Yrkesprogramsutredningen. Yrkesprogramsutredningen Expertgruppsmöte 4 mars

Transkript

1 Expertgruppsmöte 4 mars

2 Amelie von Zweigbergk Thomas Hagnefur Jan Schierbeck Elsa Engström Luca Nesi

3 Försöksverksamhet med yrkesutgångar inom teknikprogrammet

4 Intresset för industritekniska programmet konstant lågt

5 Utökad kurs är oerhört vanlig på industritekniska

6 Teknikprogrammets inriktningar 5,9% 10,5% 18,5% 39,6% informations- och medieteknik design och produktutveckling teknikvetenskap samhällsbyggande och miljö produktionsteknik 25,5%

7 Arbetsgivarna efterfrågar Brist på kompetent arbetskraft (ex. CNCoperatörer) Nya kunskapskombinationer teori, yrkesteori och praktik efterfrågas Högre teoretiskt kunnande behövs för automationstekniker, underhållstekniker, hydrauliktekniker, CNC- och produktionstekniker, produktionsplanerare och produktionsberedare Behoven är starkt uttryckta bland industrins företrädare

8 Nya utbildningar som svar på utmaningarna Teknikcollege är industrins eget svar på matchningsproblemen Utredningens förslag är nästa steg i utvecklingen mot bättre matchning

9 Vårt uppdrag: Försöksverksamhet med yrkesutgångar inom teknikprogrammet Föreslå hur en försöksverksamhet kan inrättas där teknikprogrammet kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar med tydliga yrkesutgångar

10 Yrkesinriktning inom teknikprogrammet produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande 2800 gymnasiepoäng Utökad studietid: 125 veckor på tre läsår Garanterad undervisningstid 2582 timmar

11 Teknikprogrammet inom försöksverksamheten Teknikvetenskap 2500 p Design och produktutveckling 2500p Informations- och medieteknik 2500p Samhällsbyggande 2500p Produktionsteknik med APL 2800 p (+300p)

12 Egen studieväg Programvariant Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Teknikprogrammet Gemensamt första år Fem inriktningar Fem inriktningar Teknikprogrammet inom försöksverksamheten En yrkesinriktning En yrkesinriktning

13 Poängplan för försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet Gymnasiegemensamma ämnen 1000 p Engelska 200 p Historia 50 p Idrott och hälsa 100 p Matematik 200 p Religionskunskap 50 p Samhällskunskap 100 p Svenska p eller Svenska som andraspråk 300 p Programgemensamma ämnen 300 p Teknik 150 p Fysik 150 p Inriktningskurser Produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande 500 p Programfördjupning 700 p Individuellt val 200 p Gymnasiearbete 100 p

14 Alla elever får möjlighet att prova på teknik i praktiken under ett gemensamt första år

15 Inriktningens start Inriktningen produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande börjar det andra läsåret Huvudmannen får erbjuda eleven att antas till försöksverksamheten redan vid antagningen till teknikprogrammet

16 Matematik 3 c och kemi 1 Ej obligatoriskt med matematik 3c och kemi 1 inom försöksverksamheten Obligatoriska för huvudmännen att erbjuda dessa kurser som individuellt val

17 Statsbidrag kronor Statsbidrag om kronor per elev och år till huvudmän som deltar Syftet att täcka merkostnaden för utökning till 2800 gymnasiepoäng samt att kompensera för ökade kostnader för yrkeskurser och investeringskostnader

18 Försöksverksamhet Varför försöksverksamhet - svårigheter Offentliga huvudmän och enskilda som har tillstånd för teknikprogrammet får delta i försöket Skolverket ska godkänna vilka som får delta i försöket samt betala ut statsbidrag God kvalitet under hela utbildningen Ordinarie teknikprogram berörs inte

19 Inriktningens utbildningsinnehåll Skolverket ska ta fram förslag till ämnesplaner, kurser och yrkesutgångar Förslagsvis: mekatronik 1, produktionskunskap 1, produktionsutrustning 1, datorstyrd produktion och produktutveckling

20 Programråd Nationella programrådet för det industritekniska programmet ska även hantera frågor som gäller försöksverksamheten Skolor som ingår i försöksverksamheten ska ha ett lokalt programråd för teknikprogrammet

21 Behörighet till yrkesinriktningen För behörighet till yrkesinriktningen ska det krävas godkända betyg i 12 ämnen från grundskolan eller motsvarande utbildning

22 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma inom yrkesinriktningen i minst 15 veckor Kan påverka konkurrensen om APL platser på orten

23 Behörighet till T4 Eleverna inom yrkesinriktningen ska kunna bli behöriga till det fjärde tekniska året (T4) med profilen produktionsteknik, förutsatt att de läst matematik 3c och kemi 1 Rätt att läsa kurserna matematik 3c och kemi 1 inom ramen för det individuella valet

24 Högskoleförberedande examen Högskoleförberedande examen Ett särskilt examensmål Examensbevis yrkesinriktning och APL Gymnasiearbete som på yrkesprogram

25 Krav för examen 2800 gymnasiepoäng, minst 2250 godkända svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3 om sammanlagt 300 gymnasiepoäng engelska 5 och 6 om sammanlagt 200 gymnasiepoäng matematik 1c 100 gymnasiepoäng. yrkesämnen om minst 400 gymnasiepoäng gymnasiearbete

