Vår säkerhet är god. Enkät: Har debatten påverkat ditt förtroende för 1 Barsebäck? Sidan 8 NYHETER FRÅN BARSEBÄCK. Nr.



Relevanta dokument
Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverigedemokraterna 2011

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Lägesrapport Nordisk elmarknad

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Lillgrund vindkraftpark

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Energimarknadsrapport - elmarknaden

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Ringhals historia från 1965 till 2014

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Aktuellt, SVT2, , kl , inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Kärnkraft och värmeböljor

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Energimarknadsrapport - elmarknaden

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Sveriges nätpriser Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Välkommen till årets sommarträff!

3-4 Procent Namn: Inledning. Vad menas med procent?

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

Innehållsförteckning:

Lägesrapport Nordisk elmarknad

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Företagarens vardag 2014

Lägesrapport Nordisk elmarknad

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Elförsörjning med hjälp av solceller

Läget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Ringhals en del av Vattenfall

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Rapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Därför är din insats för miljön viktig

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Någonting står i vägen

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Det här är elcertifikatsystemet

El- och värmeproduktion 2011

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Majoritetsbeslut kommer sedan fattas om denna första del av investeringen utifrån antal inlämnade röster.

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Standard, handläggare

Transkript:

Nr. 3 november 2003 Vår säkerhet är god BILD: PIERRE MENS Löddes kanotister visar fram kajaken från Barsebäck Kraft. Liten men naggande god Ja, det kan man hävda om Lödde kanotklubb den lilla föreningen med de stora resultaten. I år blev klubben den fjärde bäste vid SM, och till nästa år satsar man på att komma upp i toppen. Det skulle i så fall bli tredje gången gillt! Sidan 7 Effektmarginalerna fortsatt små Blir vintern kall är marginalerna små. Det konstaterar Svenska Kraftnät i sin prognos om effektbalansen under vintern 2003 2004. Och då utgår Svenska Kraftnätet från att elförbrukningen under den kommande vintern inte ökar i jämförelse med förra vintern. Utan kärnkraften finns inga möjligheter att upprätthålla elförsörjningen i landet. Sidan 6 Elen från Barsebäck håller igen prisökningarna På ett enda år har elektriciteten i Sverige blivit över 20 procent dyrare och priset stiger fortfarande. Men fanns inte kärnkraften skulle hushållen drabbas av ännu högre elkostnader. I Barsebäck produceras el till under 20 öre per kilowattimme. Sidan 6 BILD: PIERRE MENS Jag ser fram emot många år av lugn och stabil drift, konstaterar Leif Öst efter det senaste årets händelser. De senaste månaderna har det stått mycket i tidningarna om Barsebäck: den så kallade blandarhändelsen, då det visade sig att två rördelar som sattes in vid den stora modernisering av reaktorn som skedde 2002, inte riktigt höll måttet. Det ledde till att Barsebäck stoppade driften för att undersöka och analysera vad som skett, och därför stod stilla i två månader i vintras. Händelsen ledde till att Statens kärnkraftinspektion (SKI) kom med ett föreläggande, som innebar att återstarten har försenats efter sommarens underhållsarbete och bränslebyte. Barsebäcks vice VD, Leif Öst, svarar på frågor om verksamheten och säkerhetsarbetet och ger sin syn på framtiden. Sidan 4 5 BILD: PIERRE MENS Maria Jung och Jenny Kestrup ansvarade för Barsebäcks sponsring av Solheim Cup. Golfpubliken informerades om Barsebäck Solheim Cup innebar ett rejält slag för Barsebäck. Informatörerna Maria Jung och Jenny Kestrup stod för Barsebäcks del av Kävlinge kommuns tält där de diskuterade kärnkraft och träffade opinionsbildare under hela tävlingen. Sidan 5 Enkät: Har debatten påverkat ditt förtroende för 1 Barsebäck? Sidan 8

