Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost

QULTURUM här jobbar jag

Mäta för att leda, en rörelse... 800 deltagare Jönköping Höglandet Värnamo Mäta för att leda - Ett nationellt ledningsprogram -

Det här fyller min vardag. De nationella kvalitetsregistren används aktivt i mätbaserat, patientfokuserat ständigt förbättringsarbete Ett av SKL:s inriktningsmål för kvalitetsregister som kommer att följas upp och granskas efter årsskiftena 2013 och 2016

Principer för organisering Engagerat ledarskap Arbeta med processer Förbättra ständigt Sätt Kunden (patienten*) i centrum Basera beslut på fakta Låt alla vara delaktiga Systemförståelse *Kunden Den vi vill skapa värde för - Patienten +

Kartläggning av förbättringsarbete

En tillspetsad sammanfattning Chefer tycker att förbättringsarbetet är positivt och fyller ett organisatoriskt behov utan att skapa konflikter i verksamheten. Drivkraften i förbättringsarbetet är personalens idéer och behov. Utifrån kommande källor till förändring så som patienter, jämförande data, ekonomi, olika policys är inte drivkrafter De områden man arbetar med att förbättra är huvudsakligen av administrativ karaktär De angreppssätt som man använder sig av för att förbättra bygger huvudsakligen på att skriva papper och prata med varandra De sammantagna resultaten anses mycket positiva, men man har ingen data för att stötta detta och man kan inte se tydliga kopplingar mellan förbättringsarbete och resultat.

Mäta för att leda Fem utgångspunkter Bredd Djup Tid Förbättring Visualisering

Verksamhetsförbättring Professionell kunskap - Ämneskunskap - Färdigheter - Värderingar, etik Förbättringskunskap -Förståelse för variation - Psykologi - Kunskapsteori -Systemförståelse Förbättringar av diagnos och behandling + Förbättringar av processer och system Ökat värde för dem vården är till för Batalden &Stoltz 1993

Verksamhetsutveckling Professionell kunskap - Ämneskunskap - Färdigheter - Värderingar, etik Förbättrings -kunskap -Förståelse för variation - Psykologi - Kunskapsteori -Systemförståelse Förbättringar av diagnos och behandling + Förbättringar av processer och system Ökat värde för dem vården är till för Batalden &Stoltz 1993

Kvalitetsdefinitioner förr Spri (Spri rapport 328) Ett uttryck för i vilken mån det som görs är i överensstämmelse med fastställda mål, krav eller standarder Svensk standard (SS-ISO 9000) Alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov

Kvalitetsdefinition nu.. Kvaliteten på en produkt (vara eller tjänst) är dess förmåga att tillfredsställa, eller helst överträffa, kundernas behov och förväntningar Bergman och Klefsjö

Vem är kunden? En kund är den viktigaste besökaren på vår egendom. Han är inte beroende av oss, vi är beroende av honom. Han stör inte vårt arbete, han är syftet med det. Han står inte utanför vår verksamhet, han är en del av den. Vi gör inte honom en tjänst, han gör oss en tjänst genom att låta oss betjäna honom. Mahatma Gandhi

Individ Klient Brukare Person Boende Patient Medborgare Vårdtagare Närstående Kund Vårdsökande Mottagare av vård Anhörig Gäst Vårdkonsument

Nöjd kund räcker inte... Kundperspektivet Det kunden vill ha / förväntar sig Professionella perspektivet Behov som intressenten inte själv kan tolka Vetenskap och beprövad erfarenhet Samhällsperspektivet Att vi följer författningar och andra direktiv Att vi beaktar befolkningens behov Att vi utnyttjar våra resurser effektivt

Bredd START Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet SLUT Se på saker och ting ifrån olika perspektiv: Processmått Resultatmått Strukturmått Balanserade mått Värdekompass Kliniskt perspektiv: Vad är viktigt för professionen? Funktionellt perspektiv: Vad är viktigt för ditt dagliga liv? Tillfredsställelse: Vad är viktigt i vården för dig som patient? Kostnader: Vad kostar det? Vilka resurser används? Balanserat Styrkort Medborgare och kund Process och produktion Lärande och förnyelse Ekonomi

Värdekompass Funktionellt status Vad är viktigt för patientens dagliga liv? Fysisk Psykiskt Socialt Kliniskt/professionellt status Vad är viktigt för professionen? Bästa möjliga värde Patient/kunderfarenheter Vad är viktigt för patient/närstående? Resurser Vad kostar det? Vilka resurser används? Vilket är kompetensbehovet?

Vad är ett nationellt kvalitetsregister? Definition Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ett Nationellt Kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella Styrgruppen för kvalitetsregister. Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa bästa möjliga vård.

