Publicerat för enhet: Operationsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Operationsavdelning Uddevalla sjukhus Version: 9 Innehållsansvarig: Dennis Wiberg, Specialistläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (denwi1); Giltig från: 2017-06-02 Elisabeth Johansson, Anestesisjuksköt, Operationsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus (elijo26); Anna Dahl, Anestesisjuksköt, Operationsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marda55) Godkänt av: Mikael Rådström, Verksamhetschef, Område II gemensamt (micra) Giltig till: 2019-06-02 Femurfraktur märgspik/platta/extern fixation Bakgrund Operationstekniken beror bland annat på var frakturen sitter och hur omfattande den är. Frakturen behandlas med märgspik, plattfixation eller extern fixation. Retrograd fixation med märgspik innebär att man går in från knäet mot höften och antegrad att man går från höften mot knäet. Syfte Att skapa ett dokumentstöd för omhändertagande av patient vid operation av femurfraktur. Vilka berörs All personal på Operation NU-sjukvården. Anestesiförslag Premedicinering: T Paracetamol enl.rutin för premedicinering T Oxycontin ca 0,2 mg/kg, max 20 mg, dos anpassas till ålder och tidigare opioidkonsumtion T Postafen 25 mg Anestesi: Preop smärtlindring: Blockad fascia iliaca alt n femoralis, gärna tidigt i förloppet för att underlätta mobilisering. Peroperativ: -Spinal + n femoralis blockad. -SPEDA, tex vid förväntad lång operationstid (> 3 timmar). -Komb-intub + n femoralis blockad alt EDA. Postoperativt: T Paracetamol 15-20 mg/kg (max 1g) x 4, from 6 timmar efter premedicinering T Oxycontin ca 0,1 mg/kg 12 timmar efter första dos Inj Oxynorm vb. Fraktur efter högenergivåld ger ofta mer smärta postoperativt fördelaktigt med EDA. 1 (16)
Utrustning Standard/basmonitorering, patientvärmare, temperaturmätare, blod/vätskevärmare, ev. cellsaver, ev artärtryckset. Blodgruppering/bastest Ja/ja Praktiska råd Använd gärna Mobilizer vid överflytt till operationsbord. Antibiotikaprofylax enligt ordination. Operationsbord Val av operationsbord beror på operationsmetod. Positionering ordineras av operatören så viktigt att kommunicera med vederbörande. Antegrad märgspik: Sträckbord/planläge Retrograd märgspik: Kolfibertoppen/planläge Plattfixation: Alt 1 Planbord/sidoläge alt. Kolfibertoppen sidoläge Alt 2 Kolfibertoppen/planläge Alt 3 Sträckbord/planläge Extern fixation: Kolfibertoppen/planläge Se beskrivning i slutet av dokumentet. Före anestesistart Har patienten värk, stelhet och/eller domningar i kroppen - nacke, axlar, armar, höfter, knän? Något med hudkostymen som ska beaktas? Är patienten stomiopererad? Höftopererad? Knäopererad? Njurtransplanterad? Annat? Planera i teamet i fall särskilda åtgärder ska vidtas för att undvika smärta och skador. Dokumentera i operationssköterskejournalen. Håravkortning Från crista ner under knäet, även ljumsken. KAD Ja. Barn bedöms från fall till fall. 2 (16)
Risker Risk för stor blödning! Ökad risk om frakturen är patologisk. Ha en beredskap och se till att det finns ett aktuellt Hb före anestesistart. Kontrollera ett nytt här. Risk för hypotermi! Förebygg genom att använda värmetäcke även under förberedelsetiden då den ofta är lång samt att använda vätskevärmare. Se rutin Hypotermi-peroperativ Risk för att glida av operationsbordet-sträckbord! Var minst fyra personer vid uppläggningen. Tänk på att uppläggningen inte är klar förrän operatören har reponerat benet. Stå hos patienten och var uppmärksam på lägesförändringar. Använd stöd och remmar se positioneringsanvisning i slutet av dokumentet. Efter reponering görs avstämning med all personal på salen att uppläggningen är korrekt och säker. Risk för skador orsakad av positioneringen! Ha