SKI:s föreläggande Ledare: Vi vill ha ert förtroende Säkerheten vid Barsebäcksverket är god och vi arbetar ständigt med att göra den ännu bättre. Att ni som bor i närområdet till Barsebäck har förtroende för det arbetet och för vår verksamhet är mycket viktigt för den fortsatta driften av B2. Jag vet att förtroendet hittills har varit mycket högt högre än vad de andra kärnkraftverken i landet har i sina närområden. Och jag hoppas att ni kan fortsätta att ha förtroende för oss, trots den händelse med felaktiga blandare, som ledde till ett driftstopp i början av året och som har efterföljts av mycket skarp kritik från Statens Kärnkraftinspektion. Jag vill poängtera att händelsen, som beskrivs på annan plats i denna tidning, inte utgjorde något allvarligt hot mot säkerheten. Men att utrustning som är så bristfällig kunde monteras in i anläggningen överraskade oss och vi ser givetvis mycket allvarligt på det inträffade. Omedelbart efter stoppet i januari vidtog driftledningen kraftfulla åtgärder för att förhindra ett upprepande. Ändringar i rutiner och instruktioner infördes och många möten har hållits mellan ledning och personal. Själv har jag vid upprepade tillfällen inskärpt att säkerheten alltid kommer först oavsett kostnader och tidplaner. Utan en fullgod säkerhet vid våra anläggningar kan vi inte köra vidare och då spelar det ingen roll hur god ekonomin är eller hur bra produktionen går. Och utan goda rutiner och förmågan att göra rätt från början, blir det väldigt kostsamt. Årets stopp på Barsebäck 2 kommer att kosta oss åtskilliga hundra miljoner i uteblivna intäkter och reparationskostnader. SKI har kritiserat oss för bristande säkerhetskultur och det är ett epitet som vi definitivt inte vill ha på oss. Vi kommer att göra allt för att myndigheten inom en snar framtid på nytt skall återfå sitt fulla förtroende för Barsebäck och kanske till och med ge oss med beröm godkänt. SKI har också anmält Barsebäcks ledning till åklagare för att utreda om händelsen även är ett brott mot kärntekniklagen något som myndigheten aldrig gjort tidigare. Vår uppfattning är att vi inte har brutit mot lagen och vi välkomnar därför denna externa granskning. Ett kärnkraftverk kan liksom andra industrier inte helt gardera sig för olika typer av missöden. Vi har och kommer alltid att ha, så stora marginaler, när sådant inträffar, att ni alltid kan känna er helt trygga med säkerheten på Barsebäck, och som sagts ovan förelåg vid den här händelsen inget allvarligt hot mot säkerheten, vilket även SKI framhåller. Jag har fullt förtroende för driftledningen vid Barsebäck och för att de åtgärder som har vidtagits i samband med och efter händelsen som ledde till stoppet. Jag hoppas verkligen att ni också skall fortsätta att ha det i många år framöver. Jan Edberg VD Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB 2 Den 19 augusti kom Statens kärnkraftinspektion (SKI) med ett föreläggande mot Barsebäck i fyra punkter. Samtliga punkter var uppfyllda innan Barsebäck fick tillstånd att åter ta reaktorn i drift. Det tillståndet gav SKI den 17 oktober. Det är bakgrunden till att Barsebäck stått stilla sedan revisionen inleddes den 17 juli i år. Upprinnelsen till det inträffade står att hitta i den stora modernisering av reaktorinneslutningen som genomfördes i samband med den årliga revisionen 2002. Då monterades även de nya blandarna in. De har till uppgift att blanda vatten med olika temperaturer; vatten från ett sidosystem med vatten i matarvattensystemet. Blandningen är viktig för att undvika värmepåverkan på rören och fokus under konstruktionen låg därför på att finna en optimal blandarfunktion. När Barsebäck gjorde upphandlingarna inför moderniseringen presenterades de aktuella rördelarna som beprövad teknik, det vill säga konstruktioner av samma sort som redan provats i kärnkraftverk. Det har emellertid senare visat sig att så inte var fallet. Skillnader i flödet Vattnet leds två olika vägar, och i varje stråk finns en likadan blandare. Under hösten 2002 noterade man i Barsebäck skillnader i flödet det gick lite mer vatten i det ena stråket, och man började därför analysera situationen. Vi höll strikt uppsikt över fenomenet men ansåg inte att det inträffade i sig var något exceptionellt eftersom det alltid förekommer differenser, och de här var inte större än tidigare, konstaterar vice VD Leif Öst och betonar att det inträffade aldrig på något vis äventyrat de närboendes säkerhet. Inget hot mot säkerheten När så flödet i matarvattnet ändrades, det vill säga det stråk som tidigare haft det största flödet i stället fick det minsta, bestämde Barsebäcks ledning att stoppa driften, vilket skedde den 15 januari. Då var alla säkerhetssystem fullt tillgängliga. Beslutet att ställa av togs alltså inte på grund av något tillbud, utan för att man ville utreda om något hänt med blandarna. En fortsatt drift skulle emellertid kunnat leda till tekniska och säkerhetsmässiga problem längre fram. När man gick in och inspekterade rören fann man att fastsättningen av blandarna inte varit tillräcklig, utan att de lossnat och delvis täppt till rören. Rördelarna, sammanlagt tre stycken, byttes ut till den gamla grundkonstruktionen. Sedan genomfördes en oberoende tredjepartskontroll på gängse sätt och Barsebäck kunde åter starta reaktorn. SKI:s bedömning var att händelsen inte utgjorde något direkt hot mot omgivningens säkerhet, men att säkerheten ändå påverkades negativt. Händelsen klassades preliminärt som en nolla på den internationella sjugradiga INESskalan eftersom den säkerhetsmässiga betydelsen var noll. Därefter skedde en uppgradering till INES 1 eftersom det fanns brister i säkerhetskulturen, det vill säga i arbetsrutinerna. En etta eller nolla på den sjugradiga skalan innebär att händelsen i praktiken har ingen eller ringa säkerhetsmässig betydelse. Ärendet ännu oprövat Den 19 augusti, under pågående revision, kom ett föreläggande i fyra punkter från SKI, där samtliga punkter ska vara uppfyllda före återstart av Barsebäck 2. I föreläggandet krävde SKI att Barsebäck skulle visa: att rutinerna följs på ett sätt som gör att reaktorn stoppas om den fungerar på ett oväntat sätt eller det är svårt att avgöra vilken säkerhetsbetydelse en upptäckt brist har, att man förbättrar instruktioner och arbetssätt som innebär att konstruktionslösningar är begränsade eller utprovade under samma typ av förhållanden som råder i reaktorn (så kallad beprövad teknik), att alla säkerhetsaspekter behandlas och alla säkerhetskrav beaktas i bolagets egna säkerhetsgranskningar, samt att man i Barsebäck har ett program för att stärka säkerhetskulturen och komma till rätta med brister i styrning och ledning. Vidare till åklagare SKI lämnade sedan över ärendet till åklagaren för närmare utredning om huruvida Barsebäck genom det inträffade kan tänkas ha brutit mot kärntekniklagen. Detta är första gången SKI anmält ett svenskt kärnkraftverk till åklagarmyndigheten. Åklagaren får nu avgöra om några skäl föreligger att väcka åtal. Särskild tillsyn När Barsebäck sedan fick tillstånd för återstart den 17 oktober innehöll det ett villkor om så kallad särskild tillsyn från SKI. Det innebär att SKI kommer att vara mer på plats än normalt, något som är vanligt när ett kärnkraftverk genomför stora förändringar. Politiska beslut har gjort att Barsebäck redan står under förstärkt tillsyn. I dag står även Oskarshamn 1 under särskild tillsyn. Dessutom kräver SKI att Barsebäck till den 1 februari 2004 ska ha åtgärdat brister i rutiner för leverantörsbedömning och funktionsupphandling; ha ett system för avvikelsehantering som tydligt styr och utvecklar verksamheten; samt tillse att personalen är väl införstådd med hur Barsebäcks ledningssystem är uppbyggt och fungerar. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Torsten Bohl. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: Tryckeri AB Allehanda Syd, Ystad 2003. Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, 246 25 Löddeköpinge. Telefon: 046/72 40 00. Telefax: 046/77 57 93 Nästa nummer kommer ut i februari 2004

