Tillsammans gör vi skillnad!

Tillsammans gör vi skillnad!

Program 4 december 12.00 Registrering och lunch 13.00 Välkommen Irén Lejegren (S), regionråd 13.05 Tillsammans gör vi skillnad Vad ville vi uppnå och vilka ambitioner hade vi när vi tog fram RUS? Var är vi idag jämfört med vad vi ville? Nyttan i att arbeta tillsammans. Magnus Persson, regiondirektör 13.25 Framtida arbete med regional utveckling 2014 har vi gjort en analys av arbetet med RUS och omvärldsspanat. Detta blir inspel till framtida arbete med regional utveckling. Fredrik Rakar, omvärldsanalytiker Regionförbundet Örebro 14.30 Nu blir vi Region Örebro län 1 januari 2015 bildar vi Region Örebro län. Blivande nämndordförande Irén Lejegren (S), Nämnd för regional utveckling och Mats Gunnarsson (MP), Nämnd för samhällsbyggnad 15.00 Avslutning I kassen hittar du Mörkt chokladhjärta från Venus choklad i Askersund med handgjord dekor av vit choklad och Créme de Cacao likör. Tillverkat i en lokal där det finns nötter. Ägg- och glutenfri. Vikkopp som är en svensk innovation. När du druckit upp kan du lägga ned koppen i bakfickan eller i väskan tillsammans med jobbdatorn eftersom den är spillfri när den är ihopvikt. I form av en kortlek presenteras mega trender, säkra och osäkra trender. Kortleken kan användas som verktyg när du omvärldsspanar i mindre eller större grupper. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen RUSen de mål och prioriteringar politiker i länets alla kommuner och landstinget enades om 2010. Visionen var att bli Den pulserande regionen The Heart of Sweden. Därför får du en hjärt-pin för att bära visionen vidare. Regionens röst en skrift om politiskt ledarskap för regional utveckling.

3 Långt eller kort? Fem år på globen och i regionen För fem år sedan kom vi i regionen överens om vilka områden som var de viktigaste för vårt gemensamma utvecklingsarbete. Kunskap och kompetens, Innovationer och entreprenörskap, Lustfyllda möten och upplevelser samt Den öppna regionen blev rubrikerna. Fem år är både en kort och en lång tid. Förändringar i omvärlden går fort hur såg det ut 2010? Spyker Cars med Viktor Muller blir ägare till Saab, Sverige har precis varit ordförande i EU, Volvo Personvagnar säljs till Geely, David Cameron efterträdde Gordon Brown som premiärminister i Storbritannien, olja väller ut från BPs källa i Mexikanska gulfen, kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig och Botniabanan invigs efter elva års byggande. Men allt detta överskuggades av den skuldkris som synliggjordes i Grekland, Irland, Spanien och Portugal. En kris som svensk exportindustri fortfarande känner av. Fem år är en kort tid när vi ser på vad som kan göras för att stärka en region. Det tar tid att bygga ett stabilt innovationssystem, att säkerställa en bra plattform för förbättringar av skolresultaten eller att nå klimat- och miljömål. För att kolla om vi ligger rätt i våra gemensamma ansträngningar har vi under 2014 haft en spännande process med att utforska om vår regionala utvecklingsstrategi är aktuell och relevant också för de kommande åren. Svaret är naturligtvis både och. Rätt saker på rätt sätt För att du ska få mer kunskap om hur det ser ut och också kunna bidra till att vi både gör rätt saker och gör saker rätt har vi bjudit in till årets regionala utvecklingsforum. Under rubriken Tillsammans gör vi skillnad får vi exempel på arbetet med att förverkliga RUSen. I en lärande organisation är vi vana att ta med erfarenheter från både med- och motgångar in i det fortsatta arbetet. Idag presenterar Fredrik Rakar resultatet av omvärldspaningen och relevansprövningen lite grundligare. Resultatet blir också utgångspunkt för funderingar över vad vi behöver göra framöver. Etappmålen i RUSen är satta till 2015, från nationellt håll kommer krav på att regional utveckling och fysisk planering ska koppla i varandra på ett ännu tydligare sätt än vår RUS och RÖP (Regional översiktlig planering) gör och en ny strukturfondsperiod påverkar också prioriteringarna. Det är alltså dags att börja arbetet med nästa program för Örebroregionens utveckling. Här är ditt bidrag viktigt! Det är tillsammas vi kan få en långsiktig och hållbar tillväxt med god livskvalitet i hela Örebroregionen. Nyvalda ordföranden Från 2015 är det regionens nämnd för Regional utveckling och för Samhällsbyggnad som tar ansvar för de frågor som hittills legat på regionförbundets styrelse. De nyvalda nämndordförandena avslutar 2014 års forum med att dela sina tankar om hur arbetet med att fortsätta utveckla länet kommer att gå till. Välkommen till en fortsatt spännande resa där vi tillsammans utvecklar vår region!

4 Så når vi målen till 2015 Årscykeln är ett viktigt redskap för att förverkliga Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Här får du en överblick över vårt arbetssätt. Moa, granskare och kansli som lotsar mot målen 2015 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen pekar ut tolv områden där vi som region kan påverka vår framtid om vi arbetar tillsammans. Där har vi satt tuffa mål till 2015. För att utvecklingen inom de olika målområdena ska styras mot målen finns en organisation som består av målområdesansvariga, granskare och ett RUS-kansli. Nyckelaktörer är landstinget, kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte lyckas få med andra i förändringsarbetet. a (moa) är processledare med uppdrag att stödja utveckling mot de uppsatta målen inom sina respektive målområden. De har ansvar att sprida kunskap om den regionala utvecklingsstrategins färdriktning och strategiskt driva processer tillsammans med relevanta aktörer inom sitt målområde. Deras uppgift är att se till att det blir verkstad, aktiviteter, åtgärder och projekt för att nå målen. De ska också se till att ha regionala glasögon på sig. De målområdesansvariga ansvarar även för att signalera avvikelser, hot eller hinder som finns för att processen inte går framåt. För målområdet Bästa grannen finns ingen målområdesansvarig. Detta beror på att det inte bedömts som möjligt eller ens önskvärt att försöka påverka vilka regionens organisationer ska samarbeta med. RUS-kansliet På regionförbundet finns RUS-kansliet, en stab av medarbetare som arbetar för att stödja arbetet med RUS och RÖP. Projektledning Marjetta Leijonhufvud, 019-602 63 44 marjetta leijonhufvud@regionorebro.se Kommunikation Sofia Kjörk, 019-602 63 42 Utvärdering/uppföljning Anders Niklasson, 019-602 63 93 Internationella frågor Gordon Hahn, 076-878 76 77 Projekt Lena Kihl, 019-602 63 90 Yvonne Haneskog, 019-602 63 13 Regional översiktlig planering, RÖP Cornelia Liebl, 019-602 63 59 Granskare Granskarna ska lyfta de fem genomsyrande perspektiven så att det sätter sin prägel på genomförandet. Barn och unga Marie Cesares Olsson 019-21 41 40, 076-551 56 76 marie.cesares.olsson@orebro.se Ekologiskt hållbart Nanny Andersson Sahlin 019-19 30 29 nanny.andersson.sahlin@lansstyrelsen.se En jämställd region Kerstin Lillje 019 19 35 30, 070 624 86 04 kerstin.lillje@lansstyrelsen.se En god folkhälsa Thomas Falk 019 602 70 50 thomas.falk@orebroll.se Mångfald och integration Per-Olov Mörn 019-19 39 60 per-olov.morn@lansstyrelsen.se

5 RUS-året startar med en uppföljning av de processer och aktiviteter som gjorts under föregående år. Tre stora forum är mötesplatser för kunskap och inspiration för arbetet: Vårens utvärderingsforum där vi presenterar rapporten Hur går det för Örebroregionen? Loka-dagarna är avstämningsmöte för alla organisationer som står bakom RUSen. Inspirationsforum sätter fokus på ett specifikt målområde eller perspektiv. Alla som driver projekt som finansieras av regionförbundet lär av varandra och knyter kontakter på höstens projektdialog. Förklaringar till begrepp i Årscykeln KC/LD Träffar var sjätte vecka med kommunchefer och landstingsdirektör Arena RÖP Arena för Regional Översiktlig Planering Målområdesdagar Temadagar för infrastruktur, kompetens, turism o näring m.fl. Intern styrgrupp Regionförbundets ledningsgrupp Inspirerande forum som fyller på kunskaperna Våra forum är viktiga mötesplatser där hela regionen träffas. Ungdomsinformatörer från våra college berättar hur de lockar ungdomar till utbildningar som ger jobb. Visst vill vi ha ny kunskap, men även möjlighet att påverka processerna. Engagemanget är stort här en workshop på Loka-dagarna.

6 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga På regionförbundet finns enheten Social välfärd och skolstöd. Åtta personer jobbar med skolstöd och gruppen leds av Peter Morfeldt. I styrgruppen finns representanter från skolchefsgruppen, regionförbundet och samhällsmedicin på Örebro läns landsting. En aktuell fråga just nu är hur man ännu bättre tar till vara på forskning som finns om skolutveckling. Peter Morfeldt Det handlar om att undervisningen ska vila på en vetenskaplig grund, inte nödvändigtvis om att lärarna ska forska. När vi arbetar på ett sätt som vi vet fungerar kommer våra resultat att förbättras. Det är annars lätt att lockas till att hitta på egna lösningar som vi tror fungerar. När de inte gör det har vi tappat tid och resurser. Och framförallt har inte eleverna fått den undervisning och skolsituation som de borde ha fått, säger Peter. Även om de enskilda skolornas förutsättningar skiljer sig åt är det tydligt att vi behöver ta ett regiongemensamt grepp. Vi behöver formulera vad skolledarna behöver ha för stöd och vilken ledningsroll skolchefsgruppen ska ha i regionen. Skälen till resultaten i våra skolor är komplexa, därför finns det inte heller någon quick-fix för att höja dem. Etappmål för 2015: År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen vara minst lika stor i Örebro län som hela riket. År 2015 ska andelen elever, behöriga till högskola, vara minst lika stor i Örebro län som i riket. År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en efter gymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i Örebro län som i riket. Kunskapslyft i arbetslivet Ett regeringsuppdrag ett etablera kompetensplattformar landade på regionförbundets bord samtidigt som RUSen var färdig att skickas ut på remiss. RUSens tydliga mål, regeringsuppdraget och ett lärprojekt inom Reglab har varit tre viktiga byggstenar i grunden till regionens kompetensarena. Plattformsuppdraget har inga mål utan ringar bara in ett område där vi ska öka samverkan och föra dialog. Tack vare att vi själva tagit fram en RUS för regionen har vi fått konkreta mål som den lokala och regionala politiken prioriterat även för arbetet med kompetensplattformen, säger Maria Svensson Hallberg. Etappmål till 2015: År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företagande Idéer sätts i ett sammanhang och blir verklighet, så kan man sammanfatta regionens handlingsplan för innovation och entreprenörskap. Det viktigaste i handlingsplanen är att det finns ett uttalat sätt att omsätta innovationer till affärsidéer, från idé till en säljbar produkt eller tjänst. Cecilia Sundin Genom arbetet med handlingsplanen har aktörer som arbetar kring innovationer, entreprenörskap och företagande samlats för att samverka med varandra på ett strukturerat sätt. Alla känner till och samverkar med varandra för att ge bästa möjliga stöd för att utveckla idéer och företag vidare. För personer med en idé är det bra att man får rätt hjälp oavsett vem man vänder sig till först. För utvecklingen i länet är det bra att vi aktörer har gemensamt ansvar och är gemensamt ägare av målen. Etappmål för 2015: Antalet nystartade och växande företag ökar. Regionen attraherar kontinuerligt flera nya investeringar från omvärlden. Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt. Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart, ekologiskt och ekonomisk perspektiv. Innovativa miljöer I år har vi fokuserat på sociala innovationer. Landstinget och universitetet haft en seminarieserie på temat, berättar Agneta Stål. Syftet med seminarierna är att skapa ett forum för presentationer, diskussioner och problematiseringar kring sociala innovationer. Seminarierna vänder sig till civilsamhällets idébärare, aktörer inom privat och offentlig sektor samt forskare från Örebro universitet En social innovation brukar ofta definieras som en ny lösning på ett socialt eller samhälleligt problem som får en spridning. Det kan konkret handla om nya organisatoriska lösningar, en ny typ av sociala företag eller av nya tjänster. En social innovation kan växa fram i samhällets olika delar. Inte sällan är de resultat av mer eller mindre djupgående och gränsöverskridande samhälleliga utmaningar som är kopplade till strävandet att nå social hållbarhet och ökad välfärd. År 2015 ska minst en innovativ miljö ha funnit sina former, ha en trygg grundfinansiering och vara internationellt erkänd. År 2015 är länets samlade utgifter per capita för forskning och utveckling på en nivå som placerar länet på lägst sjätte plats i Sverige. Förvaltningsstaden Under de senaste åren har Örebro kommun haft en tillväxt av statliga arbetstillfällen. Tillväxten består främst av att befintliga myndigheter nyanställer. Vad är då Örebros starkaste konkurrensfördel som förvaltningsstad? Det finns många skäl att välja förvaltningsstaden Örebro. För att nämna några så har Örebro ett bra strategiskt geografiskt läge, Örebro universitet är attraktivt och bedriver forskning samt förser offentlig sektor med kvalificerade medarbetare. Länet har också en IT-infrastruktur i världsklass. Vi ska inte heller glömma näringsliv och föreningsliv som lyfter Örebro, säger Ingela Pihl. Etappmål till 2015: År 2015 har Örebroregionens andel av rikets totala statliga sysselsättning ökat med två procent. Agneta Stål Maria Svensson Hallberg Ingela Pihl

Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Sprudlande kulturliv I Örebro kommun har det hänt mycket positivt, som kan ses som viktiga steg för att utveckla hela länets kulturliv och även på sikt nå målet i RUS. Rikard Åslund lyfter fram Open Art och Live at Heart: Rikard Åslund Open Art har i hög grad etablerats som en udda och sevärd konstinstallation av det större formatet. Live at Heart tar tillvara den medelstora stadens unika möjligheter som musikscen, där närheten mellan stadens hotell, pubar och restauranger skapar ett smörgåsbord för både publik och branschfolk. Detta har inneburit ett stort lyft för live-musiken, inte bara under själva evenemanget, utan även på årsbasis. Länsmuseet samordnar arbetet med länets berättelse, där fokus har legat på att inkludera de grupper som tidigare inte synts i den traditionella berättelsen. Projektet synliggör exempelvis HBTQ-perspektivet och marginaliserade grupper som resandefolket och romer. Regional Ung Peng, en enkel stödform till unga kulturarrangörer, kan sjösättas 2015. Regional Ung Peng i samverkan med länets kommuner betyder mycket för länets unga och deras inflytande på och delaktighet i kulturlivet. År 2015 ska vi ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. År 2015 ska regionens unika berättelse vara skriven. År 2015 har andelen av den offentliga kulturfinansieringen till barn och unga ökat. Stora evenemang 2014 hade vi ett lite udda VM i regionen Guldvaskar- VM. 600 tävlande kom från cirka 25 länder. Det var Ljusnarsberg som ordnade VM, men hela regionen finns med för att ta emot alla besökare, berättar Alf Lindblad. Det är ett bra exempel på när det regionala tänket fungerar. Stora evenemang kommer inte av sig självt. Regionstyrelsen har avsatt medel för två stora satsningar på evenemangsutveckling projektet Idrott och Turism som SISU driver och uppdraget till Örebrokompaniet att både locka nya och utveckla de stora evenemang vi har i regionen. År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. År 2015 är antalet hotellgästnätter i länet på en nivå som ligger bland de tio främsta länen i landet. Rika naturupplevelser Regionförbundets styrelse har antagit ett nytt regionalt handlingsprogram för att stödja och stimulera turismen i Örebroregionen. En av framgångsfaktorerna är att utöka samarbetet inom besöksnäringen för att skapa fler köpbara turisttjänster och upplevelser, till exempel hotellövernattningar och guidade turer. Turismen har utpekats som den nya basnäringen i Sverige och år 2013 omsatte den 284 miljarder kronor och sysselsatte 170 000 personer. I Örebroregionen har cirka 2 100 personer sin huvudsakliga sysselsättning i besöksnäringen. Konkurrensen hårdnar om både de svenska och utländska besökarna. I handlingsprogrammet TURISM beskriver regionförbundet sin uppgift som regional aktör och hur vi vill bidra för att göra Örebroregionen till en stark och konkurrenskraftig turistregion, säger Toni Eriksson. År 2015 ska antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser ha fördubblats. Alf Lindblad Toni Eriksson Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Aktiv regionförstoring Kollektivtrafiken är viktig för såväl fritidsresor som arbetsresor. Möjligheten att arbetspendla med kollektivtrafik är en nyckelfaktor, för att vi ska kunna skapa en större gemensam arbetsmarknadsregion. Fredrik Eliason Vår målsättning är att fördubbla resandet med kollektivtrafiken till 2020 och att ha en fortsatt ökning efter det, säger Fredrik Eliasson. Nu håller vi på att ta fram en strategi för hur vi ska jobba med våra starka stråk och utveckla tåg eller expressbusstrafiken på dem. Att prioritera snabb och tät kollektivtrafik där resandeunderlaget är störst tror vi kommer leda till de största resandeökningar och på bästa sätt bidra till hållbar regionförstoring. Strategin har under hösten varit ute på remiss och väntas antas våren 2015. År 2009 drevs ingen kollektivtrafik med buss i Örebroregionen med förnyelsebara drivmedel. Idag är situationen helt annorlunda och landstinget gör offensiva satsningar. Av totalt 238 bussar i kollektivtrafik drivs 106 delvis med förnyelsebara drivmedel, vilket motsvarar 45 procent. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun körs idag med biogas under merparten av året. År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingsresorna med kollektivtrafiken. År 2020 drivs all kollektivtrafik med förnyelsebara drivmedel. År 2015 finns ett linjesystem med stomnät i de mest trafikerade stråken. Goda kommunikationer med omvärlden Vår region har alltid varit en viktig korsväg och handelsplats. Möjligheten att resa till och från vår region och att frakta gods är även i dag en nyckelfråga för vår utveckling. Örebro län tillsammans med övriga län i Mälardalen förbereder sig nu för en kraftig utveckling av den regionala tågtrafiken. Det innebär bland annat fler avgångar mellan Örebro och Stockholm samt en investering i nya Fredrik Idevall tåg. Trafikstart är planerad till 2017 men redan 2015 blir det en del nya tågavgångar. Väster ut mot Oslo har förbindelserna förbättrats med en ny tågförbindelse till Karlstad. På sträckan Örebro Göteborg väntas inga större förändringar i SJs trafik fram till 2015. År 2015 har restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo förkortats. År 2015 är utrikestrafiken på Örebro flygplats dubbelt så stor som 2009. Bästa grannen Här finns ingen målområdesansvarig. År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella länsgränsöverskridande samarbeten med våra närmaste grannar. År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella samarbeten med Stockholm stad och län. År 2015 beskrivs Örebroregionen som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stockholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande. 7

8 Hur ser morgondagen ut? Bärarna av morgondagen är dagens unga. Därför har regionförbundet samlat en grupp unga vuxna för att omvärldsspana under ledning av Lena Sahrblom. Några av dem var med på Loka-dagarna där ledare från organisationer som ställt sig bakom RUSen samlades i augusti. Vi påverkar hur morgondagen blir genom hur innovativa vi förmår och vågar vara idag, säger Lena Sahrblom. Min önskan var att deltagarna på Loka-dagarna gemensamt skulle lyfta blicken, sätta verksamhetsområden i ett bredare samhällsperspektiv och inspirera varandra att hitta nya infallsvinklar. Säkra trender och nya vibbar Vi vet att urbaniseringstrenden håller i sig, vilket påverkar både samhällsplanering och arbetsmarknadens rörlighet. Vi befinner oss i en teknisk revolution där till exempel robotik och automation dagligen förändrar arbetsmarknadens kompetensbehov. En befolkning som successivt blir allt äldre och vårt mänskliga behov av att känna tillhörighet, autenticitet, växer sig allt starkare. Så hur tar vi oss från det vi har idag till det vi behöver i morgon? frågar Sahrblom retoriskt. Lena Sahrblom har omvärldsspanat med två olika fokusgrupper: en med unga vuxna och en grupp med personer som arbetar med regional utveckling idag, i huvudsak från offentlig sektor. Hon har även träffat företagare och bjudit in ideell sektor till en Fredagsakademi. Hela tiden har hon försökt att utnyttja deltagarnas kreativitet för att få tillgång till deras specialistkompetens. Ett verktyg som Lena tagit fram, tillsammans med RUS-kansliet, är den trendkortlek som du har fått idag. Kreativt utforskande Vi som arbetar med regional utveckling är en relativt homogen grupp. Vi är medelålders och sprungna ur liknande social prägling. Därför är det viktigt att få in andra i våra utvecklingsprocesser framöver: människor med annan bakgrund och andra kulturella värderingar, yngre och äldre. Inte för att vi ska uppfylla alla krav på mångfald, utan för att vårt arbete på det här sättet blir så mycket mer kvalitativt. I fokusgrupperna har hon uppmuntrat ett kreativt och utforskande förhållnings sätt för att få nya infallsvinklar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi står i ett pågående flöde av processer, trender och händelser som påverkar både oss själva och hur vi tar oss fram i det regionala utvecklingsarbetet. Nu lever vi mycket i konsekvenserna av gårdagens beslut och dagens beslut blir morgondagens konsekvenser. Därför är det så viktigt att vi gör oss medvetna om hur framtiden kan te sig och vad vi kan göra av det, avslutar Lena Sahrblom. Vad tar du med dig från fokusgruppen? Rent personligen tar jag med mig att det finns så mycket kring framtid, så många jobbar med det t. ex. framtidsstrateger. Jag jobbar ju också med saker som ska hända i framtiden i mitt jobb som energikonsult. Framtid blev ett bredare begrepp för mig. Kalle Almstedt Hur tycker du att vi ska arbeta för att utveckla regionen? Man kan inte koncentrera sig på ett område utan måste ha koll på många områden. Satsar vi allt på skolan, kanske något annat bara får vara. Det gäller att ha balans så att alla områden utvecklas. Mariem Avje Hur tycker du att vi ska arbeta för att utveckla regionen? Det första och viktigaste är skolan för det är i skolan som vi bygger personer. För mig är det viktigt att jag bor i ett tryggt område. Esraa Saadi Vad är dina reflektioner efter Loka-dagarna? Fantastiskt, det var en dröm för mig att medverka och bidra med något som utvecklar regionen. Det handlar om integration också. När jag medverkar med något positivt känner jag att jag har integrerats i Sverige. Mina tankar är värda något och viktiga personer vill lyssna på mig. Omar Aweiss Hur har arbetet med omvärldsspaning fungerat i din fokusgrupp? Vi träffades tre gånger och diskuterade. Vårt uppdrag var att hitta trender och kategorisera dem. Man fick fram väldigt många olika saker, så det gav en bra överblick över våra idéer. Erik Löwencrantz

9 Fredrik Rakars recept för regional utveckling: Förvandla tallskogen till djungel Vad ville vi egentligen? Och vad gjorde vi för att nå dit? Det är två frågor som Fredrik Rakar arbetar med just nu. Fredrik brinner för regioners utveckling. Efter tre år på Reglab flyttade han i somras till Degerfors med motiveringen att bygden är vacker och har goda möjligheter till utveckling. Just nu sammanställer han en rapport om RUSens aktualitet och relevans. Som nyinflyttad har det varit bästa sättet att få fördjupa mig i Örebro län och vilka möjligheter det finns här, säger Fredrik Rakar om uppdraget. Jag kan ju inte den här regionen, utan min styrka är att jag jobbat med regional utveckling med många olika regioner. Fredrik Rakar har tagit vid där Lena Sahrblom avslutade aktualitetsprövningen av RUS. Lena Sahrblom har gjort ett jättebra jobb med att samla in och strukturera ett omfattande material om RUS och RÖP. Nu gäller det att hitta rätt balans mellan att titta på trender i omvärlden och förändringar här i regionen, så att vi kan skruva upp tempot med utveckling av regionen ytterligare. Det finns mycket att lära från de fem år som RUSen har funnits, fler aktörer bör kunna hitta sin roll och kopplas på det regionala arbetet. När målet skymmer sikten Vi ska bli fler i vår region. Det är ett mål som känns bra och som många kan ställa upp på. Men egentligen är det kanske något annat vi vill åt, menar Rakar. En starkare skattebas eller en livskraftig centrumhandel kanske är de underliggande skälen till att många kommuner vill ha fler invånare. Men, ett mer levande centrum eller starkare skattebas kan man ju nå på andra sätt än att öka antalet invånare. Själva målet kan då skymma det man egentligen vill åt och blir då ett problem. Med en tydligare målstruktur ser vi lättare det vi verkligen vill åt och då kan vi också förstå vad vi kan göra för att vi ska nå dit. Fler aktörer kan också se vad de kan bidra med för att målen nås. Är målet att Fler kommer i jobb eller Höja produktiviteten för att höja inkomsterna kan lösningarna vara andra, men resultatet blir ändå en starkare skattebas. Fysisk planering, till exempel en gågata, kan också vara ett sätt att höja attraktiviteten och göra att orten få ett mer levande centrum, fastän man inte ökar antalet invånare. Gör om tallskogen till djungel Nu när jag bekantat mig med regionen ser jag vilka oerhörda resurser som finns här, med världsledande företag, god forskning och unika myndigheter som kan vara draglok för regional utveckling när de kopplas ihop i spännande miljöer. Jag tror att när man skrev RUSen ville man tänka nytt och attrahera nästa nya sak, men det bästa sättet att göra det är att bättre ta tillvara på det vi redan har. Fredrik menar att regionens uppgift är att förvandla tallskogen till djungel. Ställ frågan: Hur kan vi öka kontaktytorna mellan det som redan finns här?. Då kan det börja växa undervegetation mellan de stora tallarna: fler småföretag etableras runt storföretagen, forskning kopplas på och det skapas goda miljöer för innovation och tillväxt, även inom det offentliga. Det ser jag som regionens främsta uppdrag: att skapa en tät och näringsrik miljö för dem som redan valt att vara här. Möjligheter just nu En ny programperiod för EUs strukturfonder skapar nya möjligheter för utveckling. Detta är sista programperioden innan målen i Europa 2020-strategin ska ha uppnåtts. Det är skarpt läge! Därför är det viktigt att EU:s mål är en del i diskussionen kring resurser och visioner, så att vi inte går miste om utvecklingsmedel bara för att vi formulerat oss på fel sätt. Med smart specialisering kan vi hjälpa våra företag att möta den globala konkurrensen bättre. Visionen om smart och hållbar tillväxt för alla ligger nära hur vi tänker på regional nivå, men nu EU har kommit ikapp. Samtidigt ser vi att utmaningarna är mer på allvar nu. Lågkonjunkturen har bitit sig fast och den demografiska utvecklingen, klimathotet och utanförskapet har börjat få politiska konsekvenser. Men den regionala nivån har verktygen för att få bukt med många av dessa utmaningar, så det vi gör i RUS-arbetet spelar en allt viktigare roll.

10 Att bli Örebroregionens röst Stärka och utveckla Örebro län, det är syftet när den regionala politiska nivån tar ansvaret för utvecklingen i länet och bildar Region Örebro län. Från 2015 är det sex nya län som bildar region och ytterligare tre står på kö för att de regionala fullmäktigeförsamlingarna ska ta över ansvaret att vara regionens röst. Genom att samla länets kompetenser och resurser får vi en starkare politisk organisation, med ett bredare och tydligare ansvar för regionens utveckling och tillväxt, säger regionråd Irén Lejegren (S). Hallå Bo Per Larsson Bo Per Larsson har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram skriften Regionens röst politiskt ledarskap för regional utveckling. Varför ska man bilda region? Det är främst tre anledningar: 1. I en region har ledarskapet mandat från alla länets medborgare genom valet. Det är en fördel med ett tydligare demokratiskt mandat. 2. Ett direktvalt organ har beskattningsrätt, det vill säga egna ekonomiska muskler som ett indirekt valt organ aldrig kan få. 3. I regionen har man möjlighet att kraftsamla kring olika uppgifter som handlar om regional utveckling och få synergieffekter. Synergieffekter har man redan sett när regionerna skapat arenor för samverkan inom kompetensförsörjning, innovation, fysisk planering och inom kulturområdet. När man tillsammans skapar förutsättningar för tillväxt leder det i nästa steg till konkreta projekt och positiva resultat. Vad är utmaningen att gå från regionförbund till region? Regionförbundens styrka är att kommunerna är direkta ägare till sitt regionförbund, man utser ledamöter och finansierar verksamheten. Men, man måste välja för det går inte att ha både direkt och indirekt valt organ samtidigt. Det är väl det som är utmaningen att behålla det nära samspelet med kommunerna. I Örebroregionen har man skapat former för detta. Nu ska formerna få ett innehåll också. Arbetet med regionförbund har inneburit att man skaffat sig kunskaper och lärt om hur man kan arbeta med utvecklingsfrågor. Fler politiker och tjänstemän har varit involverade i lärprocessen när man hittar förutsättningar för samverkan. Det har varit ett värdefullt steg. Vad blir nästa steg? Skåne och Västra Götalandsregionen har fått en dimension till i sin regionbildning eftersom de bildade större regioner med naturlig geografi, men fördelarna gäller oavsett om man är stor eller liten. De flesta regioner säger att detta är steg ett och att man i ett längre perspektiv tar steg två och bildar större regioner för att verkligen ta tillvara på fördelarna med regionbildningen. Sedan är de osäkra på när det längre perspektivet faller ut. Som jag ser det har regionerna tagit det steg som varit möjligt att ta nu och det är värt att bygga vidare på. Jag hoppas att man kan ta nästa kliv redan 2019, men det kräver stort mod från politiker runt om i Sveriges landsting och regioner och mod på nationell nivån att ta ett så stort steg. Ansvarskommitténs analyser om färre och större regioner med en mer samordnad statlig nivå är lika giltiga idag som då. Man blir mer kraftfull med större regioner än i en mindre geografi. Varför skrev du Regionens röst? Först och främst därför att det kom önskemål om att SKL skulle ta fram en skrift som beskrev det regionala uppdraget och vilket politiskt ledarskap detta kräver. Sex landsting bildar regioner men dessutom brukar efter varje val cirka 50 procent av politikerna vara nya i sina uppdrag. Regionens röst riktar sig både till politiker som är nya inom regional utveckling och sådana som inte kommer att jobba direkt med de här frågorna, men behöver förstå vad området handlar om. Olika uppgifter kräver olika arbetssätt. Vårdområdet är inget lätt pastorat att ansvara för, men det är en egen verksamhet där man styr och utvecklar. Regional utveckling har en annan logik. Där ska regionen försöka få andra aktörer att agera inom sina verksamheter utan att ha tillgång till formella styrmedel. Regionen ska skapa förutsättningar för tillväxt, skapa medvetenhet och samla aktörer. Som politiker behöver man vara medveten om de olika logikerna och lära av varandra. Jag tror inte att man kan styra på samma sätt för förutsättningar är olika.

11 Mats Gunnarsson ordförande för nämnden Samhällsbyggnad 26-27 november träffades de nya regionpolitikerna till Landstingsfullmäktige. Mats Gunnarsson valdes till ordförande i nämnden för samhällsbyggnad. Hur känns det? Det känns jättespännande. Att bilda region ger oss en del möjligheter att bli starkare tillsammans på riktigt. Tidigare har många tunga frågor diskuterats i forum med eller utan resurser. Nu hamnar alla frågorna i knät på samma församling. Vad är de stora frågorna i din nämnd? Vi är viktiga för innevånarnas möjligheter att förflytta sig. Oavsett om de är funktionshindrade, bilburna eller beroende av buss och tåg. Också cyklisternas framkomlighet har vi ansvar för. Det är väldigt stort egentligen, från urbaniseringen och landsbygdsutveckling. Det är breda och tvärsektoriella frågor. Det hjälper inte om vi har jättemycket bussar om alla lanthandlar stänger, eller samhället bygger en dåligt anpassad infrastruktur. Pendla till jobbet går bra, men man vill kunna handla där man bor. Irén Lejegren ordförande för nämnden Regional utveckling Hur fortsätter arbetet med regional utveckling nu? RUSen antogs av regionförbundets fullmäktige med en mycket bred majoritet 2010. Sedan dess har vi arbetat tillsammans för att nå målen vi satte upp. Vi fortsätter det arbetet under 2015 och även 2016 tillsammans med alla kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Vad händer med RUSen efter 2015? Nu är de nyvalda regionpolitikerna på plats och om en månad bildar regionförbundet och landstinget Region Örebro län. Det blir regionen som har ansvar för att ta fram utvecklingsstrategier i fortsättningen. Enligt tidplanen ska ett förslag till regionalt utvecklingsprogram skickas ut på remiss under våren 2016. Målsättningen är att Regionfullmäktige sensommaren 2016 fattar beslut om förslaget och att ett nytt program kan gälla från 2017. Vi fortsätter att arbeta tillsammans med RUSens intressenter, både politiker och tjänstemän, för att den regionala utvecklingen ska bli så bra som möjligt. Tidplan för att ta fram nästa program för regionens utveckling

Tillsammans gör vi skillnad! Regionförbundet Örebro, december 2014 Regionförbundet Örebro Tfn: 019 602 63 00 701 83 Örebro Fax: 019 18 98 29 Besöksadress: Forskarvägen 1 E-post: regionorebro@regionorebro.se www.regionorebro.se