en kunskap om riskerna och hur skador undviks. Gör kontinuerliga lägeskontroller och åtgärda sådant som kan innebära en risk. Dokumentera kontroller och åtgärder! Ju längre tid som patienten är positionerad på operationsbordet desto större risk. Hypotermi är en riskfaktor! Äldre personer, överviktiga, magra, diabetiker, kärlsjuka och rökare löper en ökad risk. Avslutning/Postoperativt Ev EDA med Marcain Adrenalin/Fentanyl (Breiviks blandning) Inspektera huden; särskilt områden som har varit utsatta för tryck och där ben sticker ut/ligger ytligt. Vid tecken på skada dokumentera i operationssköterskejournalen och rapportera omgående till samtliga som har varit delaktiga i operationen, sektionsledare samt till UVA-personalen. 3 (16)
Källa och lästips Adedeji, R., Oragui, E., Wasim, K., & Maruthainar, N. (2010). The importance of correct patient positioning in theatre and implications of malpositioning. Open learning Zone, 20(4), 143-147. American Academy of Orthopaedic Surgeons. American Association of Orthopaedic Surgeons. (2013). Preventing Positioning Injuries: An Anesthesiologist s Perspectives. Hämtad 2015-01-21 från http://www.aaos.org/news/aaosnow/jan13/managing7.asp Bonnaig, N., Dailey, S., & Archdeacon, M. (2014). Proper Patient Positioning and Complication Prevention in Orthopaedic Surgery. The Journal of Bone & Joint Surgery, Jul 02;96(13), 1135-1140. Bouyer-Ferullo, S. (2013). Preventing Perioperative Peripheral Nerve Injuries. AORN Journal, 97(1), 110-124. Knight, David JW., & Mahajan, Ravi P. (2004). Patient positioning in anaesthesia. Continuing Education in Anaesthesia, Critical Care & Pain, 4(5), 160-163. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. 2a och 2e. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. 3 kap. 1 och 6 kap. 1, 2 och 4. Stockholm: Socialdepartementet. 4 (16)
Positionering i Uddevalla - se bilder som hänger på sträckbordet! Positionering på sträckbord NÄL Placera liftremmarna så att största möjliga effekt fås ut av madrassens formbarhet, dvs. undvik att lägga remmar under skulderblad, sakrum och hälar. Vid ökad risk för tryckskador överväg att utesluta remmar helt och hållet. Kort grönt lakan för att kunna flytta patienten och ovanpå ett långt, grönt lakan som kan dras och fästas som stöd runt patientens överkropp. Dock ingen ersättning för den breda blå remmen som SKA användas för att säkra patientens läge med. Flytta över patienten till operationsbordet. Förbered sträckkonstruktionen. 5 (16)
Benet som ska opereras: Ett lager elastiskt tubförband som täcker över tårna och går upp till knävecket. Vik ner förbandet mot pjäxan under operationen. Vik upp igen efter operationen - fungerar då som skydd i Lassekudden. Välj vakuumstrumpa och pjäxa finns i två storlekar. Knäpp pjäxan börja med remmen på mitten. Använd handpumpen för att åstadkomma vakuum. Fäst pjäxan i sträckkonstruktionen. 6 (16)
Ta bort trekantsbiten och därefter benplattan under skadade benet. Hantera benet varsamt! Fäst pinnen mellan benen. Dra med hjälp av det korta gröna lakanet patienten nedåt mot pinnen. En person håller och följer med det skadade benet. Pinnen fungerar som stopp för att patienten inte ska glida. Tryck mot perineum kan orsaka hudskador och nervskador! Förebygg genom att kontrollera så att patienten inte ligger onödigt hårt emot samt ta bort pinnen så fort det är möjligt! Lägg en grön duk över underlivet så att patienten inte upplever sig blottad. Den skadade höften/benet ska ut på operationsbordets kant. Om det är aktuellt med märgspik extra långt ut, s k bananläge. Sätt ett litet stöd i överarmshöjd på skadade sidan. Ska förhindra att patienten glider av operationsbordet. Benet som inte ska opereras: Placeras i boots och höjs upp/vinklas