Revisionen 2003: Uppskjuten återstart BILD: LARS-GUNNAR FRITZ Sommarens revision avlöpte i stort sett enligt planerna. Vi hade planerat ett stort underhåll av turbinerna och i samband med det upptäcktes sprickor i lågtryckturbinernas skovlar, som byttes ut. Dessutom genomförde vi noggranna kontroller för att se så att blandarhändelsen inte förorsakat andra skador, vilket den inte har. Det konstaterar Jens Rönnow, operativ ledare för årets revision. Pia Almström, vice ordförande i lokala säkerhetsnämnden, Roland Palmqvist, ordförande, Leif Öst, vice VD i Barsebäck, Rebecka Phersson, lokala säkerhetsnämnden, samt Christer Viktorsson från SkI vid mötet i Löddeköpinge. Statens Kärnkraftinspektion hos lokala säkerhetsnämnden: Barsebäck har gjort ett bra jobb Den 18 september fick lokala säkerhetsnämnden i Löddeköpinge tillfälle att diskutera händelserna i Barsebäck med både SKI:s ställföreträdande generaldirektör Christer Viktorsson och Barsebäcks vice VD Leif Öst. Efter mötet höll nämnden en presskonferens, där kommunalrådet Roland Palmqvist konstaterade att lokala säkerhetsnämnden kontinuerligt granskar säkerheten vid Barsebäck, medan Christer Viktorsson förklarade att det inträffade aldrig inneburit någon risk gentemot omgivningen. Barsebäck fick den 17 oktober SKI:s tillstånd att återuppta driften. Lokala säkerhetsnämnden i Löddeköpinge kallade till presskonferens för att ge sin syn på händelserna i Barsebäck, det vill säga SKI:s föreläggande och de åtgärder Barsebäck vidtagit. Före presskonferensen hade Barsebäck Krafts vice VD Leif Öst och SKI:s Christer Viktorsson, informerat ledamöterna. De signaler jag fått från våra inspektörer ger vid handen att man uträttat ett bra jobb i Barsebäck, sade Christer Viktorsson, och Leif Öst konstaterade att man i Barsebäck kunnat reagera snabbt och effektivt på SKI:s föreläggande eftersom man redan tidigare vidtagit de begärda åtgärderna. Perspektiv på händelsen SKI betraktar det inträffade som en allvarlig händelse, men man måste ändå ha perspektiv på den. Blandarincidenten har aldrig utgjort någon säkerhetsrisk mot omgivningen, konstaterade Christer Viktorsson, som förutom att vara ställföreträdande generaldirektör även är chef för SKI:s avdelning för reaktorsäkerhet. Det allvarliga är att vi anser att Barsebäck brustit i sitt arbetssätt, och det är därför vi anmält händelsen, sade Christer Viktorsson och tillade att han vet att det finns en mycket stor kompetens i Barsebäck och ett oerhört engagemang hos personalen. Barsebäck har tagit tag i det inträffade på ett mycket bra sätt. Dessutom har företaget numera stöd från Ringhals, vilket naturligtvis är ett extra plus. Det är inte tal om att man inte skulle få tillstånd för återstart. AnneMari Erlandsson i lokala säkerhetsnämnden frågade Christer Viktorsson om Barsebäck kan förbättra kvaliteten på sina tekniska underleverantörer, och på det svarade han att man i dag aldrig kan förlita sig till underleverantörers kompetens utan det är upp till tillståndsinnehavaren själv att skaffa sig den kompetensen. 3 Framtida kompetens Under den följande presskonferensen betonade Roland Palmqvist vikten av att det på både lång och kort sikt finns tillräckligt med kärnteknisk kompetens inom branschen, och Leif Öst berättade att Barsebäck för att garantera den kompetensen stödjer ett antal olika högskoleutbildningar i landet inom ämnen som till exempel hållfasthetslära, materiallära och kärnfysik Leif Öst fick sedan frågan om vilken av SKI:s fyra punkter som är svårast att leva upp till: När föreläggandet kom hade vi redan vidtagit många av de åtgärder SKI fört fram redan under våren. Därför har vi kunnat reagera och svara snabbt på SKI:s föreläggande, svarade han och tilllade att han är väl överens med SKI om att Barsebäck kan förbättra sitt arbetssätt, och att man därför vidtagit en lång rad åtgärder för att förbättra olika rutiner. Leif Öst fick sedan besvara frågan om hur blandarhändelsen över huvud taget kunnat inträffa, och om det någonsin förekommit någon risk för utsläpp. Alla tekniska konstruktioner kan gå sönder. Det gäller för alla verksamheter, inte bara inom vår bransch. Det har ingenting med säkerhetskulturen att göra, utan den handlar om hur vi i Barsebäck hanterar en händelse. Och nej, det har aldrig funnits någon risk för utsläpp till omgivningen. Viktigt med kontinuerlig tillsyn Roland Palmqvist tillade att lokala säkerhetsnämnden för kontinuerliga diskussioner om både säkerhet och säkerhetskultur i Barsebäck. Säkerhetskultur är naturligtvis viktig på alla nivåer, inte bara i Barsebäck. Det är viktigt att Barsebäck har en god säkerhetskultur, liksom det är viktigt att tillsynsmyndigheter tillser att den verkligen är god, både i Barsebäck och vid andra kärnkraftverk, sade han. Barsebäck 2 stoppades den 17 juli för ett normalt underhåll på fyra veckor. De utbytta skovlarna i lågtryckturbinerna och de omfattande provningarna av reaktortankens anslutningar förlängde arbetet, och föreläggandet från Statens kärnkraftinspektion gjorde sedan att reaktorn ännu inte har kunnat tas i drift igen. Vid uppstädningen efter avslutad revision upptäckte personalen dessutom ett hörn utanför reaktorinneslutningen där det var konstant fuktigt. I botten på inneslutningen finns en stor bassäng med 2.200 kubikmeter vatten. Bassängen är klädd med plåt i botten och ett antal meter upp längs väggarna. Det hörn där fukten upptäcktes ligger utanför bassängen, och kontroller visade att läckaget var bassängvatten. För närvarande pågår utredningar och analyser om vad som är orsaken. Sådant har förekommit vid samtliga svenska kärnkraftverk. Det svåra är att ta reda på vad det beror på, konstaterar vice VD Leif Öst. Normal revision Revisionen var planerad att pågå från den 17 juli till den 18 augusti. Efter föreläggandet från Statens Kärnkraftinspektion (SKI) har emellertid återstarten uppskjutits. Efter fjolårets stora modernisering av reaktorinneslutningen var underhållet i år av mer normal karaktär. Som vanligt byttes en femtedel av bränslet, och efter blandarhändelsen lades fokus på provning av reaktortankens många röranslutningar. Vi kunde konstatera att de blandarfunktioner vi monterade in under våren fungerar tillfredsställande, säger Jens Rönnow. Vindkraften i Öresund kom av sig Våren 2001 fanns alla tillstånd som behövdes för vindkraftparken Lillgrund i Öresund. Men investerarna försvann när planerna på en övergång från statliga bidrag till elcertifikat blev kända. Nu hoppas företaget Eurowind på byggstart under 2004. Lillgrund ligger i södra Öresund, och där är det tänkt att 48 vindkraftverk på vardera 2 3 megawatt ska uppföras. Elproduktionen är beräknad till ungefär 400 gigawattimmar per år. Vindkraftparken var tänkt att stå klar 2002, men så blev det nu inte. Nu hoppas Eurowind i stället på att kunna påbörja bygget av vindkraftverken sommaren 2004 och ha anläggningen klar att ta i drift år 2005, och kanske kunna öka den svenska elproduktionen från inhemsk vindkraft. Under 2002 uppgick den totala nettotillförseln i Sverige av elkraft från vindkraftverk till 0,5 terawatttimmar. Som en jämförelse kan nämnas att reaktorn Barsebäck 2 förser Sydsverige med cirka 4 terawatttimmar el per år.

