SLUSSEN plan B. Bättre och snabbare - till en lägre kostnad

SLUSSEN plan B Bättre och snabbare - till en lägre kostnad En förnyelse av Slussen, genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar dag, men helt moderniserad. Arbetsgruppen för SLUSSEN plan B 2012-12-08 rev. 2014-11-10 1

Innehåll Sammanfattning sid. 3 Riksintresse & kulturvärden sid. 4 Stadsbild & fria vyer sid. 6 Hållbar utveckling & miljö sid. 6 Vattenfrågor sid. 7 Ljud- & ljusmiljö sid. 8 Gångstråk & tillgänglighet sid. 8 Cykeltrafik sid. 10 Kollektivtrafik sid. 11 Buss- och biltrafik sid. 14 Båttrafik sid. 15 Kultur, service & handel sid.16 Slutsatser sid. 18 Källredovisning sid. 19 Arbetsgruppen sid. 19 2

Det finns många fördelar med att förnya Slussens konstruktion och samtidigt ha kvar klöverblads-lösningen. En ny terminal för Nacka-Värmdö-bussarna får bästa läget med korta och bekväma byten till tunnelbana och stadsbussar. En ljus, varm och trygg terminalmiljö med glaspartier mot bussarna och fin kontakt med Saltsjön och Mälaren kan byggas direkt. Busstrafiken kan snabbt förbättras med nya smarta linjer, som kan ha hållplatser i Slussen, och sen gå vidare till city och andra slutmål. Klöverbladslösningen ger goda möjligheter att förbättra miljön och framkomligheten för alla. De stora gångstråken mellan Söder och Gamla Stan blir naturliga och tillgängliga för alla, utan hindrande trappor, och med planskilda korsningar. Cykeltrafiken får egna stråk med mer plats och bättre säkerhet. Busstrafiken får bättre framkomlighet, bättre hållplatser och möjligheter till rundkörning vid trafikstörningar. Biltrafiken får också bra framkomlighet och bättre flyt med planskilda korsningar och enkel väjning, i stället för T-korsningar med stopp och köer. Ett lugnare trafiktempo ger mindre buller och en bättre miljö för alla. Ett smart utnyttjande av klöverbladet öppnar möjligheter att frigöra attraktiva ytor till trygga och sköna platser. Karl Johans torg utvidgas mot Gamla Stans solsida, med nya träd och bra kontakt med Riddarfjärden och Saltsjön. Rampen på Slussens västra sida, mot Riddarfjärden, förblir bilfri och används för gående och cyklister. De fria vyerna med panoramat över Riddarfjärden, Gamla Stan och Strömmen bibehålls. Stadsbilden bevaras och näset med den tudelade förbindelsen mellan Söder och Gamla Stan behålls. Inga nya störande byggnader tillkommer. Lokalerna i Slussen återskapas och moderniseras för kultur, service och handel. Det blir en levande och trygg plats både dag- och kvällstid. Mälarens utflöden förbättras med öppning av gamla Polhemsslussen och nya avtappningsrännor tillsammans med ökad kapacitet i Hammarby och Södertälje. På så sätt sprids vattenflödena och risken för översvämning, erosion, ras och stora slamflöden minskas. Slussen säkras också för högre havsnivåer med en hållbar höjdsättning. 3

Länsstyrelsens faktablad 2004:01 inleds med följande text: Av riksantikvarieämbetets beskrivning från 1997 framgår att Slussen är ett viktigt uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande. I beskrivningen anges även andra viktiga uttryck som berör Slussenområdet, till exempel Stockholmska särdrag som anpassning till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren liksom vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Också 1600-talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen som exempelvis Södermalmstorg med bevarad 1600-talsbebyggelse. Hornsgatan och Götgatan samt Södra stadshuset (Stadsmuseet) är uttryck för samma riksintresse. I översiktsplanen för Stockholm (ÖP 99) angavs att Slussen är av riksintresse med bland annat följande beskrivning: Trafikapparaten från 1931-34 är med sitt klöverbladssystem en för sin ursprungliga uppgift funktionell konstruktion som blivit internationellt känd. 4