26 Ej lärlingsutbildning Yrkesinriktningen ska inte kunna anordnas som lärlingsutbildning

27 Nya tilläggsdirektiv Enligt utkastet ska utredningen: Verka för fler yrkescollege NYTT Stärka de nationella programråden, stärka lokal samverkan NYTT Undersöka branschlärling Utveckla studie- och yrkesvägledningen Föreslå försöksverksamhet på teknikprogrammet Föreslå akuta justeringar av de nationella programmen

28 Dimensioneringsproblematik För få väljer (t ex El och Energi) För många väljer (t ex stylist) Oklar nivå (för låg?) (t ex barnskötare?) Oklar nivå (för hög?) (Handels) Specifik YH-problematik Specifik AF-problematik Specifik universitetsproblematik

29 Varifrån kommer de yrkesutbildade (2011)? Gymnasiet yrkesprogram Yrkesvux Yrkeshögskola AF-utb

30 Ålder en viktig faktor Vissa utbildningar attraherar inte ungdomar och det är ett problem att ungdomsskolan ensam förväntas lösa kompetensförsörjningen Vuxenutbildningen är en del av lösningen

31 Dimensionering av yrkvux? Idag: kommuner ansöker, prioritering för dem som söker ihop Imorgon: Större enhet som söker? Större tyngd för arbetsmarknadens behov? Kompetensplattformar?

32 Kommunala Yrkesvux producerar kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk framförallt omvårdnadsutbildning kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk

33 Stuprörsproblem på YH (2011) GYMNASIESKOLAN ELEVER/ÅR Naturbruksprogrammet 3020 elever Inriktning Trädgård 70 elever Yrkeshögskoleutbildningar med inriktning Trädgård

34 Branschlärling branschskola lärlings företag Gymnasiegemensamma ämnen Hemskola lärlings företag lärlings företag Branschskola Yrkesämnen, yrkesprov handledarutbildning lärarfortbildning Kommunens vuxenutbildn. lärlings företag Gymnasie- gemensamma ämnen hemskola

35 Tre plus ett Nationellt yrkesprov Yrkesexamen Branschens yrkesprov Åk 1 Åk 2 Åk 3 Gy gemensamma ämnen, lärling varvat Branschskola, lärling, gy ämnen - varvat Lärling - branschskola Lärlings anställning YA? I huvudsak skolförlagt med inslag av miljöpraktik årskurs 1, mer APL årskurs 2 I huvudsak företagsförlagt med inslag av skola

36 Ett väl underbyggt val Om du gillar matte välj Natur Om du hatar matte välj Sam //Rakel 16 år

37 En könsuppdelad gymnasieskola Yrkesprogram Andel kvinnliga sökande (procent) VVS- och fastighet 3 El- och energi 4 Bygg- och anläggning 10 Industritekniska 12 Fordon- och transport 14 Restaurang- och livsmedel 58 Handel- och administration 58 Barn- och fritid 63 Naturbruk 67 Hotell- och turism 80 Vård- och omsorg 82 Hantverk 93 Killprogram Tjejprogram

38 Mer informerade gymnasieval med SYV och arbetslivskunskap Arbetslivskunskap? Arbetslivskunskap i kursplanerna i dag Kvalitetssatsning på SYV Prao 2.0 i grundskolan Stärkt inspektion av SYV

39 Yrkesprogram, högskoleförberedande program, eller mitt emellan?

40 Grundläggande behörighet inte nog Program Särskild behörighet Grundläggande behörighet

41 Även enstaka kurser svårt Enstaka kurser Grundläggande behörighet Särskild behörighet

42 Stärka programråden! analysera förutsättningarna för att förstärka de nationella programråden, vid behov föreslå konkreta åtgärder ta ställning till behovet av ytterligare reglering av de lokala programråden samt föreslå annat stöd för hur lokal samverkan kan stärkas

43 Främja fler college mfl! Verka för tillkomsten av Yrkescollege eller liknande samverkansmodeller i nya branscher, vilket innebär kartlägga intresserade branscher förutsättningar och hinder i samverkan med intresserade branscher lägga grunden för etablering av samverkansmodeller

44 Yrkescollege kvalitetskontroll och attraktivitet Teknik- Vård och omsorgscollege Företagsskolor-industrigymnasier Branschskolor ETG, Plåt o vent-teknikcentrum Certifiering eller branschgodkännande av skolor Bygg, plåt, el, VVS, fastighet, handel Yrkesprov, validering NYN Grönt kort, TYA apl, frisörernas gesällprov, validering Restaurang, Hotell Under utveckling Från webbaserat fordonstekniskt prov till Motorbranschcollege? Från apl utveckling till branschcertifiering av skolor med bageri/konditor inriktning?

45 Aktiva åtgärder! föreslå åtgärder för att underlätta fortsatt utveckling inom fler branscher efter avslutat uppdrag ta ställning till om certifiering kan komma i konflikt med myndighetsutövning inom utbildningsområdet, och vid behov föreslå åtgärder

46 Lärlingsutbildning Låg attraktivitet både bland elever och arbetsgivare Branscherna saknar idag tillräckligt inflytande och ansvar Vi söker intresserade branscher om en försöksverksamhet

47 Pågående och planerat upplägg Enkät till partsorganisationerna i olika branscher, yrkesnämnder Inventering av nya branscher/andra målgrupper som branschorganisationer (intresseorg.), programrådsledamöter Partsgemensamma träffar med utredningen för de som vill utveckla samverkansmodeller. Kartläggning av branschernas pågående kvalitetssäkringsarbete

48 Utvärdering av försöket Skolverkets uppdrag: Informationsinsatser Stödja ansökningsförfarandet Betala ut statsbidrag Utvärdera försöksverksamheten