Leif Öst om säkerhet, kompetens, framtid Säkerhet, kompetens, miljö och ekonomi är grundstenar för verksamheten i Barsebäck, och av de fyra har säkerheten högst prioritering. Det konstaterar Barsebäcks vice VD Leif Öst med anledning av den så kallade blandarhändelsen och det föreläggande från Statens kärnkraftinspektion (SKI) den resulterade i. Leif Öst tillhör det gamla gänget i Barsebäck, vilket innebär att han varit med sedan starten. Han kan sin organisation och sin personal utan och innan och kan därför med både fog och pondus konstatera att säkerheten alltid varit absolut viktigast. Ibland får jag frågan om pengarna går före säkerheten, och det är en fråga som är mycket lätt att besvara: Säkerheten går först. Det är en enkel matematik, för om inte annat kan ju var och en räkna ut att om inte säkerheten fungerar, så är vi inte i drift, och när vi inte är i drift tjänar vi inga pengar. Sedan råder naturligtvis det omvända förhållandet också, att utan en god ekonomi kan man inte investera i säkerhetshöjande åtgärder. Så bådadera behövs, men säkerhet är den viktigaste av våra hörnstenar. Är säkerheten god i Barsebäck? Säkerheten är god och vi prioriterar den. Det finns, som jag sa, ingen motsättning mellan ekonomi och säkerhet. Det finns tre grundvalar för vår lönsamhet, och det är säkerhet, kompetens och miljöfrågor. Är vi inte tillräckligt bra inom dessa områden är vi inte i drift. Precis så enkelt är det. Och av de tre går säkerheten alltså först. Naturligtvis ser vi en framtid för Barsebäck. Vi har ett investeringsprogram där även en effektivisering av Barsebäck 2 ingår. Koncernen tror på oss och på vår framtid. I Barsebäck talar vi gärna om begreppet värdeskapande. Värdeskapande är inte bara ekonomi, utan innebär att vi långsiktigt genererar ett värde för ägarna. Och det kan vi bara göra genom en god säkerhetskultur, en bra miljöprestanda och hög kompetens. Hur har det då kunnat bli så här? Den frågan finns det inget enkelt och entydigt svar på, utan det var helt enkelt ett antal faktorer som samverkade. En var att vi precis hade gått in i en ny organisation, det vill säga gått in i Ringhalsgruppen och var fullt upptagna med att lägga om våra system och rutiner. En annan delförklaring är att blandarrören är en liten del i ett stort projekt där vi under de senaste åren förbättrat säkerheten i anläggningen. Vi lade störst fokus på att blandningsfunktionen fungerade, och vi utgick från att samtliga delar var beprövad teknik, vilket innebär att de tidigare använts under motsvarande förhållanden. Och det garanterade vår underleverantör. Vad var det som hände? Inuti rören sitter termiska foder för att mildra de påfrestningar rören utsätts för genom vibrationer och tryck. Dessa foder höll inte för vattenflödet, utan lossnade och blockerade delvis rören. Senare har det visat sig att det inte var beprövad teknik, det vill säga att de här rörkonstruktionerna inte tidigare använts under exakt likadana omständigheter, och det var alltså inte våra arbetsrutiner tillräckligt bra för att fånga upp. Så rören monterades in? Rören monterades in. Under hösten märkte vi förändringar i flödet av matarvatten. Det leds i två stråk och vi såg att det gick lite mer vatten i det ena stråket. Vi försökte ta reda på varför det var så, men man måste samtidigt komma ihåg att differensen var liten och 4 att det normalt förekommer differenser. Skillnaden var inte större än vid tidigare tillfällen. Vi märkte däremot att trycket sakta ökade, medan skillnaden mellan flödet i de två stråken var densamma. Vid nyårshelgen började vi märka att något var fel. Då inträffade en plötslig växling av flödet. Eftersom det är en typ av fel som inte går att läsa av på några mätare, eller som syns på något annat sätt, startades en utredning för att försöka förklara det inträffade. Vi kom fram till att det måste finnas ett fel inuti matarvattenledningarna, och därför tog vi beslut om att stoppa anläggningen för en inspektion. Vi stoppade alltså inte reaktorn på grund av något tillbud, utan för att vi ville utreda om det hänt något med blandaren. Vi stannade på eget bevåg, och vi stannade under den period när elpriserna i Sverige var rekordhöga. Det gjorde vi eftersom säkerheten går före ekonomin: har vi indikationer på att vi bör stanna, så stannar vi. Precis så enkelt är det. Säkerheten är vår första och viktigaste prioritering. U Ibland får jag frågan om pengarna går före säkerheten, och det är en fråga som är mycket lätt att besvara. Svaret är nej. Säkerheten går alltid först, för är inte den god kan vi inte vara i drift, och då tjänar vi heller inga pengar. Det är enkel matematik. När vi tog beslut om att ställa av Barsebäck 2 var alla säkerhetssystem fullt ut tillgängliga, om de hade behövts. Ni stod avstängda i två månader? Vi stod stilla från den 15 januari fram till den 7 mars. Vi bytte ut blandarrören, både de två där fodret lossnat och ytterligare ett som klarat sig. I stället monterade vi in en annan typ av blandare efter den gamla grundkonstruktionen, som vi modifierat. Här kan man tala om beprövad teknik. Dessutom satte vi snabbt igång interna utredningar om arbetsrutiner och säkerhetskultur. Vi insåg att det fanns brister i våra arbetsrutiner och införde därför nya arbetssätt och spärrar. Syftet är naturligtvis att förbättra möjligheten att fånga upp säkerhetspåverkande frågor och avvikelser. Vi har även ökat tydligheten vad gäller roller, ansvar och befogenheter inom organisationen. Vi har förbättrat beslutsprocesser så att vi är säkra på att det som sätts in i anläggningen uppfyller de krav som ställs. Och sedan startade ni driften igen? Först genomförde vi en tredjeparts-kontroll, som vanligt. Vi använde ett av de godkända företag som finns, ÅF-TÜV Nord AB. Vi rapporterade det inträffade till SKI och startade sedan enligt gängse rutiner och kontroller. SKI framförde inga särskilda synpunkter vid den tidpunkten. Vad hände sedan? SKI begärde in en MTO-rapport (förkortningen står för människa, teknik, organisation) och krävde att den skulle vara klar till den sista maj i år. Då hade vi, som sagt, redan insett att vi hade brister i organisationen och vi hade vidtagit åtgärder och själva startat en MTO-utredning. Hela våren och sommaren arbetade vi med analyser och utredningar av det

