Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tid: Måndagen den 8 juni 2015 kl. 14.00 Plats: Kindla, kommunhuset, Lindesberg. Kallade ledamöter Ersättare Linda Svahn (S) ordförande - Linda Andersson (S) Moa Fohlin (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Thomas Klockars (M) Zaki Habib (S) Margareta Skalin (S) Pamela Hopkins (SD) Mats Seijboldt (SD) Kent Wanberg (S) Mona Westerlund (S) Bengt Evertsson (MP) Sven Öberg (KD) Anders Persson (C) vice ordförande Liesel Zetterlund (C) Jenny Larsson (C) Robert Robsson (C) Birgitta Duell (SD) Andreas Funk (SD) Agneta Lindkvist (V) Dan Waltersson (S) Tjänstemän Personalföreträdare Henrik Arenvang, förvaltningschef Lisbeth Fasth, SACO Fredrik Lindmark, ers Jessica Andersson, ekonom Klas Friman, TCO Sofia Liodden, ers Karin Drake, rektor Lindeskolan Britt-Marie Lindberg LO Wilma Luth, ers Carina Fyrpihl, personalchef Irene Eriksson, verksamhetschef förskola Björn Österby, utvecklingsstrateg Jessica Brogren, nämndsekreterare Ledamot som är förhindrad att delta, kallar själv sin ersättare enligt turordningslista. Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Varje sammanträde inleds med en halvtimmes frågestund för allmänheten. Ärenden 1. Val av justerare 2. Tid och plats för justering Förslag: Torsdagen den 17 juni år 2015, kommunhuset 3. Budgetuppföljning (Jessica Andersson, förvaltningsekonom) Handl på bordet Sid 1
4. Budget 2016, VP 2016-2017 5. Familjecentralen 6. Val av förskola 7. Barnomsorgsprognos - fritids 8. Pedagogiska måltider 9. Motion om att skapa en specialpedagogisk avdelning för elever som inte klarat grundskolans kurser 2 Muntlig info 3 X Handling på bordet 9 15 10. Lärlingsutbildning, Karin Drake kl 15.30 Muntlig info 11. En yrkesinriktning inom teknikprogrammet 19 12. Programutbud Lindeskolan, ht 2015 39 13. Lindeskolans jubileum Muntlig info 14. Skola utan gränser Muntlig info 15. Information från möte med Länstrafiken Muntlig info 16. Lokalfrågor - Lindeskolan, K-huset - Ramsbergs skola - Förskola Fellingsbro 17. Pedagogiska priset - Ekbacken - Stadsskogsskolan, Under ytan - Stadsskogsskolan, Likabehandlingsrådet - Björkhagaskolan - Bergknallen - Lindeskolan Muntlig info 41 43 53 61 65 71 77 18. Rekryteringsförfarande, Carina Fyrpihl, kl 15.00 Muntlig info 19. Förslag till ändring av principbeslut gällande tillsvidareanställda förskollärare och lärare utan legitimation 81 20. Kkik kommunens kvalitet i korthet 83 21. Elevhälsa - Verksamhetsberättelse år 2014 - Verksamhetsplan år 2016 22. Information goda exempel X 93 101 23. Delegationsbeslut 107 24. Meddelanden 107 25. Meddelanden om kränkande behandling 107 26. Övriga frågor X Välkomna! Linda Svahn Ordförande 2
3 5
p. 2015.562 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2015/85 2015-04-24 Socialförvaltning Maria Arnesson 0581-81 124 Barn- och utbildningsförvaltningen Irene Eriksson 0581-812 27 Socialnämnden Barn och utbildningsförvaltningen Förslag till beslut Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår nämnden besluta att: I första hand inrätta familjecentraler i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan under 2016. I andra hand föreslås en prioritering med en familjecentral i Fellingsbro under 2016. Ärendebeskrivning Familjecentralen är en viktig del då det gäller hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Inom familjecentralens verksamhet har föräldrar och barn möjlighet att knyta kontakter samt ges möjlighet till pedagogisk ledning och samtal utifrån den situation familjen befinner sig i. Familjecentraler i allmänhet riktar sig främst till småbarnsföräldrar med barn 0-6 år men verksamheten bör utformas utifrån lokalt behov. Det finns i dag cirka 260 barn mellan 0-6 år på respektive ort. I Lindesberg, som riktar sig till familjer med barn upp till 19 år, har familjecentralens arbete påvisat positiva effekter. Fler familjer i kommunen skulle få möjlighet att besöka en familjecentral om det finns en tillgänglig i deras närområde. Bedömningen är att ett utökande av antalet familjecentraler i Lindesbergs kommun gagnar medborgarna då det medför en bättre samordning och samverkan mellan olika berörda aktörer. Aktörer Vårdcentral Verksamhetscheferna för Freja- och Storå vårdcentral ställer sig positiva till att bygga upp familjecentraler i samverkan med kommunen, förlagda i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan. Kompetens: Barnmorska och MVC- sköterska Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 4
Socialförvaltningen Genom att utöka antalet familjecentraler ökar socialtjänstens tillgänglighet. Det är även av vikt för att öka möjligheten att upptäcka/ tillgodose behov hos barnfamiljer. Kompetens: Socialsekreterare/familjebehandlare Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogiskt utbildad personal med teoretisk och praktisk kompetens gällande arbete med såväl barn som vuxna. Kompetens: Pedagog Svenska kyrkan Svenska Kyrkan är öppna för ett samarbete i en familjecentral då de idag driver ett så kallat Kyrkis, med samma målgrupp som familjecentraler som regel har. Kompetens: Församlingsassistent 2 Tillgänglighet lokaler: Församlingshemmen i Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan, vilka uppfyller samma krav när det gäller tillgänglighet som i alla offentliga lokaler. Lokalerna är utrustade med anpassade lösningar som ramp eller hiss och handikappanpassade toaletter. Svenska Kyrkan har även möjlighet att hyra ut sina lokaler men i mer begränsad form än om samarbete skulle ske tillsammans med dem. I Frövi och Fellingsbro ligger församlingshemmen centralt med närhet till buss och tåg. I Guldsmedshyttan ligger församlingshemmet på gångavstånd från busshållsplats. I Fellingsbro finns det en lokal som eventuellt kan användas tillsammans med förskolan. I Frövi har LIBO en lokal som kan användas efter ombyggnation och anpassning. I dagsläget finns ingen tillgänglig lokal i Storå/Guldsmedshyttan. Förslag: Förslag på lokaler är församlingshemmen i Frövi och i Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Öppethållande och lokaler Förslag på öppethållande är en förmiddag respektive en eftermiddag á 3 timmar i Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Totalt 6 halvdagar. 5
