ANTECKNINGAR Introduktionsprogramsgruppen 2013-02-01 Anteckningar från möte i Introduktionsprogramsgruppen Tid: Fredag 1 februari, kl. 8.30-12.00 Plats: GR, Läromedelsutställningen Deltagare Ann-Charlotte Karnemo Matilda Jansson Göteborg Niklas Hjelm Härryda Fredrik Wieck Kungsbacka Stefan Segerqvist Lerum Carl Nyström Lilla Edet Annica Pettersson Mölndal Britt-Marie Wallhult Mölndal Karin Grauers Partille Andreas Edsbagge Tjörn (ordförande) Margaretha Allen GR (sekreterare) Deltog ej Sune Svensson Ale Pernilla Sandgren Ale Jonas Widén Ale Katja Kott Gustafsson Ingemar Hansson Göteborg Irene Gustafsson Göteborg Lena Jagers Göteborg Olof Persson Göteborg Kerstin Uddenberg Kungsbacka Bonny Wernersson Kungsbacka Elisabeth Hallberg Kungälv Eva Lannö Lerum Louise Halldin Lilla Edet Martin Carbe Stenungsund Per Kollberg Stenungsund Carina Pedersen Stenungsund Christofer Rigdal Öckerö Ärendelista 1. Genomgång av anteckningar från möte 121130 Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Presentation av gruppen 1
3. Yrkesintroduktion hur arbetar kommunerna med detta? Tjörn Andra året på IMYRK får praktikplatsen ange vad som behövs för att bli anställd. Kurs t ex i service och bemötande, truckkort, allmänna kurser som arbetsmiljö osv. Hur gör man när man tävlar mot lärling och den extra ersättning som utgår till arbetsplatsen då? Det utgår ingen ersättning t ex till handledare för yrkesintroduktion. Skolan har erbjudit utbildning enligt individens behov. Det är viktigt att hitta en praktikplats som kan anställa efteråt. Exempel på målyrken är båtbyggare, grävmaskinist, barnskötare i förskola (vikarie) och ställningsbyggare. Det kan också handla om delar av kurser som eleverna får med sig. AF och LSSstödet är ganska viktigt i sammanhanget. Kungsbacka Dels finns en lightvariant av Produktionsskola med kurser i verkstäder; eleverna får svetsa, såga och baka bröd t ex. Formen är miniföretag och ungefär som UF-företag. Eleverna byter däck och reparerar mopeder. Praktikplatser ska vara så skarpa som möjligt utifrån elevens intresse. Några har gått grävmaskinistutbildning i Trollhättan. Samarbete sker med fordons- och transportprogrammet och särskolan som har ett kök. Praktik kan de göra där. Fordonsprogrammet har något som kallas Mobilen som innehåller riktiga uppdrag. 14 elever ville i höstas gå IMYRK för fordonsprogrammet. Efter en termin är det en som har kvar intresset. En hel del läser för att komma in på fordons- och transportprogrammet. Lilla Edet Har få elever på IM eftersom det är en liten kommun. Man anser sig ha misslyckats med IMYRK. Eleverna måste först socialiseras för det fungerar inte om man inte jobbar hårt med dem innan. De vet inte vilka krav som ställs i arbetslivet. Skolan måste backa tillbaka och höra vad de vill. Många är nu på Individuellt alternativ. Lerum Har individbaserad yrkesintroduktion med Härryda som modell. Just nu har man elevpengen att tillgå. En programansvarig är anställd. Skolan arbetar först med de generella kompetenserna för att eleven ska vara mottaglig för arbetslivet. IA och IMYRK sitter i samma hus. Efter ett tag kommer eleverna in till IMYRK. Skolan är med i nätverket för funktionshindrade även om det mest riktar sig till särskolan. Grävmaskinsutbildningen i Trollhättan innehåller väldigt speciella insatser. OCNvalidering används också. Intyg delas ut, vilket är ett bra komplement till gymnasieintyget. Formen är ett snyggt tryckt intyg med vattenstämpel. Bygger också på generellt med ett basår. Skolan vill lära känna och matcha elever. Målet var att ha praktik för alla 1 oktober. 3 dagar i skola och 2 dagar praktik. Specialutformade kurspaket har utformats. Innehållet kan beröra arbetsliv och bra och ha kurser som de får intyg på. Svenska, engelska, matte och so ingår också. Bilverkstad, lager, butik och förskola är exempel på praktikplatser. Alla är inte riktigt rustade för detta. Nästa uppstart ska innehålla en avstämning i november för att göra en ny studieplanering kanske mot IA. YRK ska vara något att sträva mot. Förslagen till intyg ser bra ut. Det konceptet är värt att titta vidare på. Vad händer under andra året? Eleven säger Jag vill jobba inom förskola men det finns inte pengar till detta. Hur ska man ha råd att validera? Kan yrkeslärarna validera? 2
Plug-in finns i kommunen. Ett av målen är att gå vidare med OCN som en kommunal insats. Det är i hög grad IM som är kanalen. År 2 ingår utökad praktik i 3 dagar och i år 3 hela 4 dagar. De finns elever som vill in på programmen och då får de undervisning i ämnen i stället. Det är helt individuellt. Mölndal IM är splittrat lokalmässigt. Förut fanns allt samlat på Fässbergsgymnasiet. Språkintroduktion har flyttats till Krokslättsgymnasiet och väldigt lite samarbete sker. IA och preparandutbildning finns på Fässbergsgymnasiet. Härryda Man har tillgång till elevpengen och kan göra ganska mycket. Handledararvode utgår till exempel till en grovsmed för en elev. Två personer jobbar med IMYRK. En är också kurator. Cirka 10 elever är inskrivna, vilket är färre än tidigare. Någon sökbar gruppbaserad utbildning erbjuds inte. Kanske kan det bli något kring lagerarbete. Eleven miljöpraktiktränar mot sitt intresse, vilket kan leda till en yrkesutbildning. Exempel på yrkesområden är problemhundkonsult, frisör, florist, renhållning, budbil, grävmaskinist, tunga fordon, grovsmed. Det går att göra nästan vad som helst. Man får kvalificera sig genom att sköta sin utbildning. Samhällsekonomiskt är detta lönsamt. Alla som började på IA har gått över till andra introduktionsprogram. 18- årsåldern är svår. Det går inte så lätt att få in elever på arbetsplatser innan de har uppnått den åldern. Utbildningen Heta arbeten är viktig att ha med sig. Partille Skolan hade en idé om ett basår där eleverna skulle läsa tillsammans med preparandutbildning halva dagen och halva dagen hemkunskap, fordon/bygg och praktisk samhällskunskap, men det blev inte riktigt bra. 6 elever började. Eleverna rör sig mellan olika delar i systemet. Några skulle kanske varit betjänta av vårdplatser. De elever som skulle klarat IMYRK går på preparandutbildning. Föräldrarna vill att eleverna ska gå på vanliga program. Det finns inga pengar till att betala andra utbildningar utanför gymnasieskolan. Socialen har bekostat utbildning för någon elev. Det är viktigt att samarbeta med andra myndigheter på kommunnivå. Göteborg Kommunen har haft en ökning av IMYRK-elever. Det har också varit hårdare tryck på IMPRO. IMYRK har möjligen lite svagare elever numera. Några utbildningar är väldigt bra. Ett exempel är SPA - skola praktik arbete på Bräckegymnasiet. Där finns det bra praktikplatser som tar emot på ett bra sätt. De klarar sig om det går igenom. Det läggs ner mycket på detta. Produktionsskolan tillverkar olika saker och säljer, vilket också fungerar bra. Restaurangutbildning fungerar också väldigt bra, men det är svårt att hitta praktikplatser. Verksamheten behöver också hjälp med att validera elevernas kunskaper. De kunskaper som språkintroduktikonseleverna har när de ska in på introduktionsprogrammen är viktiga att kartlägga/validera. En del har arbetat tidigare i sina hemländer. När eleven praktiserat får den ett intyg på vad den har gjort med det är inte värt något sedan. Praktiken måste gynna eleverna. Yrkeseleverna som klarar sina ämnen tidigt har större möjligheter att klara sin utbildning vidare. Erbjud grundskoleämnena första året. Annars blir det flerårigt och de harvar på. I en del kommuner är det uppdelningar av IM och i en del har de lagts ihop. 3
Om Skolverket utlyser ett stöd för yrkesintroduktion, vad skulle det kunna användas till? - Arvode till handledare - Organisationsförändring - Hur stävja drogproblemen som ökar ute på landet? - PLUG-in-projektet kan medverka till att hitta former för hur man kan bygga upp nya strukturer, tänka annorlunda i framtiden. - Hur göra med de som gått i särskolan och som går yrkesintroduktion? Stöd till anpassade praktikplatser Diskussion fördes om hur skolpengen fördelas i respektive kommun och hur flera myndigheter kan samverka. I den interkommunala ersättningen mellan GRkommunerna utgår programpris plus 15 000 kr år 1 för IMPRO och programpris plus 20 000 kr per år för IMPRO. 4. Hur hantera elever som gått i grundsärskolan och nu inte vill gå i gymnasiesärskolan? Det finns exempel då eleven är kvar i gymnasiesärskolan men är placerad tillsammans med elever på individuellt alternativ. Hur ska kommunen göra om eleven har skrivit ut sig och skolan tycker att eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan? Det finns ett litet utrymme i lagen om att skolan kan begära att ta upp ärendet i nämnden. Om eleven har autism så tillhör den inte gymnasiesärskolan. Aspergergrupper finns också. Hemmaplanslösningar används ibland i stället för att köpa institutionsvård. Vägledning till familjen är viktig. 5. Krigstraumatiska upplevelser Erfarenhetsutbyte kring ett aktuellt ämne Mölndal Posttraumatisk stress är vanlig. Studiedagar om detta har erbjudits. Flyktinghälsan i Gamlestan kan ge tips och föreläsningar. Det finns en del kompetensutvecklingsutbud också. Skolan skulle vilja arbeta mera med detta. I Mölndal finns ingen mottagning för krigstraumatiska upplevelser. Mölndal kan inte heller skicka elever till Göteborg. Alla elever som kommer som nyanlända borde få någon uppmärksamhet. Det landar på lärarna att upptäcka vilka behov eleverna har. Gode män och skolkuratorer är också involverade, men det är mycket stora brister. Göteborg Fortsättningsinslag för dem som läser vidare inom språkintroduktion är på gång. Man vill också genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Malmö har ett bra upparbetat upplägg. Fyra olika verksamheter arbetar med detta. EU-pengar har sökts för att se hur detta hanteras utomlands. En grupp med särskilda behov En mot särskola En som kan gå jättesnabbt fram Det kommer att vara integrerade grupper. Specialpedagoger har det i sitt uppdrag att göra detta. Härryda Hemmaplanslösningar är vanliga. Bra metoder efterfrågas. KBT inom Plug-in kanske kan ge något? 4
Mölndal Samarbete med Barn i väntan/barn i start som ligger utanför skolan. Begränsat antal platser finns och skolan har nyligen kommit med. Bara elever med PUT kan gå, inte de som är i transit. Individuell människohjälp, Göteborgs kommun och Mölndal driver verksamheten. Eleverna går en slags kurs 10 gånger. Det är uppdelat på olika åldrar upp till 20 år. De läser även språk och har tolkar. Man träffas och följer ett program. Det handlar om att träffa andra i liknande situation. Man delar att man har fått lämna sitt hemland. De gör en del roliga aktiviteter som pepparkaksbak och en vecka på Orust. Partille Flyktingsekreterare finns. En del ungdomar vill inte gå i samtal. Lerum Hälsosamtal genomförs med tolk. Stöd och omsorg hade detta uppdrag tidigare, men nu är det AF som har uppdraget. Det har blivit ett vakuum i och med denna förändring. Roliga saker är t ex gemensamma IM-dagar med kamratövningar. Skidåkning i Falköping är en annan. Lilla Edet Har inte språkintroduktion. Kungsbacka Har varit i Halmstad på utbildning om detta. ADHD och posttraumatisk stress kan uttryckas på samma sätt så det gäller att vara observant. Tjörn Eleverna orkar inte prata med andra om sin stress. Det behövs någon utifrån. Swedint (militären) har haft folk som har medverkat och som kan detta med posttraumatisk stress. Göteborg Det är viktigt att skolan inte tar på sig de vårdande delarna. Var noga med att hänvisa till rätt person i organisationen. Vuxenutbildningen har ett traumacenter. Metoder för att arbeta med inlärningen utvecklas utifrån vad som är möjligt. Tips på Henry Ascher som kommer ut och pratar eller Flyktinghälsan i Gamlestaden (Ole?). Tips på kompetensutveckling: Från en psykolog till en pedagog är en bra bok som kan rekommenderas! Handledning för lärare finns i några kommuner. T ex Lerum. Bra uttankningsplats. SKL:s Handbok för gymnasieantagning. Se t ex det som står om preparandutbildning. Bifogas anteckningarna. Hur lång tid kan man ha varit i landet och ändå få gå språkintroduktion? Det bedömer huvudmannen. Har bedömningskriterier. Språkfärdigheterna bedöms vara grund för detta. Tolkning? 5
Partille Det kanske går att bedöma hur långt de har kommit i sina studier. GR Skolverket har ett PM på sin webb som anger vad som gäller. Individuella lösningar ska utformas för varje elev. Lerum Hur går det med dispensen i engelska? Ibland går det bra och ibland inte. Har två steg för detta. Lilla Edet En del elever har gått ganska många år i skolan och har med sig posttraumatisk stress och trasig bakgrund. Vad gör man när man inte har gått i skolan? Bifogat: *Introduktionsprogram i gymnasieskolan *Handbok för gymnasieantagning Näste möte är måndagen den 15 april 08:30-12:00 Vid anteckningarna Margaretha Allen 6