ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 8 juni 2011, bilaga l Dnr 11-753762

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-28 UM 2054-11 Migrationsdomstolen Avd 5 Meddelad i Kristina Schuchtle Malmö Sida l (7) KLAGANDE Ayaz Huseini, 19930131 Ombud och offentligt biträde: Advokat Bengt Gustafsson Kiruna Advokatbyrå Box 22 981 21 Kiruna MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 8 juni 2011, bilaga l Dnr 11-753762 SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Med ändring av Migrationsverkets beslut beviljar migrationsdomstolen Ayaz Huseini permanent uppehållstillstånd och förklarar honom vara alternativt skyddsbehövande. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning enligt lagen om offentligt biträde åt Bengt Gustafsson till 36 386 kr, varav 10 494 kr avser arbete, 12 370 kr tidsspillan, 6 245 kr utlägg och 7 277 kr mervärdesskatt. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillståndet och i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder. Dok.Id 38354 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-353500 040-972490 måndag - fredag 203 20 Malmö E-post: tbrvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2054-11 I MALMÖ Avdelning 5 YRKANDEN M.M. Ayaz Huseini yrkar genom överklagande att han ska beviljas uppehållstillstånd samt statusförklaring såsom flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande samt resedokument. Han vidhåller vad han tidigare anfört och tillägger i huvudsak följande. Hans ålder bör bedömas enligt de uppgifter han lämnat. Övriga uppgifter har lagts till grund för Migrationsverkets beslut. Han har varit ärlig och inte undanhållit eller försökt lämna vilseledande eller oriktiga uppgifter. Då han förlorat sin tazkira har han inga möjligheter att genom handlingar visa sin ålder. Han bör tillerkännas the benefit of the doubt. Liksom stora delar av den afghanska befolkningen känner han inte till sitt födelsedatum eller precisa ålder. Han är analfabet. Att uppgifterna med anledning härav är oprecisa är inte en omständighet som talar för att han skulle vara äldre än han uppgivit. Visuell åldersbedömning är högst osäker och bör inte ges någon avgörande tyngd. Hans egna uppgifter kan inte klarlägga en precis ålder, men han har gjort sannolikt att han är underårig. Oaktat sin ålder är det inte rimligt att hänvisa honom till internflykt. Han kommer från en by i bergstrakterna och har ingen möjlighet att klara sig i en storstad som Kabul. Hade det funnits en möjlighet att gå säker och kunna leva i hemlandet skulle han hellre ha gjort det än att tvingas överge sin familj för en svår och riskfylld flykt. Diskriminering mot hazarer förekommer i Kabul. Sammantaget kan ett internflyktsalternativ inte anses föreligga med hänsyn till att han är ung, att han är hazar samt till att han saknar försörjningsmöjligheter och socialt kontaktnät. Han befinner sig dessutom i en känslig ålder då olika grupperingar drar i honom för att utnyttja honom i stridigheter. Han har inte något nätverk på annan ort än hembyn. Det finns inte några sociala institutioner i Kabul eller andra delar av hemlandet som kan tillgodose hans behov. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Ayaz Huseini har inte lämnat in någon handling som styrker hans identitet och ålder. Hans hemvist är sannolikt Uruzgan i Afghanistan. Han