Förvaltningarnas motivering till förslag till beslutet 3 Den främsta vinsten med en familjecentral är att samverkan mellan olika yrkeskategorier som möter barnfamiljer ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov i ett tidigt skede. Samverkan innebär även att förytsättningarna ökar att skräddarsy lösningar för ett specifikt behov. Besökare i familjecentraler uttrycker som regel att de får en samlad service som oftast täcker de behov man har som småbarnsförälder. Då det finns många positiva erfarenheter kring familjecentralen i Lindesberg finns det många vinster att ha en familjecentral på fler orter i kommunen. Om beslut tas att öppna endast en familjecentral uppstår det problem med att rekrytera personal då tjänsten som pedagog endast får en sysselsättningsgrad på 25 %. Kostnad Om det inrättas tre nya familjecentraler i kommunen måste det tillsättas en socialsekreterare/ familjebehandlare. Det kommer även att krävas en utökning av tjänsten som pedagog under barn- och utbildningsförvaltningen. Väljer man att inrätta en familjecentral ryms det inom befintlig verksamhet gällande socialsekreteraren/ familjebehandlaren. Förslag 1: Familjecentral i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan Kostnad i kommunal regi Lönekostnad för 150% pedagog ca 762.000 kr/år Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca 381,000 kr/år Inventariekostnader 200.000:- per egen lokal Förbrukningsvaror mm 20.000 kr/år Hyreskostnad för valda lokaler och eventuell ombyggnation. Totalt: ca 1,2 miljoner/år plus lokalhyra, ombyggnation, inventarier m.m. Kostnad för kommunanställd personal och hyra av församlingshem Lönekostnad för 150% pedagog ca 762.000 kr/år Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca 381,000 kr/år Förbrukningsvaror mm 20.000 kr/år Hyreskostnad Fellingsbro 500Kr/tillfälle ca 12.000 kr/år Hyreskostnad Frövi 1000 kr/ tillfälle ca 24.000 kr/år Hyreskostnad Guldsmedshyttan 500kr/tillfälle ca 12.000 kr/år Totalt: ca 1,2 miljoner kr/år 6
4 Kostnad i samverkan med kyrkan Lönekostnad för 75% förskollärare ca 381.000 kr/år Lönekostnad för 75% församlingsassistent Kyrkan 0 kr Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca 381.000 kr/år och ort. Förbrukningsvaror ca 30.000 kr/år Hyra 0 kr i Frövi och Fellingsbro Hyra 500 kr/tillfälle i Guldsmedshyttan ca 12.000 kr/år Totalt: ca 804 000 kr/år Förslag 2: Familjecentral i Fellingsbro Kostnad i kommunal regi Lönekostnad för 50% pedagog ca 254.000 kr/år Lönekostnad för 25% socialsekreterare / familjebehandlare ca 127,000 kr/år Inventarierkostnader 200.000:- i egen lokal Förbrukningsvaror mm 20.000 kr/år Hyreskostnad för valda lokaler och eventuell ombyggnation. Totalt: ca 400 000 kr/år plus inventarier och hyra Kostnad med kommunanställd personal och hyra av församlingshemmet Lönekostnad för 50% förskollärare ca 254.000 kr/år o Lönekostnad för 25% socialsekreterare/familjebehandlare ca 127.000 kr/år Hyreskostnad för lokal i församlingshemmen 1000 kr/tillfälle, ca 24.000 kr/år. Förbrukningsvaror mm ca 20 000 kr år Totalt: ca 425 000 kr/år Kostnad i samverkan med kyrkan Lönekostnad för 25% förskollärare ca 127.000 kr/år Lönekostnad för 25% församlingsassistent Kyrkan 0 kr/ år Lönekostnad för 25% socialsekreterare / familjebehandlare ca 127.000 kr/år Förbrukningsvaror ca 10.000 kr/år Totalt: ca 264 000 kr/år 7
5 Maria Arnesson Irene Eriksson Madde Gustavsson Henrik Arenvang Meddelas för åtgärd: Madde Gustavsson Henrik Arenvang För kännedom: Marie Ekblad Irene Eriksson Maria Arnesson 8
9 8
2015-05-08 Barn- och utbildningsförvaltningen Peter Lundell 0581-833 23 Peter.lundell@lindesberg.se BUN:s au Förslag till beslut gällande Pedagogiska luncher för personal i grund- och särskolan. Respektive rektor i grund- och särskolan bedömer behovet av hur många av personalen som behöver äta pedagogisk lunch. Antalet ätande grundar sig t.ex. i antalet elever, elevernas ålder, elever med behov av stöd och liknande. Rektor stämmer av behoven med verksamhetschef för grundskolan. Personalen som äter pedagogiskt gör det utifrån de riktlinjer som tidigare gällt. Inga matkuponger lämnas in! Lindesberg 2015-05-08 Peter Lundell /Verksamhetschef Grundskolan/ Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 10
2015-03-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Peter Lundell 0581-833 23 Peter.lundell@lindesberg.se Till BUN.s au Uppföljning Pedagogiska luncher Uppdrag Undertecknad fick, i januari 2015, i uppdrag av BUN:s au att utreda hur systemet med pedagogiska luncher fungerat sedan det infördes och om det fått önskad ekonomisk effekt. Utredningens upplägg Undertecknad har vidtalat kostchef Carita Prim om ovanstående och bett att få en sammanställning på vilken besparing införandet av pedagogiska luncher har gett och hur personalen i skolornas kök upplevt förändringen. Grundskolornas rektorer har vidtalats och de har inventerat vilka effekter förändringen medfört. Sammanfattning De svar som skolorna lämnat in är samstämmiga. Ett minskat antal pedagoger som ätit tillsammans med eleverna har främst haft negativa effekter. Det har skapat begränsningar i det pedagogiska arbetet som helhet. Måltiden är ett bra tillfälle för personalen att skapa goda relationer med eleverna och vise versa. Mycket i skolan handlar också om kommunikation och utvecklandet av språket. Detta gäller för alla elever, inte minst för våra asylsökanden. Nerdragningen på personal har även begränsat fostranuppdraget, hur man uppför sig i en matsituation, bordsskick, matkultur och liknande. Matsituationen som sådan har också blivit mycket rörigare och ljudligare. Detta medför ökad oro och minskad möjlighet till en trivsam måltidssituation. Det i sin tur medför att en del elever äter mindre portioner eller inte alls och mindre allsidigt, vilket påverkar deras ork och uthållighet i skolarbetet. Ekonomisk utredning och kökens uppfattning kommer att redovisas av kommunens kostchef. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 11
