ÅTGÄRDSFÖRSLAG. Energieffektiviserande åtgärder. med ekonomisk lönsamhetsbedömning. Sandviken, Gästrike-Hammarby, Allén 5

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Energieffektiviserande åtgärder med ekonomisk lönsamhetsbedömning Sandviken, Gästrike-Hammarby, Allén 5 EnergiKompetent Gävleborg - fastighetssektorn Oktober 2012

Projektledare EnergiKompetent Gävleborg: Sanne Godow Bratt Samhällsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg E-post: sanne.godow.bratt@lansstyrelsen.se Tel: 026-171000 vx, 070-2286248 Beräkningar och sammanställning av rapport: Gustav Persson, projektmedarbetare EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn E-post: gustav.persson@hig.se Tel: 073-4607209 Högskolan i Gävle/Länsstyrelsen Gävleborg, 2012.

Innehåll 1 Allmänt 1 2 Nuläge energianvändning 1 3 Uppmätta parametrar 2 4 Nuläge energibalans, årssimulering 3 5 Några möjliga åtgärder 3 6 Åtgärdspaket 4 7 IR-bilder 6 8 Övriga kommentarer 7 9 Ordförklaringar och förtydliganden 7 Bilagor A: Grundläggande om energianvändning i byggnader B: Anteckningar från platsbesök C: Indata till simulering D: Resultat av långtidsmätning av ventilation E: Resultat av mätning av luftläckage med trycksättning F: Information om arkitekten Ralph Erskine G: Sektionsritning

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby 1 Allmänt Fastighetsägare: Ribacken AB Typ av ägande: Privat fastighetsbolag Antal lägenheter: 4 st Byggår: 1966-67 Genomförda energibesparande åtgärder: 2008 Placering: Rural Energideklaration gjord: Ja OVK-besiktning: ok Radon: ok PCB-inventering: ok Planerade åtgärder: Injustering värme Övrigt: Ritad av arkitekten Ralph Erskine (se bilaga F). Kulturhistoriskt värde. Konstruktion: Stomme i murad lättbetong, takbjälklag i trä, platta på mark. 1 plan. Uppvärmningssätt:, elpanna spets Uppvärmningssätt varmvatten:, VVB (el) Ventilation: Självdrag Uppvärmd area (A temp ): 190 m 2 Uppvärmd volym: 451 m 3 VVC: Ja Klimat som använts vid simulering: Större köldbryggor: Gävle Utkragande lägenhetsavskiljande lättbetongväggar Notering Denna rapport avser låghuset, Allén 5. pumpen förser totalt 4 byggnader (1764 m 2 ) med värme och varmvatten via ett kulvertsystem. Antagen årssystemverkningsgrad (SPF) för värmepumpen och elpanna inkl cirkulationspumpar är 2,8. 2 Nuläge energianvändning Köpt energi 2011, faktisk (exkl hushållsel): Köpt energi 2011, normalårskorrigerad: Köpt energimängd är beräknad/fördelad: Beräknad energianvändning för varmvatten: Fastighetsel: Schablonmässigt beräknad hushållsel: Beräknade omvandlingsförluster: Byggnadens specifika energianvändning: Byggnadens effektbehov vid -22 º C: 40 MWh bergvärme/el 45 MWh bergvärme/el, 0,8 MWh fastighetsel fördelad på Atemp (osäker siffra) 8 MWh/år 0,8 MWh/år 5,6 MWh/år kulvertförluster, ca 40 MWh/år för hela kulvertsystemet ~250 kwh/m 2 år 89 W/m 2 (för 21 º C inomhus) 1

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby 3 Uppmätta parametrar Uppmätt luftläckage är 0,62 l/s,m 2 vid 50 Pa undertryck för en lägenhet. En god lufttäthet är viktigt för att undvika ofrivillig ventilation och ökad energianvändning. Särskilt viktigt vid installation av FTX-ventilation. Tätheten är likvärdig med andra deltagande hus i projektet med liknande byggnadsteknik. Notering: lägenheten har en stor genomgående spricka i badrummet som troligen påverkar tätheten. Uppmätt 25,5 º C medeltemperatur vid långtidsmätning i en lägenhet. Rekommendationen är 21 º C. En högre temperatur medför ökad energiförbrukning. Notering: spridningen i temperaturmätningen är stor; som lägst är innetemp 3,5 grader (!), som högst 31 grader. Uppmätt luftomsättning i lägenhet är 0,57 oms/h. Kravet på luftflöde är 0,35 l/s m 2 golvarea enligt Boverket vilket motsvarar 0,5 oms/h vid en takhöjd på 2,5 m. Ventilationsgraden är tillfredställande. Notering: troligen är den undersökta lägenheten frekvent vädrad med tanke på temperaturskiftningarna ovan och den relativt sett höga luftomsättningen, vilket gör att den troligen inte är helt representativ för byggnaden som helhet. Sprickan i badrummet kan också påverka luftomsättningen. Byggnadens beräknade specifika energianvändning (för värme, varmvatten och fastighetsel) är ca 240 kwh/m 2 år, vilket är högre än riksgenomsnittet för flerbostadshus. 2

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby 4 Nuläge energibalans, årssimulering Energiförluster Energitillförsel 9,1% 10,2% 16,5% 10,8% 1,3% 7,2% 26,9% 18,0% Väggar Fönster Dörrar Golv Tak Ventilation/luftläckage Avlopp 7% 6% 7% 13% 1% 66% Köpt värme till radiatorer Gratis värme från solinstrålning Gratis värme från personer Gratis värme från apparater Köpt värme till varmvatten Köpt fastighetsel Vädring 5 Några möjliga åtgärder, energibesparing med nuläge som utgångspunkt Typ av åtgärd Beräknad energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig besparing (kr/år), nuvarande energipris Pay off tid (år) Brukstid (år) Besparing under hela åtgärdens brukstid (kr) Blir åtgärden lönsam inom brukstiden? Åtgärd nödvändig pga nuvarande skick? Vägg: utvändig tilläggsisolering 100 mm mineralull, ny putsfasad Vägg: utvändig tilläggsisolering 200 mm mineralull, ny putsfasad Vind: tilläggsisolering vindsbjälklag 200 mm lösull Vind: tilläggsisolering vindsbjälklag 400 mm lösull 8000-17% 10000-21% 2400-5% 3200-7% Fönster: LE-glas invändigt (U-värde 1,8) 2500-5% Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) 4000-8% 5600-12% Ventilation: FTX-system utan lufttätning 300-1% Ventilation: FTX-system med lufttätning 2700-6% Solfångare: behövs ca 10 m2 plansolfångare, ack.tank 3900-8% Injustering av värmesystemet 3900-8% Sänkning av innetemp en grad 3500-7% Värmeåtervinning av duschspillvatten 1500-3% Byte av dörrar (U=0,9) 1600-3% 230 000 2 400 96 40 78800 NEJ JA 250 000 3 000 83 40 98500 NEJ JA 20 000 700 29 40 23600 JA NJA 40 000 1 000 40 40 31500 NEJ NJA 50 000 800 63 30 19400 NEJ NJA 140 000 1 200 117 30 31000 NEJ NJA 170 000 1 700 100 30 43400 NEJ NJA 250 000 100 2500 15 1200 NEJ NEJ 360 000 800 450 15 11200 NEJ NEJ 60 000 1 200 50 30 30200 NEJ NEJ 10 000 1 200 8 15 16200 JA JA - 1 100 0 15 14600 JA NEJ 20 000 500 40 15 6200 NEJ NEJ 80 000 500 160 30 12400 NEJ NJA Solceller ca 70 m2, 10 kwt 8500-17% El 150 000 7 200 63 30 186500 JA NEJ Vägg: utvändig tilläggsisolering 100 mm mineralull, ny putsfasad MERKOSTNAD 8000-17% 80 000 2 400 33 40 223300 JA JA Beräknad investeringskostnad i tabellen ovan avser hela kostnaden för åtgärden. Om en liknande åtgärd behöver vidtas oavsett energibesparingen pga. byggdelens nuvarande skick, bör endast merkostnaden för att välja ett mer energieffektivt alternativ upptas som investeringskostnad. I dessa fall kommer det innebära en avsevärt förbättrad lönsamhet för åtgärden. Detta synsätt är främst tillämpbart för fasad- och fönsterrenoveringar. I tabellens sista rad visas ett exempel på detta avseende fasadrenovering. 3

