Hur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling?



Relevanta dokument
Hur ser vår framtida energiförsörjning ut?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Bild 1 Hållbar utveckling framtidens möjligheter Klimatsmart, Jönköpings Län. Huskvarna 27 Sept Bild 2. Bild 3 Hållbar utveckling

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

John Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

100 % förnybart 2050.!?

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers


Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Sverige har börjat halka efter Varför?

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Energigas en klimatsmart story

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Bioenergi Sveriges största energislag!

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Bioenergin i EUs 2020-mål

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Ingenjören och miljön

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Energisituation idag. Produktion och användning

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Stödsystem för solceller

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Nova Naturgas. Miljöimpuls! Väst

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

GAME-dagen 14/ Hållbara transporter (Grön logistik)

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Making electricity clean

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Energiförsörjningens risker

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Miljödriven näringslivsutveckling. Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Varför ett nytt energisystem?

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Info om Hållbar Kemi 2030 Chalmers

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Fokus för WWFs svenska energiarbete idag

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead

Bioenergi mer än bara biogas

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Transkript:

Hur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling? SSF seminarium 10 mars, Stockholm? John Holmberg Professor Fysisk resursteori och UNESCO Vicerektor NAS

10 miljarder lyckliga människor på denna planet?

6 USA CO 2 -C C emissions per capita, 2002 5 Canada, N.Z., Australia CO 2 emissions (tonc/capita) 4 3 2 Russia Japan W.Europe E.Europe Middle East Sweden 1 China L.America Other Asia India World average Africa 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Population (million) Data from 2002. Sources: FAO, CDIAC

500 450 400 350 300 250 Historisk mänsklig energianvändning 200 150 100 50 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Energianvändning (EJ) Icke-kommersiell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol

Möjligheter för f r minskade CO 2 -utsläpp BEFOLKNING INKOMST MÄNGD ENERGITJÄNTER ENERGIEFFEKTIVISERING Energitillförsel CO 2 -NEUTRAL TILLFÖRSEL Fossila bränslen CO 2 -INFÅNGNING 1900 2000 2100

Möjligheter för f r minskade CO 2 -utsläpp BEFOLKNING INKOMST MÄNGD ENERGITJÄNTER ENERGIEFFEKTIVISERING Energitillförsel 23% Bio-bränslen CO 2 -NEUTRAL TILLFÖRSEL 10% Kärnkraft Fossila bränslen CO 2 -INFÅNGNING 10% CCS 1900 2000 2100 Koldioxidminskningen till 2030 enligt IEA

The industrialtransition Energy, materials and knowledge John Holmberg High efficiency solar energy (>100 kwh/m 2 yr) Fossil energy Low efficiency solar energy (<1 kwh/m 2 yr) Advanced materials designed by science Mass produced materials Traditional materials designed by nature

+ 10 % inkomst + 9 % energianvändning John Holmberg 800 Energianvändning (GJ/cap/år) 700 600 500 400 300 200 100 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Totala utgifter (1000 kr/cap/år) Nässén& Holmberg 2009

Stor variation Energianvändning (GJ/cap/år) 800 700 600 500 400 300 200 100 High energy intensity (decile) Low energy intensity (decile) Factor 3.5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Totala utgifter (1000 kr/cap/år) Nässén& Holmberg 2009

Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6

Det svenska gasnätet i biogasens tjänst Skanledprojektet Dansk gas Fermentation GE/Eon Gobigas Steg 1+2 Rya verket El Värme Norsk gas 2012 Petrokemin Reformer Grön vätgas Råtalldiesel Mild Hydro Cracking FT-process Metanolanl. Fordonsgas Grön vätgas Biodiesel Syntetisk diesel Grön metanol Fordonsgas StatoilHydro? Preem Preem/Perstorp? (Södra, Sveaskog, Kiram) Perstorp

Koppla ur dig från elnätet i Tokyo Buy a system of one Tostem House with sun and wind power and two Mitsubishi i-miev with battery storage capacity for total:1,625 million SEK, and disconnect from the grid.

KUNSKAPSTRIANGELN Forskning INTEGRERING Utbildning Innovation INTEGRERAD UTBILDNING - FORSKNING - INNOVATION NEUTRALA MÖTESPLATSER MED NYA MÖJLIGHETER FÖR SAMSPEL ANSVARSFULL UTVECKLING AV LOKALA-GLOBALA KUNSKAPSKLUSTER

TRIPPEL HELIX Akademin KUNSKAPS- KLUSTER Det offentliga Näringsliv IDENTIFIERADE STYRKOR, FÖRUTSÄTTNINGAR, INTRESSENTER OCH ROLLER SAMORDNADE INNOVATIONSSYSTEM HÖGSKOLORNA BLIR NAV I GLOKAL KLUSTERBILDNING ATTRAHERA KOMPETENS OCH INVESTERINGAR

Kort och grov Chalmershistorik 1989 Start av paraplyorganisation (GMV) för hållbar utveckling för hela Chalmers och sen även hela GU 1999 Chalmers Miljöinitiativ 100MSEK, 7 nya prof. spridda över hela Chalmers 2007 3 nya initiativrektorer med tydlig vision 2009 8 styrkeområden med hållbar utveckling som drivkraft

2007 Ch l tk åd CHALMERS STYRKEOMRÅDEN 2009 KOORDINERAR, KRAFTSAMLAROCH SYNLIGGÖRVERKSAMHET INTEGRERARFORSKNING, UTBILDNING OCH INNOVATION SKAPAR NYA MÖTEN ÖVER GRÄNSER VÄXLAR UPP GENOM KRAFTSAMLING GER EFFEKTER I SAMHÄLLET

STYRKEOMRÅDEN Energi Informations- och kommunikationsteknik Livsvetenskaper Materialvetenskap Nanovetenskap och nanoteknik Produktion Samhällsbyggnad Transport Grundläggande vetenskaper utgör basen Hållbar utveckling samt innovation och entreprenörskap utgör drivkrafter för utveckling

STYRKEOMRÅDEN STRATEGISKA SATSNINGAR Energi Energimyndigheten Informations- och kommunikationsteknik Livsvetenskaper MaterialvetenskapVinnova Nanovetenskap och nanoteknikvr ProduktionVinnova Samhällsbyggnad (Urban Futures) MISTRA Transport Vinnova Grundläggande vetenskaper utgör basen Hållbar utveckling samt innovation och entreprenörskap utgör drivkrafter för utveckling

FORMER AV NYTTIGGÖRANDE Akademisk forskning Forskningens resultat och effekter Publicering Öppen IP Forsknings - samverkan Forskaroch grundutbildning Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Patent och licens Venture Creation Technology Transfer Offices Inkubatorer Näringsliv och samhälle

Akademisk forskning Publicering Öppen IP Forskaroch grundutbildning Uppdragsutbildning Forskningsamverkan Uppdragsforskning Patent och licens Venture Creation Kunskapskluster Näringsliv och samhälle

Traditionell projektfinansiering Forskning Strategiska fakultetsmedel KUNSKAPS TRIANGELN Akademin Utbildning Innovation????SSF???? KUNSKAPS- KLUSTER Det offentliga Näringsliv

FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER ONSALA SPACE OBSERVATORY NANOFABRICATION LABORATORY LIGHTHOUSE SIMULATOR LABORATORY

FORSKNING UTBILDNING - INNOVATION INFRASTRUKTURER John Holmberg WindTest Area ASTA ActiveSafety Test Area

BE4 John Holmberg The second mouse gets the cheese

Bild 26 BE4 Behövs denna. Kan vi göra svensk text. Bobo Engström; 2008-11-21

john.holmberg@chalmers.se