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2054-11 I MALMÖ Avdelning 5 har inte gjort sin uppgift om ålder sannolik, vilket åligger honom. De uppgifter han lämnat om sin ålder är inte trovärdiga. Han har uppgett att han inte har kunnat räkna, men har trots det kunnat uppge ungefär hur många månader sedan han ansökt om sin tazkira. Det är anmärkningsvärt att han har haft en tazkira men inte har någon vetskap om vad som stått i den. Det är relevant och rimligt att använda sig av interflyktsalternativet i detta fall. Om han av migrationsdomstolen skulle bedömas vara minderårig ska han anses vara alternativt skyddsbehövande. Migrationsdomstolen har den 19 oktober 2011 hållit muntlig förhandling i målet varvid Ayaz Huseini hörts. Han har därvid i huvudsak uppgett följande. Hans far försvann i stridigheter mot talibanerna för elva år sedan. Han har väldigt få minnen av honom. När han inte stred arbetade han med jordbruk. Själv har han på grund av stridigheterna i hemområdet inte kunnat besöka sin släkt. Fadern försvann före det att han själv började i koranskolan, vilket vanligtvis sker från sex års ålder. Modern har berättat att man ska börja be från femton års ålder och fasta från sexton års ålder. Han hade börjat be en tid före flykten. Hans mor är gammal, kanske 35 år eller äldre. Hans bror är två år yngre än honom. Han kan räkna muntligen. De bokstäver han lärt sig i koranskolan är förmodligen arabiska för att kunna läsa högt ur Koranen. Han kunde inte läsa ur sin tazkira för det var en annan sorts bokstäver, förmodligen pashtu. Talibanerna har ställt krav på att han ska delta i stridigheterna. DOMSKÄL Migrationsdomstolen finner i likhet med Migrationsverket att klaganden har gjort sin hemvist, men inte sin identitet sannolik. Prövningen ska göras mot provinsen Uruzgan i Afghanistan. Migrationsverket har inte godtagit Ayaz Huseinis uppgift att han är född år 1995 och således skulle vara 16 år. Han har inte tillgång till identitetshand-

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2054-11 I MALMÖ Avdelning 5 ling. Migrationsverket har efter en bedömning av hans utseende, mognad, beteende och sätt att svara på frågor ansett att han är född år 1993 och således skulle vara 18 år. Det är den klagande som har att göra sannolikt den ålder han uppgett sig ha. Migrationsdomstolen gör, mot bakgrund av utredningen i Migrationsverket och efter vad som framkommit vid den muntliga förhandlingen i domstolen, bedömningen att Ayaz Huseini inte gjortsannolikt att han är underårig. Migrationsdomstolen kan dock konstatera att det är fullt rimligt att så ändå skulle kunna vara fallet. De skyddsskäl som klaganden gjort gällande är inte kopplade till någon av skyddsgrunderna i 4 kap. l utlänningslagen, varför han inte är att betrakta som flykting. Migrationsdomstolen kan vidare konstatera att klaganden inte gjort sannolikt att det finns en sådan konkret individuell hotbild mot honom att han riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling enligt 4 kap. 2 första stycket l första ledet utlänningslagen. Klaganden har gjort sannolikt att han kommer från provinsen Uruzgan i Aghanistan. Av i Migrationsverket använd landinformation, Migrationsverkets rättschefs rättsliga ställningstagande angående frågan om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan (Lifos 22162), framgår dels att det anses råda inre väpnad konflikt i provinsen Uruzgan, dels att det vid asylprövningen måste vara en utgångspunkt att det saknas ett effektivt myndighetsskydd att tillgå i Afghanistan. Med anledning av att det råder väpnad konflikt i den provins där klaganden har varit hemmahörande, finns grundad anledning att anta att han genom sin blotta närvaro som civilperson i Uruzgan löper en allvarlig risk att skadas på grund av pågående urskillningslöst våld med anledning av denna konflikt. Hemlandets myndigheter kan inte skydda honom från denna risk. Ayaz Huseini har därför ett skyddsbehov i förhållande till provinsen Uruzgan i enlighet med 4 kap. 2 första stycket l andra ledet utlänningslagen.