Stadsmuseets byggnadshistoriska rapport 2005:3 är en del av ett mycket grundligt och omfattande underlag för ett referensalternativ för Slussen med bevarad klöverbladskonstruktion. I sitt yttrande om Slussenprojektet skrev Stadsmuseiförvaltningen följande: Slussenanläggningen från 1935 representerar synnerligen stora kulturhistoriska värden och är till sin struktur förhållandevis välbevarad. Stadsmuseiförvaltningen anser att det är 1935 års anläggning som ska prioriteras vid en omdaning av Slussenområdet. Inom Slussenområdet finns Södermalmstorg, en del av 1600-talets stadsplanestruktur som har ett stort kulturhistoriskt värde. I anläggningen finns även rester av en vallgrav från 1500-talets mitt, av Polhemsslussen från 1700-talets mitt och Nils Ericsonslussens bevarade slussränna från 1850-talet. Dessa delar äger också kulturhistoriska värden. På grund av anläggningens tekniska status kommer stora delar att rivas. Stadsmuseiförvaltningen anser att Slussens kulturhistoriska värde inte i första hand konstitueras av det ursprungliga materialet. I fråga om betongkonstruktioner som Slussen kan man inte ställa samma krav på materialautenticitet som på äldre byggnader av sten, tegel, timmer o.s.v. Viktigt att värna är Slussenanläggningens trafiktekniska struktur med klöverbladen, dess många och intrikata funktioner för bilar, kollektivtrafik och fotgängare samt dess funktionalistiska formgivning. Stadsmuseiförvaltningen anser att en nybyggnad av Slussen ska utformas så att en stor del av de ur kulturhistorisk synvinkel viktigaste funktionerna och formgivna delarna från 1935 återskapas. Andra viktiga aspekter är angöring och förhållande till Gamla Stan samt påverkan på övrig arkitektur i den närmaste omgivningen. Både länsstyrelsens faktablad och Stadsmuseets rapport, med sina bilagor, och deras slutsatser ligger till grund för SLUSSEN plan B. 5

Stadsbild och fria vyer SLUSSEN plan B innebär att nuvarande stadsbild och fria vyer över Mälaren, Gamla Stan och Saltsjön blir kvar. Inga nya skymmande eller störande byggnader byggs. Fronten på Södermalmsidan, med bland annat KF-huset, Glashuset och Hillton hotell, kommer att bevaras orörd. Detta tillsammans med en återuppbyggnad av klöverbladslösningen tillgodoser både riksintresset och viktiga kulturvärden. På Slussplan och Karl Johans torg minimeras biltrafiken och en större torgyta med planteringar skapas mot Gamla stans södra stadsfront. De två äldre slussrännorna, Ericson & Polhem, återskapas med ursprungliga delar och görs tillgängliga. Hållbar utveckling och miljö Den viktigaste utgångspunkten för en förnyelse av Slussen är en långsiktigt hållbar utveckling med miljöfrågorna i fokus. Plan B hushållar med resurser genom att bara riva och återuppbygga de delar som är uttjänta, och genom att göra det med moderna miljövänliga metoder och material. De konstruktioner som uppgraderas och återuppbyggs ska hålla i minst 100 år. Vi ser också till att använda hela konstruktionen på ett sådant sätt att det gynnar en utveckling av miljövänliga transporter, som gång-, cykel-, båt-, spår- och busstrafik. Förnyelsen innebär också en förbättrad närmiljö med attraktiva platser med mer grönytor och fler träd. 6

Vattenfrågor Den mest akuta vattenfrågan, översvämningsrisker i Mälaren, bör ses i ett större perspektiv. Det handlar både om att utjämna vattenflöden till Mälaren och att öka kapaciteten för avtappning ut i Saltsjön. Den förbättrade avtappningen bör spridas och fördelas till flera ställen, för att undvika alltför stora vattenflöden med risk för erosion, ras och stora giftiga slamtransporter ut i skärgården. En del av denna förbättrade avtappning kan ordnas genom att återskapa den gamla Polhemsslussen och bygga nya vattenrännor i Slussen. Detta tillsammans med ökad kapacitet i Hammarby och Södertälje sluss (som nu byggs om för större fartyg) ger en total max kapacitet på över 2.000 kbm vattenflöde per sekund. På så sätt kan man förebygga risken för översvämning i Mälaren. Den mer långsiktiga frågan om högre havsvattennivåer, på grund av växthuseffekten, måste också hanteras vid en hållbar förnyelse av Slussen. Genom att tillämpa samma principer för höjdsättning av gator mm som staden nu gör i Norra Djurgårdsstaden (och som länsstyrelsen kräver) kan Slussen få en bra garanti mot översvämningar i framtiden. 7