tan den kan vi inte vara i drift, säger Leif Öst. inträffade, och när sedan SKI började granska vår rapport ansåg de att vi brustit mot föreskrifterna. Men därefter gick SKI till åklagaren. Är inte det drastiskt? SKI anser att vi kan ha brutit mot kärntekniklagen och vill därför att åklagaren prövar ärendet. Någon sådan prövning har aldrig tidigare genomförts. Jag vill betona att det inte finns några motsättningar mellan Barsebäck och SKI. De gör sitt jobb, precis som vi, och vi har gjort allt för att underlätta inspektörernas arbete här i Barsebäck, och de har konstaterat att vi utfört ett gott arbete. Nu får åklagaren genom sin förundersökning avgöra hur saken ska hanteras vidare. Barsebäcks uppfattning är att vi inte brutit mot Kärntekniklagen, men att en god säkerhetskultur innebär att man alltid lär sig av olika händelser och är öppen för ständiga förbättringar. Ni visste inte att det skulle komma något föreläggande när ni stoppade reaktorn för sommarens underhåll? Nej, det gjorde vi inte. Vi kopplades bort från nätet den 17 juli och var då inställda på att stå stilla i drygt en månad. Vi blev informerade om föreläggandet till månadsskiftet juli/augusti. Sedan kom föreläggandet den 19 augusti, då SKI höll en presskonferens. Vad har SKI gjort sedan dess? SKI har haft inspektörer i Barsebäck under september. Enligt slutrapporteringen är de nöjda, och den 17 oktober fick vi myndighetens tillstånd att återuppta driften. Har Barsebäck vid något tillfälle utgjort en säkerhetsrisk för de närboende? Nej. Det inträffade har haft mycket liten inverkan på anläggningens säkerhet, och dessutom var samtliga säkerhetsbarriärer hela tiden intakta. Vi fick inledningsvis en nolla på den internationella, sjugradiga INES-skalan. Den uppgraderades sedan av SKI till en etta, inte på grund av den tekniska händelsen i sig utan därför att vi överhuvudtaget monterat in blandarrör som inte höll men en nolla eller etta innebär att det inträffade inte inneburit någon risk för omgivningen. Kan ni dra någon nytta av det inträffade i framtiden? Säkerhet är ett förhållningssätt. Det handlar om attityder, och om att reagera rätt och riktigt. Vi inser att vi hela tiden måste arbeta med säkerhetskulturen och aldrig för ett ögonblick slappna av. Maria Jung och Jenny Kestrup slog ett slag för Barsebäcks framtid under Solheim Cup. Solheim Cup: Ett slag för Barsebäck Solheim Cup gav sponsorerna möjligheter nå ut med sina budskap. För Barsebäcks del innebar tävlingsdagarna goda möjligheter att presentera företaget och försöka påverka politiker och opinionsbildare, säger Maria Jung, informatör och sponsorsansvarig i Barsebäck. Barsebäck Kraft var delsponsor till Solheim Cup, damgolfens motsvarighet till Ryder Cup. Vi fanns med som ett av sex företag i Kävlinge kommuns och Position Skånes båda tält, berättar Jenny Kestrup, informatör i Barsebäck som arbetat med sponsorverksamheten tillsammans med Maria Jung. Ett av tälten stod i den så kallade VIPbyn, dit särskilt inbjudna gäster hade tillträde, det andra i den publika delen av byn. Vi fanns på plats, i det ena tältet för att träffa våra inbjudna gäster till exempel representanter för Svensk Energi, Svenskt Näringsliv, branschföretag som Sydkraft och Vattenfall och politiker på riksnivå. I det andra tältet svarade vi på frågor från alla intresserade. Jag tycker att särskilt tältet i den publika delen gav oss utmärkta möjligheter att komma i kontakt med människor man ser ju Barsebäck från banan, och många kom för att diskutera, säger Maria. Det är viktigt att vi får möjlighet att prata med opinionsbildare för att på så vis försöka påverka Barsebäcks framtid, tillägger Jenny. Fler motståndare på önskelistan Så här i efterhand är det egentligen bara en enda sak jag önskar att vi lyckats bättre med, säger Maria, och det är att vi hade fått tillfälle att prata med fler kärnkraftmotståndare. De flesta som besökte oss var positiva till en fortsatt drift. Så är det ofta när vi informerar och diskuterar vid olika typer av evenemang, konstaterar hon. De som kommer för att titta eller prata är för kärnkraften, medan motståndarna tyvärr uteblir. Men, säger Maria, bland en publik på 90.000 personer måste det ha funnits en och annan som var mot kärnkraft; även bland dem som besökte Barsebäcks del av tältet. Nästa tillfälle ges vid 2004 års Mastersturnering på Barsebäcks golfbana. Under tiden kan man kanske sammanfatta Solheim Cup 2003 med att konstatera att på banan segrade Annika Sörenstam och de övriga européerna, medan segern för Barsebäcks del bestod av att under fyra dagar kunna ge fakta om energifrågor och Barsebäcks framtid till en stor och intresserad publik. För att stärka kompetensen på lång sikt stödjer vi utbildningar inom till exempel hållfasthetslära, partikelfysik, materiallära och reaktorfysik. Vi stödjer professurer vid KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Vi stöttar doktorander och forskningsstuderande inom ämnen som är specifikt relevanta för kärnteknisk verksamhet. Vad önskar du dig mest just nu? Många års lugn och stabil drift i Barsebäck. Barsebäck har stor betydelse för elförsörjningen i södra Sverige vi har ju nyligen sett hur sårbart samhället är vid stora elavbrott. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens 5

