Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box Uppsala

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr UM Meddelad i Enhet 21 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE 1. Koly Chowdhury, Avik Chowdhury, Somik Chowdhury, c/o Mohammed Jahangir Auam Brodern Berwalds Väg Uppsala Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box Uppsala MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenhet Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga l Dnr , och SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716); UtlL DOMSLUT upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättningen till det offentliga biträdet, förklarar Koly Chowdhury, Avik Chowdhury och Somik Chowdhury vara alternativt skyddsbehövande samt beviljar Koly Chowdhury, Avik Chowdhury och Somik Chowdhury permanenta uppehållstillstånd. fastställer ersättning till Ingemar Sahlström enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till totalt kr, varav kr avser arbete, kr avser tidsspillan, kr avser utlägg och kr avser mervärdesskatt. DokJd Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon E-post: Telefax forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag fredag 09:00-15:00

2 Sida 2 YRKANDEN M.M. Migrationsverket beslutade den 17 september 2009 att avslå Koly Chowdhury, Avik Chowdhury och Somik Chowdhurys ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingförklaring och resedokument samt att utvisa dem till Bangladesh. Skälen för beslutet framgår av bilaga l. Koly Chowdhury, Avik Chowdhury (nedan Avik) och Somik Chowdhury (nedan Somik) överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att utvisningsbeslutet upphävs och att de beviljas uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. Som grund anges skyddsbehov och synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för sin talan vidhåller de vad de tidigare anfört och uppger därtill i huvudsak följ ande. De tillhör en utsatt grupp. Mot bakgrund av hur maken behandlat dem är inte medling en framkomlig väg. Av landrapporteringen framgår att straffen för övergrepp mot kvinnor har stärkts, men att problemet är att lagarna inte följs och att brottsmisstankar sällan går vidare till rättegång. Av rapporteringen om de sex härbärgen som drivs av Women Affairs Department framgår att de finns, men inte vad de gör eller hur länge en kvinna kan stanna där med sina barn. Det kan inte vara rimligt att hänvisa dem till något så osäkert. Hade en sådan institution framstått som ett realistiskt alternativ hade de flytt dit exempelvis i april förarbetena till utlänningslagen nämns som exempel på när en kvinna i hennes situation kan beviljas asyl att hon inte kan få skydd av samhället. Hon har inte fått skydd av polisen i hemlandet när hon vände sig dit genom den polisanmälan som varit ifråga i ärendet. Migrationsverket har inte ifrågasatt vad de utsatts för. I målet aktualiseras skambegreppet i Bangladesh. Att ha skam eller lodja är en god egenskap som hindrar en kvinna att gå emot den sociala normen. De våldtäkter hon utsatts för av andra män på uppdrag av maken har ådragit henne skam, vilket innebär förlorad status för hela familjen. Familjen är deras sociala skyddsnät. Vad hon utsatts för är allmänt känt och de riskerar social utstötning vid ett återvändande. Förföljelsen har sin grund i mannens

3 Sida 3 maktställning i den bangladeshiska samhällsstrukturen. Det föreligger synnerligen ömmande omständigheter på grund av deras hälsotillstånd och situation i Bangladesh. Avik och Somik ter sig traumatiserade och uppvisar avstängdhet. Avik ger ett nästan apatiskt intryck och båda tvillingarna närmar sig selektiv mutism. Förutom en trygg miljö är båda i behov av bampsykiatriskt stöd och långsiktig behandling. Barnen har stora behov av att bearbeta traumatiska upplevelser från hemlandet. Det vore förödande för deras psykiska hälsa att återvända till Bangladesh. De tar på sig moderns sorg och ångest. Modern har hotat med självmord om hon tvingas återvända. Hon har psykiska besvär och psykosomatisk värk. Koly, Avik och Somik Chowdhury har kommit in med journalblad från primärvården, läkarintyg den 24 september 2009, läkarintyg från BUP Uppsala den 19 februari 2010, utredning från socialnämnden Uppsala kommun den 26 januari 2010, intyg från socialsekreterare i Uppsala kommun den 5 februari 2010 samt intyg från skolan den 23 september Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Om migrationsdomstolen gör en annan bedömning av åberopade skyddsskäl är det möjligt, rimligt och relevant för familjen att begagna sig av internflykt till en annan del av landet. Restriktiv praxis råder vad gäller uppehållstillstånd grundat på hälsoskäl. För att uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt, vilket också måste vara tillfredsställande dokumenterat. Åberopade läkarintyg bör innehålla uppgifter om läkarens tjänsteställning, varför intyget utfärdats, bedömningsunderlaget och vilka medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag. Det ifrågasätts inte att Koly Chowdhury mår psykiskt dåligt, men läkarintyget styrker inte att hennes tillstånd är så dåligt att det grundar rätt till uppehållstillstånd. Intyget innehåller information som synes härröra från hennes egen berättelse och kan inte anses uppfylla de krav som bör ställas på läkarintyg enligt Migrationsöverdomstolens