2 Sammanställning av de positiva och negativa effekter som skolorna anger Positiva effekter: Personalen har lättare att få ut sin rast. Lugnare matsituation för den personal som inte äter i skolans matsal, utan oftast egen matlåda i personalrummet. Möjlighet för kollegialt utbyte under måltiden i personalrummet! Negativa effekter Färre vuxna innebär sämre ordning. Rörigare och mycket ljudligare situation. Mer kladd och ofräschare matsalar. Sämre ätande, både vad och hur man äter. Elever äter mindre portioner och mindre allsidigt. Färre elever i de äldre åldrarna äter lunch. Risk för minskad måluppfyllelse. Ökat svinn, mat som kastas. Minskat socialt utbyte, både elev-elev och personal-elev. Begränsning av relationskapandet. Fenomenet med vakter sänder väldigt konstiga signaler om måltidens betydelse. Peter Lundell /Verksamhetschef Grundskolan/ 12
13
14
TJÄNSTESKRIVELSE 9 2015-06-01 Dnr Barn- och utbildningsförvaltningen Henrik Arenvang 0581-811 86 henrik.arenvang@lindesberg.se Till Barn och utbildningsnämnden Svar på motion om att skapa en specialpedagogisk avdelning för elever som inte klarat grundskolans kurser på den nya högstadieskolan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att - inte skapa en specialpedagogisk avdelning för elever som inte klarat grundskolans kurser på den nya högstadieskolan. Ärendebeskrivning I en motion om att skapa en specialpedagogisk avdelning för elever som inte klarat grundskolans kurser på den nya högstadieskolan från Lillemor Bodman (M) har förvaltningen fått nämndens uppdrag svara. Ärendets beredning Förvaltningschef har samrått med verksamhetschefer i förvaltningen och chef för elevhälsan. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Att inte skapa en specialpedagogisk avdelning för elever som inte klarat grundskolans kurser på den nya högstadieskolan. Förvaltningen anser inte att det skulle vara bra utifrån elevperspektivet, att låta de elever som inte nått gymnasiekompetens vara kvar inom grundskolan. Elever i årskurs 10 tillsammans med elever på en F-9 skola är inte optimalt, från bådas perspektiv. Henrik Arenvang Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 15
16
17
18
11 hela delbetänkandet finns att läsa på www.regeringen.se/ En yrkesinriktning inom teknikprogrammet Delbetänkande av Yrkesprogramsutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:29 19
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24262-9 ISSN 0375-250X 20
Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Regeringen beslutade den 5 december 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur teknikprogrammet kan kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar (dir. 2013:122). Regeringen beslutade den 20 mars 2014 och den 19 juni 2014 om tilläggsdirektiv (dir. 2014:05 och dir. 2014:95). Samtliga tidigare direktiv ersattes den 12 februari 2015 av ett nytt samlat direktiv (dir. 2015:15). Före detta statssekreteraren Amelie von Zweigbergk förordnades av regeringen den 5 december 2013 till särskild utredare. Genom beslut den 17 december 2013 anställdes Elsa Engström som utredningssekreterare. Samma dag förordnades departementssekreteraren Jan Schierbeck som utredningssekreterare. Regeringen förordnade den 14 januari 2014 utredaren Thomas Hagnefur som utredningssekreterare. Den 3 mars 2014 förordnades utredaren Luca Nesi på halvtid som utredningssekreterare. Regeringen förordnade utredaren Maria Liljestrand som utredningssekreterare den 22 april 2014 till och med den 31 augusti 2014. Som experter i utredningen har regeringen den 20 maj 2014 förordnat utredaren Annika Jalap-Hermansson, undervisningsrådet Christina Månberg, statistikern Lene Persson Weiss, den internationella koordinatorn Stefan Skimutis, och handläggaren Monika Wallström. 21
Utredningen, som har antagit namnet Yrkesprogramsutredningen, får härmed överlämna sitt delbetänkande En yrkesinriktning inom teknikprogrammet (SOU 2015:29). Stockholm i mars 2015 Amelie von Zweigbergk /Jan Schierbeck Elsa Engström Thomas Hagnefur Luca Nesi 22
Innehåll Sammanfattning... 9 1 Författningsförslag... 15 1.1 Förslag till förordning (2015:000) om försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram... 15 1.2 Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)... 20 2 Försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram... 25 2.1 Matchningsproblem inom teknik- och industriområdet... 25 2.1.1 Industrins utveckling ställer ökade krav på kunskap och kompetens... 26 2.1.2 Gymnasieutbildningar mot arbeten inom industrin attraherar få elever... 27 2.1.3 Brist på kompetent arbetskraft... 30 2.1.4 Olika sätt att möta matchningsproblemen... 33 2.2 En försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet... 36 2.2.1 En yrkesinriktning inom teknikprogrammet... 36 2.2.2 För de elever som väljer yrkesinriktningen ska teknikprogrammet omfatta 2 800 gymnasiepoäng... 38 2.2.3 Yrkesinriktningen ska börja det andra läsåret... 47 2.2.4 Skolverket ska få i uppdrag att ta fram ämnesplaner, kurser och yrkesutgångar för yrkesinriktningen... 54 5 23
Innehåll SOU 2015:29 2.2.5 Elever som väljer yrkesinriktningen ska bli behöriga till högskolan... 54 2.2.6 För yrkesinriktningen ska det finnas lokala programråd och ett nationellt programråd... 56 2.2.7 Minst 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande ska ingå i yrkesinriktningen... 57 2.2.8 Elever ska kunna bli behöriga till ett fjärde tekniskt år (T4) med inriktning produktionsteknik... 58 2.2.9 Yrkesinriktningen ska syfta till en högskoleförberedande examen... 60 2.2.10 Yrkesinriktningen ska införas som en försöksverksamhet... 62 2.2.11 De huvudmän som deltar i försöksverksamheten ska få ett statsbidrag... 67 2.2.12 Skolverket ska få i uppdrag att informera om och utvärdera försöksverksamheten... 71 3 Förändringar inom naturbruksprogrammet... 73 3.1 Naturbruksprogrammet behöver styras tydligare... 73 3.1.1 Flexibla men otydliga inriktningar... 73 3.1.2 Stora skillnader i ersättning... 76 3.2 Förslag till förändringar inom naturbruksprogrammet... 78 3.2.1 De nya inriktningarna häst och sällskapsdjur ska ersätta den nuvarande inriktningen djur... 78 3.2.2 Naturbruksprogrammets inriktningar ska omfatta 600 gymnasiepoäng... 79 4 Förslagens konsekvenser... 85 4.1 Konsekvenser av en försöksverksamhet med yrkesinriktning inom teknikprogrammet... 85 4.1.1 Problemformulering... 85 4.1.2 Utredningens förslag... 86 4.1.3 Alternativa lösningar... 86 4.1.4 Försök eller permanent lösning... 92 4.1.5 Om förslaget inte genomförs... 92 4.1.6 Konsekvenser för eleverna... 92 6 24
