Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning



Relevanta dokument
Några hälsoeffekter vid svetsning. Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet CAMM, 19 januari 2018

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning. Kunskaps sammanställning

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Arbeta säkert med isocyanater

Webbplatsen SvetsaRätt.se. Hur öka nyttan i utbildningar?

Arbetsmiljö kunskap om att få bättre luft

Arbetsmiljö vid svetsning. Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar?

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbetsmiljö vid svetsning Hur kan ni använda webbplatsen Svetsa Rätt vid utbildning av svetsare?

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

Arbeta säkert med isocyanater

Välkommen på seminariet om hälsoeffekter av svetsning

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Pneumokockvaccination. Christer Mehle Infektionskliniken, NUS

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Kemiska hälsorisker vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser

Kemiska hälsorisker i arbetslivet. Varför skall vi tala om det på 2000-talet?

Arbeta säkert med isocyanater

Astma, allergi och laboratoriearbete

Luftkvalitet och människors hälsa

Information om arbetsmiljörisker. för dig som är gravid eller ammande arbetstagare

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Barnvaccin pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Farliga partiklar i AM-miljö?

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Kemiska arbetsmiljörisker

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

CHECKLISTA FÖR SVETSVERKSTÄDER

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Vaccination mot influensa 2019

Arbeta säkert med isocyanater

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Kunskap och forskning

Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök

Arbeta säkert med isocyanater

LO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Fakta om pneumokocker och vaccin

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

Har du barn under fem år?

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Astma och allergier effekter av miljön

Har ni kontroll på svetsröken?

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Analys av proportioner

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Trikloramin i badhus. Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare. Arbets- och miljömedicin Göteborg

Luften i Sundsvall 2011

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

EN RAPPORT OM LUNGINFLAMMATION, VACCINATION OCH ATT TA HAND OM SIN HÄLSA

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Influensa- och pneumokockvaccination

Influensa och vinterkräksjuka

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

VARUINFORMATION Sid 1(5)

Vaccination mot säsongsinfluensa och pneumokocker 2016/2017 Information till sjukvårdspersonal

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Nanopartiklar i luften du andas

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Rekommendation om pneumokockvaccinering. hör till medicinska riskgrupper REKOMMENDATION

Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2018/2019 i Västmanland - Kampanjstart tisdag den 6 november 2018

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

SÄKERHETSDATABLAD GASSVETSTRÅD G Omarbetad: Internt nr: KONTAKTPERSON Namn Telefon Land Mikael Olsson

KOL Min behandlingsplan

Har ni kontroll på svetsröken?

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

SVETSNING inte bara kemisk exponering

Vaccinering av barn mot pneumokocker?

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Transkript:

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013

Innehåll Kolmonoxidförgiftning Lungödem Astma Kronisk bronkit Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Lunginflammation Metallröksfeber Hjärtinfarkt Påverkan på nervsystemet Cancer Påverkan på fortplantningen Förebyggande åtgärder Utbildning Ventilation Hälsokontroller Vaccination

Gas-svetsning eller gas-skärning

Gassvetsning av fjärrvärmerör med acetylen och syrgas har orsakat flera förgiftningsfall med kolmonoxid (CO). Acetylengas bildar CO vid förbränning vid brist på syrgas. Detta har inträffat då rörändarna är tillslutna (Antonsson oa 2013). C 2 H 2 + 0 2 2CO + H 2

Metallbågsvetsning (pinnsvetsning)

ESABs bildarkiv, www.esab.se

Gasmetallbågsvetsning Metal Inert Gas (MIG) och Tungsten Inert Gas (TIG)

Antalet svetsare Antalet svetsare uppskattas till 20 000-25 000 i vårt land. Det är omkring 250 000 personer som svetsar i sitt yrke utan att kalla sig svetsare. I industrialiserade länder beräknas antalet svetsare uppgå till ca 1 procent av arbetskraften.

Lungödem Kvävedioxid Sönderdelning av klorerade kolväten Kadmiumoxid

Astma eller reversibel luftvägsobstruktion Allergisk: Sexvärt krom I Finland är incidensen astma vid svetsning i rostfritt stål 1-2 per 1000 svetsarår (Hannu 2006). Icke-allergisk: Ozon, diisocyanat, nedbrytningsprodukter av epoxifärg och epoxiesterbaserad klorpolymerlack

Kronisk bronkit Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Lunginflammation Tre oberoende fall av dödlig lunginflammation och blodförgiftning hos svetsare har rapporterats från Norge (Wergeland & Iversen 2001). Epidemiologiska studier från USA och England har observerat en ökad dödliget i lunginflammation (Beaumont & Weiss 1980, Coggon oa 1994, Palmer oa 2009).

Hjärtinfarkt Exponering Interleukin-6 Fibrinogen Hjärtinfarkt

Akut hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom bland svetsare. HR står för hazard ratio och KI för konfidensintervall. Sjukdom Antal fall bland män HR (95% KI) Antal bland kvinnor HR (95% KI) Akut hjärtinfarkt 3368 1,19 (1,13-1,25) 110 1,29 (1,07-1,56) Ischemisk hjärtsjukdom 4499 1,18 (1,13-1,23) 162 1,14 (0,98-1,33) Wiebert oa Occup Environ Med 2012; 69: 651-657

Påverkan på nervsystemet Aluminium Bly Mangan

Biologiska gränsvärden för bly Avstängning Män och kvinnor >50 år >2,0 µmol/l Kvinnor <50 år >1,2 µmol/l Utredning och åtgärder Män och kvinnor >50 år >1,8 µmol/l Kvinnor <50 år >1,0 µmol/l Arbetsmiljöverket AFS 2005:6