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby 6 Åtgärdspaket Åtgärdspaket 1 Åtgärd Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Vind: tilläggsisolering vindsbjälklag 200 mm lösull Vägg: utvändig tilläggsisolering 100 mm mineralull, ny putsfasad Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) 2400-5% 10500-22% 14600-30% Byte av dörrar (U=0,9) 16700-34% Injustering av värmesystemet 19000-39% 20 000 230 000 140 000 80 000 10 000 Solceller ca 70 m2, 10 kwt 27500-57% El 150 000 Totalt 27500-57% - 630 000 kr 12 900 Kommentar till åtgärdspaketet: Endast åtgärder på klimatskärm och reglering, samt solceller för elproduktion. Inga åtgärder på ventilation. Viktigt att injustering av värmesystemet görs efter eventuella åtgärder på klimatskalet. Solceller i detta paket avser endast det som kan få plats på byggnadens tak, men större solcellsarea kan monteras om samtliga hus används för ändamålet. Troligen kan totalt ca 250 m2 solceller monteras vilket skulle ge ca 30 MWh el/år. Kan användas för att driva bergvärmepumpen. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 57 W/m 2 Åtgärdspaketet når mer än en halvering, men den totala lönsamheten är dålig. 4

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby Åtgärdspaket 2 Åtgärd Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Vägg: utvändig tilläggsisolering 100 mm mineralull, ny putsfasad 8000-17% Ventilation: FTX-system med lufttätning 10400-22% Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) 16100-33% 230 000 360 000 170 000 Solceller ca 70 m2, 10 kwt 24600-51% El 150 000 Totalt 24600-51% - 910 000 kr 14 600 Kommentar till åtgärdspaketet: Här görs en åtgärd på ventilation; installation av FTX. Energibesparingen med FTX förutsätter att klimatskärmen kan lufttätas till motsvarande ca 0,1 oms/h pga otätheter. Kan göras i samband med tilläggsisoleringen. Troligen är det lämpligast att använda en separat värmeväxlare för ventilation i varje lägenhet eftersom utrymmet att placera ett centralt aggregat är begränsat och byggnaden är liten. Solceller även i detta åtgärdspaket skapar ett nettoöverskott av el. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 55 W/m 2 Även här nås en halvering, med färre åtgärder, men med mycket dålig lönsamhet. 5

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby Åtgärdspaket Egen Åtgärd Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande Sparat energianvändning energislag (%/år) Beräknad investeringskostnad (kr) Tilläggsisolering endast gavlar 100 mm 2800-6% 80 000 Tilläggsisolering vind 200 mm lösull 5300-11% 20 000 Nya fönster (U=1,3) 9700-20% 140 000 Injustering av värmesystemet 12700-26% 10 000 Totalt 12700-26% - Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris 250 000 kr 3 800 Kommentar till åtgärdspaketet: Åtgärder som fastighetsägaren själv har för avsikt att gå vidare med helt eller delvis. På byggnadens gavlar finns ett behov av renovering pga fasadens skick. En samtidig tilläggsisolering ger en viss energibesparing. Investeringskostnaden här avser hela fasadarbetet. Om endast merkostnaden för isoleringen och inte putsskikt hänförs till energieffektiviseringen blir kostnaden betydligt lägre. 7 IR-bilder Köldbryggeverkan ovanför dörr Köldbryggeverkan vid tak/vägg Köldbryggeverkan hörn Spricka i vägg orsakar köldbrygga Luftläckage vid dörr Spricka i vägg orsakar köldbrygga 6

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby 8 Övriga kommentarer Enligt fastighetsägaren finns klagomål på ojämn temperatur i byggnaden. Den bilden bekräftas delvis av den höga uppmätta innetemperaturen i en lägenhet 25,5 grader, men den höga temperaturen uppträder i lägenheten belägen längst bort från värmekällan. Förhållandet brukar vara det omvända. Dock saknas mätningar i övriga lägenheter. För simuleringen har antagits en medelinnetemperatur på 21 grader. Att bestämma kulvertförlusterna kräver noggrannare mätningar, men uppskattningen på 40 MWh/år bygger på antagandet att förlusten är 400 kwh/m år samt att det finns totalt 100 löpmeter kulvert. För fyrarörskulvert byggd före 1975 är den schablonmässiga förlusten ca 700 kwh/m år. Nya PEX-rör har nyligen dragits i befintlig kulvert vilket troligen sänker värmeförlusterna något, men antagandet på 400 kwh/m år kan ändå vara i underkant. Med detta antagande kostar alltså förlusterna ca 12000 kr/år. Eftersom bergvärmepumpen producerar värme som med dagens elpris och givna antaganden kostar ca 0,30 kr/kwh vilket är billigt jämfört med andra energislag - är det svårt att hitta åtgärder som kan anses lönsamma. En injustering av värmesystemet kan dock vara både lönsam och leda till bättre inneklimat. Injustering bör göras med högflödesmetoden då bergvärmepumpen inte producerar värme med tillräckligt hög temperatur för att lågflödesmetoden ska vara tillämpbar. Termostatventiler bör ses över/installeras för att optimera rumstempereringen. I beräkningarna har antagits en10 %-ig besparing av uppvärmningsenergin vid en injustering, men den kan bli ännu högre. 9 Ordförklaringar och förtydliganden A temp Uppvärmd golvarea i m 2 i byggnaden avsedd att värmas till mer än 10 grader. Köpt energi Med köpt energi avses den energi som tillförs byggnaden i form av köpt värme, varmvatten och fastighetsel. De boendes hushållsel inkluderas inte. Hänsyn till hushållselen tas endast schablonmässigt i form av en uppvärmning av byggnaden. Den köpta energin redovisas som faktisk och normalårskorrigerad. I vissa fall är den köpta energin uppmätt och i vissa är den beräknad. Det senare är fallet då en och samma undercentral/värmecentral förser flera byggnader med energi. En fördelning görs då med avseende på Atemp med hänsyn taget till verkningsgrad och eventuella förluster i kulvert och liknande. Byggnadens effektbehov Byggnadens effektbehov avser värmeeffekten som behövs för att kompensera för transmissions- och ventilationsförluster och upprätthålla 21 º C inomhus när utetemperaturen är -22 º C. Internvärme och effektbehovet för tappvarmvatten inkluderas ej. Köldbryggor Byggnadsdelar med lokalt försämrad isoleringsförmåga. Till exempel hörn, anslutningar vägg/golv/tak, loftgångar, balkonger m.m. Köldbryggor påverkar energianvändningen för byggnaden, men är svårbedömda när det inte finns konstruktionsritningar. I de fall då ritningar saknas hanteras köldbryggor endast schablonmässigt i beräkningarna. Normalårskorrigering Eftersom klimatet varierar mellan olika år, görs en korrigering av den uppmätta energiförbrukningen med s.k. normalårskorrigering. Detta innebär att det aktuella årets förbrukning räknas om till att motsvara ett normalår, som är medelvärdet av klimatet på orten under 30-årsperioden 1970-2000. 7