SOU 2015:29 Innehåll 4.1.7 Ekonomiska konsekvenser... 94 4.1.8 Organisatoriska konsekvenser för skolhuvudmännen... 97 4.1.9 Konsekvenser för det kommunala självstyret... 98 4.1.10 Övrig påverkan på företag, inklusive småföretag, och sysselsättningen... 98 4.1.11 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen... 99 4.1.12 Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män samt de integrationspolitiska målen... 100 4.1.13 Konsekvenser för skollagens indelning i yrkesprogram och högskoleförberedande program om försöket permanentas... 101 4.2 Förändringar i naturbruksprogrammet... 102 4.2.1 Konsekvenser för det kommunala självstyret... 102 5 Författningskommentarer... 103 Referenser... 107 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2013:122... 111 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2014:50... 115 Bilaga 3 Kommittédirektiv 2014:95... 129 Bilaga 4 Kommittédirektiv 2015:15... 131 7 25
26
Sammanfattning Uppdraget Regeringen gav i december 2013 en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur teknikprogrammet kan kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar (dir. 2013:122). Genom tilläggsdirektiv fick utredningen i mars 2014 även i uppdrag att se över dimensionering, utbud och innehåll i den gymnasiala yrkesutbildningen (dir. 2014:05 och dir. 2014:95). Samtliga tidigare direktiv ersattes i februari 2015 av ett nytt samlat direktiv (dir. 2015:15). I det nya direktivet har utredningen fått i uppdrag att föreslå hur en försöksverksamhet kan inrättas där teknikprogrammet kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar med tydliga yrkesutgångar. Utredningen ska också föreslå de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar inom gymnasiala yrkesutbildningar som bedöms vara mest angelägna. Matchningsproblem inom teknik- och industriområdet Tillverkningsindustrin har en stor betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och den står för en stor del av landets sysselsättning. Tillgång till god teknisk kompetens är en viktig förutsättning för den svenska industrins förmåga att möta den globala konkurrensen, och för att delta i produktionen krävs i dag kvalificerade kunskaper och en god förmåga att lära nytt. Trots att arbeten inom tillverkningsindustrin utgör en så betydande del av den svenska arbetsmarknaden har intresset bland ungdomar för gymnasieskolans industritekniska program länge varit lågt. Arbetsgivare inom teknik- och industriområdet har dessutom identifierat behov av kompetenser som inte fullt ut tillgodoses inom dagens utbildningssystem. Industrin behöver personer med 9 27
Sammanfattning SOU 2015:29 en kombination av ett välutvecklat yrkeskunnande och goda teoretiska kunskaper i matematik och fysik. Dessa personer bör också vara väl rustade för att i framtiden tillgodogöra sig nya kunskaper, exempelvis genom högskolestudier. De kunskaper och färdigheter som efterfrågas kan sägas vara en kombination av innehållet i gymnasieskolans industritekniska program och teknikprogram. Samverkansmodellen Teknikcollege är arbetsmarknadsparternas eget svar på de matchningsproblem som uppstått inom teknik- och industriområdet. Syftet med modellen har både varit att göra utbildningar inom teknik- och industriområdet generellt mer attraktiva, men också att knyta teknikprogrammet och det industritekniska programmet närmare varandra för att åstadkomma de kombinationer av teori och praktik som industrin efterfrågar. Ofta utgår utbildningarna från det industritekniska programmet som utökas med fler teoretiska kurser. Men trots arbetsmarknadsparternas insatser för att lösa matchningsproblemen visar arbetsmarknadsprognoser och branschens egna uppskattningar att det kvarstår matchningsproblem. Teknikoch industriområdet har fortfarande stora behov av flera gymnasieutbildade tekniker och rekryteringen till branschen har inte ökat i tillräcklig omfattning. Att teknikprogrammet vuxit i omfattning löser heller inte problemet, eftersom de elever som studerat på teknikprogrammet saknar de yrkeskunskaper som krävs för att kunna gå ut direkt i arbetslivet. Att utgå från det industritekniska programmet och utöka det med mer teori som många skolor inom Teknikcollege gör kan även innebära ovisshet kring vad utbildningen egentligen innehåller. Det blir otydligt för elever som ska välja gymnasieprogram och för framtida arbetsgivare att utbildningen faktiskt ger ett avancerat teoretiskt innehåll med grundläggande och särskild högskolebehörighet. Mot bakgrund av rekryteringsproblemen inom teknik- och industriområdet behövs ett försök med en yrkesinriktning där alla elever läser både kurser i yrkesämnen i sådan omfattning att de kan få en anställning direkt efter examen, och kurser för grundläggande och särskild behörighet till högskolan. Det låga söktrycket till det industritekniska programmet ger anledning att låta denna yrkesinriktning ha sin hemvist inom det allt populärare teknikprogrammet. Att yrkesinriktningen finns inom det högskoleförberedande 10 28
