Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Transkript

1 1 Asylprövningsenhet 2 i Göteborg Beslut Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, medborgare i Somalia Adress: Språk: somaliska Offentligt biträde: Beslut Migrationsverket beslutar att - bevilja dig permanent uppehållstillstånd - beslutsklass: AC - ej bevilja dig flyktingstatusförklaring - bevilja dig alternativ skyddsstatusförklaring - tillerkänna det offentliga biträdet trettontusenåttahundrasjuttioen (13 871) kronor i ersättning varav kronor avser moms. I beslutet kan finnas uppgifter som omfattas av sekretess enligt 37 kap. 1 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400.) Överklagande Information om hur beslutet kan överklagas finns på beslutets sista sida. Migrationsverket Verksamhetsområde Asyl, Asylprövningsenhet 2 i Göteborg Besöksadress Streteredsvägen 88 Postadress Streteredsvägen 88, SE Kållered Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

2 2 Ansökan och utredning Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 31 oktober 2009 och ansökte om asyl den 17 november samma år. Som skäl för din ansökan har du i huvudsak anfört följande. Du kommer från i Mogadishu. Du tillhör klanen bagadi. Din mor tillhörde dock klanen abgal. Du har anfört att du vid ett tillfälle kidnappats och blivit rånad på pengar av Al-Shabaab. Männen som kidnappade dig sade till dig att du måste klä dig mer muslimskt, att du måste dölja dig mer. Efter en halvtimme släppte de dig med uppmaningen att du skulle bära niqab. Vid ett återvändande riskerar du att ånyo angripas av Al- Shabaab. Det räcker att de får reda på att du varit i Europa för att de ska döda dig. Du har inga släktingar kvar i hemlandet och familjen du arbetade hos har flytt utomlands. Skälen för beslutet Utgångspunkter för prövningen Identitet och hemvist Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste först avgöras om sökanden gjort sin identitet och uppgifterna om medborgarskap eller hemland sannolika, bland annat för att kunna fastställa mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). När det gäller asylsökande från Somalia är det mycket sällan som den sökande kan göra sin identitet sannolik genom ingivna handlingar, vilket främst beror på att det under lång tid inte funnits några egentliga myndigheter i landet som kunnat utfärda identitetshandlingar. Trovärdighetsbedömningen blir därför särskilt viktig i dessa ärenden. I fokus står då sökandens hemvist och tillhörighet till klan eller minoritetsgrupp (Rättschefens kommentar med anledning av Migrationsöverdomstolens domar om väpnad konflikt, , Lifos 21598). Du har uppgett att du kommer från Mogadishu, men du har inte kunnat lämna in några handlingar som kan göra uppgifterna om din identitet och hemvist sannolika. Migrationsverket har därför gjort en trovärdighetsutredning om din identitet och klantillhörighet samt om din hemvist. Migrationsverket har även kompletterat ärendet med en språk- och direktanalys, då det i jämförelse med din dotters ärende fanns oklarheter kring din hemvist. Av analysresultatet från direkt- och språkanalysen framgår att det är högst sannolikt att du har din språkliga bakgrund i södra

3 3 Somalia. Du uppvisar mycket goda kunskaper om det uppgivna hemområdet samt lämnar korrekta uppgifter om Mogadishu i övrigt. Du kan även svara på frågor om din klan. Migrationsverket bedömer också att du under utredningen med Migrationsverket, på ett detaljerat och självupplevt sätt, kunnat redogöra för din bakgrund och klantillhörighet. Mot bakgrund av ovan nämnda prövas dina asylskäl mot förhållandena i Mogadishu. Den allmänna situationen i södra och centrala Somalia Migrationsöverdomstolen har i avgörande MIG 2009:27 gjort bedömningen att det vid tiden för prövning av målet rådde ett tillstånd av inre väpnad konflikt i Somalias huvudstad Mogadishu. Vad gäller situationen i övriga delar av södra och centrala Somalia har Migrationsverket gjort bedömningen att det i stora delar av dessa områden råder svåra motsättningar (Rättschefens kommentar till säkerhetssituationen i Somalia, , Lifos 19658). Al-Shabaab finns i större eller mindre utsträckning i hela Somalia och har kapacitet att förfölja en individ i hela landet med sådan kraft att klanen inte kan ge något skydd (Rättschefens kommentar angående klanskyddet och skyddet för minoritetsgrupper i Somalia, , Lifos 20644). Fråga om uppehållstillstånd på grund av flyktingskap eller som alternativt skyddsbehövande Rättsregler Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. Enligt 4 kap. 3 utlänningslagen ska en utlänning som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 4 kap. 1 utlänningslagen. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande

4 4 enligt 4 kap. 2 första stycket 1 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Enligt 4 kap. 3 a utlänningslagen ska en utlänning som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, förklaras vara alternativ skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 4 kap. 2 utlänningslagen. Enligt 4 kap. 2b och 2c utlänningslagen, kan en person vid angivna omständigheter uteslutas från att vara flykting eller alternativt skyddsbehövande. En person kan enligt vissa förutsättningar enligt 4 kap. 3 utlänningslagen vägras flyktingstatusförklaring och enligt 4 kap. 3a samma lag vägras alternativ skyddsstatusförklaring. Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har enligt 5 kap. 1 utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Bakgrund Du är somalisk medborgare och tillhör klanen bagadi och har din hemvist i i Mogadishu. Du är frånskild och har arbetat som hembiträde i 25 år hos en somalisk familj i i Mogadishu. Du lämnade Mogadishu därför att du blev hotad, rånad och kidnappad på vägen till ditt arbete av Al- Shabaab. Detta hände i juli 2009 vid ett tillfälle. Du blev av maskerade män bortförd till ett inhägnat område där du blev rånad på pengar. Männen sade vid tillfället till dig att du måste klä dig mer muslimskt, att du måste dölja dig mer. Efter en halvtimme släppte de dig med uppmaningen att du skulle bära niqab. Vid ett återvändande är du rädd att du ska skadas av Al- Shabaab. Det räcker att de får reda på att du varit i Europa för att de ska döda dig. Vidare skulle de som du arbetade hos lämna landet. Dina föräldrar och en av dina bröder är döda. Dina andra syskon och din son har du ingen kontakt med. De flydde för länge sedan undan kriget i Somalia. Din dotter bor i Sverige. Du beslutade dig därför för att lämna ditt hemland. Familjen i Mogadishu som du arbetade hos visste att du hade en dotter i Sverige. De

5 5 hjälpte dig med pengar och alla arrangemang för att möjliggöra flykten till Sverige. Eftersom det råder inre väpnad konflikt i Somalia är du i behov av skydd. Som ensam kvinna är du extra utsatt och värnlös. Vid ett återvändande riskerar du att ånyo angripas. Du kan inte bosätta dig i någon annan del av Somalia då du bott hela ditt liv i Mogadishu och inte känner någon i andra delar av landet. Du kunde inte omedelbart ansöka om asyl när du kom till Sverige då din i Sverige bosatta dotter låg medvetslös på sjukhus Bedömning av asylskäl I ett asylärende är det den sökande som ska göra sannolikt att han eller hon har behov av skydd. Bevisning av exempelvis skriftligt slag kan av olika skäl vara svårt att uppbringa. När det gäller risk för förföljelse bör beviskraven inte ställas alltför högt, eftersom det sällan är möjligt att lägga fram bevisning som klart styrker att det finns en sådan risk. Sökandens berättelse och egna uppgifter får därför godtas om de framstår som trovärdiga och sannolika (se prop. 1996/97:25 s 98). Inom asylrätten finns därför en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En förutsättning för att den asylsökande ska kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel är emellertid att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts (se UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, artiklarna 203 och 204). Vid bedömningen av trovärdigheten i sökandens utsaga bör enligt bevislättnadsregeln normalt fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. De omständigheter som åberopas får inte heller strida mot allmänt kända fakta, t.ex. relevant och aktuell landinformation. Betydelse i trovärdighetshänseende tillmäts också det förhållandet, att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser (jfr handboken artiklarna 197,204 och 205 a). Migrationsverket konstaterar att du i ditt ärende inte har inkommit med några handlingar till styrkande av din asylberättelse. Migrationsverket har därför att pröva om din redogörelse ändå framstår som trovärdig. Om så bedöms vara fallet får du fördel av det uppkomna tvivelsmålet (jfr Handboken artikel 196). Bedömningen av trovärdigheten följer de kriterier som uppställts i handboken. Din berättelse är sammanhängande och inte behäftade med motstridiga uppgifter. De omständigheter som du åberopat strider inte heller mot kända fakta om Somalia. Migrationsverket finner därför att du har gjort din

6 6 berättelse trovärdig. Du kan därför få fördelen av den ovan nämnda bevislättnadsregeln. Migrationsverket har härefter att vidare bedöma fråga om skyddsbehov utifrån grunderna i 4 kap.1 utlänningslagen. Förföljelse på grund av religiös åskådning kan vara relaterad till kön eller sexuell läggning. Religionen föreskriver i vissa samhällen eller stater särskilda roller eller beteendekoder för kvinnor respektive män. När en kvinna eller man riskerar förföljelse därför att hon eller han inte anpassar sig till den roll som föreskrivs för henne eller honom eller vägrar att iaktta de gällande koderna, kan förföljelsegrunden religion vara tillämplig. En vägran eller oförmåga att följa sådana normer, t.ex. föreskrifter om viss klädsel, kan i vissa fall uppfattas som ett bevis på att personen har en oacceptabel religiös åskådning, oavsett vad han eller hon faktiskt tror på (prop. 2005/06:6 s.23) I begreppet religion finns ett eller flera av de tre delarna av religionen som tro, identitet eller ett sätt att leva. (UNHCR, Guidelines on international protection: Religion-Based Refugees Claims -- ). Förföljelse på grund av politisk uppfattning förutsätter inte att personen har varit politisk aktiv och inte heller att personen i fråga verkligen hyser en särskild politisk uppfattning. Det är tillräckligt att han eller hon förmodas ha vissa politiska sympatier, t.ex. på grund av grupptillhörighet, klädstil eller beteende. Flyktingstatus på grund av politisk uppfattning förutsätter dels att myndigheterna i hemlandet känner till eller misstänker att en person hyser en otillåten politisk uppfattning eller att det vid ett återvändande till hemlandet finns risk för att personens politiska åsikter avslöjas eller tillskrivs honom eller henne, dels att det finns anledning att räkna med att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle komma att utsättas för förföljelse på grund av dessa åsikter (prop. 2005/06:6 s. 11). Politisk åskådning som förföljelsegrund bör tolkas i vid bemärkelse och kan omfatta alla frågor som är av intresse för statsmakten eller samhället i övrigt (UNHCR, Guidelines on international protection: Gender-Related Persecution, punkten 32 ). Migrationsverket gör följande bedömning Efter att du kidnappats och rånats av Al-Shabaab släpptes du. De hade visserligen synpunkter på din klädstil och tyckte att du inte klädde dig tillräckligt muslimskt. Det finns dock inget som tyder på att Al-Shabaab vet var du bor eller att du skulle bli igenkänd av Al-Shabaab vid ett återvändande till hemlandet. Du är inte en välkänd person och har kunnat leva obemärkt. Det finns därmed ingen anledning att räkna med att du vid ett återvändande till hemlandet skulle komma att utsättas för förföljelse på grund av religiösa skäl eller tillskrivna politiska åsikter. Enligt Migrationsverkets uppfattning kan de anförda skälen inte heller hänföras till någon av de andra grunderna i 4 kap. 1 utlänningslagen. Migrationsverket