4 Sida 4 praxis. Hälsotillståndet har enligt läkarintyget dessutom försämrats sedan Migrationsverkets avslagsbeslut, vilket inte ska ges samma tyngd vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd enligt rådande praxis. Den medicinska utredningen ger stöd för att hon lider av psykisk ohälsa, men visar dock inte att hon lider av så svår ohälsa att hennes tillstånd är livshotande. De läkarintyg som åberopats har inte utformats enligt Socialstyrelsens riktlinjer vilket gör det svårt att värdera dem. Den psykiatriska vård som finns att tillgå i Bangladesh kan ha vissa brister, men får enligt lagens mening anses vara adekvat. Förutsättningar saknas för att bevilja uppehållstillstånd endast på grund av medicinska skäl. Den anpassning till Sverige som framkommer i målet hänför sig enbart till vistelsetiden i landet, vilken i sin helhet är legal rnen tämligen kort. Anpassningen kan inte i sig ge rätt till uppehållstillstånd. I de fall där situationen i utlänningens hemland är svår beviljas han eller hon i första hand uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Omständigheterna kan dock vara sådana att det vid en samlad bedömning av de individuella omständigheterna ter sig inhumant att tvinga utlänningen att återvända till hemlandet. Den åberopade situationen för familjen i hemlandet kan inte anses så svår att den i sig är tillräcklig för att bevilja dem uppehållstillstånd. Det finns således inte någon åberopad enskild omständighet som är tillräcklig för att bevilja uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 UtlL. Det har inte framkommit något som talar för att barnen skulle ta skada i sin psykosociala utveckling genom att följa med sin mor tillbaka till hemlandet. Inte heller vid en samlad bedömning, och med beaktande av barnets bästa, föreligger synnerligen ömmande omständigheter. har den 13 april 2010 hållit muntlig förhandling i målet. Koly Chowdhury har vid den muntliga förhandlingen vidhållit vad hon tidigare anfört. Nytt som framkommit är att familjen bor på ett stödboende

5 Sida 5 och att sönerna får behandling vid BUP i Uppsala eftersom hon har svårt att ta hand om dem. Hon kan inte återvända till sin familj i hemlandet eftersom hon är gift och nu tillhör makens familj. Under tiden hon var inlåst av maken i hemlandet var hennes mor i kontakt med statliga institutioner för utsatta kvinnor och fick veta att, föratom att det kostar mycket pengar, det är en väntetid på ett till ett och ett halvt år för att få komma på ett första samtal hos dessa organisationer. Hon gick inte till polisen efter att hon flytt från maken andra gången eftersom polisen inte varit behjälplig vid tidigare försök. Vid ett återvändande kommer hon och barnen att bli socialt utstötta och hon kommer helt sakna möjlighet att försörja dem eller betala för vård. Hon vet inte varför det står i passen att hon och sönerna är födda och bosatta i Pabna när de i själva verket alla tre är födda och varit bosatta i Dhaka. Hennes syster har nyligen haft telefonkontakt med den person de varit bosatta hos i Sverige. Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen vidhållit vad som tidigare anförts samt därtill anfört följande. Det förekommer vissa trovärdighetsbrister i berättelsen, framför allt vad gäller passen. Det har inte framkommit någon anledning för maken att ordna falska passhandlingar för familjen. Beträffande skyddsbehovet så är det inte en fråga om intemflykt utan en fråga om att kunna få tillgång till skydd från hemlandets myndigheter. Det finns organisationer som bistår utsatta kvinnor. Bevisbördan ligger på den sökande på så sätt att hon ska göra sannolikt att hon inte kan få tillgång till detta skydd. DOMSKÄL Sedan Migrationsverket fattade sitt beslut har ändringar gjorts i utlänningslagen, vilka ska tillämpas från och med den l januari 2010 (SFS 2009:1524). avgör därför målet med tillämpning av de nya bestämmelserna.