ut. Hantera benet varsamt! Minimera sträckning och vridning av höftleden! Risk för kompartmentsyndrom i underbenet pga. förändring i perfusionstryck. Höjden på benstödet har betydelse. Ställ in så lågt som möjligt. Ju längre tid i benstöd desto större risk! Efter tre timmar i benstöd läggs benet i planläge i 30 minuter. Förvarna operatören 30 minuter innan. Vid fortsatt operation läggs benet i planläge varannan timme. Se rutin Positionering i benstöd. Rapportera till UVA i fall risken för kompartmentsyndrom bedöms ökad och i fall särskilda kontroller ska vidtas. Benplattan tas bort. 7 (16)
Armarna på bröstet, alternativt armen på motsatt sida av skadade benet ut på ett armstöd. Fäst det långa gröna lakanet + den breda blå remmen runt överkroppen. Tips! Lägg ett täcke under remmen för att skydda från skav från biplanstv:n. Skydda insidan av armbågslederna från tryck. Polstra vid behov. Kontrollera att textilier och underlag inte orsakar skador p.g.a. sömmar och veck. Placera EKG-elektroder, kablar/sladdar/slangar och övrig utrustning så att de inte orsakar skador. Byt ibland placering av pulsoximeterproben. Skydda särskilt utsatta ställen - där ben och brosk ligger ytligt; öron, skallben, skulderblad, armbågar, sakrum och hälar. Förebygg tryckskador! Huvud och nacke i ett neutralt läge på en huvudkudde. Kontrollera att ögonlocken är slutna vid narkos/sedering. Slajda ner operationsbordet maximalt mot fotändan. 8 (16)
Underbensamputerad patient på sträckbord - tibiasträck 9 (16)
Positionering i sidoläge på kolfibertoppen Ev. kort gelmadrass med skåra för axel/överarm. OBS! Saknas på bilden! Placera liftremmarna så att största möjliga effekt fås ut av madrassens formbarhet, dvs. undvik att lägga remmar under axel, bröstkorg, höftbenskam, höftben, knä och fot. Vid ökad skaderisk överväg att utesluta remmar helt och hållet. Patienten ska ligga så långt ner på operationsbordet som möjligt. Slajda ner operationsbordet maximalt mot fotändan. Huvud och nacke i ett neutralt läge på en kudde Fäst höftstöden på släde som förts på från fotändan. Blå dyna mellan benen. Hantera det skadade benet varsamt! Kontrollera att ögonen är fria och att ögonlocken är slutna vid narkos/sedering. Observera särskilt det öga som ligger närmast kudden! Överväg att vid narkos täcka det med självhäftande plastfilm. 10 (16)
Den undre armen vilar på ett armstöd fäst på släde som förts på från huvudändan. En stor huvudkudde mellan armarna. Skydda halsen, axillerna, framsidan av axlarna och insidan av armbågslederna från tryck! Polstra området runt den undre armbågen vid behov. Översträck inte armarnas leder! Max 90 grader ut från kroppen. Kontrollera att det är mjukt, slätt och formbart under knäet som ligger mot madrassen. - Risk för skada på peroneusnerven! Även insidan knäskålarna och området strax under ska skyddas från tryck! Kontrollera att textilier och underlag inte orsakar skador pga. sömmar och veck. Patientskjortan ska ligga ledigt runt kroppen. Placera EKG-elektroder, kablar/sladdar/slangar/remmar och övrig utrustning så att de inte orsakar skador. Byt ibland placering av pulsoximeterproben. Skydda särskilt utsatta ställen är där ben och brosk ligger ytligt; öron, skallben axlar, armbågar, höftbenskam, höftben, knän, fotknölar och hälar. Förebygg tryckskador! OBS! Slädarnas placering påverkar möjligheten att slajda! Flytta slädarna mot operationsbordets ändar innan det ska köras av pelaren! Positionering i planläge på kolfibertoppen Placera liftremmarna så att största möjliga effekt fås ut av madrassens formbarhet, dvs. undvik att lägga remmar under skulderblad, sakrum och hälar. Vid ökad risk för tryckskador överväg att utesluta remmar helt och hållet. Patienten ska ligga så långt ner på