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2054-11 I MALMÖ Avdelning 5 En utlänning som har behov av skydd på grund av förhållandena i hemprovinsen har inte rätt till internationellt skydd om det är relevant och rimligt att kräva att han beger sig till en annan plats i hemlandet. Det ankommer på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internflyktsalternativ (jfr MIG 2009:4). Migrationsverket har hänvisat Ayaz Huseini till Kabul där det enligt landinformationen inte råder väpnad konflikt. Migrationsdomstolen har således att pröva huruvida Ayaz Huseini har ett internt flyktalternativ i Kabul. För att ett internt flyktalternativ ska anses föreligga måste det vara dels fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller i annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Vid prövningen av om det finns ett internt flyktalternativ ska de allmänna omständigheter som råder i den delen av landet och sökandens personliga förhållanden beaktas. När det gäller frågan om det hänvisade interna flyktalternativet är relevant måste det prövas, om det finns en hotbild mot den enskilde från en ickestatlig aktör, om denne kan utöva ett hot även i det hänvisade området och om hemlandets myndigheter i så fall har möjlighet att skydda den enskilde. Vid bedömningen av om ett internt flyktalternativ är rimligt ska beaktas den enskildes möjligheter att bosätta sig på en ny ort, där han eller hon helt saknar socialt nätverk. Härvid kan sådana omständigheter som kön, ålder och hälsa vara av betydelse. Det krävs inte att det finns arbete för alla som återvänder men däremot ska rätten att skaffa sig ett arbete finnas genom att man kan registrera sig och mottas i landet. Skulle den som återvänder mötas av otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel är det inte rimligt att hänvisa till ett internt flyktalternativ (jfr MIG 2007:33 II, MIG 2008:20, MIG 2009:4).

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2054-11 I MALMÖ Avdelning 5 I ovan angiven landinformation, Lifos 22162, anges att det i allmänhet bedöms möjligt för män att resa i landet och att det inte finns formella restriktioner vad gäller rätten att söka arbete. Även om det utan stöd av nätverk kan vara svårt för den enskilde att klara sig ekonomiskt och att bli accepterad på annan ort har individuella omständigheter som utbildning och egna tillgångar störst betydelse för möjligheten att etablera sig på annan ort. Migrationsdomstolen har i det föregående konstaterat att Ayaz Huseini inte har gjort sannolikt att det finns en personlig hotbild mot honom vid ett återvändande till Afghanistan. Hans skyddsbehov har sin grund i den inre väpnade konflikten som råder i hans hemprovins. Med hänsyn till att det inte finns en individuell hotbild mot honom i Kabul får internflyktshänvisningen dit anses vara relevant. Ett internflyktsalternativ måste, som angetts ovan, även vara rimligt. Av landinformationen framgår att situationen i Kabul inte är okomplicerad. Det anses råda andra svåra motsättningar (Lifos 22162). Ayaz Huseini har uppgett att han är hazar, att han är analfabet, att han saknar skolutbildning annat än koranskola, att han endast har arbetserfarenhet som boskapsskötare samt att han helt saknar socialt kontaktnät i Kabul. Migrationsdomstolen finner inte skäl att ifrågasätta dessa uppgifter. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i målet, med särskilt beaktande av situationen i Kabul, hans utsatthet på grund av avsaknad av socialt nätverk i Kabul samt till att hänsyn måste tas till att det är oklart hur gammal han är, finner migrationsdomstolen att han riskerar att mötas av sådana otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel i Kabul att detta inte kan anses vara ett rimligt internflyktsalternativ för honom. Migrationsdomstolen finner därför att Ayaz Huseini är alternativt skyddsbehövande i enlighet med 4 kap. 2 utlänningslagen. Det har inte framkommit några grunder för uteslutande enligt 4 kap. 2 c samma lag. Ayaz Huseini ska därför förklaras vara alternativt skyddsbehövande och beviljas permanent uppehållstillstånd.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 5 DOM Sida? UM 2054-11 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Åsa Holmgren I avgörandet har även nämndemännen Maria Lund, Stanislav Augustin och Göran Wettbo (skiljaktig mening, se bilaga 3) deltagit.

