Lyssna! En festivalrapport
Innehållsförteckning Festivalen på nätet www.vgregion.se/listentotheworld Där hittar du denna skrift som PDF på både svenska och engelska samt fördjupande material om festivalen. Fotografer Karin Birkedahl: 9 (upptill). Steve Larsson: 7 (upptill). Peter Lloyd: framsida, 2, 5, 13, 17, 18 (nedtill), 21. Chinaski Nymark: 25. Studio Seek: 14 (nedtill). Maria Stålhammar: 7 (nedtill), 8, 9 (nedtill), 10, 11, 13, 14 (upptill), 15, 16 (upptill, nedtill), 19, 24, baksidan. Nils Wiklander: 16 (mitten), 18 (upptill), 23. Inledning...3 Ordlista...3 Bakgrund...4 Stor satsning...6 Samverkan som metod...7 Samverkan kring ett tema...9 Konstartsövergripande ansats... 10 Kommunikation... 13 Extern kommunikation... 15 Intern kommunikation... 19 Förankring... 20 Erfarenheter... 22 Efterarbetet pågår... 24 Slutord... 25 Fakta... 26 Produktion Utgiven av Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Rosenlundsgatan 4, Göteborg. Författare: Maria Stålhammar och Nils Wiklander. Layout och intervjuer: Staffan Melin/Oscillator. Tryck: Regiontryckeriet, Vänersborg, augusti 2010. Framsida: Inför premiärkvällen. Direkt från Shanghai kom Liu Le, virtuos på det kinesiska stränginstrumentet Gu-Zheng. Pierre-André Valade ledde Göteborgs Symfoniker. Gryning i Galamanta en utställning om arbetet med dans- och musikföreställningen med Christian Lindberg, en ensemble från Share Music Sweden och Stockholms Läns Blåsarsymfoniker. Baksida: Trumpeten tillhör Nils Petter Molvaer, som aldrig har tvekat inför att möta den nya tekniken i sin musik. Storan, Göteborg.
Inledning»Musiken var en blandad kompott. Generellt upplevde jag att den höll en oerhört hög klass och också att det fanns spelglädje hos orkestern. En del var fascinerande, annat var vackert. En del var lite konstigt. Men åtminstone jag kände mig nöjd när jag gick därifrån.«publikröst Lyssna! en festivalrapport ger en bild av det arbete som Kultur i Väst genomförde tillsammans med en rad samarrangörer runt om i Västra Götaland under 2009 genom festivalen Listen to the World!. Genom att här beskriva bitar av hur den västsvenska delen av ISCM-festivalen expanderades till att omfatta hela Västra Götaland, hoppas vi inspirera till fler samverkansprojekt. Fokus ligger på arbetsmetoden snarare än festivalen i sig. Vi som ställt samman denna skrift har följt projektet genom att arbeta med dess projekt- och kommunikationsledning. Ordlista ISCM International Society for Contemporary Music Internationellt samfund med nutida konstmusik i fokus. Bildat 1922. 2009 bestod organisationen av 50 medlemsländer plus 10 associerade medlemmar. Sverige är medlem sedan 1923. WNMD World New Music Days Internationell musik och ljudkonstfestival. Hålls årligen i något av ISCMs medlemsländer, första gången 1923 i Österrike. Viktig mötesplats för tonsättare världen över. Värdlandet väljer tema för sitt festivalår. Festivalen inkluderar kongress för de internationella delegaterna. Har hållits i Sverige 4 gånger tidigare. 2010 arrangerades WNMD i Sydney, Australien. Listen to the World! Temat för ISCM World New Music Days när festivalen 2009 hölls i Sverige (Visby, Växjö, Göteborg) och var även namnet på den västsvenska festival som hölls den 24 september 4 oktober. De fyra huvudorganisationerna var Visby Internationella Tonsättarcentrum, CoMA (Contemporary Music and Artists) i Växjö, OPEN (Open Progressive Environment for New music) i Västra Götalandsregionen samt Rikskonserter. ISCM-dagarna i Sverige hade sin final i Göteborg och utgjorde då även finalen för elva fullmatade dagar med ljudande upplevelser runt om i Västra Götaland. 3
Bakgrund I Västra Götalandsregionens musikplan från 2002 lades det bland annat fram förslag till att utveckla former kring musik. Samtidigt pekade en av kulturrådets utredningar på jazzens och den nya konstmusikens eftersatta ställning och rekommenderade åtgärder för att lösa problem av strukturell och ekonomisk art: en svag arrangörsstruktur, en vikande publik och en försämrad ekonomi. För att skapa bättre förutsättningar sjösattes år 2003 planer på ett interregionalt samarbete kring möjligheten att arrangera ISCM World New Music Days 2009. Redan från start betonade parterna vikten av att skapa nya dynamiska kontaktytor med andra konst- och kunskapsområden, att satsa på kommunikation och att vidga publikunderlaget för den nya musiken. Den prestigefyllda internationella festivalen, som arrangeras i något av de femtio medlemsländerna varje år, skulle kunna användas som ett verktyg för långsiktiga mål. Inför 2006 års ISCM-kongress/festival i Stuttgart lämnades därför en ansökan in. Den bifölls. Det var det unika samarbetet mellan tre städer (Visby, Växjö och Göteborg) som gjorde detta möjligt, och för första gången arrangeras festivalen utanför Stockholm med tre olika resurscentrum för musik och ljudkonst som genomförare med regionala och kommunala huvudorganisationer. Tre städer, tre profiler och tre ekonomier samlade under ett tema lyssna till världen. Sommaren 2006, då det stod klart att festivalen skulle hållas i Sverige och bland annat byggas upp i Västra Götaland, började arbetet med att informera om den. En västsvensk kick-off med bland andra Kronos-kvartetten arrangerades på Göteborgs konserthus i samband med minifestivalen och nätverksmötet Horisont den 1 oktober 2006, tre år innan Listen to the World! skulle gå av stapeln. Det västsvenska initiativet kom från Västra Götalandsregionen/Konst- och kulturutveckling och dess resurscentrum för ny musik, OPEN. En regional festivalkoordinator anställdes våren 2008 på heltid för att samordna arrangemangen. Listen to the World! blev namnet på den regionala manifestation som sträckte sig över elva dagar (24 september 4 oktober 2009), inklusive de fyra ISCMdagarna i Göteborg. Listen to the World! var också temat för den nationella ISCM-festivalen. Som ett tidigt steg i kommunikationsarbetet togs en folder fram adresserad till samarbetsparter och sponsorer. Festivalteamet tog fram riktlinjer, tidsplan, finansieringsplan samt lokal- och ensembleinventeringar. Festivalen förankrades på alla nivåer. En tävling för festivalens logotyp utlystes och när den var avgjord skapades festivalens visuella profil. Samtidigt formulerades ett Call for works som i november 2007 skickades ut till tonsättarföreningar och ISCM-sektioner världen över. Avtal skrevs med institutioner, scener, lokaler, orkestrar och ensembler. Ansökningar av olika slag förbereddes och samarbeten med partners från olika delar av kulturlivet inleddes. Hotell för de drygt 100 internationella ISCM-delegaterna reserverades tre år innan festivalen som också inbegrep organisationens årliga konferens. År 2007 bildades den nya förvaltningen Kultur i Väst vilket medförde att de tre ingående delarna Konst- och kulturutveckling, Musik i Väst och Regionbiblioteket nu befann sig under samma tak. Detta skapade bättre möjligheter till 4