6 Sida 6 Det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Beviskraven kan inte ställas alltför högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse. Sökandens berättelse får godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Vid bedömningen av trovärdigheten i sökandens utsaga bör fastas vikt vid att berättelsen är sammanhängande, inte präglas av motstridiga uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång. De omständigheter som åberopas får inte heller strida mot allmänt kända fakta, tex. relevant och aktuell landinformation (MIG 2007:12). Inledningsvis finner migrationsdomstolen att Koly, Avik och Somik Chowdhury inte har styrkt sina identiteter. finner dock att det är sannolikt att de kommer från Bangladesh varför deras asylskäl ska prövas mot detta land. Koly, Avik och Somik Chowdhury har inte presenterat någon dokumentation eller annan skriftlig bevisning som ger direkt stöd för deras anförda asylskäl. anser dock att Koly Chowdhurys berättelse i stora delar är sammanhängande, ger intryck av att vara självupplevd och inte präglas av några motstridigheter. Hennes uppgifter strider inte heller mot allmänt kända fakta utan stämmer även här i stora delar väl överens med landrapporteringen om situationen i Bangladesh. finner därför att Koly Chowdhurys berättelse är trovärdig och sannolik och ska läggas till grund för prövningen av hennes och hennes två barns behov av skydd. gör följande bedömning med avseende på om Koly Chowdhury genom sin berättelse har gjort sannolikt att det föreligger ett skyddsbehov. Koly, Avik och Somik Chowdhury har åberopat samma omständigheter hos migrationsdomstolen som de gjort hos Migrationsverket. Enligt migrationsdomstolens mening är inte den anförda hotbilden vid ett återvändande av sådan art och omfattning att den medför att Koly, Avik

7 Sida? och Somik Chowdhury kan anses riskera förföljelse på grund av kön eller någon annan grund. De är alltså inte att betrakta som flyktingar enligt 4 kap. l UtlL. De har således inte rätt till flyktingstatusförklaring eller resedokument. har härefter att pröva om Koly, Avik och Somik Chowdhury kan anses vara alternativt skyddsbehövande. Den hotbild som åberopats i målet hänför sig framför allt till Koly Chowdhurys make, barnens far, och den behandling som han och hans släkt har utsatt dem för. finner att Koly Chowdhury genom sin muntliga berättelse gjort sannolikt att maken vid ett återvändande utgör en konkret och faktisk risk mot hennes och barnens liv eller för att maken utsätter henne och barnen för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. finner vidare att Koly Chowdhury genom sin muntliga berättelse gjort sannolikt att hon inte inom en rimlig tid och omfattning kan få tillräcklig hjälp och stöd av polis eller kvinnoorganisationer. finner det därför sannolikt att Koly Chowdhury och hennes barn vid ett återvändande inte kan förväntas få tillräckligt skydd hos hemlandets myndigheter. Med beaktande särskilt av de ovanligt grova övergrepp, genom misshandel och - vad gäller Koly Chowdhury även tvangsprostitution i hemmet som Koly Chowdhury och hennes barn har utsatts för under lång tid, kommer migrationsdomstolen till slutsatsen att det finns ett skyddsbehov för henne och hennes barn. Det finns inte i denna situation ett relevant och rimligt internt flyktalternativ, varvid migrationsdomstolen särskilt har beaktat familjens dåliga psykiska mående och allvarliga sociala utsatthet i hemlandet. Koly Chowdhury, Avik Chowdhury och Somik Chowdhury ska därför med stöd av 5 kap. l UtlL beviljas permanenta uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 UtlL, samt med stöd av 5 kap. 3 a UtlL förklaras vara alternativt skyddsbehövande.

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 8 UM HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 3110) Arvid Hessen rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Lennart Andersson, Bo Björksten och Arma Engström. Föredragande har varit Johanna O'Duinnin.

9 Asylprövningsenheten På Arlanda/jouren Nadja Francis Migrationsverket Beslut Beteckning Akt /7 Koly Chowdhury c/o Mohammed Jahangir Auam Bröderna Berwalds Väg Uppsala Ärende om uppehållstillstånd m.m Sökande Chowdhury, Koly, född , beteckning , Chowdhury, Avik, född , beteckning , Chowdhury, Somik, född , beteckning , samtliga medborgare i Bangladesh Adress: c/o Mohammed Jahangir Auam, Bröderna Berwalds Väg 65, Uppsala Språk: bengali Offentligt biträde/ombud: Ingemar Sahlström, Advokatbyrån Sahlström AB Beslut Migrationsverket beslutar att avslå ansökningarna om uppehålls- och arbetstillstånd avslå ansökningarna om flyktingförklaring och resedokument utvisa de sökande, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningarna ska verkställas genom att de sökande reser till Bangladesh, om de inte visar att något annat land kan ta emot dem bevilj a det offentliga biträdet Ingemar Sahlström sextontusenetthundranittioen (16 191) kronor i ersättning, varav kronor är moms. Staten står för ersättningen till Ingemar Sahsltröm och den betalas ut av Migrationsverket. Wligrationsverket Asylprövningsenheten På Arlanda/jouren Besöksadress Sky Cily, Arlanda Flygplats Postadress Box 507 SE Solna Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverke1.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid: