltagit i demonstrationer, 17

gästat Robban Aschbergs pratprogram (som även blev medlem), gästat Ekot och Sveriges Radio och omnämnts i ett 30-tal nyhetstidningsartiklar under året. Foto: Somayas arkiv Somayas närvaro i sociala medier, framför allt Facebook och Twitter, har inneburit att Somaya fångat tillfällena att påverka i diskussioner och händelser som berör vår målgrupp. När en kvinna på Somayas skyddade boende blev röjd av telebolaget 3 så Twittrade vi på Somaya om detta och lyckades skapa en opinion mot telefonibolaget som bad om ursäkt och gav kvinnan kompensation för det hon utsatts för. och såhär svarade 3 18

så här god respons fick vi av en av de över 1000 följarna på Twitter! 4 Medlemmar Föreningen hade under 2012 hela 131 medlemmar vilket är en ökning från året innan. Ett 20-tal utav de var män. Ett antal föreningar har ett stödmedlemskap hos Somaya. Bland annat Lions Club Nova Solna Sundbyberg och Svenska bostäder. 4.1 Medlemsavgifter Under alla år har Somaya haft en nödkassa för kvinnor och barn där föreningen bland annat kunnat lösa akuta situationer med mat och kläder och nödvändiga kostnader för de som just kommit till det skyddade boendet eller för de som precis har lämnat vårt skyddande boende. Vi har blivit bättre på att kräva socialtjänstens ansvar vilket fått till följd att vi i endast i något enstaka ärende behövt lösa den akuta ekonomiska situationen. Under året har 8 kvinnor fått bidrag ur nödkassan till mat, kläder och fritidssysselsättning. Medlemsavgiften går öronmärkt till nödkassan. 4.2 Volontärer Volontärer är ideellt arbetande personer som framför allt rekryteras via annons på Volontärbyrån, Somayas hemsida eller annonsering på universitet. Somayas volontärer har blivit utbildade i minst 20 timmar för att få kunskap i det fält de ska göra uppdrag. Vi söker mångfald bland vår volontärgrupp avseende språk, kön, etnicitet, utbildning och personliga erfarenheter. 19

Under 2012 har 22 volontärer rekryterats och utbildats till att bli boendestödjare respektive barnstödjare. Boendestödjarnas uppdrag är att besöka något av de skyddande boendena under kvällar/helger då personal är ledig. Genom att vara ett socialt stöd hjälper man kvinnorna på boende då tiden på skyddat boende kan vara oerhört ansträngade och ensamt. Barnstödjarnas uppdrag är att umgås och se till barnens behov på våra boenden. Man avlastar mamma som kan vara i kris och genom olika barnaktiviteter får barnen bekräftelse, blir sedda och tillåts vara barn. Under 2012 har Somayas volontärer, gamla och nya tillsammans utfört 3140 timmars ideellt arbete jämfört med 2850 timmar under 2011. En ökning med 10 % från föregående år. 5 Sponsorer och stödjare Somaya har fortsatt att utveckla goda relationer med sponsorer och stödjare. Under 2012 bidrog riskhanteringsföretaget 4C Strategies med en riskhanteringsworkshop för att kunna utläsa eventuella risker kan påverka organisationen att inte uppnå sitt mål. Lions Club Nova har under året bidragit med möbler och kläder till kvinnor och barn i våra skyddade boende. Somaya har många vänner som är privatpersoner. Ert stöd är ovärderligt! 6 Avslutning Styrelsen och personalgruppen vill härmed tacka för ännu ett händelserikt och utvecklande år. Vår vision är ett samhälle fritt från våld och vårt mål är att vara den ledande aktören i Sverige på att erbjuda vägledning och skydd till våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund och/eller muslimsk identitet. Denna verksamhetsberättelse beskriver att Somaya gör skillnad, genom att vi stödjer utsatta kvinnor, utbildar, föreläser och skapar opinion. Men framför allt i det individuella mötet med de fantastiskt starka och inspirerade kvinnor och barn som bor hos oss. Vi hoppas att ni vill fortsätta följa oss och stödja vårt arbete så att vi tillsammans kan fortsätta att göra skillnad! 20