samverkan vilket manifesterades i en mängd delprojekt och produktioner som exempelvis ungdomars lek med ljud i workshopen Improve eller hörlurskonserter i biblioteken runt om i Västra Götaland. Under festivalens förarbete anordnades ett flertal arrangemang i form av inspirationsdagar och konserter. Samarbeten ingicks, exempelvis internationella projekt med franska och portugisiska centrum för ny musik, samt samarbeten inom Interaktion, ett nätverk med västsvenska arrangörsföreningar. För att utveckla organisationen, skapa kontakter och ta fram idéer projektledde även delar av festivalteamet femte upplagan av Göteborg Art Sounds 2007, festival för ny musik och ljudkonst. Parallellt med dessa händelser pågick förberedelser och förankringsarbeten, initiering av internationella, nationella och regionala samarbeten samt skapande av nya kontaktytor både inom och utanför det etablerade musik- och kulturlivet. Många nya idéer och initiativ testades och många möten, med syfte till delaktighet framöver eller redan under festivalen, genomfördes. SWAP det interregionala samarbetet 2003 initierades det interregionala samarbetet under namnet SWAP (Swedish Art Music Promotors) med tre resurscentrum/plattformar: Visby Internationella Tonsättarcentrum (VITC, bildat 1999), CoMA (Contemporary Music and Artists, bildat 2003) i Växjö och OPEN (Open Progressive Environment for New music, initierat 2003) i Göteborg/Västra Götalandsregionen. Verkurvalet offentliggjordes i februari 2009, efter en juryprocess med utgångspunkt i de tre städernas olika profiler (se sidan 11 för en utförlig beskrivning). När festivalen genomfördes under elva intensiva dagar var det mer än ett fyrverkeri av upplevelser. Siktet var kalibrerat för ett tydligt gemensamt avstamp för bättre förutsättningar för nya strukturer, nya nätverk och ljudkonst i nya sammanhang. Här planterades frön som kan börja växa. Det var efter festivalen som arbetet började på riktigt. Repetition med Göteborgs symfoniorkester. Sammantaget framfördes nio nyskrivna orkesterverk med Göteborgs Symfoniker och Göteborgsoperans orkester. 5
Stor satsning Ekonomi Festivalen erhöll projektstöd och medel från Västra Götalandsregionen, Göteborgs kommun, Göteborg & Co, Statens Kulturråd, Kultur i Väst, Stiftelsen Framtidens Kultur, Kungliga Musikaliska Akademien och kulturdepartementet. I det stora flertalet av alla konsertsamarbeten och föreställningar tog varje enskild arrangör/institution entréintäkterna. De biljettintäkter som tillföll festivalorganisationen uppgick till 84 000 kr för sammanlagt tio konserter. Den sammanlagda omsättningen skulle vara mycket större om alla intäkter/kostnader för varje samverkanspart i festivalen redovisades. Total omsättning 2009 var 5 miljoner kronor. Specifikation av kostnader (tkr) Resor 33 Löner/arvoden (personal och artister) 383 Sociala avg 512 Administration (ej löner) 48 Marknadsföring 530 Material/produktion 148 Lokalhyror 1 Teknik 411 Transport 5 Hotell 182 Övrigt 69 Summa 4 962 Festivalens samarrangörer var allt från fria utövare till kommuner, i styrkeförhållande mycket varierande, likaså vad gäller förutsättningar. Finanskrisen innebar för vissa arrangörer att kommunala medel drogs in och att arrangemang inte gick att genomföra, i andra fall gjordes allt inom verksamhet som en del av det pågående arbetet. Oavsett vilken plats arrangemang ges i ett lokalt sammanhang är det finansiella stödet viktigt. Likaså att arbetet man gör finns reglerat i styrdokument och att det finns en fungerande scen/mötesplats. Med Västra Götalandsregionen som huvudorganisation bakom det västsvenska Listen to the World! stärktes arbetet både kulturpolitiskt och finansiellt. En betydande del av festivalens ekonomi blev relaterad till kostnader för ensembler, artister och teknik för internationella ISCM-dagarna i Göteborg, för kommunikation och marknadsföring, samt för projektledning och koordination. Det utvecklade samarbetet med arrangörer över hela regionen byggde till stor del på deras egen finansiering. Kommunikation och marknadsföring stod i centrum för samarbetet. En del av festivalens kommunikationsverktyg togs fram för den internationella ISCM-delen och samfinansierades till viss del av de fyra nationella huvudorganisationerna. Denna grafiskt baserade del förstärktes i Västra Götaland och var således påkostad på ett sätt som få enskilda aktörer har möjlighet att göra. I Västsverige utvecklades marknadsföringen till att även utgöras av ljudupplevelser (se mer under»marknadsföring«på sidan 16). Dessa arbetades fram i samarbeten med konstnärer, organisationer, företag och föreningar. Arbetet var tidskrävande men mycket berikande och framför allt utgjorde det en viktig del i den långtidsverkande effekten festivalarbetet syftar till att skapa nya kontaktytor och stimulera och inspirera till nya samarbeten. Hallå där, Lars Nordström (FP)! Kulturnämndens ordförande, Västra Götalandsregionen Varför gick Västra Götalandsregionen in som en av huvudarrangörerna för Listen to the World!? Festivalen passade väl in i regionens kulturvision och genom att utvidga den till att verka i hela regionen fungerade det bra. Dyker det upp en liknande förfrågan igen så är vi öppna för att titta på nya samarbeten av det här slaget. Var det något under festivalen som särskilt bör uppmärksammas? Det var bra att det fanns programpunkter som i synnerhet vände sig till ungdomar och att de själva var med och skapade. Det är något att utveckla och ta med sig in i framtiden. 6
Samverkan som metod Utifrån Kultur i Västs uppdrag att förena arbetet att förbättra strukturerna för ljudkonsten i regionen med den internationella festivalen, låg valet av samverkan som arbetsmodell nära till hands. Kultur i Väst har genom sina medarbetare en lång erfarenhet av att arbeta med olika samarbetsformer, exempelvis genom rådgivning, utbildning, nätverkande och kulturproduktion. Samverkan karakteriseras i första hand av att helheten, resultatet, är större än summan av delarna. Alla arbetar på var sitt håll mot ett gemensamt mål, i detta fall en festival. Metoden ökar även möjligheten att nå ut till nya publikgrupper i och med att varje arrangör arbetar mot sina egna publikgrupper och genom sina egna kanaler. Självständigheten i arbetsformen kräver god kommunikation i alla led, såväl mellan de samverkande parterna som inom den egna organisationen, med både den egna publiken och artisterna. Tillämpad i ett projekt resulterar samverkansmetoden i en platt organisation varje samarrangör styr sin egen del mot det gemensamma målet. Under förberedelsearbetet valde några samarrangörer av olika anledningar att hoppa av projektet och vissa arrangemang hade lite publik. Sett ur ett större perspektiv är inga av dessa händelser ett misslyckande. Det gemensamma arbetet vinner lärdomar inför nästa tillfälle och alla erfarenheter utgör en gemensam tillgång. Att nå längre och fler Att arbeta via en stor internationell festival gav tillträde inte bara till de stora kulturinstitutionerna (som Göteborgsoperan och Göteborgs konserthus) utan även till mindre, mer oprövade scener för ljudkonsten såsom bibliotek, gravfält, fritidsgårdar, gallerier och andra offentliga platser. Dessa nya mötesplatser visade sig vara framgångsrika, mycket beroende på att arrangörerna själva satte sina program utifrån sin kännedom om den egna publiken. Genom den uppmärksamhet som en stor internationell festival ger kunde ISCM-dagarna användas som ett verktyg för att öppna upp för samarbeten runt om i regionen. På så sätt ökade uppmärksamhetsgraden för dem som vill synas i ett sådant sammanhang, exempelvis Göteborg & Co, sponsorer, näringslivsrepresentanter, regionens egna internationella enhet (och de EU-ministermöten som parallellt hölls i Göteborg) och därmed kunde även större publikgrupper nås. Ljud på oväntade platser: liveelektronik på Bohusläns museum med ljudkreatören Monaden. Tillsammans med Röhsska museet i Göteborg arrangerade festivalen ljudande händelser under fyra dagar. Hörlurskonserterna var ofta fullsatta. Hur gick det till? Festivalen utgjorde det gemensamma sammanhanget. Inom detta arbetade varje samverkanspart med sina egna publikgrupper genom sina egna kanaler, medan festivalteamet tillhandahöll gemensamma marknadsföringsverktyg, säljtexter till utskick och säsongsprogram, samt agerade bollplank för artistbokningar och press- och publikbearbetning. Att kombinera samverkansmetoden med den internationella delen av festivalen visade sig fungera väl i regionen. Även i Göteborg, där ISCM-verken presenterades, användes samverkansmetoden på ett framgångsrikt sätt. Däremot visade sig metoden vara mindre inarbetad utanför Västra Götaland, en nyttig erfarenhet som tydligt visar att möten mellan olika organisationskulturer kan kräva extra tid och tålamod. 7
Samordnad nationell ISCM-del För nationell koordination stod Rikskonserter vilket innebar att man från Stockholm koordinerade ISCM-verken, juryarbetet och konferensdelen för de internationella delegaterna samt sammanställde en engelskspråkig programbok där varje tonsättare och verk presenterades. Det nationella samordningsarbetet för de tre ISCM-städerna innebar i praktiken att de fyra organisationerna träffades i Stockholm med jämna mellanrum och stämde av processen. Under arbetets gång blev huvudaktörernas skilda förutsättningar och mål tydliga. När man i Västra Götaland arbetade för bredd och samverkan möttes detta av oförståelse och ibland uppfattades arbetet som konkurrerande med ISCMdelen av festivalen. Denna ojämna kamp hade kunnat undvikas om var och en på ett tidigt stadium tydligt formulerat sina mål och om en gemensam handlingsplan sammanställts och följts. Genom att varje samarrangör arbetade mot sina egna målgrupper nådde festivalen ut till såväl Falbygdens omfattande skördefestpublik som till de stora kulturinstitutionernas abonnenter. Projektet Choreosound 09, där nutida musik och dans möttes, bidrog till att festivalen öppnades upp mot dansvärlden på ett sätt festivalteamet aldrig skulle ha klarat av själv. FÅR vad som helst vara med? Under arbetets gång har frågan dykt upp om verkligen allt, vad som helst, får vara med. Svaret är ja. Den konstnärliga ledning som styrde innehållet under ISCM-dagarna hade inget inflytande över vad som presenterades i samverkansdelen under temat (Lyssna till världen!). Det som samarrangörer valde att delta med hade tagits fram av den lokala arrangören med fokus på betydelse för den egna verksamheten. Under etableringsfasen med samarrangörerna var vi noggranna med att presentera sammanhanget, varför det görs och vad vi hoppades nå därifrån var det lättare att avgöra om man ville vara med eller inte. Idéer och frågor bollades mycket, en del projekt blev aldrig av just då men kommer kanske att genomföras vid ett annat tillfälle samtal och idéer kring ljudkonst hade kommit igång och det är en viktig del i processen. Hallå där, Bodil Hedberg Petersson! Kultursamordnare Kulturhuset Mölnlycke, Härryda kommun Med vilka programpunkter deltog du/ni? Vi deltog i Klockslaget på Mölnlycke Kulturhus den 26 september klockan 12. Det framfördes av den unge musikern Erik Widén som fick Härryda kommuns kulturstipendium 2008. Därefter uruppförde Duo Ego två verk, ett av tonsättaren Stuart Saunders Smith, ett av Anna Eriksson. Hur fungerade samarbetet med arrangörer och konstnärer? Det fungerade bra. Vi fick förslag på hur vi kunde utforma programmet, tips på musiker och ett proffsigt marknadsföringsmaterial. Vilka erfarenheter tar du med dig? Att delta som en del av en större festival gjorde det lättare för oss att erbjuda publiken den smala konstformen ljudkonst. Arrangören hade kompetens, erfarenhet och kontakter som vi fick del av. Publiken hörde talas om festivalen och uppskattade att det också erbjöds något på»hemmaplan«. SoundWeave på Röhsska museet i Göteborg. Ljudvävstolen är skapad av ljudkonstnären Lars Carlsson och textilkonstnären Maria Johansson. 8
Samverkan kring ett tema Listen to the World! Lyssna till världen! är en uppmaning utifrån det rådande klimatet i Sverige för ljudkonsten och en uppmaning riktad åt två håll: till den nutida musikens aktörer att lyssna och bjuda in världen i ljudkonsten, och till lyssnarna, publiken, att lyssna på vad världen har att erbjuda. Temat utgjorde en tydlig beskrivning av festivalens inriktning redan inför den svenska ansökan om att stå värdland för ISCM-dagarna. Dagarnas fullständiga namn är International Society for Contemporary Music World New Music Days 2009 Listen to the World! Men den beteckningen riskerar att exkludera alla som inte känner till den sedan tidigare och vi valde att framhålla uppmaningen Lyssna! och benämnde därmed hela festivalen utifrån temat. Festivalens målsättning var att spegla samtidens bredd i uttryck där ljudkonsten ofta förenas med andra konstformer såsom film, dans och performance. Festivalen ville genom temat presentera allt från musik på ovanliga instrument till ljudinstallationer där besökaren kunde utgöra en nödvändig del av verket. Liksom festivalens seminarier och workshops ville de alla visa på rikedomen i nutida ljudkonst. Hur fungerade det i praktiken? En förutsättning för att festivalen skulle bli av var att hitta arrangörer i regionens kommuner som ville delta. Att arbeta kring temat och själv utveckla vad man ville ha med i festivalsammanhanget skapade till en början osäkerhet hos några samarrangörer. Att arbeta självständigt men med kontinuerlig kontakt var uppskattat. Några missförstånd uppstod kring vem som ansvarade för annonseringen men i övrigt uppskattades formen just för sin självständighet. Kulturhuset Fregatten, Stenungsund den 26 september klockan 12. En av de 13 platser där Anna Erikssons»Is this a Marimba/This is not a Marimba«framfördes samtidigt i projektet Klockslaget. På slagverk: Daniel Berg. Under Kulturnatta i Kvarnbyn, Mölndal, spelades ljudkonst till projektioner av festivalens konceptbilder. Klockslaget ett exempel på ett enande arrangemang Som en del av festivalen beställdes en komposition för slagverk. Denna akt erbjöds samtliga arrangörer framföra i sitt program med egen slagverkare, som en gemensam, enande punkt i mångfalden. Verket bestod av två delar, en att framföras live och en för högtalare, ett så kallat elektroakustiskt verk. Klockan 12 lördag den 26 september framfördes verket samtidigt på 13 platser. Detta var det enda gemensamma verk som presenterades under festivalen. Flera av arrangörerna utvecklade slagverkskonserten med andra lokala arrangemang såsom lunchkonserter, workshops och seminarier. Varför medverkar de lokala arrangörerna? Anledningen för lokala arrangörer att delta i något större än vad man själv arrangerar varierade. Utöver effekter som att synas i ett större sammanhang, få draghjälp i medierna och belysa lokal kultur i regionalt sammanhang, gav det i en del fall även starkare gehör för lokala kulturfrågor. Det internationella festivalsammanhanget användes som hävstång eller draghjälp för att uppmärksamma ljudkonsten på flera sätt och i samarbete med andra konstformer. 9
Konstartsövergripande ansats Begreppen ljudkonst och nutida konstmusik Ljudkonsten omfattar olika, ofta genreöverskridande, konstuttryck där ljud och lyssnande är i fokus. Inom detta fält samlas olika uttryck som exempelvis konkret poesi, elektroakustisk musik, noise, ljudinstallationer, videokonst, textljud-komposition, spoken word och performance. På grund av begreppets inkluderande karaktär omfattar ljudkonst både bildkonst, musik, teater och litteratur, och kan behandla vilka ämnen som helst, precis som övrig samtida konst. Nutida konstmusik är den etablerade beteckningen för konstmusik från det sena 1900-talet till nutid. Den är ofta partiturbunden, improviserad eller digitalt processad, och spännvidden i genreformen är stor, alltifrån högtalarmusik, akustiska solostycken till symfoniska verk. Vi väljer ofta att vidga ramarna och snarare tala om musik och ljudkonst istället för att använda begrepp som är knutna till stil eller genre. Det blir då också ett sätt att avdramatisera konstformen för nya lyssnare. Den nya musiken befinner sig i dag i en fas av expansion och förändring. Gamla genregränser bryts ner och ny elektronisk teknik förändrar musikens verktyg, ljudlandskap och tillgänglighet. Musiken kombineras också, i långt högre grad än tidigare, med andra konstarter. Förändringar kräver öppenhet, mer tillåtande estetik och fler kontaktytor. Att förskansa sig i sitt eget estetiska hörn är inte längre en förutsättning för konstnärligt skapande. Konstartsövergripande idéer och projekt är utvecklingsmöjligheter för alla inblandade och ingångarna för åskådaren blir fler. I den konstartsövergripande ansatsen reflekteras den grundläggande ambitioner att bryta isoleringen, skapa nya kontaktytor och bjuda in ny publik. Call for works gav 400 verk I festivalens Call for works riktades uppmärksamheten mot konstnärerna och kreatörerna. Där presenterades vilka resurser som stod till buds med avseende på större orkestrar och ensembler, liksom profil, tema och sammanhang. Tonsättarna uppmanades att ta detta i beaktande när de skrev sin musik. Konstartsövergripande ansatser var bärande för festivalens inriktning. Vi efterfrågade exempelvis»ny kammarmusik som strävar efter att knyta kontakter med andra konst och kunskapsformer. Det kan handla om samarbete med andra konstnärer inom dans, bild och design. Det kan också handla om mode, film och nya media. Det finns heller ingen anledning att tveka inför kopplingar till forskning och utveckling inom andra kunskapsområden.«ur denna aspekt var responsen en besvikelse. Endast ett fåtal av de 400 tonsättare som hade skickat in verk hade tagit till sig vår uppmaning, vilket inte var överraskande eftersom många verk redan var skrivna när våra önskemål tillkännagavs (inskickade verk får vara upp till 10 år gamla). Men kanske har det också betydelse att Call for works i huvudsak distribueras till de nationella ISCM-sektionerna och det är, i många fall, inte där kontaktvägarna finns till tonsättare och konstnärer med konstartsövergripande fokus. Denna begränsning verkar också spela roll för de som arbetar med elektroakustiska verk, installationer och videokonst. De konstartsövergripande initiativen var många När inte ISCM-verken uppfyllde vår konstartsövergripande ambition fanns ändå ingen brist på alternativa vägar. Listen to the World! hade som projekt fördelen att dra till sig uppmärksamhet vilket underlättade för kontakter med olika aktörer inom kulturlivet. På nära håll fanns också självklara utgångspunkter i Konst- och kulturutvecklings arbetsområden inom konstarterna film, dans, bild och form samt nära samarbete med Kultur i Väst övriga verksamheter. Sammantaget resulterade detta i ett stort antal konstartövergripande projekt, konserter och föreställningar. Samtal och diskussion kring urval och fördelning av ISCM-verk mellan de konstnärliga ledarna för Göteborg respektive Växjö (Nils Wiklander och Thomas Liljeholm). Ett tidigare nämnt exempel var Choreosound 09 ett projekt med stöd från Kultur i Väst genom dess delverksamhet Danskontoret. Genom ett konstnärligt labb arbetade internationella deltagare på temat komposition av nutida musik och dans. Fem kompositörer, fem koreografer samt tio musiker och tio dansare arbetade under en vecka i master classes, ett arbete som avslutades med ett offentligt framförande och samtal mellan deltagare och publik. 10
I projektet Take a look at my sound på Galleri Oro i Göteborg visade åtta unga konstnärer sina tolkningar av några ISCM-verk som fick leva vidare i nya konstformer. På Ekornavallens gravfält utanför Falköping framfördes One inexact, en dans-, ljud- och ljusperformance där liveelektronik och lysrörsinstallation kombinerades med dans och koreografi. På Dicksonska palatset i Göteborg arrangerades under rubriken Musikens plats en heldag med samtal, performance, uppläsningar, framföranden i gränszonen mellan musik, essä, ljud och videokonst. I BRUK 2009 gestaltades brukshistorien genom musik, bild och dans vid två föreställningar i Fengersfors och Mustadfors. På Göteborgs universitet leddes ett dialogseminarium kring ämnet tolkningens gränser med teaterregissörer, tonsättare och musiker. På Röhsska museet stod SoundWeave, en självspelande ljudväv, för ljud- och textilkonst i samverkan. I Drömläge Föreställning Vänersborg bjöds på ett sällan skådat allkonstverk. Listan kan göras lång på aktiviteter och projekt under festivalen där konstarter på olika sätt interagerade. Hur valdes verken ut? En undersökning (2008) angående de stora orkesterinstitutionernas repertoarurval visade att endast 1,2% av de klassiska verken var komponerade av kvinnor. Av verk skrivna efter 1950 var motsvarande siffra 6%. På scenerna för orkestermusik i Sverige är alltså kvinnorna i stort sett exkluderade. Denna stora skevhet har festivalens ledning varit väl medveten om och vi var noga med att säkerställa en bra representation av kvinnliga tonsättare. Det kan vara av intresse att kort beskriva processen kring urvalet av ISCM-verken. Call for works resulterade i att ca 400 verk skickades in. Det var kompositioner från 46 länder och andelen kvinnliga tonsättare utgjorde 23%. Urvalet skedde i flera led: Nationella sektioner valde de sex bästa verken efter juryprocedur, festivalens internationella expertjury gjorde sina val, de tre konstnärliga ledarna förhandlade om vilka verk som skulle hamna i vilken stad, varje konstnärlig ledare valde efter profil och preferenser. Slutligen hade orkestrar, ensembler och dirigenter att ta ställning till vilka verk som passade deras profil. I de led som gick att påverka gjorde vi detta. I samband med val relaterade till egen profil och dragkampen mellan städerna kunde detta spela en roll. Det förekom också diskussioner med ensembler och dirigenter angående det angelägna i att balansera utbudet i största möjligaste mån. Den västsvenska delen av Listen to the World! invigdes i Vänersborg med Tuomo Haapalas allkonstverk Drömläge. Produktionen togs fram tillsammans med kommunens musikansvarige Ulrich Kaatz (övre bilden) och framfördes av flera hundra Vänersborgare. Sammanlagt 110 verk presenteras totalt. 38 i Göteborg. Slutresultatet för Göteborgs del blev att 33% av de uttagna ISCM-verken var komponerade av kvinnor. 11
Improviserad dans och musik på Röhsska museet i Göteborg. Nina de Heney (kontrabas) och Anna Westberg (dans). Dance n Bass framträdde också på Fengersfors bruk under BRUK 2009. Hallå där, Peter Halvordsson! Peter Halvordsson arrangerade BRUK 2009, två konserter på Not Quite, Fengersfors, och Mustadfors Bruk, Dals Långed, med instrumentalister, dans, sång och bild. Hur fungerade samarbetet med arrangörerna? Det fungerade utmärkt! För vår del var samarbetet väldigt gynnsamt ur marknadsföringssynpunkt vilket bidrog till att vårt projekt BRUK 2009 fick en större exponering än annars. Detta gav oss en större publik än förväntat och i gengäld bidrog vi till att öka festivalens mångfald och geografiska spridningsområde. Vad blev effekten av det konstartsövergripande arbetet? En effekt ur deltagarperspektiv är att man inspireras av varandras olika erfarenheter och kunskaper. Man utökar både sitt eget nätverk och bidrar också till att andra möts. Arbetssättet är både nyskapande och utmanande och känns som en bra form för nutida musik att nå en ny publik på. För vår del tillkom ytterligare en parameter då vi iordningställde en nedlagd industrilokal till konsertsal i samarbete med lokala industriföretag. Vilka erfarenheter tar du med dig? Framförallt bär jag med mig en känsla av stolthet över att ha lyckats ta en halvgalen idé från skiss till verklighet. Vi var tre personer som drev projektet och att se Nina de Heney och Anna Westbergs kontrabas- och dansnummer i en lokal där det en gång producerats papper och höra Göteborgs Kammarkör i en lokal där man förr beredde järn i syrabad för att bli hästskosöm var en enorm upplevelse. Då kände vi att vi lyckats! 12
Kommunikation Många gånger under projektets gång beskrev vi arbetet som ett kommunikationsprojekt snarare än en festivaluppbyggnad. Anledningen var att ett samverkansprojekt till sin natur har kommunikation som bärande element. Kommunikationens olika steg Arbetsprocessen fram till festivalen Listen to the World! pågick under drygt tre år. Här ges en schematisk bild över de huvudsakliga delarna. 1. Beskrivning av festivalen genom projektbeskrivningar, ansökningar till fonder, kommunikationsplan, kontakt med regionala institutioner med mera. 2. Inbjudan att delta. Detta sker i flera steg, från tonsättare (Call for works) och ensembler till arrangörer och medarbetare (externa och interna). Med detta tar samverkansprojektet sina första steg. Resultatet är helt beroende av hur många som väljer att delta och vad de deltar med. Vi vet att en kärna kommer att utgöras av ett antal internationella verk, framförda på scener i Göteborg av tidigt inbjudna solister och ensembler från Skandinavien och Frankrike, ledda av dirigenter som även de bjuds in tidigt. Dimensioneringen av festivalen görs successivt och samarbetsformerna tar sig vitt skilda uttryck, från samtal om utbildningar på universitetet, till seminarier, enstaka konserter och ljudinstallationer. Informationsdisk på hotellet där de internationella delegaterna bodde. 3. Förstärkning av förankringsarbetet mellan de inblandade organisationerna och samarbetsparter. 4. Marknadsföring mot publik och bearbetning av medierna, både genom samarrangörerna och från festivalteamet. Insamling av information till programbok och hemsida. Programdistribution, presskonferens, biljettsläpp och annonsering. Efter detta tillkommer uppföljningsarbetet med rapportskrivningar, dokumentation och utvärderingar. Kortvarig uppmärksamhet eller långsiktigt arbete Under förarbetet beskrev vi ofta festivalarbetet som ett gemensamt avstamp. Detta för att signalera att festivalen utgjorde första steget i en gemensam riktning snarare än ett tillfälligt fyrverkeri. Vi månade mycket om att göra detta tydligt för alla som vi var i kontakt med. Uppdraget är att arbeta långsiktigt och i detta arbete är festivalen en dörröppnare och inspiration. En balansgång låg i att å ena sidan»sälja festival«, både publikt och medialt, och å andra sidan etablera kontakter inför framtida arrangemang, bygga relationer och hjälpas åt i förståelsen kring hur förankring bäst kan ske, både med lokala publikgrupper och med lokala tjänstemän och politiker. För att uppnå en varaktig effekt av en one-off-festival krävs att man betonar det längre perspektivet. Det kan handla om att förbättra strukturerna för ljudkonsten, det vill säga ge kompositörer och artister fler och bättre möjligheter att arbeta professionellt samt förstärka arrangörernas kontaktnät. Men också att presentera många sorters ljudkonst för publiken och på ett lustfyllt sätt visa på den bredd konstarten representerar. En mängd olika trycksaker togs fram för festivalen, från storbildsreklam till kylskåpsmagneter. 13
Att visualisera ljudkonsten till festivalens marknadsföring tog sig konkret uttryck i koncentration, överraskning och extas, via de genomgripande ledorden nyfikenhet och kommunikation. Det är kanske här hunden kommer in en uppdaterad flirt med his master s voice lyssnaren och iakttagaren får avgöra. Resultatet syns i tre stadier av lyssnande, genom tre årstider eller temperament, från fruset via flytande till gas. Till uppdraget anlitades konstnärerna Sarah Cooper och Nina Gorfer, Studio Seek. Ovan: photo shoot, Kokokaka. Nedan: den nationella festivalens tre konceptbilder, som användes till allt från A5-flyers till storbildsaffischer. 14
Extern kommunikation Den externa kommunikationsplanen beskrev både när vad görs och av vem och innehöll bland annat en tidsplan för nyhetsbrev och pressutskick. Den informerade även om bakgrunden till festivalen. Jämte detta dokument hölls löpande kontakt mellan festivalteamet och de lokala samarrangörerna. Tydligt och tillgängligt Festivalens fullständiga namn var enligt ISCMs riktlinjer International Society for Contemporary Music World New Music Days 2009 Listen to the World! Det förkortas ISCM WNMD 09. Vi var rädda för att namnet skulle försvåra syftet att nå ny publik. Olyckligt många liknande exempel florerar i konstmusikvärlden liksom inom många andra slutna kretsar. Listen to the World! beskrevs som en musik- och ljudkonstfestival, ibland med tillägget»från elektronica till symfoniorkestrar. Musik och ljudkonst från hela världen presenteras under 11 dagar.«för att signalera att det jämte improviserad musik även handlade om noterad musik, använde vi ibland det beskrivande ordet»nyskriven«. För att väcka så många människors intresse som möjligt undersöktes hur man redan i ordvalen kring festivalen kunde skapa nyfikenhet och undvika reaktioner som»nej, det här är inget för mig«. Fördomar om konstmusik som begrepp samlades in under en workshop. Tankar som att»genren verkar snobbig, elitistiskt och flummigt«,»risk att publiken känner sig underlägsen«, det är en»fin genre«, dök upp. I vår beskrivning av konstarten övergick vi till att betona genrens minsta beståndsdelar: ljuden. Det var även genom olika sätt att diskutera ljud och lyssnande och visa på flera sätt att lyssna som vi vann en nyfiken publik. Seminariet Fåglarna i ljudkonsten, Sound Art weekend i Gerlesborg och hörlurskonserterna var några exempel på detta. För att visa på konstartens bredd presenterades den både i teori och praktik under festivalen. Till exempel gavs seminarier där samtal fördes såväl om musikvanor som olika sätt att tolka och framföra musik. I ljudsängar kunde man känna musiken. På workshops gavs tillfälle att pröva på att göra om sin favoritmusik eller bygga om sin cykel till ett instrument. Nya mötesplatser och nya platser för konserter var ett av festivalens motton. Här publik på väg till en konsert på Ostindiefararen Götheborg. Konstnärskollektivet Dånk! presenterade Vélophonik en workshop där besökaren fick bygga om sin cykel till ett instrument. Vi tog fram presentations- och säljtexter av olika omfång och språkdräkt anpassade till olika målgrupper, från samarbetspartners till tidningar och hemsidor. Vi förhöll oss pragmatiska till hur vi beskrev konstformen i materialet. Ibland återvände vi till begrepp som»nutida konstmusik«och»samtida konstmusik«i sammanhang där det begreppet var mest igenkänt. I programboken förklarade vi under rubriken»vad menas?«en rad uttryck och begrepp för att skingra dimman av förkortningar och genreglosor. Dokumentation Under ISCM-dagarna i Göteborg dokumenterades seminarierna (se hemsidan). En fotograf anlitades att följa repetitionerna. Utvärderingar och iakttagelser lämnades av samtliga producenter och nära medarbetare, en erfarenhetsbank som ligger till grund för kommande stora projekt samt denna skrift. 15