Ljud- & ljusmiljö De idag mest störande bullerkällorna vid Slussen är tunnelbanan, samt bil- och busstrafiken. Genom att förse tunnelbanan med ljuddämpande bafflar utmed spåren (framför allt på bron) och vibrationsskydd mellan räls och brokonstruktion kan bullret minskas radikalt. Den trafiklösning som SLUSSEN plan B nu föreslår gör att man får ett lugnare tempo och ett bättre flyt på trafiken. Detta leder i sin tur till att bullret från bil- och busstrafik minskas. Mer ljudabsorberande material på gång- och körytor tillsammans med mer grönska och träd bidrar också till en bättre ljudmiljö. Ljudmiljön i bussterminalen och Saltsjöbanans station förbättras radikalt genom att glaspartier byggs mellan vänthallarna och bussarna / tågen, och genom att ljudabsorberande material används vid uppbyggnaden av den nya terminalen. Belysningen idag är anpassad för biltrafik med stora armaturer placerade på höga master. Den nya belysningen ska i högre utsträckning vara anpassad för gång och cykel och ge en mer varm och intim upplevelse av platsen. Gångstråk & tillgänglighet De mest använda gångstråken mellan Söder och Gamla stan, Götgatan Munkbron och Katarinavägen Skeppsbron, blir kvar i sina ursprungliga lägen på de två broarnas sjösidor. Man kan alltså även i fortsättningen gå och rulla i en behaglig lutning hela vägen, utan hindrande trappor eller broöppningar. Otrygga prång och gångtunnlar tas bort. Blå Bodarna med sin gångpassage återställs i sin forna glans, kompletteras med en ramp och förlängs söderut med en ny bred passage på det nya mellanplanet med fin utsikt mot Saltsjön. Nya Blå 8

Bodarna ligger i samma nivå som det övre planet i bussterminalen och blir en attraktiv och väderskyddad gångförbindelse mellan Slussen och Gamla stan. Gula gången breddas och får en jämn lutning, utan hindrande trappor, från tunnelbaneingången på Södermalmstorg till Sjöbergsplan vid Riddarfjärden. Denna nya Gula gång blir en attraktiv och väderskyddad gångförbindelse mellan Södermalmstorg och gångstråken vid Riddarfjärdens kajer. Gångstråken utmed kajerna görs också mer generösa och attraktiva. Ombyggnaden av själva slussen gör det också möjligt att komplettera med öppningsbara gång- och cykelbroar i kajplanet som komplement till de stora broarna. En ny gång- och cykelbro byggs från Stadsgårdskajen och upp till bron mot Katarinahissen. Denna nya förbindelse skapar en ny attraktiv gång- och cykelväg mellan Slussen, Stadsgårdskajen och bort mot Fotografiska och Viking Lines terminal. Munkbroleden är i dag inte så hårt belastad av trafik. I samband med en renovering av Slussen kan antalet körfält minskas i delar av Munkbroledens sträckning. Leden kan göras smalare närmast Slussen så att en bredare kaj med planterade träd kan åstadkommas. 9

Cykeltrafik Cykeltrafiken förväntas öka kraftigt i Stockholm de närmaste åren och vi vill därför använda en större del av Slussens trafikytor för bra och säkra cykelvägar. De stora cykelstråken mellan Söder och Gamla Stan, samt mellan Stadsgården / Söder Mälarstrand och Skeppsbron / Munkbron, blir 5 m breda dubbelriktade cykelvägar, helt separerade från buss- och bilfiler. En ny förbindelse skapas med den nya gångoch cykelbron mellan Stadsgården och Södermalmstorg. Konfliktpunkterna med fordonstrafik och gångtrafik minimeras och görs tydliga. Cykeltrafiken ska ges hög prioritet i samspelet med övriga trafikslag. Ett nytt Cykelcenter etableras i den nya Gula gången. Där ska man kunna parkera, hyra, köpa och laga cyklar. Cykelcentret får också trappor och hiss till Södermalmstorg. Från Cykelcentret når man även i plan den övre passagerarhallen för Nacka-Värmdö-bussarna, och därifrån också tunnelbanan. Huvuduppgiften för Cykelcentret är att underlätta för pendlare med buss och tunnelbana att byta till cykel. Erfarenheter från bland annat Amsterdam och Paris är att behovet av denna typ av cykelcenter blir mycket stort när cyklingen ökar. 10

Kollektivtrafik Det är framför allt alla resande från Nacka och Värmdö, som ska byta till tunnelbana och stadsbussar, som tjänar mest på att en ny modern bussterminal kan byggas på den bästa platsen i Slussen. På samma plats som den nuvarande provisoriska terminalen ligger byggs en ny terminal med ökad kapacitet och bättre miljö för alla resande. En ljus, varm och trygg terminal med skyddande glaspartier mot bussarna och med korta och bekväma byten till tunnelbana, stadsbussar och båtar. Denna nya bussterminal öppnar också upp för nya smarta direktlinjer som kan stanna till vid Slussen och sen åka vidare till andra destinationer. En växande befolkning och en större andel resande med buss från Nacka och Värmdö behöver en terminal med större kapacitet än dagens terminal. Vid en förnyelse av Slussen enligt plan B byggs därför först en stor bussterminal med fler hållplatser än den nuvarande. När sedan tunnelbanan byggs ut till Nacka kan bussterminalen i Slussen minskas och de friställda ytorna närmast Stadsgården kan användas som park med sjönära promenad- och vistelseytor. 11

Ett nytt mellanplan, som ligger över bussplanet, förenar terminalens hållplatser på ett säkert sätt. Mellanplanet blir en ny förbindelse mellan bussterminalen och stadsbussarna på Södermalmstorg, och med gångstråken mot Gamla Stan, Söder och mot Stadsgården. Passagerarhallen för Nacka-Värmdö-bussarna och Saltsjöbanan ligger i direkt förbindelse med den nuvarande norra uppgången till tunnelbanan. En ny förbindelse och en ny uppgång till tunnelbanan byggs så att man också ska kunna komma upp i mitten av tunnelbaneperrongerna. På så vis får de som ska byta till tunnelbana fler och bättre alternativ, och det blir mindre trängsel vid uppgångarna. Rulltrappor och hissar leder direkt till stadsbussarnas avgångsplatser. 12

Busstrafiken från Nacka - Värmdö hindras idag av stoppljus i korsningarna vid Vikingterminalen, Fotografiska Museet och vid infarten till bussterminalen. För att undvika detta görs Stadsgårdsledens södra sida om till en dubbelriktad bussgata, parallellt med Saltsjöbanan, från Londonviadukten till Slussen. På så vis kan bussarna till och från Nacka- Värmdö köra hela vägen utan stopp. Stadsbussarna ligger i stort kvar med sina hållplatser på samma ställen som tidigare och får bättre förbindelser med, bl a nya rulltrappor och hissar, till terminalen för Nackabussarna och Saltsjöbanan. Saltsjöbanans station får dubbelspår för ökad trafik och turtäthet och kommer att få sitt stopp intill Katarinahissen. Stråket Katarinavägen Skeppsbron dimensioneras och konstrueras för en eventuell framtida spårvägslinje. Slussen plan B lämnar öppet för de nya tunnelbanealternativ som diskuteras, t ex att dra blå linjen via Slussen och sen vidare till Sofia och Nacka, eller att förlägga röda och gröna linjerna i en ny tunnel mellan Söder och Gamla Stan. Båda dessa nya tunnelbanesträckningar skulle i så fall få mycket korta och bekväma byten med Nackabussar, Saltsjöbana, båttrafik och stadsbussar vid Slussen. 13

Buss- och biltrafik Den trafiklösning som vi nu presenterar klarar alla nuvarande genomfarter och förbindelser för buss- och biltrafik på Slussen. Klöverbladet med sina planskilda korsningar ger en mycket god framkomlighet, säkerhet och ett bra flyt för trafiken. Stadsgårdsledens trafik kan även i fortsättningen passera genom Slussen utan att störa den lokala trafiken på Slussen. Slussen har idag en överkapacitet för biltrafiken mellan Södermalm och Gamla Stan. Denna överkapacitet använder plan B till att prioritera busstrafiken genom nya busskörfält i alla förbindelser på Slussen. Dessa busskörfält är dragna på ett sådant sätt att de också kan användas för nya spårvagnslinjer. Ytorna för biltrafik minskas genom att broarna reduceras till ett bilkörfält i varje riktning. Vi räknar på sikt med en minskning av biltrafiken över Slussen och Gamla Stan och kan då få ännu bättre framkomlighet för gång-, cykel- och busstrafik. Karl Johans Torg får betydligt minskad trafik och blir en mycket attraktiv södervänd plats med nya träd och sittplatser. 14

Båttrafik Stockholms vattenvägar måste användas bättre och kan bli ett mycket bra komplement till tunnelbana, spårvagns- och busstrafik. Slussen kan bli en central knutpunkt för ny båttrafik både mot Mälaren och mot Saltsjön. Slussen plan B har nya terminaler för reguljär båttrafik från Sjöbergsplan och från Franska Bukten/Stadsgården med mycket korta och bekväma byten till bussar och tunnelbana. Det finns flera bra platser i Nacka och på Värmdö som kan få snabba båtförbindelser till Stockholm med bland annat Slussen som en viktig målpunkt. Busshållplatser och generösa parkeringsplatser vid bryggorna skapar goda möjligheter för många att båtpendla. 15

Kultur, service & handel SLUSSEN plan B ger goda möjligheter att uppgradera flera stora och mindre lokaler i Slussen till moderna och fräscha lokaler för olika verksamheter. Slussen har idag c:a 15.000 kvm lokalyta. I samband med förnyelsen av Slussen kan den ytan utökas till c:a 20.000 kvm för attraktiva och tillgängliga lokaler för kultur, service och handel. De restauranger, caféer och butiker som idag finns på Slussen kan finnas kvar, och får i samband med förnyelsen en bättre miljö. Det finns också utrymme för fler verksamheter. Den nya terminalen för Nackabussarna får nya lokaler utmed södra sidan med caféer och butiker. På så sätt kan den tidigare gallerian i KF-huset utvecklas på ett bra sätt, utan att hota den lokala servicen och handeln. Det nya mellanplanet över terminalens hållplatser får också utrymmen för mindre caféer och butiker med utsikt mot Saltsjön. Denna nya passage ansluter till nya Blå Bodarna som byggs upp på nytt men med en bredare gångpassage och en gångramp som komplement till de trappsteg som finns ut till terrassen mot slussrännan. 16

På det nya mellanplanet skapas en idealisk plats för ett nytt Turistcenter vid Katarinahissens bas, med hänförande utsikt mot Saltsjön och stora delar av centrala Stockholm. På Saltsjöutfarten intill finns hållplatser för turistbussar. Nere på kajplanet, på båda sidor om slussrännan, blir det nya fräscha lokaler för caféer, restauranger, klubbar och plats för Stockholms nya fiskmarknad. Debaser och Kolingsborg kan fortsätta sin verksamhet i nya lokaler med fina uteplatser. Den nya Gula Gången, som förbinder Södermalmstorgs södra sida med kajen nere vid Sjöbergs plan och Riddarfjärden, får nya fräscha lokaler utmed sin västra sida. Där föreslår vi bland annat ett nytt Cykelcenter med uthyrning, försäljning, förvaring och verkstad. Även torghandeln på Södermalmstorg får en bättre miljö och kan utvecklas på ett positivt sätt. Munkbroleden är i dag inte så hårt belastad av trafik. I samband med en renovering av Slussen kan antalet körfält minskas i delar av Munkbroledens sträckning. Leden kan göras smalare närmast Slussen så att en bredare kaj med planterade träd kan åstadkommas. 17

Slutsatser Det vi vill föreslå med Slussen har inte sitt fokus i själva anläggningen utan handlar mer om vardagsbekvämlighet. Dagens Slussen kan vara bristfällig, eller som en del menar "genial". Men det viktiga, som vi ser det, är att Slussen bär med sig något som vi stockholmare och nacka-värmdö-bor, och alla andra har orsak att slå vakt om. Vi kan kalla det för miljöegenskaper. Men det handlar också om att Slussen, om den förnyas i stället för att helt omdanas, kan erbjuda en för alla mycket lindrigare ombyggnadsprocess, med mindre störningar och betydligt lägre kostnader än en total nybyggnad. Detta kan vi kalla processegenskaper. Miljöegenskaperna handlar främst om att fordonstrafiken kan fungera både till vardags och i exceptionella lägen, som vid störningar i trafiken och vid stora publika arrangemang. Dagens Slussen tillförsäkrar en god framkomlighet och uppnår detta på en - jämfört med exempelvis stadens planer - liten och diskret yta och med enkla medel. Kollektivtrafiken kan lösas enklare och med bättre omstigning och närhet om man förnyar Slussen än om man gör andra lösningar. Men Slussen har dessutom utmärkta förutsättningar att bli en betydligt bättre gångoch cykellösning än stadens. Främst är det planskildheten för dessa trafikslag vid korsningen av Slussrännan som är styrkan. Men det är också framkomligheten för de som har svårt att gå i trappor, drar barnvagn eller använder rollator och rullstol. Slussen i dag är ingen trevlig miljö, men det har sina förklaringar i hur anläggningen kom till och till vilket syfte. Anläggningen har aldrig på allvar anpassats för dagens användning med bussterminal och tunnelbana. Den tillkom före dessa funktioners inträde och var bland annat en bangård för godstrafik. Anläggningen har sedan inte skötts och renoverats som behövligt. Det vi vill föreslå är att anläggningen, i stället för att ersättas med något helt annat, anpassas till alla trafikslagens och trafikanters behov och önskan om trivsel och säkerhet. Anpassningen ska ske under det övre planet där de tunga kollektivtrafikslagen möts. Här utvecklas moderna lokaler med nutida elegans. Anpassningen ska även ske över mark. Passager som inte är trygga eller trevliga tas bort eller ges nya generösa former. Prång och otrygga områden och gångtunnlar ska inte finnas kvar i det förnyade Slussen. Det finns utrymme att säkert och tryggt leda merparten av gång- och cykeltrafiken på generösa och helt separerade gång- och cykelvägar. 18

Källredovisning SLUSSEN plan B har så långt möjligt utnyttjat det stora utredningsmaterial som producerats inför ombyggnaden av Slussen. Idén om ytterligare en T-baneuppgång har vi hämtat från "Nybyggt bevarande", White och WSP 2006. Därifrån har vi också hämtat åtskilliga detaljlösningar. Alla fördjupnings-pm för arbetet med Nya Slussen har varit till stor nytta. Särskilt vill vi nämna fördjupnings-pm Trafik, Tyréns april 2011. Källor för övrigt är bland annat byggnadsnämndens och gatukontorets arkiv samt Stadsmuseets byggnadshistoriska inventering, Olgarsson och Lorenzi 2005. En bra källa för den som vill sätta sig in i Slussens komplicerade geometri är också Slussen - då, nu och sedan, Thor Richter 2005. Arbetsgruppen för SLUSSEN plan B Tor Edsjö Lars Ekblom Kenneth Gessler Stellan Hamrin Sverker Hanson Johanna Järte Lennart Klaesson Richard Murray Charlotte Norman Katarina Tobé Arkitekt Konstruktör Konstruktör Vattenexpert Trafikplanerare Arkitekt Arkitekt Nationalekonom Arkitekt Arkitekt Webb: www.slussenplanb.nu Kontakt: info@slussenplanb.nu 19