Vad är Nationella Kvalitetsregister? Nationella Kvalitetsregister är ett patientfokuserat system för att fortlöpande och systematiskt följa upp och utveckla vårdens kvalitet. Omfattar individbundna uppgifter om problem/diagnos, insatta åtgärder, och resultat Det genomgår årligen granskning och bedömning och har godkänts av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister. Ett kvalitetsregister är en grupp människor med en registerhållare och en styrgrupp Huvuduppgiften för ett register är att skapa förankring och konsensus om variabler, analysera insamlade data och återkoppla till verksamheterna 22

För 2013 beviljades 106 register nationella medel 78 Nationella Kvalitetsregister 28 registerkandidater www.kvalitetsregister.se

Registerkategorier Andningsorganen Anestesi och intensivvård Barn och ungdom Cancer Cirkulationsorganen Endokrina organen Infektion Mage och tarm Nervsystemet Obestetrik och gynekologi Psykiatri Rörelseorganen Tandvård Ögon Övriga områden

Man kan inte dra alla kvalitetsregister över en kam de skiljer sig åt på många olika sätt! De klassas i olika i certifieringsnivåer = mognadstrappa! Registerkandidater (Svenskt beroende register, Nationellt register för inflammatorisk tarmsjukdom) Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 (BORIS, Riks sår) (Senior alert, Svenska Palliativregistret) (NDR, Swedeheart, Riks-stroke)

Utan krav på fullständighet, visar denna redovisning av nyttan med kvalitetsregister att registren redan räddat liv och förbättrat livskvalitet för många människor. Och ändå är det en kraftigt underutnyttjad guldgruva. Potentialen är många gånger större än vad vi hittills fått ut. Användandet av registren måste öka i verksamheter och professioner, i forskning och för presentation av sjukvårdens resultat för medborgare. Översyn av de nationella kvalitetsregistren - Guldgruvan i svensk hälso- och sjukvård, s 49

Övenskommelse om nationella kvalitetsregister 2012-2017 SKL har tecknat en överenskommelse med staten. Den löper över fem år och gäller finansiering, organisation och åtgärder för att öka användningen i vårdens förbättringsarbete och underlätta registerbaserad forskning. En stabilare och snabbare utveckling av kvalitetsregistren. Bättre samordning av it-stöd och informatik. Ökad integration med vårddokumentation för att undvika dubbelarbete. Tydligare ruiner för hur känsliga uppgifter får hanteras så att patientens integritet säkras. Tydligare riktlinjer för samverkan mellan registren och industrin. Satsningen finansieras till 70 % av statliga medel, och till 30 % av landstingen. Totalt satsar parterna 260 miljoner 2012 och 320 miljoner för respektive år 2013-2016

Inriktningsmål De Nationella Kvalitetsregistren följer upp kvaliteten i hälso- och sjukvård och omsorg i flera dimensioner. De Nationella Kvalitetsregistren är utformade så att organisatoriska och professionella gränser överbryggas och patientens samlade hälso- och sjukvård och omsorg kan följas upp. De Nationella Kvalitetsregistren är utformade så att patienterna kan vara delaktiga i uppföljningen av vården. De Nationella Kvalitetsregistren redovisar sina resultat öppet, tillgängligt och anpassat för professioner, allmänhet, hälso- och sjukvårdens samt omsorgens och tandvårdens ledningsorgan. De Nationella Kvalitetsregistren används aktivt i mätbaserat, patientfokuserat ständigt förbättringsarbete. De Nationella Kvalitetsregistren används aktivt i forskning och för innovation. De Nationella Kvalitetsregistren deltar aktivt i nationella aktiviteter De Nationella Kvalitetsregistren IT-stöd är integrerade med vårddokumentationen

Effektmålen Effektmål för satsningen 2012-2016 I överenskommelsen mellan SKL och staten om satsningen på kvalitetsregister har man satt upp effektmål. Effektmålen ska mätas 2014 och 2017. Utöver mätningarna 2014 och 2017 görs en årlig uppföljning som redovisar vilka resultat som har åstadkommits. För varje år görs också en strategi som pekar ut vilka de prioriterade områdena är.

Effektmål: vid utgången av år 2016 ska 80 % ska ha en täckningsgrad på minst 80 % 40 % ska ha en täckningsgrad på minst 95 % 100 % öppen redovisning av resultatdata (vid hög TG) 100 % av de Nationella Kvalitetsregistren presentera onlinedata till verksamheterna antalet forskningsprojekt med stöd av kvalitetsregisterdata ha ökat med 300 % 80 % av de Nationella Kvalitetsregistren presentera resultatdata för patienterna

Effektmål vid utgången av år 2016 ska 80 % av verksamhetscheferna använda kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete en statistiskt säkerställd förbättring för patienterna, inkluderat minskade skillnader i vården, kunna utläsas för 10 stora diagnosgrupper den svenska hälso- och sjukvården minst ha behållit sin relativa effektivitet i internationell jämförelse