Grafisk presentation Till de regionala arrangemangen togs en programbok på 84 sidor fram. Programdistributionen i Västra Götaland gick via kommunernas bibliotek, på många orter det lokala kulturcentrumet. I november 2008 togs en reklamfolder fram med en beskrivande och säljande text som vände sig till samarbetsparter, allt från sponsorer till samarrangörer, i syfte att skapa förtroende och nyfikenhet för att delta i projektet. Gatureklam i Göteborg. Logotypen för 2009-års ISCMfestival. Ovan: Festivalreklam i en turistbyrå i Göteborg. Nedan: I ljudsalongen på bokmässan i Göteborg pågick sändning av olika ljud under ledning av mediekonstnären Olle Huge. I Göteborg marknadsfördes Listen to the World! med spårvagnsreklam, stolpbanér, stora vepor på strategiska platser och scener, roll-ups, kylskåpsmagneter, A4-vik på svenska och engelska och en kort reklamfilm inne på Stadsbiblioteket och på storbildsskärmar utomhus. Bland de grafiska marknadsföringsverktygen fanns även visitkort, restaurangvykort samt brevmallar för digitala nyhetsbrev och pressmeddelanden. En månad innan festivalstart annonserades det i Göteborgs-Posten och sedan varje dag under festivalens dagar i Göteborg. Nationell annonsering gjordes i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Marknadsföring I Västra Götaland lanserade varje samarrangör sina egna programpunkter via egna kanaler, förstärkta av festivalens hemsida, banners med länkar till densamma, programbok, affischer och flyers. Ur ett nationellt perspektiv utgjorde den visuella profilen, logotypen, konceptbilderna, affischer och flyers samt den nationella programboken de gemensamma markandsföringsverktygen för de tre ISCM-städerna. Dessa marknadsföringsverktyg möjliggjordes av att flera parter tillsammans arrangerade ISCM-festivalen och därmed delade på kostnaderna. Till detta gjorde varje part sina egna satsningar utifrån en egen kommunikations- och marknadsföringsplan. I Västa Götaland betonades samverkan och samarbete mellan konstarter genom ledord som nyfikenhet och gränsöverskridande. Målgrupp var den breda allmänheten och kulturutövaren. När konceptbilderna togs fram var det med sikte på olika sätt att lyssna: från det introverta och koncentrerade till det euforiska och fantastiska. Att bilderna skulle utstråla något gediget och samtidigt en lekfullhet, förväntan och kommunikation, kändes angeläget. Marknadsföringsarbetet utgjordes av två huvuddelar en upplevelsebaserad del och en mer traditionell kännedomsspridning främst genom trycksaker, annonsering och mediabearbetning. I arbetet att vinna publikt intresse och mer bestående nyfikenhet kring det som festivalen presenterade stod i första hand lekfullhet med ljud i fokus. På Göteborgs Kulturkalas spelades beställningsverket Lyssna till världen! upp samtidigt från fem scener. Presentationen inleddes med en uppmaning från en av stadens mer namnkunniga skådespelare om att Lyssna!, följt av ett ljudkonstverk av insamlade röster från Göteborg som var och en, på sammanlagt 87 språk, sa frasen»lyssna till världen!«. 16
På hemsidan kunde besökarna lyssna på ISCM-verken. I en lyssningslounge gavs ljudande exempel under en månad. I en ljudsalong på bokmässan i Göteborg sändes små och stora ljud ut, likaså i skyltfönstret på Göteborgs turistbyrå där det visuella flankerades av ljud. Bevakning i medierna Mediebearbetningen påbörjades i februari och i samband med dessa första informationer till pressen skrev Göteborgs-Posten tidigt om den kommande festivalen. Göteborgs-Posten bevakade även den västsvenska invigningen i Vänersborg samt recenserade och tipsade löpande om programpunkter. Även Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter bevakade festivalen. Vid presskonferensen som hölls i samband med programsläppet i augusti fanns Sveriges Radio på plats och på deras hemsida beskrevs festivalen. P2:s Mitt i Musiken rapporterade sedan genomgående från festivalen. Sponsring Den stora finanskrisen som seglade upp hösten 2008 minskade möjligheterna att framgångsrikt finna sponsringssamarbeten. Dock samarbetade festivalen med ett medieproduktionsbolag som både upplät sina lokaler i centrala Göteborg till ett helkvällsprogram och även gjorde den 10 sekunder långa festivalfilmen som under ISCM-dagarna visades på storbildsskärmar runt om i Göteborg. Mediekanaler En viktig del av den samordnade marknadsföringen var att så mycket som möjligt använda den nationella uppmärksamheten även utanför ISCM-kärnan (Visby, Växjö och Göteborg). Denna effekt uppnåddes genom ett flertal kanaler, från nationell annonsering, festivalkalendarier och den nationellt övergripande hemsidan till västsvensk facebookgrupp, lokala kalendarier, säsongsprogram till Göteborgs-Postens Läsvärdet och lokal pressbevakning. Artiklar om västsvenska arrangemang publicerades i följande tidningar: Göteborgs-Posten, Borås Tidning, Skaraborgs Allehanda, Dalslänningen, Melleruds Nyheter, Nya Wermlands-Tidningen, Provinstidningen Dalsland, TTela, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Sveriges Radio P2 spelade in åtta konserter i Göteborg och direktsände dessutom Kroumatas konsert den 3 oktober. Socialisera underskatta inte minglet. För att träffas i det gemensamma arbetet, och även stimulera till framtida möten, bjöds alla samarrangörer tillsammans med berörda anställda i regionen in till orkesterkonserterna på Göteborgs konserthus. Bilden är från en mottagning på Göteborgs konserthus med ISCMs delegater. 17
Ett av tre verk i projektet Botanic Sound 2:»The new clear plants and the butterfly effect«av Per Svensson. Palmhuset, Trädgårdsföreningen, Göteborg. Slagverksensemblen Kroumata repeterar isländske tonsättaren Áskell Mássons Ora med Göteborgsoperans orkester under ledning av Christian Eggen. Göteborgs konserthus. Festivalen samarbetade även med ett större hotell i Göteborg som i sitt corporate social responsibility-arbete välkomnade en månadslång utställning som beskrev festivalens samverkansform och hur festivalarbetet gick till. Utöver det fick festivalen stöd från tre näringsidkare varav två gällde annonsering och ett festivalölen i Göteborg.