operationsbordet som möjligt. Slajda ner operationsbordet maximalt mot fotändan. Huvud och nacke i ett neutralt läge på en kudde. Kontrollera att ögonlocken är slutna vid narkos/sedering. Armarna ska vila på armstöd i ett neutralt läge eller med handflatorna ned mot underlaget, alternativt med händerna vilande på bröstet/magen. Skydda insidan av armbågslederna från tryck! Polstra området runt armbågarna vid behov. Översträck inte armarnas leder! Max 90 grader ut från kroppen. Kontrollera att textilier och underlag inte orsakar skador p.g.a. sömmar och veck. Patientskjortan ska ligga ledigt runt kroppen. Placera EKG-elektroder, kablar/sladdar/slangar och övrig utrustning så att de inte orsakar skador. Byt ibland placering av pulsoximeterproben. Skydda särskilt utsatta ställen - där ben och brosk ligger ytligt; öron, skallben, skulderblad, armbågar, sakrum och hälar. Förebygg tryckskador! Ibland ordinerar operatören ett stöd under knäet på det skadade benet. 11 (16)
Positionering i sidoläge på planbord Vaken patient deltar i att finna ett bekvämt läge på operationsbordet, men även vaken patient kan drabbas av tryckskador och nervskador! Placera liftremmarna så att största möjliga effekt fås ut av madrassens formbarhet, dvs. undvik att lägga remmar under axel, bröstkorg, höftbenskam, höftben, knä och fot. Vid ökad skaderisk överväg att utesluta remmar helt och hållet. Ställ in huvudstödet med hjälp av de två reglagen. Lyft patientens huvud vid inställningen. 12 (16)
Vänd över till sidoläge. Patienten ska ligga centralt på operationsbordet. Huvud och nacke i ett neutralt läge. Liten huvudkudde! Ger extra komfort samt dämpar skramlande ljud från när sidostöden fästs i operationsbordet. Fäst höftstöd bak genom att först haka på kloven på skenan och därefter låsa fast själva stödet. Placering: cristahöjd. Skruven i mässingsfästet dras åt lagom hårt. Fäster bra utan att maximal kraft krävs. 13 (16)
Fäst höftstöd fram genom att först haka på kloven på skenan och därefter låsa fast själva stödet. Placering: de svarta kuddarna ska ligga an mot höftbenskammarna. Tips! Luta patienten bakåt mot höftstöd bak vid placering av höftstöd fram. Tryck ner madrassen vid placering av den nedre svarta kudden. Ställ in avstånd och höjd utifrån patientens kroppsbyggnad. För fram kroppen mot höftstöd fram. Skruvarna i mässingsfästena dras åt lagom hårt. Fäster bra utan att maximal kraft krävs. Korrigera ev. höftstöd bak så att patienten ligger centralt och stabilt. 14 (16)
Kontrollera att ögonen är fria och att ögonlocken är slutna vid narkos/sedering. Observera särskilt det öga som ligger närmast kudden! Överväg att vid narkos täcka det med självhäftande plastfilm. Den undre armen vilar på ett armstöd. En stor huvudkudde mellan armarna. Skydda halsen, axillerna, framsidan av axlarna och insidan av armbågslederna från tryck! Polstra området runt den undre armbågen vid behov. Översträck inte armarnas leder! Max 90 grader ut från kroppen. Kontrollera att det är mjukt, slätt och formbart under knäet som ligger mot madrassen. Risk för skada på peroneusnerven! Även insidan knäskålarna och området strax under ska skyddas från tryck! Kontrollera att textilier och underlag inte orsakar skador p.g.a. sömmar och veck. Patientskjortan ska ligga ledigt runt kroppen. Placera EKG-elektroder, kablar/sladdar/slangar/remmar och övrig utrustning så att de inte orsakar skador. Byt ibland placering av pulsoximeterproben. Skydda särskilt utsatta ställen är där ben och brosk ligger ytligt; öron, skallben axlar, armbågar, höftbenskam, höftben, knän, fotknölar och hälar. Förebygg tryckskador! För att minimera antalet luftpartiklar i operationssalen - Lägg på värmetäcke redan på förberedelserummet om det är möjligt. 15 (16)
16 (16)