Barsebäcks elproduktion är billig, tillgänglig och regional Kraftigt höjda kostnader för el har höjt hushållens boendekostnader rejält under det senaste året. Elen har blivit 22 procent dyrare, dels på grund av torråret, dels på grund av skattehöjningar. Barsebäck producerar el för under 20 öre per kilowattimme, och det inkluderar kärnkraftskatten på 3 öre. Det innebär att Barsebäcks fortsatta produktion har en gynnsam inverkan på både elpriset och elsituationen i södra Sverige. Kostnaden för el har ökat mycket kraftigt det senaste året och ligger långt över ökningen för konsumentpriserna som mellan mars i år och mars förra året ökade med knappt 3 procent i genomsnitt. Branschorganisationen Svensk Energi konstaterar att höjda skatter och nya avgifter gör energisektorn till en av statens bästa mjölkkossor. Elskatten har nu tredubblats sedan avregleringen för sju år sedan. Systemet med elcertifikat beräknas innebära att Sveriges elkonsumenter betalar cirka 1.340 miljoner kronor. Inklusive moms blir det totala skatteuttaget från elsektorn 24 25 miljarder kronor. Ledningarna från Barsebäck tryggar den regionala elförsörjningen. Kärnkraftssällskap i Australien vill få kärnkraften utvärderad Organisationen Australian Nuclear Association anser i utkastet till en skrivelse, som då den färdigställts kommer att tillställas de australiensiska politiska beslutsförsamlingarna, att kärnkraften bör utvärderas som framtida australiensisk energikälla och att en sådan utvärdering bör ta hänsyn till kostnadskonkurrensfaktorer inklusive samtliga externa och miljömässiga faktorer. Det en sida långa dokumentet kommer i sin slutgiltiga form att framläggas vid Australian Nuclear Associations konferens, som äger rum i den australiensiska huvudstaden Canberra under november månad. Därefter kommer det också att sändas till medlemmarna i Australiens nationella och delstatliga parlament. I dokumentet beskrivs kärnkraften som en mogen teknologi baserad på tillgången på uran, vars pris kommer att vara stabilt i jämförelse med de långsiktigt osäkra priserna på kol och gas. Stadigt höjda kostnader Skatterna på el har ökat rejält under senare år, och hushållen måste dessutom betala moms på elskatten. Av det totala elpriset utgör skatten för närvarande 37 procent medan själva elpriset utgör 33 procent och nätavgifterna 30 procent. Och nu blir det ännu dyrare: elskatten stiger med 1 öre per kilowattimme efter uppgörelsen mellan regeringen och samarbetspartierna om mer skatteväxling i nästa års budget. För villaägare med direktverkande el betyder detta att uppvärmningskostnaderna kommer att öka dramatiskt, inte minst som det inte bara är energiskatten som höjs, utan även elpriserna som stiger stadigt. De svenska vattenkraftmagasinen innehåller i augusti 2003 cirka 25 procent mindre vatten än förra året, och ligger strax över den miniminivå som registrerats de senaste 50 åren. I Norge är situationen likartad. De elpriser som rått sommaren 2003 har varit de högsta någonsin sommartid och det behövs mycket regn för att inte elpriset ska bli rekordhögt i vinter. Barsebäcks relativt låga produktionspris innebär alltså att den elproduktion som bedrivs i Barsebäck 2 inte bara förbättrar effektsituationen i södra Sverige och gör oss mindre sårbara för störningar på stamnäten norrifrån, utan den innebär också att vi har en regional och prismässigt gynnsam elproduktion i Skåne. Dokumentet påtalar också att elbehovet i Australien till 85 procent täcks av kolkraft. Ökad efterfrågan kräver kärnkraft Enligt ANA:s beräkningar kommer elförbrukningen att växa med cirka 3 procent årligen och därmed totalt öka med 70 procent till år 2020. Därmed krävs 50.000 MW ny produktionskapacitet, som utan kärnkraft kan åstadkommas enbart med fossila bränslen och till priset av stora mängder utsläpp av koldioxid och giftigt avfall. Vår artikelserie Kärnkraftskolan återkommer i nästa nummer och handlar då om framtidsutsikterna för kärnkraften i världen. 6 Svenska Kraftnät om läget inför vintern: Blir det kallt är marginalerna små Under vintern 2002 2003 var elförsörjningsläget i både Sverige och Norge ansträngt. Huvudorsaken var att det regnade ovanligt lite och att vattenkraftens magasin följaktligen minskade konstant från mitten av juli 2002. I år ser det hittills ännu sämre ut. Mot bakgrund av förra vinterns läge gav regeringen Svenska Kraftnät i uppdrag att ge en prognos för effektbalansen under vintern 2003 2004. Rapporten överlämnades den 15 augusti till näringsdepartementet. Svenska Kraftnät utgår från att elförbrukningen under den kommande vintern inte ökar i jämförelse med förra vintern. Det antagandet baserar man dels på den svaga industrikonjunkturen, dels på att de snabbt ökande elpriserna lett till att privatkonsumtionen av el snarast minskat under det senaste dryga året. Med utgångspunkt från den prognosen om efterfrågan räknar Svenska Kraftnät därefter med två olika scenarion, dels att den kommande vintern blir normal, alltså inte särskilt kall, dels att den kan bli en så kallad tioårsvinter, d.v.s. betydligt kallare än normalt. Blir vintern normal förutses ett maximalt effektuttag på 26.800 megawatt. Blir det en tioårsvinter antas effektmaximum kunna uppgå till högst 28.800 megawatt Kina redo att storsatsa på kärnkraft - För första gången ska kärnkraft få status som nytt affärsområde i Kina, säger Chen Shuyun, vid den kinesiska vetenskapsakademin. Tidigare har kostnaderna varit för höga för vårt land, och säkerheten för låg, men den starka ekonomiska tillväxten i Kina och förbättringar vad gäller säkerheten gör att kärnkraft nu blivit intressant. Prognoser över det framtida energibehovet i Kina visar att landet kommer att drabbas av elbrist om enbart vattenkraft och fossila energikällor används. Inte ens byggandet av världens största vattenkraftverk, Tre Raviner, täcker underskottet. När det kraftverket står klart ökar effekten med 18000 megawatt, och dammarna som ska förse turbinerna med vatten täcker en yta som motsvarar hela Danmark. Kärnkraft ska motverka energibrist Sedan 2001 råder energibrist i den snabbast växande industriregionen, Guangdong. Här planeras nybyggen Mindre grön el. Prognosen På produktionssidan kan kapaciteten jämfört med förra vintern öka med 500 600 megawatt genom att Svenska Kraftnät handlar upp effektreserver i form av oljeeldad kondenskraft. Vad prognosen för effektläget kommer fram till är att Sverige om den kommande vintern blir normal kommer att klara elförsörjningen med bättre marginaler än förra vintern. Skulle däremot vintern bli en tioårsvinter krymper marginalen till så lite som 250 megawatt, vilket är mindre än en procent av konsumtionen. Och då räknar man i kalkylen ändå med att samtliga svenska kärnkraftreaktorer kan köras för full effekt och alltså erbjuder 100 procent tillgänglighet. Med andra ord är effektmarginalen i händelse av en ovanligt kall vinter mycket liten och utan kärnkraften som står för cirka en tredjedel av den totala installerade effekten finns det ingen möjlighet att upprätthålla elförsörjningen i landet. Kina har planer på att bygga bort elbristen i landet med hjälp av kärnkraft. Trettiotvå reaktorer med effekten 32000 megawatt ska år 2020 svara för fyra procent av landets elbehov eller lika mycket som hela Sveriges kapacitet. Planerna har nyligen lagts fram vid Kinas vetenskapsakademi. inom en snar framtid. Utländska kärnkraftaktörer visar givetvis intresse för det kinesiska kärnkraftprogrammet. Westinghouse, Alstom, Framatom och Mitsubishi är några av veteranerna inom området som efter många år på en återhållsam marknad nu ser en möjlighet att få stora order. År 2020 räknar den kinesiska kommissionen för utveckling och reformer att den samlade produktionskapaciteten i landet uppgår till mer än 800.000 megawatt - i dag är den 350.000 megawatt. I nuläget har Kina enbart tre reaktorer som svarar för en mycket liten del av elproduktionen, som domineras av kolkraft. Som en jämförelse kan nämnas att den svenska installerade effekten i elproduktionen är 32000 megawatt, varav vattenkraften svarar för 16.000 megawatt medan Sveriges elva reaktorer står för ungefär 10.000 megawatt, men på grund av vattentillgången är den tillgängliga effekten under året nära 50/50 mellan vattenkraft och kärnkraft. Användningen av miljömärkt el har nästan halverats jämfört med toppåret 2001. Då köpte svenska konsumenter drygt 15 terawattimmar grön el. I år väntas siffran stanna på 8 TWh. Det främsta skälet till minskningen är att Naturskyddsföreningen skärpt kraven på vilken typ av vattenkraftsel som får miljömärkas.

Lödde kanotklubb: Tränar kanotister till elitklass Therese Lundh, Elsa Nilsson, Zet Freiburghaus, Adam Secher-Fromell, Emil Pennsäter, Oliver Sköld, Gustav Pennsäter, Oskar Pennsäter, Kristina Åkesson, Daniel Gustafsson, Emily Wedin, Felix Lindell och Viktor Pennsäter. Lödde kanotklubb är en liten förening som står sig väl i konkurrensen: bästa klubb i landet vid SM 1989 och 1996 och fjärde bästa klubb 2003. Vi har ju mer isfritt än till exempel Luleå, förklarar ordförande Fredrik Svensson, aningen blygsamt. Men 18 guldmedaljörer i årets SM av totalt 21 deltagare då måste det finnas fler förklaringar. Vi är en liten klubb, men vi har en fantastisk sammanhållning som inkluderar hela familjen. Föräldrarna åker med på träningsläger och tävlingar, man umgås och lär känna kanotister över hela landet. Det blir ett sätt att leva, förklarar klubbens sponsoransvariga, Kristina Happstadius-Trägårdh, själv förälder i föreningen. Kanotklubben ligger osedvanligt vackert på sluttningen ner mot ån. Vattnet skimrar i höstljuset när kanotisterna klär på sig inför ett träningspass. Elitskiktet tränar året om: är det bara isfritt så går det att ge sig ut i kanoten, och när Fredrik Svensson får frågan om vad som krävs av en duktig kanotist svarar han att snarare än bestämda fysiska särdrag är det en okuvlig vilja; en vilja att aldrig hoppa över ett träningspass, även när det känns att det skulle vara skönare att stanna hemma, även när vintern är kall och vattnet långt ifrån lockande. Man måste också vilja lägga praktiskt taget all tid på att paddla. Av de allra duktigaste fordras ungefär trettio timmar i veckan. Man kan lätt räkna ut att det inte blir någon tid över efter skolan, och mycket riktigt slutar många när det blir dags att börja arbeta. För hur skulle man kunna kombinera en fyrtio timmars arbetsvecka med trettio timmars kanotträning? konstaterar Fredrik. På topp Kanske är det tidsåtgången och storleken som gör Lödde kanotklubb till vad Fredrik kallar för en generationsklubb, det vill säga en klubb där varje ny generation paddlare verkligen blir duktiga och lämnar ett väldigt tomrum efter sig när de slutar. Sedan tar det några år innan nästa kull blir lika duktig och så vidare. Just nu upplever klubben en av sina toppar. Vid sommarens SM i Hofors kom kanotisterna hem med arton medaljer och placerade sig därmed som fjärde bästa klubb. Inför SM 2004 är förväntningarna ännu högre, speciellt som klubben nu har fått in många kvinnliga kanotister som tränat i några år och blivit mycket duktiga. Dem har vi stora förhoppningar om, konstaterar tränaren Therese Lundh. Tränar kondition på vintern När nu vintersäsongen inleds innebär det långt ifrån någon viloperiod. Elitgruppen fortsätter som sagt att träna utomhus, dessutom tränar man löpning ett par gånger i veckan, styrkegymnastik och ren styrketräning på gym, samt kanotpolo i badhuset. För de bästa handlar det om nio tio pass i veckan. Det är nu vi bygger upp styrka och kondition, förklarar Fredrik Svensson. Romersk lagun och Skåneregatta Vårsäsongen inleds sedan till påsk, när klubben åker på träningsläger till en italiensk lagun, tio mil söder om Rom. Längre fram på senvåren väntar Skåneregattan, där Lödde är värdklubb, men eftersom det är svårt att ha tävlingar i den smala Löddeån är regattan förlagd till Hjelmsjön vid Örkelljunga. 7 År 2004 hoppas föreningen att regattan ska utnämnas till en nationell tävling, där man i så fall kan kvalificera sig till OSuttagning. Efter Skåneregattan är så tävlingssäsongen i gång, och höjdpunkten är förstås SM som nästa år hålls i Luleå. Det blir dyrt att resa dit och jobbigt att köra upp alla kanoter, konstaterar Fredrik. Kämpar för resurser Och det är ganska dyrt att vara kanotist. Medlemsavgiften på några hundra kronor är nästan inte värd att nämna i sammanhanget; det som kostar är resor, tävlingar, läger och en egen kanot, som kan gå på allt ifrån några tusenlappar (synnerligen begagnad) till uppemot 40.000 kronor om den ska vara i toppklass. Tävlingskanotisterna har egna kanoter, men klubben håller med ett basutbud och är naturligtvis beroende av sponsorer. För närvarande är Barsebäck huvudsponsor. Andra sponsrande företag är till exempel Sparbanken Finn och Färs och Frosta Sparbank. Dessutom anordnar klubben paket för företag och privatpersoner: man kan beställa tid för mat och paddling med träning längs den vackra ån. Svensexor är ett exempel på evenemang som avhålls här. Fast ölen får vänta tills de är färdiga här, betonar Fredrik. Det är inte alltid lätt att vara en liten klubb med knappa resurser och ambitioner att återigen bli bäst i landet. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens Kristina Åkesson (t.v.) och Elsa Nilsson tillsammans med klubbens ordförande, Fredrik Svensson (3:e fr.v.) och prisbelönte Felix Lindell. Förutom alla SM guld tog klubben tre guld vid maraton-sm i Västerås i augusti. Från Nordiska ungdomsmästerskapen hade Lödde med sig sex medaljer, och från Svenska ungdomscupen fem medaljer.

