BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004

Transkript

1 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 En majoritet i Köpenhamn är för kärnkraft För första gången säger en majoritet, 54 %, av invånarna i Köpenhamn att man vill att Sverige fortsätter att använda sina kärnkraftverk. Samtidigt vill nio av tio skåningar fortsätta driften av Barsebäck 2. Stödet för kärnkraften i Demoskops mätning i december är för Sveriges del detsamma och lika hög som de senaste åren, men i Köpenhamn har det skett en stor förändring till förmån för kärnkraft. Den positivare danska inställningen till kärnkraft kommer samtidigt som man för första gången klassar växthusgaser som ett viktigare problem än kärnkraft. Demoskop har på Barsebäcks uppdrag intervjuat 1210 personer i närområdet, Skåne och i Köpenhamn. Stödet för fortsatt drift av Barsebäcks andra reaktor är oförändrat starkt. 92 procents stöd i närkommunerna och 90 procents stöd i övriga Skåne är anmärkningsvärt höga siffror. Det positiva resultatet stöds av den undersökning som Temo gjorde en månad tidigare om svenskarnas inställning till kärnkraft. I den undersökningen ville 84 % behålla eller utveckla kärnkraften. Noterbart är att svensk elproduktion är renast inom EU. Utsläppen från en dansk kilowattimme el är mer än 40 gånger större än utsläppen från en svensk. I Europa är det bara Polen som har större utsläpp från sin elproduktion än Danmark ett besvärligt år När vi summerade 2002 kunde vi glädja oss åt en nära normal produktion och goda siffror vad gäller säkerhet och miljö var Barsebäck 2:s tredje bästa år blev inte lika bra. Problemen började redan i januari. Onsdagen den 15 januari ställdes Barsebäck 2 av för inspektion av de ledningar som matar vatten till reaktorn. Flödet hade under en tid varit ojämnt. Vid inspektioner visade det sig att insatser till blandare för varmt och kallt vatten skadats och delvis strypt vattenflödet i en av ledningarna. Den 7 mars var blandarna utbytta och Barsebäck 2 åter på nätet. Det årliga underhållet inleddes den 17 juli års revision var planerad att vara klar i slutet av augusti. Den 19 augusti meddelade Statens Kärnkraftinspektion, SKI, att de med anledning av blandarhändelsen ställde vissa krav på säkerhetsarbetet innan de godkände återstart. Frågan ligger också hos åklagaren för utredning. Klartecken till återstart kom från SKI den 17 oktober. Trots detta dröjde återstarten till den 11 december. Det berodde på att man i början av september upptäckte att en bassäng med 2,2 miljoner liter vatten var otät. Under 2003 har Barsebäck haft en säkerhetsrelaterad händelse på nivå 1, den lägsta nivån, på INES International Nuclear Event Scale. Händelsen avser den med blandarna. Den tekniska händelsen var en nolla, men uppgraderades till en etta på grund av brister i säkerhetskulturen. Företaget har i övrigt goda tal på sitt säkerhetsindex. Säkerhetskulturen och arbetssättet har ifrågasatts med anledning av blandarhändelsen. Företagets åtgärder - 1 -

2 och program för förbättringar godkändes av SKI före återstarten och en uppföljning av resultatet lämnas till SKI före den 1 februari Produktion, GWh Anläggningsinvesteringar, MSEK Energitillgänglighet, % 88,4 77,2 45,4 Antal anställda Barsebäcks miljöprövas Under hösten 2003 hölls ett samråd om Barsebäcks kommande miljöprövning med berörda myndigheter och den 13 januari 2004 inbjöds närboende till samråd. Syftet med samråden var att dels informera om verksamheten och dess miljöpåverkan, dels att inhämta kunskap och synpunkter från de inbjudna inför arbetet med att miljöpröva Barsebäcksverket enligt den miljölagstiftning som kom Senare i år kommer en ansökan lämnas till Miljödomstolen. Under samrådet med de närboende framfördes bland annat synpunkter på Barsebäcksverkets säkerhetskultur med anledning av de händelser som inträffat under året och den kritik SKI framfört i samband med detta. En annan fråga var när rivningen av Barsebäck 1 kommer att påbörjas. Rent tekniskt kan rivning av en reaktor påbörjas ett par år efter det att reaktorn stängts av. Men eftersom det planerade slutförvar som skall omhänderta rivningsavfallet inte beräknas vara färdigställt förrän tidigast 2015 planeras rivningen att ske när förvaret är färdigtbyggt. Färdigställandet av slutförvaret har planerats enligt den ursprungliga tidplanen där kärnkraftverken skulle drivas till minst år En annan viktig faktor som vi måste ta hänsyn till är strålningsnivåerna. Ju längre tid anläggningen står desto mer av strålningen har avklingat. Det innebär lägre stråldoser till de personer som skall arbeta med rivningen. Ett utökat samråd med allmänheten kommer att äga rum under våren. Läs mer på Svensk elimport slog rekord 2003 Torrt och varmt väder ledde till betydligt mindre vattenkraftproduktion än normalt. Det gäller hela Norden. Därför har importen till Norden varit större än någonsin. Vattenkraftproduktionen i Sverige var bara 53 TWh, vilket är 20 procent mindre än normalt. Våtåret 2001 producerades 78,8 TWh vattenkraft, dvs 25,TWh mer än Kärnkraften svarade för 65 TWh, vilket är i nivå med normalt.. Importen av el slog alla rekord och blev dubbelt så stor som under torråret Totalt importerade Sverige 25 TWh. Elen producerades i Ryssland, Tyskland, Polen och Danmark. Under den varma årstiden fanns ett elöverskott som exporterades och nettoimporten slutade därför på 14 TWh, vilket motsvarar produktionen i mer än tre Barsebäcks-reaktorer. Sverige har historiskt varit en nettoexportör av el

3 Den totala elanvändningen i Sverige slutade på 146 TWh. En minskning med 1,6 procent jämfört med Årets medelpris på den nordiska elbörsens spotmarknad blev drygt 33 öre per kwh jämfört med 25,2 öre under Läs mer på Barsebäck 2 fortsätter investera för framtiden Barsebäck investerar för att upprätthålla säkerhet och produktionsförmåga. Barsebäck 2 har nyligen genomgått ett investeringsprogram om cirka 300 Mkr. Programmet, som avsåg säkerhetsinvesteringar, var treårigt och avslutades under Under 2003 var investeringarna bara 56 Mkr. Hösten 2003 beslutade styrelsen om investeringar i ny kontrollutrustning för turbinen. Investeringen är på cirka 100 Mkr och utrustningen införs Barsebäck kommer även i fortsättningsvis att genomföra de investeringar som krävs för att upprätthålla god säkerhet och produktionsförmåga eftersom inget beslut om att stoppa Barsebäck 2 har fattats. Färre strömavbrott om en reaktor i Barsebäck är i drift Svenska Kraftnäts (Svk) rapport efter det svensk-danska elavbrottet den 23 september 2003 visar att det var en kombination av fel som ledde till en blackout. Ett kärnkraftblock stoppades i Oskarshamn och ett ställverk vid Horred utanför Varberg havererade. Elsystemet är robust och hade klarat en av dessa två händelser. Båda händelserna hade troligen klarats om ytterligare ett stort kraftverk hade varit i drift i Sydsverige. Tyvärr var Barsebäck 2 avställd för revision och Barsebäck 1 stoppades genom ett politiskt beslut I Sverige blev 1,5 miljoner människor tillfälligt utan el. De uteblivna leveranserna uppgick till cirka 10 miljoner kwh. Den samhällsekonomiska kostnaden har uppskattats till cirka 500 Mkr. På Själland blev störningen mer omfattande än i Sverige. Svk:s åtgärder blir att bygga om ställverket i Horred och förstärka stamnätet norr-syd. Vidare avser man att säkerställa möjligheterna att efter ett elavbrott åter snabbt bygga upp balansen i elsystemet igen Läs mer på Elnätet förstärks Myndigheten Svenska Kraftnät, Svk, har inlett projekteringen av en 400-kilovoltledning på sträckan Hallberg-Värnamo-Malmö. Svk kommer också att ta upp investeringen, som kostar cirka en miljard kronor, i den treårsplan som lämnas till regeringen under Syftet är att förstärka elnätet i södra Sverige för att undvika elavbrott. Förhandlingar om den svenska kärnkraftens framtid Banverkets generaldirektör Bo Bylund har i uppdrag från näringsdepartementet att förhandla med kärnkraftsägarna Vattenfall, Sydkraft och Fortum om kärnkraftens framtid i Sverige

4 En delrapport om möjligheterna att komma överens är att vänta i april. I en sådan överenskommelse ska även Barsebäck 2 ingå. Skillnad på el och energi Det finns dom som argumenterar för minskad elanvändning som om detta skulle minska energianvändningen och förbättra miljön. Elbranschen försöker ofta att förklara skillnaden mellan el och energi. El är ett sätt att transportera energi. En minskning av elanvändningen - i en motor, element eller annan process - leder till att en annan form av energi måste användas om man vill behålla den funktion/nytta som elen utförde. Sverige har EU:s renaste elsystem med mycket låga utsläpp till omgivningen ett elsystem som betytt mycket för välfärdens utveckling. Att ersätta eldriven rörelse eller värmeenergi med fossila bränslen eller biobränslen kommer att försämra miljön. Läs mer på Eltillförseln har ökat men energin är konstant Den totala energitillförseln till Sverige under perioden från 1970 och fram tills idag är i stort sett konstant. Under samma tid har elproduktionen fördubblats och kärnkraften har ersatt fossila bränslen. Läs mer på Sverige har låga elpriser Det belgiska konsultföretaget INRA har jämfört 17 europeiska länders elpriser under Enligt studien har Sverige mycket låga elpriser. För större elanvändare har vi de lägsta elpriserna i Europa. Även hushållen har relativt låga priser, men skatterna gör att vi inte når ner till elpriserna i Grekland, Ungern, Italien och Tjeckien. Läs mer på och Tillväxtmotorn är eldriven Mycket av den välfärd som Sverige fått de senaste 100 åren bygger på el. Den amerikanska vetenskapsakademin har rankat elektriciteten som det viktigaste framsteget som gjordes under 1900-talet. El har framför allt möjliggjort storskalig industriproduktion och effektivare jordbruk. Rankningen ser ut som följer: 1. Elektriciteten 2. Bilen 3. Flygplanet 4. Vattenrening och distribution 5. Elektronik, bl a transistorn 6. Radio och TV 7. Jordbrukets mekanisering 8. Datorn 9. Telefonen 10. Luftkonditionering och kylning - 4 -

5 Vid ett styrelsemöte i Eskom i Sydafrika i november 2003 sa Vattenfalls VD Lars G Josefsson till Dagens Industri: Här i Sydafrika är frågan om tillväxt livsviktig. Det är därför man ser kärnkraften som en stor möjlighet att förverkliga sin tillväxtstrategi. Här finns en öppenhet i tänkandet och man investerar kraftigt i att utveckla ny kärnkraftteknik. Kärnkraftverk tål flygplan SKI anser att de svenska kärnkraftverken är tåliga och robusta mot störtande flygplan. Om någon medvetet i terror eller krigshandlingar styr ett flygplan mot en reaktor kan dock skador inte uteslutas. SKI anser att det inte behövs några ytterligare åtgärder för att hindra flygplan att störta mot en reaktor. SKI:s utredning har gjorts av kraftbolagen och SKI med anledning av händelsen i New York den 11 september Utredning innebär att inga nya krav behöver ställas på kärnkraftverken. Tre tusenmetershål i Oskarshamn Tre tusen meter djupa borrhål har borrats på Simpevarpshalvön och ett nytt hål har påbörjats på Ävrö. Områdena undersöks i syfte att kartlägga om det är lämpligt att lägga ett djupförvar här för använt kärnbränsle. Fyra tusenmetershål i Forsmark Det senaste hålet borrades snett in mot området för att identifiera var det ur förvarssynpunkt intressanta berget börjar. Efter 480 meter är berget sprickfattigt. Finland väljer EPR som sin femte reaktor Den finska kraftgruppen TVO redovisade i december 2003 sitt val av reaktortyp för Finlands femte reaktor. Finlands nya tryckvattensreaktor är av samma typ som finns i tre av fyra block i Ringhals. Det nya konceptet heter EPR European Pressurised Water Reactor och är en fransk/tysk konstruktion av konsortiet Framatom ANP och Siemens AG. Den nya reaktorn kommer att byggas i Olkiluoto på finska västkusten. Där finns redan två reaktorer av samma typ som Barsebäck. Den nya är på MW, vilket kan jämföras med en Barsebäcks-reaktor på 600 MW. Målsättningen nu är att komma igång med bygget senast under 2006 och vara i drift under Frankrike också intresserad av EPR Frankrikes industriminister har pekat ut tre tänkbara platser för att bygga en prototyp av EPR. Platserna är Flamanville och Penly i Normandie och Rhône-Alpes i södra Frankrike. Franska studier att ny kraftproduktion behövs senast 2008 för att klara topplaster och behövs ny baskraft

6 Osäkert om Norge satsar på gaskraft Det är osäkert om Norge kommer att satsa på gaskraft för att täcka sin elbrist. De beräkningar som ligger till grund för ett beslut att bygga gaskraftverk i Norge bygger på ett långsiktigt gaspris på 60 öre per kubikmeter, vilket motsvarar ett oljepris på dollar per fat. Det skulle också krävas ett elpris på minst 24 öre per kilowattimme. Priset på olja ligger idag på mellan dollar per fat och i det läget är inte gaskraften lönsam. Kinas konsumtion av kol ökar Det gör också växthusgaserna Kinas konsumtion av kol växer fortare än någon annanstans i världen. Bedömningarna är att ökningen kommer att vara cirka 10 procent per år. Redan idag producerar man 1,5 miljarder ton. En anledning är att den ekonomiska tillväxten är cirka 8 procent per år. Någonstans måste man ta energin ifrån. Kolkraften växer samtidigt som man investerar i världens största vattenkraftverk och bygger ut sin kärnkraft. Om trenden med mer kolkraft inte bryts kommer Kinas utsläpp av växthusgaser år 2030 att bli lika stora som hela den övriga världens. Detta enligt IEA, International Energy Agency. Indien planerar mer kärnkraft Indien planerar för en storsatsning på kärnkraft. Idag har landet 14 reaktorer med en effekt som mest på 220 MW. Att jämföras med Barsebäck 2 på 615 MW. Reaktorerna, som svarar för 4 procent av elbehovet, har tagits i drift under perioden 1969 till Indien har ett snabbt ökande behov av el och räknar med att öka kärnkraftproduktionen från cirka MW till MW. Sveriges 11 kärnkraftaggregat har en installerad effekt på cirka MW. Lars-Gunnar Fritz Informationschef BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB Utgiven av Barsebäck Kraft AB, Box 524, Löddeköpinge Tel: Fax: