7-8 MAJ 2009 Riskbruk och riskbeteende Inom ramen för Nya Perspektiv har riskbruk och riskbeteende lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Analysen har delats i fyra underavdelningar, övervikt bland barn och unga, HIV/STI 1 förebyggande arbete, tobak och alkohol. Gemensamt för de fyra områdena är att riskbruket och/eller riskbeteendet kan övergå i ogynnsamt beteende/missbruk. Tidig upptäckt gör att ogynnsamt beteende/missbruk lättare förhindras. Gemensamt är också att förebyggande åtgärder och prevention är de mest verksamma åtgärderna. Gemensamma mål i kommunerna och landstinget Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och unga i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet Andelen överviktiga barn (vid 5,5-årskontrollen) ska minska med 5 procent före 2011. Begränsa spridningen av HIV och STI samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner. Konstaterade fall av klamydia i åldrarna 15 29 år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per 1 000 invånare år 2011 Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper Halvera andelen ungdomar med riskbruk av alkohol till 2018 I mötet med vuxna ökad användning av Motiverande samtal (MI) 2 och Audit, ett instrument för att bedöma alkoholkonsumtion i syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Måluppfyllelsen ska rapporteras till Nya Perspektiv årligen. Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar. 1 Sexuellt överförbara infektioner (sexually transmitted infection) 2 MI kommer av det amerikanska Motivational Interviewing
Bakgrund Övervikt bland barn och unga Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem i stora delar av världen. Världshälsoorganisationen (WHO) ser fetma som världens idag snabbast växande epidemi. Allra snabbast har ökningen varit bland barn och ungdomar. Flertalet studier i Sverige visar att 15-20 procent är överviktiga och 3-5 procent är feta. Övervikt är vanligare på landsbygden och bland socioekonomiskt eftersatta grupper. Barn till föräldrar med kort utbildning har sämre matvanor än andra grupper. HIV/STI förebyggande arbete I Sverige ökar antalet hiv-positiva, men den inhemska spridningen av hivinfektioner är relativt liten. Globalt är hiv/aids ett stort problem. Antal hiv fall i Värmland är lågt. Totalt lever ca 70 hiv-smittade personer i Värmland. Klamydia har ett epidemiskt förlopp bland unga i Sverige. I Värmland finns en oroväckande hög förekomst av klamydia. De flesta smittade är i åldrarna 15-24 år (smittskydd Värmland 2008). Ökningen av klamydia bland ungdomar ses som särskilt allvarlig, eftersom det i den gruppen får stora individuella och epidemiologiska konsekvenser. Det finns därför ett stort behov av att förstärka och samordna de förebyggande insatserna. Det riskbeteende som gör att klamydia sprids är samma riskbeteende som gör att HIV smittan sprids. Se diagram- och tabellbilaga. Tobak Rökning är den största enskilda påverkningsbara orsaken till sjukdom och förtida död i Sverige. Rökning orsakar de flesta fall av lungcancer och ger en betydande riskökning för flera andra cancersjukdomar, hjärtinfarkt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) 3. Att sluta röka minskar risken för hjärtkärlsjukdomar redan efter ett dygn, även risken för lungcancer minskar, men betydligt långsammare. Svenskt snus är inte ofarligt men snusets inverkan på hälsan är ofullständigt känd 4. Alkohol Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. I jämförelser mellan 2004 och 2008 konstateras i Liv och hälsa undersökningarna att riskbrukare minskat från 8 till 7 procent i åldersgruppen 18 79 år (enligt audit). Andel som druckit sig berusade minst 1gång/månad under de senaste 12 mån, 18-79 år, har även det minskat, från 23 procent år 2004 till 19 procent år 2008. Det finns rikssiffror, men de är inte jämförbara med Värmlandundersökningen. Alkoholbruket har ökat med 30 procent under perioden 1996 2003 och ligger bakom mycket våld, många olyckor inte minst i trafiken och många inläggningar på akuten. Alkoholmissbruk hänger ihop med tillgänglighet och attityder. Numera finns alkohol i många sammanhang. 3 Statens folkhälsoinstitut, 2004, Tobak och avvänjning 4 Folkhälsorapport 2009 2
Gemensamt utvecklingsarbete för kommunerna och landstinget Övervikt bland barn och unga Barn med övervikt växer ofta upp till överviktiga ungdomar och vuxna. Cirka 80 procent av de barn som var överviktiga i 6-7 årsåldern är fortfarande överviktiga i sena tonår. Barnfetma är svår att behandla och därför är det angeläget att satsa på förebyggande åtgärder. Förutom ett lidande för individen så kostar övervikt och fetma miljarder för samhället enligt Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE). Det är inte bara kostnader för högt blodtryck, diabetes typ II, stroke och hjärtinfarkt som utgör samhällets kostnader. Utöver det finns stora kostnader för sjukfrånvaro, förtidspension och produktionsbortfall. Flertalet studier visar att prevention är den enda realistiska lösningen för att vända den negativa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och unga. Utbredning av övervikt i Värmland Vuxna 5 Män: 62 procent överviktiga, 16 procent av dessa är feta dvs har ett BMI över 30. Kvinnor: 47 procent överviktiga, 15 procent är feta dvs har ett BMI över 30 Barn 5,5 år vid BVC-kontroll 6 Pojkar ca 17 procent överviktiga, 5,5 procent av dessa är feta Flickor ca 23 procent överviktiga, 7 procent av dessa är feta Pågående insatser för att förebygga övervikt Det pågår ett arbete med att utveckla en handlingsplan för att stoppa utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Arbetet sker i nära samarbete mellan länets kommuner, Landstinget, Värmlands idrottsförbund och Friskvården i Värmland. Handlingsplanen utgår från antagandet om att det krävs en bred mobilisering i samverkan mellan många viktiga sektorer och verksamheter. Med kraftfulla gemensamma insatser som har uppbackning och mandat från länets beslutsfattare kan vi främja bra matvanor och fysisk aktivitet bland barn och unga och deras familjer. Handlingsplanen beräknas vara färdig hösten 2009. Övergripande mål Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och unga i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet Handlingsplanen är uppdelad i ett antal delområden som har ett antal delmål. Målen nedan ska ses som exempel på delmål. 5 Källa: Liv och hälsa 2008 6 Källa: Barnhälsovårdsenhetens årsredovisning 2007 3
Goda matvanor länets kommuner skall ha en antagen kostpolicy som grundar sig på Livsmedelsverkets råd om bra mat för barnomsorg, skola, fritidshem och övriga kommunal fritidsverksamhet. Ökad rörelse och fysisk aktivitet Alla elever skall erbjudas minst 30 minuter planerad/schemalagd daglig fysisk aktivitet i barnomsorg och skola. Alla elever skall delta i ämnet idrott och hälsa. Samverkan kring prevention och behandling Värmland skall ha ett multidiciplinärt behandlingsteam som en länsresurs före utgången av år 2010 för barn med svårbehandlad fetma. Kunskap och kommunikation Kartlägga BMI för barn i Värmland. BMI skall följas i en baslinje med start 2009. HIV/STI förebyggande arbete I Sverige ökar antalet hiv-positiva, men den inhemska spridningen av hivinfektioner är relativt liten. Antal HIV-fall i Värmland är lågt. Totalt lever ca 70 hiv-smittade personer i Värmland. Klamydia har ett epidemiskt förlopp bland unga i Sverige. I Värmland finns en oroväckande hög förekomst av klamydia. Antalet fall i länet har under åren 1997 2005 fördubblats och under år 2007 ses en 60 procentig ökning, jämfört med år 2006. Denna ökning kan till en del förklaras av den muterade stam av klamydia som tidigare analysmetoden inte hittade, nu identifierades. 2008 minskar också antalet klamydiafall med ca 20 %, vilket bl. a. är en följd av detta. De flesta smittade är i åldrarna 15-24 år (smittskydd Värmland 2008). Se diagram- och tabellbilaga. Nationella mål I propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop 2005/06:60) presenteras en samlad strategi för samhällets insatser för att förebygga spridning och minska konsekvenserna av hivinfektion och andra sexuellt och blodburna sjukdomar. Utifrån strategin har Socialstyrelsen fått ansvaret för att utveckla, samordna, planera och följa upp det förebyggande arbetet som sker nationellt mot hiv/aids, andra sexuellt överförda infektioner (STI) och vissa andra smittsamma sjukdomar. De nationella målen för det förebyggande arbetet är att: Begränsa spridningen av hiv och STI Begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för enskilda individer En nationell klamydiahandlingsplan kommer till sommaren. Där finns mål som ska vara infriade 2013. Denna handlingsplan har varit vägledande för det värmländska arbetet. 4
Pågående insatser för att förebygga HIV/STI En genomförandeplan har tagits fram i brett samarbete mellan länets kommuner, frivilligorganisationer och landstinget som utgår från nationella mål inom området. Det HIV- och STI- förebyggande arbetet bör kopplas ihop med andra hälsofrämjande- och förebyggande insatser där så är möjligt. Ett exempel är det drogförebyggande arbetet där flera beröringspunkter finns. Mål framtagna i genomförandeplanen 1. Utvecklat samarbete för STI prevention 2. Ökad förståelse och kunskap hos elever för en trygg och säker sexualitet 3. Ökad kondomanvändning 4. Minskat droganvändande och förbättrad tillgänglighet till rådgivning och provtagning 5. Förbättrad kvalitet på STI prevention och vård inom hälso- och sjukvården. Prioriterade aktiviteter 2009 Under 2009 har sex- och samlevnadsundervisningen med skolan som arena särskilt fokus i Värmland. Ett mål är att gemensamt ta fram en basutbildning som ska erbjudas personal som svarar för sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Utbildningen ska vara regelbundet återkommande och kopplas till metodhandböcker i sexualitet och samlevnad. (Mål 2) Värmland tillsammans med Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Uppsala har påtalat ett behov av att se över Ungdomsmottagningarnas uppdrag i samband med att ett kunskapsunderlag och en vägledning för riktade insatser till ungdomar och unga vuxna kommer innan sommaren. Detta arbete inbegriper såväl kommuner som landstinget och är prioriterat under 2009. (Mål 4 och 5) Tobak I Värmland röker cirka 33 000 personer varje dag, detta trots att rökningen har minskat under flera decennier. År 2008 var andelen rökare i Värmland på samma nivå som riksgenomsnittet 7, 14 procent kvinnor och 10 procent män (1, 2). Allt färre kvinnor röker i samband med graviditet, men fortfarande röker sju procent av de blivande värmländska mammorna (3). Även bland ungdomar ses sedan 1990-talet en tendens till minskad rökning. År 2008 röker 12 procent av de värmländska flickorna i årskurs 9 och sju procent av pojkarna, jämfört med 19 procent flickor och 11 procent pojkar år 1991 (4). Det finns en tydlig social och kulturell skiktning i rökvanorna (1). I Värmland snusar 21 procent män och tre procent kvinnor (1). Se diagram- och tabellbilaga. Rökning började minska bland män i alla åldersgrupper för cirka 30 år sedan, som en följd har dödligheten i lungcancer bland män minskat sedan 1980-talet. Bland kvinnor ökar lungcancerdödligheten och andelen kvinnliga rökare över 50 år visar inte någon minskande tendens. Se diagram- och tabellbilaga. 7 Liv och hälsa 2008 (1), Nationella folkhälsoenkäten 2008 (2), Verksamhetsberättelse år 2007, Barnhäl sovårdsenheten i Värmland (3) och Hagquist, Ung i Värmland 1988-2008 (4) 5
Nationella mål Regeringen har beslutat om fyra delmål för att minska tobaksbruket under en tioårsperiod fram till 2014. 1. En tobaksfri livsstart 2. en halvering av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa 3. en halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest 4. ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. Landstinget i Värmland har antagit tydliga mål för att minska tobaksbruket inom dess verksamheter och länets kommuner har kommit olika långt, några har inför rökförbud i kommunala lokaler, i sitt arbete mot tobakens skadeverkningar. Alkohol Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. I jämförelser mellan 2004 och 2008 konstateras i Liv och hälsa undersökningarna att riskbrukare minskat från 8 till 7 procent i åldersgruppen 18 79 år (enligt audit). Andel som druckit sig berusade minst 1gång/månad under de senaste 12 mån, 18-79 år, har även det minskat, från 23 procent år 2004 till 19 procent år 2008. Det finns rikssiffror, men de är inte jämförbara med Värmlandundersökningen Ur medicinsk synpunkt 8 bör män inte dricka mer än 2 standardglas och kvinnor inte mer än 1 1½ standardglas per dag. Ett standardglas motsvarar 33 cl starköl. Den skadliga mängden kan vara betydligt lägre i vissa situationer. För ungdom är risken betydligt större, liksom för hjärtsjuka, leversjuka, depressionsbenägna, psykossjuka, viss ärftlighet etc. Det går inte att fastställa en helt riskfri nivå. Enstaka höga intag av alkohol kan leda till konsekvenser i form av olyckor, misshandel, oönskat och/eller oskyddat sex. I en studie 9 i DUST-länen konstateras att alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen 18-24 år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Se diagram- och tabellbilagan. Det är den ena sidan av saken Den andra sidan är de systematiska satsningar som redan görs från Statens, Landstingets och kommunernas sida för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende. Allt sker i samverkan! Det alkohol- och drogpolitiska länsdokumentet för Värmland 2005 2010 som under 2004 antogs av Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Landstinget i Värmland. Dokumentet manife- 8 Sven Andreasson (2004) Alkohol och hälsa. Statens Folkhälsoinstitut; 2005:11 9 Liv & hälsa 2008 6
sterar den politiska viljeinriktningen på regional nivå. Drogfritt Värmland är en del i den regionala satsningen som Länssamverkansgruppen för alkolhol och drogfrågor ansvarar för. I kommunerna finns samordningsfunktioner med ansvar för alkohol-och drogförebyggande insatser. Nationella riktlinjer implementeras i Landstingets och kommunernas verksamheter med ekonomiskt stöd från staten till projekten Ett kontrakt för livet och Kunskap till praktik. Riskbruksprojektet inom Landstinget. Det har en nationell förankring via Folkhälsoinstitutet och en regional koppling till arbetet som pågår inom Drogfritt Värmland. Skolan förebygger. Ett projekt initierat av Folkhälsoinstitutet. Bedrivs i några av länets kommuner och syftet är att genom evidensbaserade primärpreventiva metoder påverka elevers drogvanor. 13 kommuner deltar i småkommunsatsningen och där finns genomförandeplaner antagna av kommunledningarna som beskriver hur man bergränsar tillgången på alkohol i kommunerna. Att de systematiska och samverkande åtgärderna driver utvecklingen i rätt riktning vittnar följande statistik: I den återkommande drogvaneundersökningen bland länets niondeklassare konstaterar Hagquist C 10 (2009) att alkoholkonsumtionen i målgruppen sjunkit under perioden 2002 2008. Det är främst pojkarna som står för förändringen. Se diagram- och tabellbilaga. Gemensamma metoder för upptäkt av riskbruk och riskbeteende Perspektivet är personer som befinner sig i riskzonen för att övergå från riskbruk/riskbeteende till missbruk/ogynnsamt beteende. Det finns evidensbaserade metoder som är lämpliga för intervention i dessa sammanhang. MI (Motiverande Intevju) och AUDIT 11 (screening-instrument för att bedöma risken för missbruk) är två sådana metoder som redan nu används av socialtjänsten och sjukvården i Värmland. Att tidigt ge den enskilde instrument för att ta sig ur riskzonen är angeläget. Forskningen visar att medvetandegörandet är viktigt. Av tio personer som efter screening har erbjudits kort alkoholintervention (råd och motivation till minskade alkoholvanor) upphör en person helt eller minskar till riskfri nivå. (SBU-rapporten aug 2001). Mål: Mått: Användningen av Motiverande samtal (MI) och Audit vid klientmötet ska omfatta socialtjänsten, öppenvårdspsykiatrin, sjukhus, vård centraler och ungdomsmottagningar ska successivt öka. Varje verksamhet ska föra statistik över hur många som har/får utbildning i MI och Audit Patienter/klienter ska i uppföljningsstudier tillfrågas om de har fått frågor om sina levnadsvanor 10 Hagquist C 2009, Resultat från Ung i Värmland 1988-2008 11 the Alcohol Use Disorders Identification Test 7
Diagram- och tabellbilaga Antal klamydiafall/100 000 invånare 600 Värmland Sverige 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Värmland 179 182 186 209 260 259 231 346 405 345 535 Sverige 157 172 189 217 250 277 299 359 367 360 514 Klamydia Värmland 2008 Ålders-/Könsfördelning 300 Antal kliniskt anmälda fall 250 200 150 100 50 0 <14 15-19 20-24 25-29 30-39 >40 Män 3 94 157 130 47 23 Kvinnor 7 251 266 117 48 16 Ålder 8
Tobak Andel dagligrökare i Värmlands län fördelat på kön och ålder, år 2000 och 2008 25 21 24 22 21 Procent 20 15 10 12 15 9 9 8 8 17 10 18 15 12 9 År 2000 År 2008 5 0 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år Kvinnor Män Andel dagligrökare i Värmlands län fördelat på kön och ålder, år 2000 och 2008. Källa: Liv och hälsa år 2000 och 2008. Alkohol Högst alkoholkonsumtion bland unga vuxna (En studie inom DUST län) Källa: Liv & hälsa 2008 (sidan 12) 9
Tabell 14. Andelen pojkar och flickor som i 2002, 2005 och 2008 års undersökningar svarat attde dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit (2005: halv halvflaska) eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar öl klass II ( folköl ) vid samma tillfälle minst en gång i månaden, fördelat efter kön och kommun(procent). Observera att 2005 och 2008 ingick också "fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk i exemplifieringen Hagquist C 2009, Resultat från Ung i Värmland 1988-2008, Karlstads universitet 10
11