OM*<5j«i Akt m3 Migrationsverket - 1/8 Asylprövningsenhet 2 i Malmö Beslut Beteckning AnnicaUllner 2011-06-08 11753762 JL Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Huseini, Ayaz, född 930131, M medborgare i Afghanistan Adress: Tuolluvaarav 8b, Lgh 274, 981 41 Kiruna Offentligt biträde: Bengt Gustafsson, Kiruna Advokatbyrå AB, Stationsgatan 3 961 61 Boden Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig tillerkänna advokat Bengt Gustafsson ersättning av allmänna medel med tjugotvåtusenfyrahundrafemtioen (22 451) kronor. Staten står för ersättningen till advokat Bengt Gustafsson och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Malmö Besöksadress Östra Farm vägen 5, Ingång 1 Postadress Box 3147 SE-20022 Malmö Telefon 0771-235 235 Telefax 040185228 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163 Dokumentid: 20435539

Beteckning 11753762 2/8 Ansökan med mera Du ansökte om asyl i Sverige den 30 januari 2011. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket har därför även att pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Du har via ditt offentliga biträde, tillika ombud, ansökt om resedokument. Som skäl för ansökan har du bland annat uppgett följande. Du kan inte återvända till din hemprovins Uruzgan eftersom det råder krig där. Du kan inte använda dig av internflyktalternativet eftersom du är hazar och saknar socialt nätverk. Du riskerar på grund härav att utsättas för förföljelse. Slutligen är situationen för återvändande afghaner svår. Du har inte lämnat in någon identitetshandling för att styrka din identitet. Du har inte lämnat in någon skriftlig bevisning till styrkande av de omständigheter du åberopat till stöd för din ansökan. Inlaga från ditt offentliga biträde föreligger och muntlig utredning har företagits av Migrationsverket. Skälen för beslutet Identitet och hemvist Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste den myndighet som har att pröva ansökan först att bedöma om sökanden gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolik, bl. a. för att fastställa mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). Du har inte lämnat in någon identitetshandling. Migrationsverket bedömer därför att du inte har gjort din identitet sannolik. Det har inte framkommit någon omständighet som gör att det finns anledning att frångå Migrationsverket tidigare bedömning beträffande att du är att betrakta som myndig. Migrationsverket finner dock att du, mot bakgrund av de uppgifter du har lämnat, och då det inte framkommit att du har närmare anknytning till något annat land, har gjort sannolikt att du har din hemvist i provinsen Uruzgan i Afghanistan. Dina asylskäl ska därför prövas mot situationen i Afghanistan. Rättsregler rörande skyddsbehov m.m. Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av sin ras, sin nationalitet, den samhällsgrupp som han eller hon tillhör, sin religion, sin Dokumentid: 20435539

Beteckning. 11753762 3/8 politiska uppfattning eller kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt, eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. En person som bedöms vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Dokumentid: 20435539