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby Solceller Solceller används för att generera el som kan användas direkt i byggnaden eller säljas ut på elnätet när det finns en överproduktion. Solceller installeras med viss toppeffekt i kw och 1 kw upptar ca 7 m 2. Ska monteras i ca 45 graders vinkel i söderläge för bästa utbyte. Energimängden per år beräknas som 850 installerad effekt i kw. Investeringskostnaden bedöms till 15000 kr/kw. Kostnadsbesparingen har bedömts i form av ett minskat behov av köpt el och att möjligheten finns till nettodebitering. Solfångare Solfångare används för att producera främst varmvatten, men kan också till viss del avlasta värmesystemet. De dimensioneras så att de står för hela byggnadens varmvattenbehov i juni och juli. På årsbasis ger de ca 50 % av energibehovet för varmvatten. Investeringskostnaden bedöms till 6000 kr/m 2 solfångararea. Luftomsättning Luftomsättning är ett mått på hur ofta luften i byggnaden byts ut. Boverket föreskriver att uteluftsflödet ska vara 0,35 l/s m 2 golvarea, vilket motsvarar 0,5 luftomsättningar/timme vid en normal takhöjd på 2,5 m. Kravet gäller vid nybyggnation, men även vid omfattande renoveringar kan det bli aktuellt att kraven uppfylls. FTX-ventilation Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Kräver dragning av ventilationskanaler till varje lägenhet och att klimatskärmen är lufttät. Vid simuleringen av FTX ansätts ett system utan kyla med en luftomsättning på 0,5 oms/timme, inblåsningstemperatur på 18 grader, SFP på 1,0 kw/(m 3 /s) och en temperaturverkningsgrad på 90 %. Investeringskostnaden bedöms till ca 60000 kr/lägenhet exkl. eventuell tätning av klimatskärm för bästa funktion. Spillvattenåtervinning Kan göras centralt på samlingsledning för avlopp eller lokalt vid duschar/badkar. I simuleringen har antagits att endast duschspillvattenåtervinning installeras och att den minskar energibehovet för varmvatten med 20 %. Dock behövs en del underhåll i form av rengöring för att inte denna typ av värmeväxlare ska tappa effektivitet. Investeringskostnaden bedöms till ca 5000 kr/lägenhet. Injustering av värmesystem Vid vattenburna värmesystem är det viktigt att hela radiatorsystemet är justerat så att rätt flöden fås i alla rör och radiatorer, så att radiatorerna fungerar som avsett. Om så inte är fallet kan inomhustemperaturerna variera på olika ställen i byggnaden, ofta med klagomål på inneklimatet och hög energiförbrukning som följd. Om förändringar gjorts i fastigheten i form av t.ex. tilläggsisolering, byte av värmekälla, nya termostatventiler m.m. bör man göra en ny injustering. Genom att injustera värmesystemet kan man ofta spara 10-15 % av energin till uppvärmningen på årsbasis. Isoleringsluckor över fönster En metod som i Sverige inte är särskilt beprövad. Innebär att fönstren täcks med isolerande luckor nattetid för att minska värmeförluster då behovet av dagsljus ändå inte föreligger. Minskar också behovet av kyla och vädring under den tid på året då solinstrålningen är hög. Då tekniken inte är så utspridd finns få studier på den energimässiga besparingen, men för simuleringen har ansatts att fönstren täcks med motsvarande 50 mm tättslutande cellplastisolering nattetid. Kostnaden för denna åtgärd har ej uppskattats. Individuell mätning och debitering, IMD Ett alternativ för minskad energianvändning är att införa individuell mätning och debitering av värme och/eller varmvatten för varje lägenhet (IMD). Detta är en åtgärd som skapar incitament för varje hyresgäst att hushålla med energin. IMD av värme är fortfarande något problematisk då värmebehovet styrs till stor del av byggnadens utformning och endast till en liten del av hyresgästens egen påverkan, men det finns 8

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby fungerande system på marknaden som hanterar detta. IMD av varmvatten däremot är enklare, eftersom varmvattenförbrukningen till största del styrs av hyresgästen själv. Studier visar att IMD av varmvatten kan minska varmvattenenergianvändningen mellan 15 30 % Det finns system för detta där investeringskostnaden endast är ca 1000-1500 kr/lgh och där den årliga driftkostnaden uppskattas till ca 100 kr/lgh. Det gör att IMD av varmvatten i många fall är lönsamt. Noggrannare beräkningar av detta har inte gjorts. Informera de boende Inom ramen för denna rapport har inte behandlats vad som kan göras av de boende själva för att minska energianvändningen i byggnaden. Många åtgärder som kan vidtas av de boende kommer dem själva till del i form av en minskad förbrukning av hushållsel, såsom byte till energisnål belysning, att helt stänga av hushållsapparater och hemelektronik i standbyläge, rätt temperaturer i kyl och frys m.m. När det gäller hushållens behov av värme och varmvatten står ofta du som fastighetsägare för kostnaden och således kan det vara en idé att informera hyresgästerna om olika möjligheter för att spara energi och skapa incitament för hyresgästerna att minska sin förbrukning. Det kan vara åtgärder som att dra för gardiner och persienner för fönstren nattetid, inte placera möbler framför radiatorer, inte diska under rinnande vatten, tvätta fulla maskiner och lufttorka tvätten istället för att använda torktumlare, ta korta duschar istället för att bada m.m. Priser och lönsamhetsbedömning Till grund för kostnadsberäkningarna ligger priserna som anges i Sektionsdata ROT 2011 (Wiksells Byggberäkningar AB), tidigare studier samt uppskattade marknadspriser. Alla priser anges exkl moms och inkluderar inte kostnader för projektering, myndighetsavgifter, anslutningsavgifter och liknande. Priserna ska ses som mycket ungefärliga eftersom en renovering måste projekteras olika från fall till fall och beror mycket av byggnadens beskaffenhet, planlösning m.m. Antaganden om nuvarande priser på energi, exkl moms, har gjorts enligt följande: Pris el: 0,85 kr/kwh Pris fjärrvärme: 0,50-0,60 kr/kwh (beroende på leverantör) Pris pellets: 0,40 kr/kwh Pris eldningsolja: 1,05 kr/kwh För lönsamhetsberäkningarna i rapporten har antaganden gjorts enligt följande: Reell kalkylränta: 6 % Reell årlig energiprisökning el och olja: 5 % Reell årlig energiprisökning fjärrvärme och pellets: 3 % Brukstiden för åtgärderna har satts enligt nedan: Åtgärder klimatskärm (utom fönster/dörrar): Åtgärder fönster/dörrar, solceller/solfångare: Fastighetstekniska installationer/regleråtgärder: 40 år 30 år 15 år Internräntediagram från BELOK Totalverktyg har använts i rapporten för att åskådliggöra den långsiktiga lönsamheten i investeringarna. Diagrammet visar den totala internräntan för åtgärdspaketen. Kriteriet för lönsamhet är att internräntan överstiger den antagna korrigerade kalkylräntan, som beräknas som reell kalkylränta minus reell årlig energiprisökning. Mer information om verktyget finns på www.belok.se. Hänsyn har inte tagits till ökade underhållskostnader till följd av en åtgärd. Observera att åtgärdspaketen endast är exempel och inte optimerade för att erhålla maximal lönsamhet eller energibesparing. 9

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Allén 5, Gästrike-Hammarby Felmarginal Det är viktigt att ha i åtanke att flera olika faktorer påverkar noggrannheten i beräkningarna och hur pass väl de kommer överensstämma med en eventuell verklig åtgärd i byggnaden för att minska energianvändningen. Uteklimatets variationer och beräkningsmässiga korrigeringar av klimatet, slumpmässigt varierande parametrar såsom personnärvaro, förbrukning av hushållsel och varmvatten är parametrar som har en stor osäkerhet. Osäkra siffror på tillförd energi till byggnaden medför också att datormodellerna är svåra att validera mot uppmätt data, exempelvis vid kulvertförsörjning av flera byggnader från samma värmecentral med okända förluster i pannor och kulvertar. I många fall är också underlagen i form av ritningar osäkra eller bristfälliga, vilket gör att antaganden gjorts gällande t.ex. väggars uppbyggnad, markkonstruktion och köldbryggor. De datormodeller som har byggts och ligger till grund för beräkningarna överensstämmer väl med fastighetsägarnas uppgifter på uppmätt förbrukning i de flesta fall. Dock gör osäkerheten i de värden som används i datormodellen att det finns en felmarginal i beräkningarna som man bör ha i åtanke inför en eventuell renovering. för Energiprogramvaran BV 2 har använts för att simulera energibesparingen hos olika renoveringsåtgärder. Det främsta syftet med förslaget är utbildning om och informationsspridning kring potentialen för energibesparingar i flerbostadshus och rapporten ska därför ses som översiktlig och vägledande inför en eventuell renovering. 10

BILAGOR

Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller används! Det går att spara mycket pengar på att investera i energibesparande åtgärder bara man vet hur. Det här är en kort introduktion till grundläggande begrepp inom energianvändning i byggnader. Om projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn (EKG-F) Projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn drivs av Länsstyrelsen i Gävleborg i nära samarbete med Högskolan i Gävle med medel från bl.a. Energimyndigheten. Projektet pågår under 2012 och syftet är att ta fram förslag på energi och kostnadseffektiva renoveringslösningar av tio flerbostadshus spridda i länets kommuner. EKG-F ska bidra till att öka den praktiska kunskapen i regionen för en fortsatt energieffektivisering i fastighetssektorn. Grundläggande om energianvändning i byggnader Husen vi bor i kräver en hel del energi för sin drift. Både i form av uppvärmning av rummen vi vistas i och av vårt varmvatten, men också i form av el för att driva all vår elektriska utrustning som till exempel belysning, kyl och frys, TV och datorer. Av all energi som vi använder i Sverige går nästan 40 % till våra bostäder. Effekt och energi Skillnaden mellan begreppen effekt och energi är viktig att känna till. Effekten kan beskrivas som styrkan på en apparat som använder eller genererar någon form av energi. Exempelvis ett värmeelement, brödrost eller en motor. Energi är effekten gånger den tid som effekten verkar. Effekt mäts oftast i enheten watt (W) eller kilowatt (kw). En kilowatt är tusen watt. Energi mäts vanligen i enheten kilowattimmar eller förkortat: kwh. I stora byggnader med hög energianvändning kan det bli aktuellt att använda megawattimmar i stället, förkortat MWh. En megawattimme är tusen kilowattimmar. En kilowattimme motsvarar exempelvis energin som åtgår för att ha en hårtork igång i en timme. Enheten kwh används oavsett om det handlar om energi i form av el eller energi i form av värme. 1

Leverantörer av el och värme tar betalt för antalet förbrukade kilowattimmar, och priset varierar beroende på vilken källa som genererar energin. Energi förekommer i flera olika skepnader, energiformer. De vanligaste energiformerna som förekommer när det gäller byggnader är värmeenergi och elektrisk energi. Man brukar också tala om energikvalité. Energiformer med hög energikvalité är energi som lätt kan omvandlas till en annan energiform. Elektrisk energi har hög energikvalité eftersom den enkelt kan göras om till exempelvis värmeenergi eller mekanisk energi med små förluster. Värmeenergi har låg energikvalité den är svår att omvandla till någon annan energiform. Energin i balans Energi kan inte skapas eller förstöras, utan bara omsättas i andra energiformer. Den totala mängden energin i ett system bevaras. Vad som är systemet i detta fall väljer man oftast själv, men det faller sig ganska naturligt att se en hel byggnad som ett system när man studerar energianvändning i hus. Vad ovanstående princip egentligen säger är att all tillförd energi är lika med all energianvändning i en byggnad. Det betyder att man med kännedom om den energi som tillförs en byggnad i form av värme och el, kan man ta reda på var energi tar vägen i form av förluster. Förluster sker genom att värme överförs till omgivningen via byggnadens väggar, tak, fönster, dörrar och golv. Dessutom försvinner en del av värmen med ventilationsluften, otätheter i byggnaden och med avloppsvattnet. Den största drivkraften som bestämmer hur stora förlusterna blir, är skillnaden mellan inne och utetemperatur. Byggnadens värmesystem Den energi som vi tillför byggnaden kommer från husets värmesystem. Det kan vara via t.ex. fjärrvärme, eldning av olja eller pellets i en panna, eller en värmepump. 2

Används någon av dessa fördelas värmen ut i husets lägenheter via ett vattenburet radiatorsystem. Om man istället har direktverkande el är radiatorerna eldrivna. Vi får också energi som genereras inne i byggnaden. Personerna som bor i huset alstrar nämligen värme, liksom de apparater som finns i huset. Dessutom får vi ett visst tillskott av energi från solen när den lyser på byggnaden och in genom fönstren och då värmer upp huset. Dessa tillskott av energi, som inte kostar något, brukar man helt enkelt kalla för gratisenergi. Mängden energi som går åt för att värma upp ett hus beror bland annat på skillnaden mellan inom -och utomhustemperatur. Under vinterhalvåret när det är kallt ute kommer mer energi att överföras genom klimatskalet till omgivningen och alltså måste vi då tillföra mer energi till husets värmesystem för att kompensera för de ökade energiförlusterna. Det omvända gäller givetvis under sommarhalvåret, då husets värmesystem många gånger helt kan stängas av. Eftersom vårt klimat i landet skiljer sig en hel del åt i norr och söder, kommer ett hus i Kiruna behöva mer tillförd energi än samma hus i Malmö. För att få jämförbara siffror på energiförbrukningen som är oberoende av vilket klimat som råder under olika tidsperioder (det kan ju exempelvis vara betydligt kallare ett visst år än det normalt sett är), brukar man använda s.k. normalårskorrigering. Byggnadens klimatskal Med byggnadens klimatskal eller klimatskärm menar man dess ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar. Kort sagt de delar av huset som angränsar mot uteklimatet. Ett tätt och välisolerat klimatskal minskar värmeavgivningen från byggnaden till omgivningen. Denna typ av värmeförlust brukar kallas byggnadens transmissionsförluster. Klimatskalets förmåga att innesluta värme i byggnaden brukar man beskriva med ett U-värde. Ett lågt U-värde betyder att isoleringsförmågan är bra. Man eftersträvar alltså låga U-värden på de byggnadsdelar som utgör klimatskalet. Ett äldre 2-glas fönster har ett U-värde runt 3. Ett nytt 3-glas energifönster kanske har ett U-värde runt 1 och släpper alltså ut 70 % mindre värme än ett äldre fönster. En viktig aspekt att studera i klimatskalet är köldbryggor. Köldbryggor uppkommer där en konstruktionsdetalj, exempelvis en balk, har kontakt med den kalla utsidan utan att något isolerande material ligger emellan. Då leds värmen ut ur byggnaden via köldbryggan. Det är exempelvis vanligt att man får köldbryggor vid fönster och dörrar samt vid infästningar av balkonger. Ventilation Ventilation är viktigt för att få en god omsättning av luften i en byggnad. Det behövs för att bortföra luftföroreningar och fukt och att tillföra frisk luft in i huset. Ventilation kan utformas på olika sätt. De vanligaste typerna är självdrag (S), frånluft (F) och från och tilluftsventilation (FT). De två sista kan utföras med eller utan återvinning av värmen. Vilken typ av ventilation som finns i byggnaden påverkar också energianvändningen. Den vanligaste typen i äldre hus är självdragsventilation. Här används inga kanaler eller fläktar för att styra luftflödena, utan luften kommer in genom håligheter i klimatskalet och via särskilda luftdon. Nackdelarna med självdrag 3

är att luftflödet inte kan styras och är därför svårt att kontrollera. Luftmängden varierar mycket beroende på utetemperaturen och vindförhållanden. Dessutom har luften som kommer in samma temperatur som uteluften, vilket gör att den måste värmas till rumstemperatur. Det kräver energi. Däremot så kräver självdrag ingen elektrisk energi för att driva ventilationsfläktar. I de andra ventilationstyperna, F och FT, har man särskilda ventilationskanaler och fläktstyrda luftflöden. I F-ventilation suger man ut luft från rummet och ny frisk luft sugs då in genom tilluftsdon i klimatskalet hål i väggarna. I FT-ventilation suger man ut luft ur rummet samtidigt som man blåser in ny frisk luft via särskilda tilluftskanaler. Man får en god kontroll över ventilationen och luftomsättningen och luftflödet påverkas inte i samma grad av yttre förhållanden. Ofta kompletterar man FT-ventilationen med s.k. värmeväxlare i nyare installationer. Det innebär att man återvinner värmen som finns i rumsluften som sugs ut och för över den till den kalla, inkommande uteluften. Det gör att uteluften inte behöver värmas lika mycket och då sparar man energi. Varmvatten Det går åt en hel del energi för att värma det varmvatten vi använder i hushållen. Varmvattnet ska hålla en temperatur i intervallet 50-65 C för att undvika risk för tillväxt av bakterier och risken för skållning. Det ska då värmas från kallvattentemperatur som kan vara i storleksordningen 4-20 C. Ju varmare kallvattnet är desto mindre energi går åt för att värma det. Sätten för hur varmvattnet värms upp varierar. Det kan vara via fjärrvärme, ackumulatortank kopplad till eldningspanna, eluppvärmd varmvattenberedare eller solfångare. El När det gäller användningen av el i flerbostadshus brukar man skilja på fastighetsel och hushållsel. Fastighetsel är den el som används till belysning i gemensamma utrymmen, exempelvis entré och trapphus, drift av cirkulationspumpar för värmesystemet och fläktar i ventilationssystemet. Hushållsel är den el som förbrukas i hushållen, dvs. kyl och frys, spis, TV m.m. Specifik energianvändning För att enkelt kunna jämföra olika byggnaders energiprestanda med varandra oavsett hur stor byggnaden är, brukar man använda måttet specifik energianvändning eller energiprestanda. Det är byggnadens energianvändning i kwh delat med byggnadens uppvärmda boarea i kvadratmeter. Enheten för specifik energianvändning blir alltså kwh/m 2. Boverket har i sina byggregler, BBR, satt upp krav för hur hög den specifika energianvändningen får vara när nya hus byggs idag. I Gävleborgs klimatzon får värdet numera vara högst 110 kwh per kvadratmeter. I den ändring av BBR som började gälla 1/1 2012 skärptes kraven på energiprestanda (var tidigare 130 kwh/m2) och dessutom har krav införts även vad gäller ombyggnationer. I genomsnitt används i Sveriges flerbostadshus 158 kwh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten. I Gävleborg är siffran 164 kwh per kvadratmeter, vilket alltså innebär att vårt läns flerbostadshus har högre energiförbrukning än riksgenomsnittet. 4