BARSEBÄCK KRAFT BOX 524 246 25 LÖDDEKÖPINGE I år har det stått mycket i tidningarna om blandarhändelsen i Barsebäck och om kärnkraftinspektionens föreläggande, som följde på den. Har debatten påverkat ditt förtroende för kärnkraftverket? Nej, det har den inte. Mitt förtroende för Barsebäck är nästan fullständigt. Naturligtvis tänker jag efter när det händer något, men det här har inte minskat mitt förtroende för företaget eller deras verksamhet. Ing-Marie Johansson, Hofterup BILD: PIERRE MENS. Johan Andersson och Håkan Andersson är båda Barsebäcksanställda och dessutom aktiva inom sjöräddningen i Barsebäck. Nu letar de febrilt efter sponsorer till en ny båt. Jan Malmros har gjort sitt sjöräddningen söker bidrag till ny båt Jag har stort förtroende för Barsebäck och jag har inte funnit anledning att ändra uppfattning på grundval av vad som stått i tidningarna. Nej, jag kan inte säga att det har inte påverkat mitt förtroende. Arne Hörstedt, Häljarp Johan Andersson och Håkan Andersson är båda Barsebäcksanställda och aktiva inom sjöräddningen i Barsebäcks hamn ett helt ideellt åtagande som svarar för 65 70 procent av alla räddningsinsatser till sjöss. Men de har svårt att finna sponsorer som kan hjälpa dem att skaffa en bättre båt. Sjöräddningssällskapets fartyg i Barsebäck hamn, Jan Malmros är från 1970 och har passerat sitt bäst föredatum, åtminstone i sjöräddningens tjänst. Johan, Håkan och de övriga inom sjöräddningen letar nu febrilt efter finansiärer till en ny båt, så att man kan fortsätta att komma till undsättning på Öresund det operativa området sträcker sig från Falsterbonäset och upp till Råå. Vi har sökt med ljus och lykta efter finansiärer som kan sponsra oss med de ungefär fem miljoner kronor som en ny båt kostar, berättar Johan Andersson. Johan och Håkan Andersson kan när som helst lämna sin arbetsplats för att rycka ut vid ett sjölarm det är Barsebäck Krafts sätt att sponsra sjöräddningen. Dessutom har vi tillgång till Barsebäcksverkets hamn för att lyfta upp båten för reparationer och underhåll, säger Håkan Andersson. Detta vill jag syssla med! Jag kom i kontakt med sjöräddningen för tolv år sedan, när jag börjat arbeta i Barsebäck, säger Johan och berättar att han och en kollega deltog i en hamnfest i Barsebäck och spelade nödställda i en båt så att sjöräddningen kunde rycka ut och undsätta dem. Det här vill jag syssla med! tänkte Johan, och på den vägen är det. Innan Johan kom till Barsebäck hade han arbetat som matros i sex år. Även kollegan Håkan har tidigare varit till sjöss. Mycket tid och kraft Liksom Johan har Håkan varit aktiv i tolv år men har numera slutat upp med att ha jouren: Det är påfrestande att ha jouren var tredje vecka, säger han och förklarar att ett sådant åtagande innebär att man förbinder sig att var tredje vecka när som helst under dygnet kunna ta sig till Jan Malmros på en kvart. Det betyder till exempel att man under den tiden aldrig kan åka särskilt långt hemifrån och att man får dricka läsk på alla fester. Johan har däremot fortsatt med jouren och säger att det är ett sätt att leva. Sjöräddningen i Barsebäck rycker ut ungefär 50 gånger om året. Larmen kan röra allt från grundstötningar och motorhaverier till allvarligare situationer. Under vinterhalvåret är Jan Malmros den enda av sjöräddningens båtar som finns tillgänglig i Sundet, och man ska komma ihåg att Sjöräddningssällskapet svarar för mellan 65 och 70 procent av alla räddningsinsatser till sjöss. Svårt i Skåne Vid Barsebäcks station finns det ett tjugotal aktiva sjöräddare som lägger ner stor energi på verksamheten. Vid det här laget har vi blivit som ett kompisgäng, säger Håkan och berättar om kräftskivor och andra sammankomster. Samtliga inblandade arbetar helt ideellt och Sjöräddningssällskapet i Göteborg vill nu att de skaffar sponsorer till den nya båt de så väl behöver för att kunna upprätthålla kvaliteten på verksamheten. De förstår inte varför det skulle vara så svårt, säger Johan. När Blekinge har klarat av att samla ihop till en ny båt ska väl ni i rika Skåne också klara det? säger de. Och det är ju svårt att säga emot. 8 BILDER: PIERRE MENS Mitt förtroende är precis likadant som tidigare. Jag tycker det är vettigt att de får fortsätta att köra sin reaktor. Cecilia Lövdahl, Lödde Mitt förtroende har inte påverkats. Jag har stort förtroende för Barsebäck alldeles nyligen fick jag den nya larmtelefonen, och jag tycker det känns mycket bra. Rut Nileborn, Lödde Jag är absolut övertygad om att kärnkraften för närvarande är det bästa alternativet och att man sköter driften i Barsebäck på ett bra sätt. Mitt förtroende är inte påverkat. Ingvar Persson, Kävlinge