Beteckning 11753762 4/8 Landinformation Vad gäller säkerhetsläget i Afghanistan har rättschefen vid Migrationsverket den 2 februari 2010 gjort ett rättsligt ställningstagande angående fråga om inre väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan (Lifos dok. nr. 22162). Av detta dokument framgår bland annat att det råder inre väpnad konflikt i provinsen Uruzgan. Efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och rättsväsendets arbete uppvisar generellt sett stora brister, vilket bl.a. beror på den svåra säkerhetssituationen i landet, bristande vilja att agera korrekt, kapacitetsbrist, utbredd korruption och maktspel som ofta renderar i straffrihet för förövare. Beträffande vissa typer av enskildas utsatthet, t.ex. om den enskilde riskerar övergrepp från taliban, är myndigheternas vilja att ge skydd sannolikt större än i övrigt men det är osäkert i vilken utsträckning myndigheterna har förmåga att ge skydd. Det afghanska rättsväsendet får därmed överlag anses ha en mycket begränsad vilja och förmåga att skydda enskilda personer. I vissa provinser och orter i Afghanistan som t.ex. Kabul, Mazar-e-Sharif och Herat fungerar ordningspolisen och rättsväsendet bättre än i landet i övrigt, men även där beror myndigheternas vilja att ingripa sannolikt i hög grad på vem man ar och vem som gör anmälan. Migrationsverket gör bedömningen att Afghanistan som stat inte kan anses ha vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra att personer förföljs eller lider allvarlig skada och, även om det finns vissa skillnader mellan provinser och städer, måste en utgångspunkt vid asylprövningen vara att det saknas ett effektivt myndighetsskydd att tillgå i Afghanistan (Ibid.). Internflykt Det krävs för att ett intemflyktsalternativ ska anses föreligga att det är möjligt, relevant och rimligt att hänvisa till internflykt. Migrationsverket bedömer att det i allmänhet är möjligt att resa i Afghanistan och att det inte finns några restriktioner vad gäller rätten att söka arbete. När det gäller frågan om ett internt flyktalternativ är relevant, när det gäller en icke-statlig aktör som utgör ett hot mot den enskilde, måste det bland annat prövas om aktören kan utgöra ett hot mot den enskilde på det föreslagna området. Det beror på de individuella omständigheterna om en sådan konflikt följer med till en annan ort och om aktören där kan utöva ett hot mot den enskilde. Utifrån individuella omständigheter kan den enskilde undvika en konflikt om t.ex. land genom att flytta till t.ex. Kabul eller annan ort som anses relevant. Beträffande mer profilerade konflikter som t.ex. handlar om familjeheder eller som innehåller ideologiska/politiska ingredienser eller med inblandning av inflytelserika aktörer kan hotet mot den enskilde kvarstå även på andra orter i Afghanistan. För att det ska vara relevant med internflykt i sådana situationer måste myndigheterna kunna ge ett effektivt Dokumentid: 20435539

Beteckning, 11753762 5/8 skydd på den nya orten. Eftersom Migrationsverket anser att det inte finns något fungerande myndighetsskydd i Afghanistan är det inte relevant att hänvisa till internflykt i sådana situationer. När det gäller rimligheten av att hänvisa till internflykt är det beroende av den enskildes individuella förutsättningar om han/hon har möjlighet att etablera sig på annan ort i Afghanistan. Existensen av ett nätverk som kan ge skydd och stöd påverkar framför allt rimlighetsbedömningen men är inte ensamt avgörande. Även om det utan stöd av nätverk kan vara svårt för den enskilde att klara sig ekonomiskt och att bli accepterad på en annan ort har individuella omständigheter som t.ex. utbildning och egna tillgångar störst betydelse för möjligheten att etablera sig på annan ort än hemorten (Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan, Migrationsverket, 2010-02-05, Lifos dok nr. 22162). Bedömning av skyddsbehov Migrationsverket bedömer, även med beaktande av ovan redovisade bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan, att situationen i landet inte är sådan att den i sig utgör grund för uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. En individuell prövning av de uppgivna omständigheterna måste således göras. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Det är sökanden som måste tillhandahålla relevanta uppgifter till ledning för bedömning av hans eller hennes behov av skydd och som har bevisbördan för samtliga omständigheter han eller hon åberopar i sin ansökan (jfr UNHCRrs handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, artiklarna 195-204). Detta gäller även för frågan om ett lands förmåga att ge sina invånare skydd i det konkreta fallet. Du har inte lämnat in någon skriftlig bevisning. Migrationsverket har därför att bedöma om du utifrån de muntliga uppgifter som lämnats, gjort sannolikt att du är i behov av skydd. Du har uppgett att du är hemmahörande i distriktet Khas Uruzgan i provinsen Uruzgan samt att din far försvann i kriget för 11 år sedan och att du har bott tillsammans med din mor och din yngre broder. Du har vidare uppgett att det råder krig i din hemprovins Uruzgan, men att du inte har råkat illa ut. Migrationsverket konstaterar att du inte har åberopat att du personligen har råkat ut för något som kan betecknas som skyddsgrundande behandling i hemlandet. Migrationsverket bedömer att du inte har gjort sannolikt att det föreligger en personlig och konkret hotbild mot dig. Migrationsverket bedömer därför att du inte har gjort sannolikt att du är att anse som flykting enligt 4 kap. l utlänningslagen eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket l första ledet Dokumentid: 20435539

