1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik



Relevanta dokument
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik

Samkalk. Matrisprogram. Bilaga 1 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Bilaga 1. Matrisprogrammet

Busskostnader Samkalk 1

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik

Samkalk. Linjeanalysprogram. Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (I flikordning)

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Cykling och gående vid större vägar

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter

1 Bakgrund. 2 Syfte. 3 Genomförande. PM Kollektivtrafiktaxor - långväga järnväg (Sampers Basprognoser ver 1604) Sammanfattning

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 14 Fordons- och transportkostnader för godstrafik

Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 13 Operativa trafikeringskostnader för persontrafik

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner

Effektanalys. EVA Grundrapport Tage Tillander, Scandiaconsult, Karta

Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

Trafikanalys Södertäljebron

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

Regional linjetrafik 2018

Effektanalys Gravaleden

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Mäns och kvinnors resmönster i Malmö

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

2 SIKA Rapport 1998:3

Att spara tid eller spara liv

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Regional attityd- och resvaneundersökning

Renare stadsluft. Bilaga 3 Beräkningar. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Skåne-TASS = Regional modell Skåne

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

EXAMENSARBETE. Samhällsekonomisk kostnadsanalys av vägbyggen. Håkan Lindahl. Nationalekonomiprogrammet C-nivå

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning


Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Programmet för Transportstatistik Johan Eriksson UTVECKLING AV KÖRSTRÄCKE- DATABASEN

En översiktlig effektanalys av förändrade hastighetsgränser

GC-kalk. Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: Textelefon:

Kommunal författningssamling

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM

JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM. Västra Stambanan

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Trafikarbete på svenska vägar - en översyn av skattningsmetoden PM 2013:8

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

RAPPORT STATISTIK 2013

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Hur påverkas olika befolkningsgrupper av åtgärder i transportsystemet?

Lathund för Reserapportörer i Egenrapportering

Prognos för personresor 2030

PM samhällsekonomisk nyttoberäkning av Västlänkens avlastande trängseleffekt

Prognos för personresor 2030

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Fakta och myter om Peak Car

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport

Sampers användardag

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Lathund för Reserapportörer i Egenrapportering. Granskare: Förvaltningen: Karin Johnson Birgitta Fröjd. UKK Kicki Konpan Susanne Nastri

Socialförvaltningen informerar. Färdtjänst. Informationsbroschyr om färdtjänst, arbetsresor och sjukresor

Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon Vehicles kilometres for Swedish road vehicles

Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Trafikverkets modellverktyg

Kort om resvanor i Luleå 2010

Långväga buss :8

Kommersiell linjetrafik på väg Statistik 2015:27

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Persontransportprognoser 2020 och 2040

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Resvanor i Stockholms län 2015

EFFEKTER AV FÖRÄNDRADE INFRASTRUKTURAVGIFTER FÖR PERSONTRANSPORTER

Transkript:

1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506. Fler respondenter fanns med i denna version av RES än tidigare, varför det inte funnit samma behov av att slå ihop flera år för att få ett tillräckligt stort underlag för skattningar. Andelarna är beräknade på personkilometer, inte fordonskilometer eller antal resor. erna är beräknade med hjälp av den fråga om antal personer i bilen som i RES ställs till personbilsförare. avser respektive reseärendets andel av det totala trafikarbetet, dvs. totalttrafikarbete beräknas genom att multiplicera sträcka med antal fordon. avser antal personer per fordon för respektive resärende. Värden för beläggningsgrad och ärendefördelning har tagits fram ur RES 0506 i samband med ASEK 4. EVA-verktyget innehåller nationella resor definierade som resor längre än 5 mil och regionala resor som resor kortare än 5 mil. I Samperssystemet däremot antas en nationell resa vara 10 mil eller längre, medan en regional resa, bortsett från arbetsresor, är kortare än 10 mil. Regionala arbetsresor i Sampers är inte är definierade av reslängden.

Tabell 15.12. och beläggningsgrad samtliga personresor. Källa: Riks-RVU 1994-98 och 2001 samt RES 0506. Resor <10 km 1999 2001 2005 2006 Tjänste 0,01 0,01 0,01 0,01 Privat 0,12 0,07 0,07 0,14 Andel 0,13 0,08 0,08 0,15 Tjänste 1,26 1,20 1,20 1,25 Privat 1,57 1,52 1,52 1,55 Resor 10-50 km 1999 2001 2005 2006 Tjänste 0,06 0,11 0,11 0,03 Privat 0,40 0,54 0,54 0,36 Andel 0,46 0,65 0,65 0,39 Tjänste 1,29 1,47 1,47 1,31 Privat 1,67 1,80 1,80 1,59 Resor >50 km 1999 2001 2005 2006 Tjänste 0,08 0,06 0,06 0,06 Privat 0,33 0,21 0,21 0,40 Andel 0,41 0,27 0,27 0,46 Tjänste 1,40 1,54 1,54 1,27 Privat 2,13 2,18 2,18 2,06 Skattningar statliga vägar Troligen utförs en större del av de korta resorna, dvs. under 10 km, i tätorter utanför statligt vägnät jämfört med långa resor över 10 km. Tabell 21 visar ovanstående resultat omräknade till att gälla endast statliga vägar. Andelar av resta kilometer på statlig väg kan man inte få ur RES då ingen sådan fråga ställts. Med antagandet att hälften av antalet kilometer resor kortare än 10 kilometer har utförts på statlig väg, medan alla längre resor helt utförts på statlig väg får man fram de värden som redovisas i tabell 15.13.