Lufthalter av Mn 0,1 0,46 mg/m 3 för 43 svetsare under 16,5 månaders svetsning. Dos-effekt samband med trötthet, depression, huvudvärk och sexuella störningar (Bowler oa OEM 2007). Undersökning 3,5 år senare. Kognitiva funktioner och fingerfärdighet förbättrades medan depression och oro var oförändrat (Bowler oa Neurotox 2011). San Francisco-Oakland Bay Bridge, 1989 Photo from NOAA/NGDC, E.V. Leyendecker, U.S. Geological Survey

Cancer Lungcancer Asbest och sexvärt krom Låglegerat stål? Näscancer Sexvärt krom

Kvinnor som exponerats för svetsrök eller metalldamm 3 månader före eller under graviditeten Utfall Relativ risk 95% konfidensintervall Barn med låg födelsevikt < 3000 g 2,01 1,06 3,80 Små i förhållande till graviditetslängd 2,27 1,19 4,34 Quansah & Jaakkola Int Arch Occup Environ Health 2009; 82: 529-537

Missfall bland kvinnor med svetsande män Faderns exponering Graviditeter Missfall Relativ risk Ingen 203 48 (24%) 1 Låglegerat stål 54 13 (24%) 1,1 Rostfritt stål 23 10 (44%) 2,6 Hjollund oa SJWEH 2000; 26: 187-192

Förebyggande åtgärder Utbildning Ventilation Hälsokontroller Vaccination

Ventilation Integrerat utsug Punktutsug Svetshjälm med filtrerad luft från personburen fläkt

Hälsoundersökning innan arbete som svetsare Varje svetsare bör genomgå en undersökning som innehåller frågor om luftvägsbesvär och en spirometriundersökning innan han eller hon börjar svetsa. Avsikten med en tidig spirometriundersökning är att avslöja sjukdom som har påverkat lungfunktionen och som gör svetsarbetet mindre lämpligt. Det viktigaste skälet är dock att ha ett utgångsvärde för att tidigt upptäcka förändringar i lungfunktionen som följd av svetsröksexponering eller att se eventuella förändringar om någon extremexponering inträffar. Om det kommande arbetet betyder exponering för bly, kadmium eller diisocyanater tillämpas Arbetsmiljöverkets regler kring Medicinska kontroller i arbetslivet (AV, AFS 2005:6). Personer med uttalade luftvägsbesvär och astma bör avrådas från arbete som svetsare. Lindriga besvär måste bedömas i relation till exponeringen vid den aktuella svetsuppgiften.

Hälsoundersökning under arbete som svetsare Luftvägsbesvär i samband med svetsning innebär att preventionen i form av andningsskydd, punktutsug och allmänventilation måste ses över och förbättringar måste övervägas. Förekomst av metallröksfeber, som är ett uttryck för inflammation, har i en studie associerats med senare utveckling av astmaliknande besvär (El-Zein oa 2005). Denna typ av feber bör kanske bedömas som ett allvarligare symptom än exempelvis hosta. En sänkning av spirometrivärdena utöver den förväntade sänkningen med åldern betyder att de preventiva åtgärderna måste ses över och man får ta ställning till om svetsaren kan fortsätta i sitt arbete. Spirometriundersökningarnas periodicitet är inte given men bör ske oftare i mer förorenad arbetsmiljö och mer sällan (intervall på 3 år eller längre) i en bättre arbetsmiljö.

Gravida svetsare Bly, kobolt och kolmonoxid är reproduktionsstörande (AV, AFS 2011:18) och sexvärt krom och nickel är cancerframkallande (AV, AFS 2011:18). Gravida får inte arbeta med bly (AV, AFS 2007:5). Exponeringen av gravida måste med bred marginal underskrida gränsvärdena för dessa namngivna ämnen och även andra kemiska ämnen i svetsröken. Om inte omedelbara åtgärder kan vidtas för att minska exponeringen måste den gravida svetsaren omplaceras till ett arbete utan exponering.

Invasiv pneumokocksjukdom Invasiv pneumokocksjukdom karakteriseras av att bakterien isoleras från en del av människokroppen som normalt är steril t ex blod och cerebrospinalvätska. En kanadensisk studie observerade en signifikant överrisk för denna sjukdom hos manliga svetsare. En svetsare avled av totalt 18. Femton av svetsarna rökte eller hade tidigare rökt. Samtliga svetsare var infekterade med en serotyp som finns i det 23-valenta polysackaridvaccinet mot pneumokocker (PPV23) (Wong oa 2010).

Vaccination Vaccination mot pneumokocker har diskuterats som en preventiv åtgärd för att minska risken att insjukna i lunginflammation. En uppskattning anger att ett fall av invasiv pneumokockinfektion skulle kunna förhindras under en 10 års period om 588 svetsare vaccinerades (Palmer & Cosgrove 2012). Department of Health i Storbritannien rekommenderar att vaccination mot pneumokocker ska övervägas för personer som yrkesmässigt exponeras för metallrök (Department of Health 2012). Eftersom risken att utveckla invasiv pneumokocksjukdom ökar med åldern diskuterar Palmer & Cosgrove (2012) vaccination av äldre svetsare och man anger exemplet svetsare över 50 års ålder. Risken för invasiv pneumokocksjukdom är också högre hos rökare (Wong 2010) och därför kan det finnas skäl att prioritera denna grupp för vaccination.

Sammanfattning för att förebygga besvär och sjukdom Utbildning Ventilation Hälsokontroller Vaccination