SOU 2015:29 Sammanfattning teknikprogrammet gör det också tydligt att utbildningen ger kvalificerade teoretiska kunskaper. Utredningen har i samråd med inblandade branscher och i dialog med ett stort antal gymnasieskolor tagit fram ett förslag till en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet som ska förse den svenska arbetsmarknaden med fler teoretiska praktiker eller praktiska teoretiker. En försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet En inriktning med dubbel karaktär I delbetänkandet föreslår utredningen en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet. Yrkesinriktningen ska kallas produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande och ge eleverna tillräckligt yrkeskunnande för direkt inträde på arbetsmarknaden, avancerade teoretiska kunskaper och grundläggande och särskild högskolebehörighet. Yrkesinriktningen ska syfta till en högskoleförberedande examen, men innehålla ett gymnasiearbete som utformas som inom gymnasieskolans yrkesprogram. Eleverna som läser teknikprogrammet på en skola som ingår i försöksverksamheten ska läsa ett gemensamt första år för att sedan välja yrkesinriktningen eller att fortsätta på det ordinarie teknikprogrammet. De elever inom teknikprogrammet som inte väljer yrkesinriktningen deltar inte i försöksverksamheten. För dessa elever innebär utredningens förslag inga förändringar. Huvudmän som kan delta Offentliga huvudmän och enskilda som har tillstånd för teknikprogrammet får ansöka om att delta i försöksverksamheten och därmed erbjuda yrkesinriktningen. Till ansökan ska uppgifter bifogas om hur huvudmannen avser att organisera ett lokalt programråd för försöksverksamheten och hur man ska säkerställa tillgång till APL-platser, ändamålsenliga lokaler och den utrustning och de lärarresurser som behövs för att uppfylla syftet med utbildningen. 11 29
Sammanfattning SOU 2015:29 De huvudmän som deltar i försöket ska erhålla ett statsbidrag om 50 000 kronor per elev och år som eleven studerar inom yrkesinriktningen (två läsår per elev). Skolverket ska godkänna vilka huvudmän som får delta i försöket och hantera utbetalningen av statsbidraget. Utbildningens omfattning och innehåll För de elever som väljer yrkesinriktningen ska teknikprogrammet utökas från 2 500 till 2 800 gymnasiepoäng. Utrymmet för de 300 extra gymnasiepoängen möjliggörs genom att eleverna får utökad studietid. Läsårets omfattning ska vara minst 126 veckor på tre år. Läsår två och tre ska ha minst 194 skoldagar. Elever som studerar yrkesinriktningen ska ha rätt till minst 2 582 undervisningstimmar. Utredningen lämnar förslag på examensmål för försöksverksamheten. Yrkesinriktningen ska enligt examensmålet ge kunskaper om och färdigheter i produktion och företagande. Den ska behandla automation och hur produktionslinjer styrs samt ge produktionskunskaper inom olika områden. Skolverket ska efter samråd med det nationella programrådet fastställa yrkesinriktningens kursinnehåll och formulera exempel på yrkesutgångar. Behörighet till vidare studier De elever som studerar yrkesinriktningen ska få grundläggande och särskild behörighet till högskolan utan att göra aktiva val. Det ska även vara möjligt att välja till ytterligare behörighetsgivande kurser för särskild högskolebehörighet. Eleverna som studerar yrkesinriktningen ska även kunna bli behöriga till det fjärde tekniska året (T4). Samverkan med arbetslivet Inom yrkesinriktningen ska det ingå minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande. För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. 12 30
SOU 2015:29 Sammanfattning Även försöksverksamheten med en yrkesinriktning ska hanteras i ett lokalt programråd. Det lokala programrådet kan organiseras som ett eget lokalt programråd, eller gemensamt med ett befintligt lokalt programråd. På nationell nivå ska det nationella programrådet för det industritekniska programmet även hantera frågor som gäller försöksverksamheten med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet. Information och utvärdering Skolverket ska få i uppdrag att informera om försöksverksamheten. Myndigheten ska också ansvara för att genomföra en löpande uppföljning av den pågående verksamheten och att utvärdera försöksverksamheten när den avslutats. Naturbruksprogrammet ett otydligt program Utredningen har med utgångspunkt i tidigare direktiv besökt ett 40-tal skolor runt om i Sverige och sett på ett 80-tal yrkesprogram. De problem utredningen identifierat kommer att överlämnas till den nya gymnasieutredning vars direktiv bereds inom Regeringskansliet. Problemet med otydliga inriktningar inom naturbruksprogrammet behöver dock en snabbare lösning än så. Innehållet i utbildningarna varierar mycket kraftigt mellan olika skolor. På vissa skolor har utbildningen en klar yrkesprofil medan utbildningen på andra skolor ger en mycket svag koppling till ett yrke direkt efter examen. Det innebär att programmet uppfattas som otydligt av såväl elever som arbetsgivare. De otydliga inriktningarna kan till viss del förklaras av att naturbruksprogrammet har ett ovanligt stort utrymme för programfördjupningskurser, där huvudmannen väljer kurser utifrån det utbud som Skolverket har fastställt. Bredden i utbudet av kurser är också mycket stor. Naturbruksprogrammet är det gymnasieprogram som ges högst ersättning enligt Skolverkets riksprislista för 2015. Den höga ersättningen beror på att programmet oftast förutsätter kostsam utrustning och lokaler samt små undervisningsgrupper. Program- 13 31
Sammanfattning SOU 2015:29 fördjupningen omfattar 900 gymnasiepoäng och kan innehålla kostsamma yrkeskurser, men kan också i princip enbart bestå av mindre kostsamma skolförlagda kurser som till exempel matematik. En inriktning inom naturbruksprogrammet kan på detta sätt bli till stora delar skolförlagd, och på det viset förlora sin yrkeskaraktär, trots att ersättningen i riksprislistan fortfarande utgår från en utbildning med stort praktiskt innehåll och därmed höga omkostnader. Detta innebär att huvudmannen överkompenseras för den utbildning som anordnas, och kan även innebära att eleverna får svårt att nå upp till det yrkeskunnande som krävs för att kunna arbeta inom den avsedda branschen. Ett liknande problem finns inom inriktning djur där huvudmannen får samma ersättning vare sig skolan utbildar elever i hästskötsel eller skötsel av små djur. Två nya inriktningar inom naturbruksprogrammet Två nya nationella inriktningar införs inom naturbruksprogrammet: inriktningen häst och inriktningen sällskapsdjur. Samtidigt upphör inriktningen djur inom