Minska energianvändningen Det finns en hel del åtgärder som kan vidtas för att spara energi och pengar i flerbostadshus. Det är inte omöjligt att energiförbrukningen kan halveras med rätt åtgärder! Väl utförda åtgärder minskar också utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten, så det finns även en miljömässig vinst i att energieffektivisera. Eftersom varje byggnad är unik så kan det vara svårt att säga generellt vilken sparpotential som finns i olika typer av åtgärder. Man måste bedöma varje byggnad individuellt för att kunna beräkna vilka åtgärder som lämpar sig för just den byggnaden. Det är också viktigt att åtgärder görs i rätt ordning. Det är till exempel ingen idé att först justera in värmesystemet om man planerar att tilläggsisolera. När vi besöker era fastigheter kommer vi se på möjligheterna att genomföra en rad olika åtgärder och dessutom bedöma hur åtgärderna samverkar med varandra. Vi kommer också räkna på de ekonomiska vinsterna av att genomföra åtgärderna. Vad gör vi på platsbesöken? Vid platsbesöken kommer vi mäta och observera en rad olika aspekter. Vi gör exempelvis: Mätning av inne och utetemperaturer Termografering med värmekamera för att upptäcka bristfällig isolering, köldbryggor m.m. Trycksättning av rum för att mäta otätheter i klimatskalet Mätning av luftflöden med hjälp av s.k. spårgasteknik Observationer av skick på fönster, dörrar, fasad, vinds -och markkonstruktion Observationer av ventilationssystem; kanaler, fläktar m.m. Observationer av skick på värmesystem; panna/undercentral, cirkulationspump, radiatorer och rördragning. Inför platsbesöken underlättar det om vi får information om byggnaden i form av: Ritningar Förbrukning av el och fjärrvärme de senaste två åren Förbrukning av olja/ved/pellets vid eldning i egen panna de senaste två åren Förbrukning av varmvatten de senaste två åren. Om det saknas: kallvattenförbrukning istället. Information om redan genomförda renoveringar Säkerställ tillgång till minst en lägenhet vid besöksdagen Mer information och lästips På nedanstående länkar finns mycket bra och nyttig information om energianvändning i byggnader. www.energimyndigheten.se www.energiaktiv.se www.boverket.se www.renoveraenergismart.se www.energiradgivarna.com www.energieffektivabyggnader.se 5

Anteckningar från platsbesök - Gästrike-Hammarby 28/2 2012 RADHUSLÄGENHETEN, ALLÉN 5 BYGGNADEN UTVÄNDIGT Markkonstruktionen. Initial markplatta har tilläggsisolerats med 50 mm markskiva (mineralull) och därefter har ett tunt skikt betong gjutits ovanpå. Plastmatta har satts ovanpå. Fönster består av kopplade 2-g fönster träbågar/träkarmar. Vindsbjälklaget har 20 cm mineralull (konstruktion som i L-husets lgh). I vindsutrymmet mättes 10 C, 630 ppm oh RH 53,3 %. Marklutning ner mot hus, asfaltyta intill fasad, växter mot vägg Tak tegelpannor, ok skick Ingen takfot på kortsidor, försvårar tilläggsisolering 2-glasfönster på de flesta. Gammal isolerruta i stora fönster, delvis läckage Planerad för rivning innan fastigheterna köptes av Ribacken AB 1990. Ej K-märkt?? Kallförråd mellan L-byggnad och café där kulvert löper i vägg med isolering. Inget anmärkningsvärt värmeläckage. 9 borrhåll för bergvärme, under nybyggda garage LED-belysning i garage samt motorvärmare, går på samma elcentral som Berg-VP Vindsbjälklaget består av (underifrån räknat): träbaserad board (tjocklek okänt, max 10 mm), spontat plank (tjocklek okänt) och 200 mm mineralull (försedd med vindskyddande papp). Yttertak av råspont, takpapp och betongtakpannor. Yttertaket i gott skick. BYGGNADEN INVÄNDIGT Spaltventil i två av fönstrena (v-rum/sov). Lufttätheten det finns en genomgående spricka (synlig utifårn från golv till tak) längs med anslutning mellanvägg/yttervägg i WC. Kraftig luftläckage. Spisfläkt har imkanal. Omslutande area lägenhet - låghus: 155,9 m2 Lägenhetsvolym: 109,2 m3 Soligt, lätt vind, 6 grader på fm, 9 grader på em VÄRMECENTRALEN Cirk pump Grundfos 25-80 180 (inställd läge III = 165 W) försörjer gamla stammar (lgh i L- huset). Framledning 40 C och retur 28 C @ 7,7 C ute. Cirk pump till kaféet etc (nydragna PEX-rör i gamla fjärrvärmen), Grundfos UPE 25-80 180 inställd på halvfart min 40 W, max 250 W. Framledning 38 C, retur 28 C. VVC cirk pump UPE 25-60 180 halvfart, min 40 W, max 100 W. Varmvatten framledning (tank) 55 grader OK Cirkulationspump låghusdel till på kulvert 250 W max, inställd på ca 50% Framledning kulvert låghus: 44 grader (utetemp +5 grader) Retur kulvert från låghus: 31 grader (lågt flöde -> hög tempdiff, höja flödet dvs höj pumpens effekt kan vara en åtgärd?) VVC framledning: 42 grader/47 grader (olika husdelar). Lågt? Berg-vp: IVT Greenline F55 (kallas E21) Drifttid enligt meny 17100 timmar, Tillskott 4138 tim (elpanna??) Elpanna som spets/backup: 88 kw som regleras in i 6 kw-steg. Dess c-pump: 100 W max VVB (Grön) 9 kw, 500 l 2-rörsystem, endast termostater på en handfull radiatorer, annars TA-vred.

Indata till simulering Gästrike Hammarby Använd programvara: BV2 2010 Parameter Värde Enhet Atemp 188 m2 Genomsnittlig takhöjd 2,4 m2 Antal plan 1 st Uppvärmd volym 451 m3 Klimatdata, ort Gävle - Varmvatten 7,9 MWh/år Byggnadens termiska vikt Medel - Byggnadens medelinomhustemperatur 21 ºC Area vägg söder (inkl fönster och dörrar) 70 m2 Area vägg öster (inkl fönster och dörrar) 26 m2 Area vägg väster (inkl fönster och dörrar) 26 m2 Area vägg norr (inkl fönster och dörrar) 70 m2 Genomsnittligt U-värde vägg 0,66 W/m2ºC Area fönster söder 22,2 m2 Area fönster öster 0 m2 Area fönster väster 0 m2 Area fönster norr 4,92 m2 Glasandel fönster 85 % G-värde fönster (innan solavskärmning) 0,76 - Genomsnittligt U-värde fönster 2,5 W/m2ºC Area dörr söder 7,9 m2 Area dörr öster 0 m2 Area dörr väster 0 m2 Area dörr norr 7,9 m2 Genomsnittligt U-värde dörrar 2 W/m2ºC Area tak 188 m2 Genomsnittligt U-värde tak 0,2 W/m2ºC Area mark/grund 190 m2 Genomsnittligt U-värde mark/grund 0,33 W/m2ºC Årsmedeltemperatur för grundberäkning 4 ºC Byggnadens medelluftomsättning 0,33 oms/h Forcerad ventilation/hygienventilation 0 l/s U A-värde för linjära köldbryggor 23,92 W/ºC Byggnadens medelluftomsättning pga luftotäthet (vid FTX) 0,2 oms/h Värmetillskott från personer 2,36 W/m2 Värmetillskott från apparater (hushållsel) och varmvatten 2,4 W/m2 Resulterande UA-värde 322 W/ºC Summa omslutande areor 570 m2 Um 0,565 W/m2ºC

MÄTRAPPORT Högskolan i Gävle Objekt: Allén 1 start: 2012-02-28 stop: 2012-04-02 mättid [h] 816 luftens lokala rumsspecifikt temp rel. fukt. rum rum nr medelålder [h]*) luftflöde [h -1 ]*) [ C] [% RH] sov 2 1 3.19 0.31 ±0.03 sov 1 2 3.23 0.31 ±0.03 vdr 3 3.14 0.32 ±0.03 hall 4 2.94 0.34 ±0.03 kök 5 2.74 0.36 ±0.04 bad 6 tot. vent. flöde [m³/h] 50 ±4 medelålder [h] 3.07 spec. luftflöde [h -1 ]*) 0.33 ±7% rel. luftfuktighet [%] - medeltemperatur [ C] 25.5 0.5 rumsspecifikt luftflöde [h -1 ] 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 1 2 3 4 5 6 rum nummer *) Det rumsspecifika luftflödet (sort: rumsvolymer per timme [h -1 ]) definieras här som det inverterade värdet av luftens lokala medelålder, vilken är den storhet som mäts med den passiva spårgasmetoden. Den lokala medelåldern anger hur gammal luften i ett rum i genomsnitt är. Det totala specifika ventilationsflödet motsvarar i stort sett det gamla begreppet "luftomsättning".

MÄTRAPPORT Högskolan i Gävle Objekt: lgh 50, 1004 start: 2012-02-28 stop: 2012-04-02 mättid [h] 820 luftens lokala rumsspecifikt temp rel. fukt. rum rum nr medelålder [h]*) luftflöde [h -1 ]*) [ C] [% RH] sov 1 1.72 0.58 ±0.06 vdr 2 1.64 0.61 ±0.06 kök+hall 3 1.83 0.55 ±0.05 bad 4 tot. vent. flöde [m³/h] 59 ±3 medelålder [h] 1.74 spec. luftflöde [h -1 ]*) 0.57 ±6% rel. luftfuktighet [%] - medeltemperatur [ C] 21.9 rumsspecifikt luftflöde [h -1 ] 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Kommentar: Tidpunkt för start saknas. Tid 12:00 har antagits. 0.0 1 2 3 4 rum nummer *) Det rumsspecifika luftflödet (sort: rumsvolymer per timme [h -1 ]) definieras här som det inverterade värdet av luftens lokala medelålder, vilken är den storhet som mäts med den passiva spårgasmetoden. Den lokala medelåldern anger hur gammal luften i ett rum i genomsnitt är. Det totala specifika ventilationsflödet motsvarar i stort sett det gamla begreppet "luftomsättning".

INSERT COMPANY LOGO Building Air Leakage Test Results In Compliance with Swedish European Norm EN13829 - Sweden

Building Details Building Address: Kalle Mattsson Allén 5D Gästrike Hammarby Test technician: SL Test company: University of Gavle Elevation: 80 m Height above ground: 5 m Building Volume, V: 109.2 m³ Total envelope area, A T BAT 155.9 m² Floor Area: 45.5 m² Building exposure to wind: Partially protected building Accuracy of measurements: 10% Testing Details Fan Model: Retrotec 2000 Fan SN: FN2000250 Gauge Model: DM-2 Gauge SN: 206981 Depressurize set Date: 2012-02-28 Time: 16:07 to 16:24 Environmental Conditions: Barometric Pressure: 101.3 KPa from Stand. temp. and pressure. Wind speed: Temperature: 2: Light breeze Initial: indoors 19 C outdoors 9 C. Final: indoors 19 C outdoors 9 C. Test Data: 10 baseline pressures taken for 20 sec each. 10 induced pressures taken for 20 sec each. Baseline, initial [Pa] Induced Pressure [Pa] Baseline, final[pa] Door Fan Pressure, [Pa] Total flow, V r [l/sec] Corrected flow, V env [l/sec] 0.45-0.52-0.57-0.54-1.14-0.68-0.59-0.59-0.86-0.17-15.1-19.8-25.2-30.3-34.9-39.9-44.8-49.7-55.3-60.1 0.84 0.02-0.69-0.41-0.67-0.08-0.14-0.51-0.52-0.46 17.3 24.6 34.3 41.3 49.5 62.3 71.8 81.1 94.1 101.8 43.23 52.15 62.27 68.66 75.49 85.44 92.03 98.05 106.0 110.4 41.68 50.28 60.0 4 66.19 72.79 82.37 88.72 94.53 102.2 106.4 Error [%] 0.2% 0.0% 1.2% -1.6% -1.8% 1.3% 0.9% 0.2% 0.6% -0.9% Baseline pressure Averages: initial [Pa] P 01-0.52, P 01- -0.63, P 01+ 0.45 final [Pa] P 01-0.26, P 01- -0.43, P 01+ 0.43

Building Gauge Pressure Building Gauge Pressure vs. Flow

Depressurize Test Results Correlation, r [%] Intercept, Cenv [m 3 /h.pa n ] Intercept, CL [m 3 /h.pa n ] Results 99.94 95% confidence limits 6.750 6.295 7.235 6.8380 6.380 7.330 Air flow at 50 Pa, V50 [m 3 /h] Air changes at 50 Pa, n50 [/h] Permeabilit y at 50 Pa, q50 [m 3 /h.m 2 ] Results 95% confidence Uncertainty 96.55 95.45 97.65 +/-0.0114 3.180 2.860 3.505 +/-0.1007 0.619 0.557 0.682 +/-0.1006 Slope, n 0.6767 0.6572 0.6963 Specific Leakage at 50 Pa, w50 [m 3 /h.m 2 ] 2.122 1.908 2.335 +/-0.1006 Combined Test Data Results 95% Confidence Interval Uncertainty Air flow at 50 Pa, V50 [l/s] 96.55 95.45 97.65 +/-0.0114 Air changes at 50 Pa, n50 [/h] 3.180 2.860 3.505 +/-0.1007 Permeability at 50 Pa, q50 [l/s.m 2 ] 0.619 0.557 0.682 +/-0.1000 Specific leakage at 50 Pa, w50 [l/s.m 2 ] 2.122 1.908 2.335 +/-0.0110 Test Notes: (add notes here)

Ralph Erskine, född 24 februari 1914 i London, död 16 mars 2005 på Ekerö, var en brittisk-svensk arkitekt, som fick professors namn 1999. Ralph Erskine var en av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur under en stor del av 1900-talet. Hans arbete i Skandinavien uppmärksammades även internationellt. Ralph Erskine studerade den svenska funktionalismen inom arkitektur och formgivning. Speciellt uppmärksammade han Stockholmsutställningen 1930. Han fångades av välfärdssamhällets tankegångar och av det nära sambandet mellan formgivning, arkitektur och socialt ansvarstagande. Erskine är mannen bakom Allhuset på Stockholms Universitet och läppstiftet i Göteborg och var således van vid stora projekt, men Hammarby är något i hästväg! Skapandet och byggandet av Hammarby pågick i över 20 år, till slutet av 60-talet och står kvar i princip oförändrat än idag. På 40-talet växte Storvik Sulfit AB:s massafabrik i Hammarby så det knakade och man behövde någonstans att husera alla de anställda. Det stora arbetet med att rita den nya fabriken, direktörsvillan, arbetarbostäderna och vattentornet blev Ralph Erskines uppgift. 27 september 2007 skriver SvD Kultur så här: Efter andra världskriget ritade funktionalisten och arkitekten Ralph Erskine ett helt samhälle i Gästrikland där allt cirkulerade kring en enda arbetsgivare. Det skulle vara folkhemsdrömmen i ett miniformat. När fabriken lades ner avfolkades orten. Visst måste det ha varit som en Sim City-dröm för unge Ralph Erskine (1914-2005) att få sätta tänderna i det lilla brukssamhället i västra Gästrikland i slutet av 1940- talet. Två mil sydväst om Sandviken och sex kilometer söder om Storvik fick han rita allt från grunden, helt efter sin egen vision - precis som i det populära dataspelet. Generalplanen, kedjehusen, fabriken, radhusen, pensionärsbostäderna, tjänstemannavillorna, vattentornet, hyreshuset och bensinmacken - rubb och stubb har samma arkitekt. Ett folkhemsbygge som en ung och hungrig nyskapande arkitekt fick utforma efter sina estetiska ideal mellan åren 1947 och 1968. - Kontrasterna på arbetena var enorma, Erskine ritade allt. Från den stora massafabriken ner till minsta träförråd, säger Martin Åhrén som är projektledare på Länsmuseet Gävleborg och mannen bakom en dokumentation av den lilla

Erskinestaden Gästrike-Hammarby. Ett bokprojekt som har den talande titeln Det nerlagda mönstersamhället. Det var när Storvik Sulfit AB:s massafabrik i Gästrike-Hammarby växte och produktionen tog fart efter andra världskriget som ägarna blev alltmer beroende av att förbättra bostadssituationen för sina arbetare och tjänstemän. Expansionen och nyanställningarna ledde till fler och större behov av bostäder, affärer och allmän service. Och eftersom fabrikens förvaltare Elof Nilsson var bekant med arkitekt Anders Tengbom så tog han kontakt med honom. Men Tengbom var allt för upptagen för att ta uppdraget och rekommenderade i stället vännen Ralph Erskine. - Upplevelsen är total, allt är enhetligt och hänger ihop med det gamla. Lättbetong och puts från 1940-talet känns helt naturligt tillsammans med herrgården från 1800- talet. Makten kontra arbetarbostäderna är aldrig hotfull, faktum är att de gamla bruken tog ett stort ansvar för människorna som levde här. Senare bryts allt det sociala ansvaret som arbetsgivaren tog upp och lämnas över till kommunerna, säger Martin Åhrén. Erskinefastigheterna i Hammarby har aldrig stått övergivna, så förfallet har aldrig kunna ta över och rasera kulturhusen. Några större på- och tillbyggnader som förfulat har heller aldrig ägt rum och några konflikter mellan de boende om att få bygga om och till har aldrig hotat de kulturhistoriska intressena. - Men man bör vara medveten om vad man flyttar till när man köper ett hus i Gästrike-Hammarby. Jag upplever att alla bybor är väldigt stolta och medvetna om sin närmiljö och sina Erskinehus, säger Martin Åhrén. En av de stolta och medvetna 565 invånarna heter Mats Mattsson, byggkonsult till yrket och engagerad medlem i byalaget i Hammarby. - Jag blev förälskad i de här husen första gången jag såg dem, säger han när vi går omkring i Villervallan, Kedjehusen och Långbo som de tre dominerande husgrupperna heter. Mattsson köpte det Erskineritade Centrumhuset, som byggdes 1967, av kommunens fastighetsbolag Sandvikenhus under 2006. Sandvikenhus hade då lämnat in en ansökan om rivningslov för hyreshuset och dess tolv tvårumslägenheter. Från slutet på 60-talet och in på 90-talet fanns även en butik, post och distriktssköterska i lokalerna på nedre plan. De senaste tio åren har huset till stor del varit övergivet. - Jag kunde bara inte låta dem riva huset, det var ju inget större fel på det heller, berättar Mats Mattsson som fick köpa huset för i det här fallet futtiga 300 000 kronor. Upprustningen är nu i full gång och i dag har han sitt kontor på nedre plan och i ett av de större utrymmena görs plats för en permanent Erskineutställning. Lägenheterna blir till ettor, tvåor och treor. I dag är alla utom två uthyrda och ryktet spred sig så snabbt att Mattsson inte behövde annonsera för att få dem uthyrda. En lägenhet längst upp återställs så som den såg ut i slutet av 60-talet vad gäller inredning och möblemang.

Månadshyran ligger på 3 500 kronor men då ingår en båtplats i Gavelhytteån, som rinner några hundra meter därifrån. På ett sätt tar Mats Mattsson samma ansvar som fabrikörerna förr i bruksorterna. - Det finns en enorm tillgång i miljön här och om fabriken tidigare var det viktiga för Hammarby och Erskinehusen bara något för arbetarna att bo i så är husen nu huvudattraktionen och vår livlina. Det måste vi utnyttja för att få byn att leva igen. Hit till lägenheterna flyttar de lite äldre som inte orkar sköta sina hus längre och så tar deras barn över deras hus här i stället, så förnyar vi och fyller på befolkningen i byn. På så sätt tar jag väl socialt ansvar, säger Mats Mattsson. Dagis och skola finns redan och nu hoppas byborna att kommunen och Stora Enso, som är de stora markägarna, ska stycka av och sälja tomter för nybyggnation intill Gavelhytteån för att kunna få byn att växa ytterligare. I oktober 2006 samlades här ett 30-tal arkitekter, byggare och forskare från hela Europa för att diskutera möjliga idéer för att kunna bevara och utveckla mönstersamhället. - Mötet var i första hand ett sätt för oss att lyfta Erskinehusen i Gästrike-Hammarby från en lokal nivå och göra det till en större fråga. Att skapa ett nationellt och internationellt nätverk kring Erskine. Vi ska också gå igenom samtliga hus och ta fram gamla ritningar och försöka få fram en skötselhandbok för att trygga husen, säger Gunnar Ärnström, EU-samordnare på Sandvikens kommun, som hoppas att Erskinehusen på sikt skapar kulturturism till den lilla avfolkningsorten. ANDERS SUNDIN Reporter SvD Kultur