7 7 bedömer således att du inte är flykting. Du ska därmed inte heller erhålla flyktingstatusförklaring. Migrationsverket har härefter att bedöma frågan om skyddsbehov i enlighet med 4 kap. 2 första stycket 1 första ledet utlänningslagen. Enligt Migrationsverkets bedömning finns det inget som tyder på en sådan hotbild från Al-Shabaab att det finns grundad anledning att anta du vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Migrationsverket har härefter att bedöma frågan om skyddsbehov i enlighet med 4 kap. 2 första stycket 1 andra ledet utlänningslagen. Migrationsöverdomstolen gjorde i avgörande MIG 2009:27 bedömningen att det i utlänningslagens mening råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt om samtliga nedanstående förutsättningar är uppfyllda: De svåra motsättningarna mellan befolkningsgrupperna innefattar utdragna och alltjämt pågående stridigheter mellan väpnade regeringsstyrkor och en eller flera andra organiserade väpnade grupper eller mellan två eller flera sådana grupper som strider mot varandra. Stridigheterna är av sådan karaktär att de går utöver vad som kan klassas som inre oroligheter eller vad som endast utgör sporadiska eller isolerade våldshandlingar. Det är utmärkande för civilbefolkningens situation att det våld som konflikten för med sig är urskillningslöst och så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem. Såsom tidigare redogjorts för gjorde Migrationsöverdomstolen i nämnda avgörande bedömningen att det vid tiden för prövningen av målet rådde inre väpnad konflikt i Mogadishu (se MIG 2009:27 ). I avgörandet har Migrationsöverdomstolen tagit hänsyn till tillämpliga gemenskapsrättsliga bestämmelser såsom skyddsgrundsdirektivet. Migrationsverket finner att landrapporteringen ger stöd för att det våld som konflikten för med sig alltjämt är så omfattande och av sådan karaktär att det måste anses urskillningslöst och så allvarligt att det finns grundad anledning att anta att en person vid ett återvändande till Mogadishu genom sin blotta närvaro där som civilperson löper en allvarlig och personlig risk att skadas (Somalia, Säkerhetssituationen och stridande grupper uppdaterad januari 2010, Lifos och UNHCR, Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asylum-Seekers from Somalia, 5 maj 2010, Lifos 22827). Du ska mot bakgrund av ovan anses vara alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd, såvida det inte finns möjligheter för dig att söka

8 8 skydd någon annanstans i hemlandet och du inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Internt flyktalternativ Migrationsöverdomstolen har i tidigare avgöranden uttalat att en utlänning inte är i behov av skydd om det beträffande en del av ursprungslandet inte finns anledning till någon välgrundad fruktan för förföljelse eller någon verklig risk för att lida allvarlig skada, och utlänningen rimligen kan förväntas uppehålla sig i den delen av landet. För att ett internt flyktalternativ ska anses föreligga krävs det att det är möjligt, relevant och rimligt att hänvisa till interflykt. Det åligger i första hand Migrationsverket att göra sannolikt att det finns ett internt flyktalternativ som gör att utlänningen inte kan anses vara i behov av skydd här i landet (MIG 2009:4). Din situation i Somalia är enligt utredningen i ärendet sådan att Du bör bedömas som en ensam kvinna utan manligt nätverk. Med hänsyn till förhållandena i Somalia kan det endast undantagsvis anses rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ. (Rättschefens kommentar angående klanskyddet och skyddet för minoritetsgrupper i Somalia, , Lifos 20644). Mot denna bakgrund och med hänsyn till övriga omständigheter i ärendet kan ett internt flyktalternativ inte bedömas som rimligt. Migrationsverket finner därför i ditt fall att ett inre flyktalternativ saknas. Alternativ skyddsstatusförklaring och uppehållstillstånd Du förekommer inte i misstanke- eller belastningsregistret eller i Schengen Information System. Det har inte heller framkommit några andra uppgifter som innebär att du omfattas av uteslutandegrunderna i utlänningslagen. Därmed är du att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap 2 utlänningslagen och ska följaktligen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a samma lag. Det följer av 5 kap. 1 första stycket utlänningslagen att du har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillståndet skall vara permanent enligt 5 kap. 1 sista stycket samma lag.

9 9 Detta beslut är fattat av undertecknad verksamhetsområdesexpert efter föredragning av beslutsfattaren Kopia till Offentligt biträde

10 10 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut - att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd - att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning - att avslå en ansökan om resedokument - i frågan om statusförklaring - om avvisning eller utvisning - om överföring enligt Dublinförordningen - om förbud att återvända till Sverige - om förvar och uppsikt - om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du - Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. - Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. - Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. - Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenhet 2 i Göteborg, Kållered. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Göteborg, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.