naturbruksprogrammet. Skälet till uppdelningen av inriktningen djur är två: Inriktningen är redan i dag starkt uppdelad i två helt olika utbildningar; hästskötarutbildning och sällskapsdjur. För elever och arbetsgivare är ett förtydligande av innehållet i den valda utbildningen viktigt. Det andra skälet har att göra med resonemanget om ersättningen till huvudmännen för genomförd utbildning. Ersättningen enligt riksprislistan utgår från en genomsnittlig kostnad för utbildning inom inriktningen djur. Med så stora skillnader i kostnad som det innebär att ha en hästskötarutbildning kontra en smådjursutbildning innebär det ett orättvist ekonomiskt system. Samtliga inriktningar inom naturbruksprogrammet utökas Naturbruksprogrammets samtliga inriktningar utökas från 300 gymnasiepoäng till 600 gymnasiepoäng. Genom att utöka omfattningen av obligatoriska inriktningskurser blir innehållet i utbildningarna tydligare styrt. Skolverket efter samråd med det nationella programrådet fastställa inriktningarnas kursinnehåll. 14 32
1 Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning (2015:000) om försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram Inledning 1 Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram. Förordningen gäller för yrkesinriktning som påbörjas under tiden 1 augusti 2017 1 oktober 2018. Övriga regler om gymnasieskolan 2 I skollagen (2010:800) och i gymnasieförordningen (2010:2039) finns ytterligare bestämmelser om gymnasieskolan som gäller för denna utbildning i tillämpliga delar. Villkor för deltagande 3 Varje kommun och landsting som erbjuder utbildning på nationella program inom gymnasieskolan samt enskilda huvudmän som har tillstånd för teknikprogrammet kan delta i försöksverksamheten. För att en skolhuvudman ska få delta i försöksverksamheten krävs att god kvalitet kan upprätthållas för elevens hela utbildning. Statens skolverk beslutar efter ansökan vilka huvudmän som får delta i försöksverksamheten. Av besluten ska det framgå vid vilka skolor huvudmännen ska bedriva försöksverksameten. 15 33
Författningsförslag SOU 2015:29 Utbildningens syfte 4 Yrkesinriktningen ska utgöra grund dels för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning, dels för fortsatt utbildning på högskolenivå. Ansökan 5 Ansökan om att få delta i försöksverksamheten ska ges in till Statens skolverk. Ansökan ska första gången göras senast den 1 mars 2016. Skolverket får meddela föreskrift om ansökan. Skolverket ska senast den 15 maj 2016 besluta om vilka som får delta i försöket. Statsbidrag 6 Till varje skolhuvudman som deltar i försöksverksamheten lämnas ett statsbidrag med 50 000 kronor per elev och år som eleven studerar yrkesinriktningen. Statsbidraget lämnas i mån av tillgång på medel. Statens skolverk beslutar om och betalar ut bidraget. Utbildningens innehåll 7 En yrkesinriktning, produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande, införs på försök inom teknikprogrammet. Inom försöksverksamheten ska teknikprogrammet omfatta 2 800 gymnasiepoäng för att utgöra ett fullständigt program. Omfattningen av gymnasiepoäng för de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena framgår av bilaga 1. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som ingår i inriktningen samt kurser som får erbjudas inom programfördjupningen. Innan Skolverket meddelar föreskrifter om kurser inom inriktning och programfördjupning ska berört nationellt programråd höras. 16 34
SOU 2015:29 Författningsförslag Individuellt val 8 Eleverna som studerar yrkesinriktningen har rätt att inom utrymmet för individuellt val, förutom de kurser som framgår av 4 kap 7 gymnasieförordningen, läsa kurserna matematik 3c och kemi 1. Utbildningens omfattning i tid 9 För eleverna som studerar yrkesinriktningen ska utbildningen omfatta minst 126 veckor. Läsåret ska ha minst 178 skoldagar det första läsåret och minst 194 skoldagar det andra och tredje läsåret. När inriktningen får börja 10 Yrkesinriktningen ska börja det andra läsåret. Examensmål 11 Av 1 kap 3 a gymnasieförordningen framgår att läroplanen kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner. Examensmål för yrkesinriktningen framgår av bilaga 2 till denna förordning. Arbetsplatsförlagt lärande 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma inom yrkesinriktningen i minst 15 veckor. Garanterad undervisningstid 13 Elever som studerar yrkesinriktningen har rätt till minst 2 582 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). 17 35
Författningsförslag SOU 2015:29 Nationellt och lokalt programråd 14 Det nationella programrådet för det industritekniska programmet hos Statens skolverk ska även hantera frågor kring yrkesinriktningen. Det ska även finnas lokala programråd för yrkesinriktningen. Gymnasieexamen 15 Utöver vad som framgår av 16 kap 28 skollagen och 8 kap 7 gymnasieförordningen ska elever som studerat yrkesinriktningen ha godkända betyg i yrkesämnen inom inriktningen om sammanlagt 400 gymnasiepoäng för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. Examensbevis 16 Av examensbeviset ska det framgå, utöver det som framgår av 8 kap 17 gymnasieförordningen, att arbetsplatsförlagt lärande ingått i utbildningen. Redovisning och utvärdering av försöket 17 De skolhuvudmän som deltar i försöksverksamheten är skyldiga att medverka i redovisning och utvärdering av försöksverksamheten. Bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete finns i 4 kap 3 8 skollagen. Statens skolverk ska lämna en årlig redovisning av omfattningen av försöksverksamheten till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Statens skolverk ska dessutom lämna en slutlig utvärdering av försöksverksamheten till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). 18 36
SOU 2015:29 Författningsförslag Återbetalning 18 En skolhuvudman som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är skyldig att återbetala den om 1. statsbidraget inte har använts för avsett ändamål, eller 2. mottagaren har inte medverkat i redovisning och utvärdering enligt 17. Statens skolverk ska besluta att kräva tillbaka ett bidrag om en skolhuvudman är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning. Denna förordning (2015:000) träder i kraft den 1 januari 2016. 19 37
