PEDAGOGISK PLANERING

PEDAGOGISK PLANERING Avdelning: Skogs- och Sockermyran Termin: HT 2011 och VT 2012 Datum: Augusti 2011 Berörd personal: Anna, Ellinor, Si-Mona, Susanne, Madde, Annelie och Jimmy Barns inflytande Mål utifrån läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att på verka sin situation, - utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och - utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Nulägesanalys Vi arbetar mycket med att ge barnen inflytande i verksamheten, lyssna på dem och deras viljor och önskemål, men vi uppmärksammar de gånger vi behöver säga nej till dem vad är det som gör att vi säger så, när gör vi det och av vilka anledningar? På senare tid har vi uppmärksammat olika situationer som uppstår då vi upplever att vi oftare behöver säga nej, inte för att vi inte vill, men för att det i den givna stunden inte går att genomföra barnens önskemål, bland annat på grund av stora barngrupper. Förskolans eget/egna mål Vi ska sträva efter att varje barn får möjlighet att påverka sin situation och ta ansvar för förskolans miljö.

Diskutera innebörden av begreppen Påverka sin situation vad innebär ordet situation? konkreta stunder under dagen, inte så mycket klockslag för tex mat/mellanmål, men snarare konkreta saker som tex vad som ska fram i de olika miljöerna, en del aktiviteter mm Åtgärder Vi på Skogs- och Sockermyran ska vara mer öppna, flexibla och anpassningsbara i vår kommunikation mellan varandra. Vi ska ha en fixardag på gården med barnen, och ta med dem i beslutsfattandet kring vad som ska göras. När ska vi starta? Vem ska göra vad? Vilka resurser behövs? Vi startar på en gång, fixardagen planerar vi till september. Exakt datum kommer när vi pratat med barnen och tillsammans med dem planerat vad vi vill göra. Metoder för uppföljning och utvärdering Intervjuer med barnen efter fixardagen. Minst en gång i månaden tittar vi igenom pärmen på våra reflektioner.

Utvärdering: Datum: Resultat (Hur gick det? Uppnådde vi det vi ville?) Analys (Varför gick det som det gick? Vad hade vi för förutsättningar?) Åtgärder för utveckling (Hur går vi vidare med det här?)

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska anvara för - att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska - utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass skola och fritidshem och samverka med dem samt - tillsammans med personal i förskoleklassen, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Nulägesanalys För närvarande har vi inte den kontakten vi skulle vilja ha med fsk-klass, skola och fritidshem. Detta kan bero på att barnen från vår förskola går vidare till flera olika skolor, samt att vi inte har information eller kunskap om hur samarbetet ska se ut. Arbetet har påbörjats inom skolområdet men är fortfarande under utveckling. Förskolans eget/egna mål Vi ska ta reda på vilka personer vi ska kontakta på de olika skolorna samt föra samtal med dessa hur vi tillsammans ska utforma överlämningen av barnen. Diskutera innebörden av begreppen Vad ingår i begreppet överlämna? Kunskaper, toalettbesök, trygghet, självständighet över lag? Åtgärder Vi ska kontakta rektorerna på skolorna (i första hand Verköskolan, Svettpärlan, Östra Torpskolan och Lyckebyskolan) för att finna en kontaktperson i de här frågorna på varje ställe. Av dessa kontaktpersoner behöver vi veta vilket samarbete vi kan ha inför övergången. Vi ska samtala med föräldrarna om deras syn på överlämning till förskoleklass mm.

När ska vi starta? Vem ska göra vad? Vilka resurser behövs? Kontakten med rektorerna och kontaktpersonerna ska tas under början av vårterminen 2012. Ansvariga pedagoger från vår förskola är de med ansvar för de äldsta barnen; de som ska överlämnas inför sommaren 2012. När vi vet till vilka skolor som de berörda barnen ska gå på har vi intentionen att föra närmare samtal med kontaktpersonerna. Samtalen med berörda föräldrar sker under vårterminen och i de dagliga hämta/lämnasituationerna, samt genom mailkontakt. Metoder för uppföljning och utvärdering Utvärdering sker kontinuerligt. I början av vårterminen 2012 ska vi ha en kontaktperson på respektive skola samt veta vad skolan ställer för krav på oss. I maj vid arbetet med kvalitetsredovisningen gör vi ytterligare en utvärdering för att se att allt är klart inför kommande överlämning.

Utvärdering: Datum: Resultat (Hur gick det? Uppnådde vi det vi ville?) Analys (Varför gick det som det gick? Vad hade vi för förutsättningar?) Åtgärder för utveckling (Hur går vi vidare med det här?)

Förskola och hem Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för - att varje barn tillsammans med föräldrar får en god introduktion i förskolan, - att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, - utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och - att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. - föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och - beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Nulägesanalys Vi försöker på olika sätt ge föräldrarna möjligheter till inflytande i vår verksamhet, men känner att vi hade önskat ett större samarbete och engagemang. Med den nya läroplanen hoppas vi att föräldrarna ska våga ta för sig mer och komma med idéer och förslag. Eftersom vi har en stor del far- och morföräldrar som lämnar och hämtar sina barnbarn så vill vi utveckla vår relation med dem. Förskolans eget/egna mål Vi ska med hjälp av olika verktyg ge föräldrarna större inflytande över hur våra mål ska konkretiseras i verksamheten. Vi strävar också efter ett utökat samarbete med barnens far- och morföräldrar. Diskutera innebörden av begreppen Verktyg exempelvis mail, dagliga samtal, diskussioner på föräldramöten, vår brevlåda, föräldrarådet Inflytande vi måste ta till oss det föräldrarna säger och införliva det i våra diskussioner och i vår verksamhet.

Åtgärder I våra teman och projekt ska vi bjuda in föräldrarna att komma med åsikter, tankar och idéer. I hallen kommer vi ha en idébok samt vår brevlåda där man även anonymt kan lämna åsikter och förslag till hur vi kan utveckla verksamheten. Vi kommer även ge ut frågor via mail och på föräldramöten. Utöver den dagliga kontakten ska man även kunna delge sina åsikter till föräldrarådet. Vi ska även uppmuntra föräldrar och far- och morföräldrar att hälsa på i verksamheten. När ska vi starta? Vem ska göra vad? Vilka resurser behövs? Vi håller redan nu under vår observationsperiod på att planera för ovanstående åtgärder. Varje pedagog har ansvar för att föräldrarna i sin grupp får det inflytande de har rätt till. Metoder för uppföljning och utvärdering En gång i månaden kommer vi utvärdera hur långt vi kommit med våra mål och åtgärder samt planera hur vi går vidare. Under april månad skickar vi ut en enkel enkät i veckomailet så att föräldrarna kan utvärdera sin syn på hur väl vi lyckats.

Utvärdering: Datum: Resultat (Hur gick det? Uppnådde vi det vi ville?) Analys (Varför gick det som det gick? Vad hade vi för förutsättningar?) Åtgärder för utveckling (Hur går vi vidare med det här?)

Normer och värden Mål utifrån läroplanen: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors situation samt vilja att hjälpa andra, - sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social och etisk bakgrund och - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Nulägesanalys Eftersom vi har relativt stora barngrupper fokuserar vi mycket på att skapa lugn, ro, empati och medkänsla hos barnen. Det är något vi vill fortsätta satsa på under det pedagogiska året. Förskolans eget/egna mål Vi ska sträva efter att varje barn ska känna trygghet, och att alla barn på vår förskola utvecklar en vilja att hjälpa och ta hänsyn till varandra. Diskutera innebörden av begreppen Trygghet alla barn ska vilja komma hit till förskolan och känna sig välkomna av såväl personal som barn. Barnen ska känna att de kan lita på personalen och komma till oss för att få både tröst, omsorg och kunskap. Åtgärder Vi utvecklar tillsammans med barnen kompisregler. Vi ska fortsätta att föra dagliga samtal och diskussioner med barnen om hur man är en bra kompis. Vi ska arbeta med konflikthantering med barnen till exempel: - Vi ska genom samtal med barnen lära dem att de alltid kan hämta en pedagog som hjälper dem att lösa eventuell konflikt. - Vi ska genom dramatiseringar visa barnen att det alltid är bättre att prata med varandra vid konflikt än att slåss. - Genom dramatisering, samtal och diskussioner vill vi få barnen att förstå vikten av att dela med sig.

Vi ska uppmuntra barnen att hjälpa varandra till exempel vid påklädning och vid matsituationen (ta mat och dela maten). När ska vi starta? Vem ska göra vad? Vilka resurser behövs? Vi har redan börjat med arbetet och kommer fortsätta att arbeta med detta dagligen. Varje pedagog ansvarar för sin barngrupp, men vi ska även ha ett kollektivt ansvar för att detta följs, då vi arbetar mycket över gränserna bland annat vid utevistelse. Metoder för uppföljning och utvärdering En gång i månaden kommer vi utvärdera hur långt vi kommit med våra mål. Vi kommer även att utvärdera om vi uppnått målet när vi arbetar med vårt kvalitetsarbete under maj.

Utvärdering: Datum: Resultat (Hur gick det? Uppnådde vi det vi ville?) Analys (Varför gick det som det gick? Vad hade vi för förutsättningar?) Åtgärder för utveckling (Hur går vi vidare med det här?)

Utveckling och lärande Mål utifrån läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, - utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, - utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, - känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, - utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, - utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, - tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, - utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, - utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, - utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, - utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, - utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, - utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, - utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, - utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, - utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

- utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, - utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, - utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, - utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och - som har annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Nulägesanalys I och med att vi har en ny reviderad läroplan som fokuserar mer än den förra på naturvetenskapliga ämnen så ligger vi i startgroparna på att utveckla detta området inom vår verksamhet. Vi har arbetat med området men inte så ingående och inte benämnt det som exempelvis kemi och fysik. Vi känner att både vi personal och våra barn behöver utvecklas inom detta område, för vi märker ett intresse hos barnen. Förskolans eget/egna mål Vi ska ge barnen verktyg för att utveckla sin förståelse för och kunskap de kring naturvetenskapliga ämnena (biologi, kemi, fysik och teknik). Diskutera innebörden av begreppen Verktyg - Barnen ska kunna sätta ord på sin kunskap och de får de bland annat genom att vi ger dem de korrekta orden och begreppen. Åtgärder Vi ska ge barnen de korrekta orden och begreppen när vi kommer i kontakt med de naturvetenskapliga ämnena. Vi ska utföra olika experiment med barnen. Vi ska försöka gå till skogen minst en gång i veckan. Vi personal ska utöka vår kunskap inom de naturvetenskapliga ämnena.

När ska vi starta? Vem ska göra vad? Vilka resurser behövs? Vi börjar arbetet i slutet av augusti. Vi har ett gemensamt ansvar att benämna olika begrepp och ord som rör de naturvetenskapliga ämnena, eftersom alla pedagoger träffar alla barn i olika sammanhang. Varje pedagog har huvudansvaret för sin grupp när det gäller experiment, skogspromenader och att ge barnen rätt verktyg och kunskap (även om ett kollektivt ansvar finns.) Pedagogen som är ansvarig för vårt NTA-nätverk (NTA= Naturvetenskap och teknik för alla) har ansvar att delge övriga pedagoger information och kunskap som framkommer vid nätverksträffar mm. Varje pedagog ansvara för egen planering och inhämtning av nya kunskaper i de fall de behövs. Metoder för uppföljning och utvärdering Vi utvärderar arbetet fortlöpande minst en gång i månaden. Vid dessa tillfällen utvärderar vi hur långt vi har kommit i vårt arbete samt vad vi ska arbeta vidare Under maj gör vi vår slutgiltiga utvärdering, detta sker i samband med kvalitetsredovisningen.

Utvärdering: Datum: Resultat (Hur gick det? Uppnådde vi det vi ville?) Analys (Varför gick det som det gick? Vad hade vi för förutsättningar?) Åtgärder för utveckling (Hur går vi vidare med det här?)

Hållbar utveckling. Nulägesanalys Vi försöker lära barnen att de ska hushålla med papper och andra material samt att ta lagom med mat så att man orkar äta upp, så att det inte blir så mycket som behöver kastas. Något vi däremot behöver bli bättre och som vi påpekade i föregående kvalitetsredovisning är att källsortera mera både själva och tillsammans med barnen. Vi sorterar nu kompost för sig och brännbart för sig, men vi kan göra ännu mer. Vi har sophuset nära oss och vi har en ypperlig möjlighet att källsortera tillsammans med barnen. Förskolans eget/egna mål Vi ska källsortera tillsammans med barnen och sträva efter att varje barn vet varför vi källsorterar. Diskutera innebörden av begreppen Källsortera - Vi ska kolla upp vad vi har för olika kärl i vårt sophus uppe på parkeringen. Utefter det ska vi sortera. Åtgärder Vi ska gå upp till soprummet och kolla vad det finns för kärl. Vi ska sortera det vi förbrukar t.ex. papper, mjölkkartonger och mat. Vi ska återanvända det vi kan i våra skapande aktiviteter. Vi ska tillsammans med barnen besöka soprummet och där lägga rätt material i rätt kärl. Vi ska genom samtal och diskussioner få barnen att förstå varför och hur vi källsorterar. När ska vi starta? Vem ska göra vad? Vilka resurser behövs? Vi i personalen ska utarbeta ett system /schema så att alla barn någon gång går till soprummet och får delta att sortera där. Det ska vara klart i september månad. Vi börjar sopsortera mer snarast. Vid frukosten ansvarar frukostpersonalen att mjölkkartonger och annat sköljs ur mm. Vi i personalen

måste kontinuerligt påminna varandra och ge varandra tid att gå till soprummet och källsortera. Metoder för uppföljning och utvärdering Vi utvärderar målet minst en gång i månaden. Eftersom en stor del av målet måste utföras fysiskt för att nås (soporna måste gås med till soprummet), kommer vi fortlöpande se om vi arbetar med målet eller inte. Om inte måste vi påminna varandra.

Utvärdering: Datum: Resultat (Hur gick det? Uppnådde vi det vi ville?) Analys (Varför gick det som det gick? Vad hade vi för förutsättningar?) Åtgärder för utveckling (Hur går vi vidare med det här?)

Profilering: Hälsofrämjande Hälsoutvecklingsområden i Lyckeby rektorsområde: - Arbetsglädje - Värme och uppmuntran - Stresshantering - Daglig rörelse - Vårdat språkbruk - Bra kost - Bättre yttre och inre miljö Nulägesanalys Då vi känner ett behov hos barnen att röra sig och klättra mycket och vi tyvärr inte har en gård som utmanar de allra största barnens behov gällande detta, vill vi arbeta utefter detta. Vi har en miljö runtomkring förskolan med skog, lekplatser och gräsytor som inbjuder till rörelse, den vill vi utnyttja mer. Förskolans eget/egna mål Vi ska sträva efter att erbjuda varje barn möjlighet till kontinuerlig fysisk rörelse i form av exempelvis skogsvistelser och promenader varje vecka. Diskutera innebörden av begreppen Utmanande kontinuerlig rörelse - Längre promenader, utmanande motoriska rörelser så som klättra på stenar träd mm i skogen, lekar som uppmuntrar till lustfylld rörelse. Åtgärder Vi ska försöka gå till skogen minst en gång i veckan. Vi ska försöka gå lite längre promenader barnen. Hur långt är beroende på ålder. Vi ska samtala med barnen och fråga dem vad dem vill göra/ha på gården (som inbjuder till rörelse)? När ska vi starta? Vem ska göra vad? Vilka resurser behövs? Vi börjar snarast arbeta med målet. Ansvariga pedagoger för respektive grupp ska se till att varje barn i gruppen får möjligheter till rörelse utöver det vanliga. Pedagogerna för varje grupp ska se till att alla barn får sin röst hörd angående vad de saknar på gården? I de fall som barnen inte har möjlighet att

tala om vad de efterlyser är det pedagogernas ansvar att bygga vidare på det som intresserar barnen, så att de får utmanande daglig rörelse. Metoder för uppföljning och utvärdering Vi kommer fortlöpande att utvärdera målet en gång i månaden. Varje gång ska vi utvärdera i vilken utsträckning vi arbetar med målet samt hur vi ska fortsätta arbeta mot målet. I maj kommer vi att göra vår slututvärdering i och med vårt kvalitetsarbete.

Utvärdering: Datum: Resultat (Hur gick det? Uppnådde vi det vi ville?) Analys (Varför gick det som det gick? Vad hade vi för förutsättningar?) Åtgärder för utveckling (Hur går vi vidare med det här?)

ÅRSPLANERING Avdelning: Skogs- och Sockermyran År: ht 2011 - vt 2012 Augusti Uppstart, lyssna in barnens intressen, observationsperiod, informationsmöte med nya föräldrar September Lyssna in barnens intressen, observationsperiod, ev påbörja Projekt, uppföljning inskolningar Oktober Projekt, utvecklingssamtal, föräldramöte November Projekt, utvecklingssamtal December Inga projekt, förbereda inför julen (traditioner), sammanfattning av höstterminen, förberedelse inför våren Januari Nya observationer, projekt Februari - Projekt Mars Projekt, föräldramöte April Projekt Maj Avslutningssamtal för de barn som slutar på förskolan, utvecklingssamtal, avslutning av projekt, sammanfattning, utvärdering Juni Analys av projekt, förberedelse inför höstterminen Juli - Semester