Beteckning 11753762 6/8 utlänningslagen. Migrationsverket har tidigare i beslutet bedömt att du har gjort sannolikt att du är hemmahörande i provinsen Uruzgan i vilken det råder inre väpnad konflikt. Du är därmed, i förhållande till situationen i Uruzgan, att beteckna som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket l andra ledet utlänningslagen. Bedömning av internflykt Du har åberopat att du såsom hazar utan nätverk inte kan använda dig av internflyktsalternativet samt att situationen för återvändande afghaner är svår. Du har inte åberopat individuellt skyddsbehov till stöd för din ansökan utan hänvisat till den generella situationen för hazarer utan nätverk. Enligt Migrationsverkets bedömning, mot bakgrund av tidigare refererad landinformation, finns det inget i ärendet som tyder på att det skulle föreligga något hinder mot att hänvisa till internflykt (Lifos dok nr. 22162). Du har inte åberopat individuellt skyddsbehov till stöd för din ansökan. Vad gäller frågan om det är rimligt att hänvisa till internflykt anser Migrationsverket att du är en ung man i arbetsför ålder. Såvitt framgår av din berättelse saknar du visserligen ett nätverk i Kabul men enligt studier finns inte det tidigare traditionella systemet inom nätverk kvar för familjer i städer. Sen talibanernas fall har våldshandlingar baserat på etnisk tillhörighet minskat påtagligt. Den afghanska konstitutionen garanterar jämlikhet mellan alla etniska grupper och stammar men diskriminering på grund av etnicitet förekommer. Till exempel utsätts hazarer och andra shiamuslimer för viss ekonomisk och social diskriminering. Städerna i Afghanistan bedöms vara multietniska men bara tillhörigheten till en etnisk minoritet i ett visst område betyder inte automatiskt att man är utsatt på grund av sin etnicitet. (UNHCR Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asylum-Seekers from Afghanistan, Lifos dok. nr. 24253). Det faktum att du till din etnicitet är hazar saknar därför betydelse i bedömningen om det är rimligt att hänvisa dig till Kabul. Migrationsverket bedömer därför sammanfattningsvis att du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Afghanistan och med ett internflyktsalternativ till Kabul löper en konkret och individuell risk att utsättas för skyddsgrundande behandling. Utifrån ovanstående resonemang gör Migrationsverket bedömningen att det saknas grund att bevilja dig uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Du är inte heller att anse som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen. Vid denna utgång får du inte alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Din ansökan om resedokument avslås likaså. Dokumentid: 20435539

7/8 Beteckoing, 11753762 Synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s.185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Du har uppgett att du är frisk. Du har vistats i Sverige endast en kort tid. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja dig uppehållstillstånd på denna grund. Utvisning Av 8 kap. 7 utlänningslagen framgår att en utlänning får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Eftersom det inte finns någon grund för att bevilja dig uppehålls- och arbetstillstånd avslås ansökningarna härom. Du utvisas ur Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Marina Nillund Beslutsfattare L Annica UUner Föredragande Kopia till Gustafsson Bengt Mottagningsenheten i Kiruna Dokumentid: 20435539

Beteckning 11753762 8/8 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om resedokument i frågan om statusförklaring om avvisning eller utvisning om överföring enligt Dublinförordningen om förbud att återvända till Sverige om förvar och uppsikt om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenhet 2 i Malmö, Box 3147,200 22 Malmö. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Malmö, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill. Dokumentid: 20435539

Sida l (1) FÖRVALTNINGSRÄTTEN Bilagal ' " I MALMÖ Mål nr UM 2054-11 Migrationsdomstolen Avd 5 SKILJAKTIG MENING Från domen är nämndemannen Göran Wettbo skiljaktig och anför: Jag instämmer i Migrationsverkets bedömning. Överklagandet ska därför avslås. Dok.Id 38656 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-353500 040-972490 måndag - fredag 203 20 Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00