38
TJÄNSTESKRIVELSE 12 2015-06-01 Dnr Barn- och utbildningsförvaltningen Henrik Arenvang 0581-811 86 henrik.arenvang@lindesberg.se Till Barn och utbildningsnämnden Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att - inte starta Humanistiska programmet hösten 2015 Förvaltningen föreslår nämnden besluta att - starta Barn och fritidsprogrammet med en inriktning. Den pedagogiska inriktningen finns kvar och att fritidsinriktningen läggs ner. Förvaltningen föreslår nämnden besluta att - Estetiska programmen (ESEST och ESMUS) har samläsning med ekonomiprogrammet. Förvaltningen föreslår nämnden besluta att - Restaurang och livsmedelsprogramet har samläsning med Barn och fritidsprogrammet. Ärendets beredning Förvaltningschef har samrått med verksamhetschefen gymnasieskolan. Antagningsstatistik bifogas. Henrik Arenvang Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 39
40
Information Pedagogiska priset 2014-2015 17 Pedagogiska priset läsåret 2014-2015 Tema: Värdegrund Förskolan/skolan är en arbetsplats för barn/elever och personal, där alla människors lika värde är en grundregel. En avgörande förutsättning för lärande är att man känner trygghet och respekt. Det pedagogiska priset för läsåret 2014-2015 kommer att tilldelas den enhet eller det program inom barn- och utbildningsförvaltningen i Lindesbergs kommun som bedriver ett särskilt aktivt värdegrundsarbete och som visar på goda resultat av detta. Välkommen med er ansökan! Irene Eriksson T.f. förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Svahn (S) Ordförande barn- och utbildningsnämnden 41
Barn- och utbildningsnämnden 2015-05-04 Inbjudan/kallelse till DIALOGKONFERENS Tema: Värdegrund Kallade: Inbjudna: Barn- och utbildningsnämndens ledamöter OBS! Dialogkonferensen ses som ordinarie sammanträde. Om du inte kan delta skall ersättare kallas. Verksamhetschefer, förskolechefer, rektorer, Personal vid förskola och skola, Kommunfullmäktiges presidium Tid: Onsdag 20 maj 2015, kl. 17:00 - ca 20:00 Plats: Kulturrum, Lindeskolan Ansökningar till Pedagogiska priset 2015 sid 43 53 61 Inledning Linda Svahn, ordförande barn- och utbildningsnämnden Vår vision ett mångfasetterat värdegrundsarbete Ekbacken Under ytan Stadsskogsskolan Likabehandlingsrådet Stadsskogsskolan Fika paus 65 71 77 En mångkulturell skola- en utmaning och tillgång, Björkhagaskolan Värdegrund och ledarskap Förskolan Bergknallen Skola utan gränser Lindeskolan Anmälan: Anmäl dig senast 15 maj via e-post: bjorn.osterby@lindesberg.se Välkommen! För barn- och utbildningsnämnden, Linda Svahn, Ordförande 42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-21 Dnr 19 Barn- och utbildningsförvaltningen Ingela Björkman 0581-811 85 Ingela.bjorkman@lindesberg.se Barn-och utbildningsnämnden Förslag till ändring av principbeslut gällande tillsvidareanställda förskollärare och lärare utan legitimation Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att senarelägga ikraftträdandet av principbeslut BUN 259 (antaget 2011.12.21) Ärendebeskrivning Sedan den 1 december 2013 krävs legitimation för att tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare (förutom modersmåls- och yrkeslärare) För lärare som anställdes på sin nuvarande anställning före den 1 juli 2011 börjar reglerna gälla fullt ut den 1 juli 2015. För lärare i särskolan är den övergångsperioden förlängd fram till 1 juli 2018. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare (2011) beslutat att från och med den 1 juli 2015 ska alla tillsvidareanställda lärare (förutom modersmål- och yrkeslärare) och förskollärare vara behöriga och inneha lärar- respektive förskollärarlegitimation. Skolverket har sedan ett år tillbaka en lång handläggningstid på upp till ett år för vissa legitimationer. Detta har lett till att Barn- och utbildningsförvaltningen fortfarande har många medarbetare som ansökt men ännu inte erhållit sin lärar- eller förskollärarlegitimation. I nuläget saknar knappt 30 % av alla tillsvidareanställda lärare eller förskollärare legitimation. Detta var något som vare sig Skolverket, Barn- och utbildningsnämnden eller kommunens tjänstemån kunde förutse i december 2011. Om nämnden beslutar att skjuta fram ikraftträdandet ett år framåt, kan en övertalighetssituation med eventuell uppsägning av lärare och förskollärare som väntar på legitimation undvikas. Förslag till beslut På grund av Skolverkets försenade handläggning av legitimationsansökningar föreslås nämnden fatta beslut om att senarelägga ikraftträdande av detta beslut till 1 juli 2016. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 81
2 Konsekvenser Beslutet innebär kontinuitet i verksamheterna och resursbesparing gällande rekryteringsförfarande och eventuell arbetsbristhantering. Särskild hantering i form av stöd av legitimerad lärare eller rektor krävs dock vid betygssättning höstterminen 2015 för de lärare som vid höstterminens slut ännu ej erhållit sin legitimation. Henrik Arenvang Förvaltningschef Ingela Björkman PA-konsult 82
83 20
Nuvarande mål för Barn och utbildningsnämnden 4.1 Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. 1. Nämndens alla verksamheter ska ha budget i balans Medborgarna upplever bra service med kvalité. 2. Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska vara minst 90 % Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. 3. Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns förskola 4.2 Attraktivitet och infrastruktur Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. 4.3 Demokrati, integration och internationella kontakter Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. 4. Andelen föräldrar som alltid är nöjda med förskolans föräldramöten ska vara minst 50 % Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. 5. BUN:s verksamheter ska årligen delta i minst 3 internationella utbyten 84
4.4 Trygg social utveckling och livslångt lärande Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. 6. Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar åk 9 i kommunens skolor är minst 210 meritpoäng. 7. Skillnaden i meritpoäng för pojkar och för flickor har minskat genom att pojkar har en högre poäng än föregående år 8. Alla elever i åk 6 har minst betyget E i alla ämnen. 9. Alla elever i åk 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik. 10. Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läsoch skrivinlärning vid skolstarten Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. 11. Elever i grundsärskolan har meritvärde på minst 12,5 i genomsnitt i de ämnen de läser. 12. Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng på 14,0 poäng. 13. Andelen elever som erhåller slutbetyg från Lindeskolan ligger över riksgenomsnittet 14. Minst 70% av alla gymnasieungdomar inom upptagningsområdet väljer Lindeskolan som första alternativ 15. Elever i gymnasiesärskolan når målen utifrån sina förutsättningar 4.5 Miljö och folkhälsa Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. 16. Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap 4.6 Kultur och föreningsliv Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Målområde = Kommunfullmäktige (KF) 6 st Inriktningsmål = Kommunstyrelsen (KS) 15 st Nämndens mål = Barn och utbildningsnämnden (BUN)? Verksamhetens mål Indikatorer Aktiviteter Förvaltningen Förvaltningen / nämnden Förvaltningen 85
86
TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Malin Sjöberg Tfn: 0581-811 15 malin.m.sjoberg@lindesberg.se 2015-01-19 Dnr. Resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Bakgrund För femte året i rad deltog Lindesbergs kommun i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) jämförelseprojekt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Det var totalt 225 kommuner som medverkade i arbetet år 2014 och jämförelsen omfattar cirka 40 mått ur ett medborgarperspektiv indelat i områdena: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsbyggare Syftet med KKiK är bland annat att kommuner ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen samt i dialogen med invånarna. I tabellen nedan redovisas resultaten i årets mätning. Färgmarkeringen visar hur Lindesbergs kommun ligger till i förhållande till övriga kommuner som deltar i KKiK: = Bra resultat för Lindesbergs kommun (resultat inom den högsta kvartilen, 25 procent bästa). = Medelresultat för Lindesbergs kommun (resultatet inom de två kvartilerna på var sida om genomsnittet). = Förbättringsområde för Lindesbergs kommun (resultatet ligger inom den lägsta kvartilen, 25 procent sämsta). Trendpilen visar resultatet jämfört med Lindesbergs kommuns resultat vid mätningen år 2013: om utvecklingen är positiv, oförändrad, eller negativ. Mellan år 2013 och år 2014 har antalet gröna mått ökat från 5 till 6, antalet gula mått minskat från 22 till 20 och antalet röda mått ökat från 9 till 13. KKiK- resultat 2013 KKiK -resultat 2014 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 87
2 Olika typer av mått Inom KKiK finns tre olika typer av mått som kan användas på olika sätt i styrningen och alla passar inte att använda som indikatorer till mål. I måloch resultatstyrningen bör man använda mått som kommunen själv kan påverka med olika insatser (aktiviteter). I styrningen bör man använda resultatmått som ger en kvalitetsbild av vad verksamheterna kan leverera för tjänster till medborgarna. Informationsmått påverkas av många andra faktorer som ägs av andra aktörer än kommunen. De är därför inte alltid lämpliga som mått att använda i styrningen eftersom kommunen inte kan påverka resultatet i någon större omfattning, utan kan mer användas som kompletterande information. Resursmått som visar på kostnader bör inte heller användas som styrmått i sig, utan bör alltid kompletteras med ett resultatmått. Detta på grund av att det inte finns något direkt samband mellan insatta resurser och kvalitet i verksamheten. Genom att redovisa ett resultatmått tillsammans med ett resursmått kan medborgarna se vad de får för sina pengar. I vissa fall finns kompletterande mått att använda i en vidare analys, vilket framgår i kommentarerna nedan. Resultattabell KKiK 2014 Mått Resultat Jämfört med oss själva 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? (%) 2. Hur många av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? (%) 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? (%) 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningscentralen öppet utöver tiden 8-17 på vardagar? (antal timmar) 5. Hur många av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? (%) 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått Jämfört med andra Kommentar 87 Resultatmått. Ökning med 13 procentenheter från 2012. Inte långt ifrån att få grönt. I förhållande till andra märks att implementeringen av e-postsignatur implementerats, då resultatet är mycket bra, nästan alla använder signaturen enligt grafiska manualen. 33 Resultatmått. Mycket dåligt resultat, vilket till största delen beror på att vi inte är tillgängliga på telefon. Svarstid till växeln får mycket bra resultat, men därefter tappas samtal för att handläggare har telefontider eller inte är på plats. Ett stort förbättringsområde. I en fördjupad analys kan man se hur det ser ut på verksamhetsnivå för att kunna förbättra resultatet. 94 Resultatmått. Mycket bra resultat, vilket visar på att om medborgarna kommer fram till oss, får de ett bra bemötande. Mått 1-3 finns i en särskild rapport och det går att fördjupa sig i resultatet i ett vidare kvalitetsarbete. 66 Resultatmått. Bra resultat. Ingen skillnad i öppettider från förra året, men en liten ändring i inrapporteringen. Simhallens öppettider räddar upp måttet, bibliotekets ligger på gul nivå, medan återvinningscentralen ligger på rött. 89 Resultatmått. Ligger mycket nära grönt som är 90%, förbättring med en procentenhet från föregående år. Detta resultat ska ses tillsammans med resultatet i mått 6. 23 Resultatmått. Ett bra resultat i mått 5 ger oftast ett bra resultat på mått 6, vilket inte är fallet för 88