Tabell 15.13. och beläggningsgrad skattningar för resor med personresor på statlig väg. Resor <10 km 1999 2001 2005 2006 Tjänste 0,01 0,01 0,01 0,01 Privat 0,06 0,04 0,04 0,07 Andel 0,07 0,04 0,04 0,08 Tjänste 1,26 1,20 1,20 1,25 Privat 1,57 1,52 1,52 1,55 Resor 10-50 km Tjänste 0,06 0,12 0,12 0,03 Privat 0,43 0,56 0,56 0,39 Andel 0,49 0,67 0,67 0,42 Tjänste 1,29 1,47 1,47 1,31 Privat 1,67 1,80 1,80 1,59 Resor >50 km Tjänste 0,09 0,07 0,07 0,07 Privat 0,35 0,23 0,23 0,43 Andel 0,44 0,29 0,29 0,50 Tjänste 1,40 1,54 1,54 1,27 Privat 2,13 2,18 2,18 2,06 er personbil Data i tabell 15.13 är framtaget på liknande sätt som tabell 15.12 men med en annan indelning av resorna. Med nationella resor avses resor längre än 100 kilometer. Regionala resor är resor kortare än 100 kilometer. För arbetsresor har ingen indelning gjorts efter längden på resan. I kategorin Privatresa, regional (inkl arbetsresor) ingår de fåtal arbetsresor som är längre än 100 kilometer. De beläggningsgrader för personbil som användes i Nationella Planen för Vägtransportsystemet (NPVS) 2004-2015, de beläggningsgrader som användes med kalkylvärden i prisnivå 2005 samt de nya beläggningsgrader som tagits fram ur RES 0506 för 2006 redovisas i tabell 15.14.

Tabell 15.14. er personbil. Privatresor Använda i NPVS 2004-2015 2005 2006 Nationell 2,4 2,46 2,22 Regional (inkl arbetsresor) 1,7 1,64 1,61 Regional arbetsresa 1,2 1,17 1,13 Regional övrig resa (exkl. arbetsresor) 2,01 1,89 1,89 Odifferentierad, default för privatresa 1,89 1,9 1,77 Tjänsteresor Nationell 1,3 1,45 1,24 Regional 1,25 1,4 1,31 Odifferentierad, default för tjänsteresa 1,36 1,42 1,28 Odifferentierad odifferentierad - 1,54 1,71 erna som användes i NPVS 2004-15 i tabellen ovan har sitt ursprung i Vägverkets och SIKA: s tidigare indata, förutom de odifferentierade beläggningsgraderna som grundas på Riks-RVU 94-98. er för 2005 i tabellen ovan grundas på Vägverket och SIKA: s indata för 2005 för alla värden utom de odifferentierade som baseras på Riks-RVU 2001. er för 2006 baseras på RES 0506. innebär olika reseärendens andel av det totala trafikarbetet. Trafikarbetet kan beskrivas som summan av alla resor som utförts på ett visst vägnät under en viss tid och i ett visst ärende. Tabell 15.15. är totaler från tabell 15.12. D.v.s. ärendefördelning direkt från RES. Tabell 15.15. personbil default. Källa: Riks-RVU för 1994-98 och 2001, RES 0506. 1999 2001 2005 2006 Tjänste 0,16 0,18 0,18 0,10 Privat 0,84 0,82 0,82 0,90 Privat odifferentierat tidsvärde Då det inte går att skilja om en privatresa är regional eller interregional används ett viktat medelvärde. Sådant är fallet i t.ex. EVA-verktyget. För att vikta värdet krävs kännedom om total privat ärendefördelning, ärendefördelning per reslängd, tidsvärde för regional och interregional resa.

Formel 1. Beräkning av viktat medelvärde för privatresor Viktat medelvärde privatresor = (ärendefördelning privat total ärendefördelning för resor <10 km) regionalt tidsvärde + (ärendefördelning privat total ärendefördelning för resor 10-50 km) regionalt tidsvärde + (ärendefördelning privat total ärendefördelning för resor >50 km) interregionalt tidsvärde Tabell 15.16. Viktat tidsvärde privatresor, kronor per timme. Prisnivå kr/tim 2006 76 2001 53 1999 49 Det odifferentierade tidsvärdet för privatresor är ett viktat medelvärde av tidsvärden för korta och långa privatresor. Vikterna är andelen av privatresorna som är korta och långa. Till korta resor räknas både resor kortare än 10 km och resor mellan 10 och 50 km. Odifferentierat tidsvärde I beräkning av tidsvärden finns normalt inte information om vare sig reslängd (nationell eller regional resa) eller reseorsak (tjänste- eller privatresa) som företas på en aktuell sträcka. I dessa fall används istället ett odifferentierat tidsvärde. Det odifferentierade tidsvärdet har beräknats utifrån data från Riks-RVU där tidsvärdet viktats med trafikarbetet för olika ärenden och reslängder. En brist är att det inte är möjligt att beräkna trafikarbete endast för statliga vägar. För att beräkna ett genomsnittligt tidsvärde för fordon på vägnätet krävs information om tidsvärdet för aktuell restyp, resans andel av totala resor och beläggningsgrad i fordonet. Då dessa tre multipliceras med varandra uppkommer det viktade eller genomsnittliga tidsvärdet. Formel 2. Beräkning av odifferentierat tidsvärde Tidsvärde kr/tim = ärendefördelning tjänsteresa tidsvärde tjänsteresa beläggningsgrad tjänsteresa + ärendefördelning privatresa tidsvärde privatresa beläggningsgrad privatresa Tabell 15.17. Odifferentierat tidsvärde personbil, kr per timme. Prisnivå kr/tim 2006 176 2001 150 1999 120 Det totala odifferentierade tidsvärdet beräknas också som ett viktat medelvärde med ärenden och längd fördelning som vikt men dessutom multipliceras varje tidsvärde med motsvarande beläggningsgrad före ihopviktningen. Man får då ett tidsvärde per fordon.