Intern kommunikation Det är av största vikt att redan från start beskriva projektets karaktär, dess arbetsform och syften för alla inblandade. En intern kommunikationsplan upprättades därför och antogs i maj 2008 i samband med att en större workshop hölls tillsammans med ett flertal medarbetare i förvaltningen. På så sätt kartlades aktuella frågeställningar kring konstarten och kollegor fick mötas och diskutera ämnet. I festivalens interna kommunikationsplan beskrevs vad som skulle göras, varför, när och hur. Det var viktigt att alla var väl insatta inte bara i vad som skulle göras utan också varför och vad den förväntade effekten var. TEAMARBETE Varje vecka höll festivalteamet ett tvåtimmars arbetsmöte, ett tillfälle att uppdatera varandra och få råd. Ibland måste nya arbetsfördelningar göras för sådant man inte kunnat förutse. Inom Kultur i Väst gjordes avstämningar med den närmsta arbetsgruppen varannan månad under våren 2009 och två produktionsmöten hölls inom förvaltningen kring de 16 projekt som producerades direkt genom medarbetarinsatser inom Kultur i Väst. Festivalteamet hade tre internat, det första nästan ett år innan festivalen och sedan med tre månaders mellanrum. Där behandlades allt från strategisk uppbyggnad av festivalen till omvärldsbevakning. Stort fokus lades på att ge varandra inblick i och utrymme för en ostörd diskussion om varandras ansvarsområden. Internaten gav även tid att stanna upp och reflektera över det egna arbetet. Festivalteamets arbete bedrevs ofta kring ett gemensamt bord, men platserna varierade. Här en bild från det provisoriska festivalkontoret jämte utsikten från internaten. 19
Förankring Förankringsarbetet har med fördel ett eget utrymme i kommunikationsplanen eller i projektbeskrivningen. Att man inom projektet vet vad de närmsta kollegorna gör ser de flesta som en självklarhet. Var gränsen går till dem som inte behöver veta så mycket är svårare att beskriva. När så många som möjligt inom den egna organisationen har kunskap om vad som händer och vad det ska leda till, ges bra förutsättningar för det långsiktiga arbetet och även för hur vunna erfarenheter kan användas. Detsamma gäller för dem man samarbetar med. En projektbeskrivning kan även ses som en länk mellan den egna organisationen och omvärlden. Tillsammans med projektplanen ställer den upp mål och syften, både interna och externa, och skapar en hög grad av tydlighet och trygghet. Om nya delar tillkommer måste alla berörda informeras. Man bör därför planera för en pågående dialog om vad och när något görs inom det gemensamma projektet. Dessa avstämningar har högsta prioritet. Förankring och samverkan på alla plan. Pierre-André Valade och Göteborgs Symfoniker. Att fullfölja den projektplan man utgått från är av stor vikt och inger förtroende. Det är dock inte ovanligt att ansökningar och projektbeskrivningar fylls av stora ord som inte knyts till de avgörande förutsättningarna för ett förverkligande. Samverkan och långsiktiga mål är sådana stora ord som i realiteten kostar resurser i form av personal, tid och pengar. Är man inte medveten om detta så finns risken att kortsiktighet och nödlösningar tar överhanden.
Att vara beredd att betala priset för att sträva efter mål som ligger långt fram i tiden och som kanske uppnåtts i samverkan med andra kräver tid och tillvaratagande av erfarenheter. Med en sådan prioritering är det en investering som förstärker förtroendet inför nya projekt. Hallå där, Håkan Alfredsson! Områdeschef, Kultur och Fritid, Barn och ungdomsförvaltningen, Vänersborgs kommun Vad gjorde ni i festivalens namn? Tillsammans med Tuomo Haapala,»composer in residence«vid Musikakademi Vänersborg, bjöd Vänerborgs kommun in till urpremiär på Tuomos allkonstverk Drömläge. Premiären skedde i samband med invigningen av den nya Arena Vänersborg den 24 och 25 september 2009. Flera hundra Vänersborgare medverkade och båda föreställningarna spelades för en fullsatt hall. Hur fungerade samarbetet med arrangörerna? Vid de kontakter vi hade fungerade samarbetet alldeles utmärkt. Under projektets gång, när allt bara blev»större och större och mer och mer«, tror jag att vi på något sätt gled ifrån varandra. Båda parter var fullt sysselsatta med sin del av projektet. Om vi setts oftare så hade vi säkert kunnat göra mer av idén med huvudprojektet Listen to the World!. Vilka erfarenheter tar du med dig? Ett så stort projekt som Drömläge blev ska man ha den största respekt för. Det är oerhört viktigt att jobba med lång framförhållning och att ta in nödvändiga kompetenser så tidigt som möjligt i projektet. Håll i pengarna och marknadsför massivt under kortare tid hellre än som vi gå ut för tidigt och tvingas göra sommaruppehåll. Lärdomar Att lyfta ut festivalteamet från ordinarie verksamhet visade sig vara ett misstag. Det är av stor vikt att hålla tät kontakt med ordinarie verksamhet, inte minst för att stärka delaktigheten inför framtida projekt men lika mycket för att stärka projektets potential genom fler kollegors engagemang och vunna erfarenheter. Kultur i Väst befann sig under festivalarbetet i en omorganisationsfas och var inte fullt rustat för en intern förankring av festivalen vilket innebar att förankringsarbetet blev lidande. Att de fyra huvudorganisationerna inte tog del av varandras kommunikationsplaner eller projektbeskrivningar kom att kosta mycket tid. Kännedom om varandras ibland olika syften hade gett bättre fokus på det gemensamma målet. Att arbeta med en nogrann förankring såväl internt som extent kan inte nog betonas. Hur var festivalen som verktyg för»sveriges bästa musikkommun«? Projektet uppmärksammades nationellt av de stora tidningarna som rapporterade på helsidor, ja till och med dubbel helsida. Ett stort antal facktidningar och lokal press följde arbetet under lång tid. Bra marknadsföring av Vänersborg som musikstad en stad som vågade satsa på kulturen ett allkonstverk i detta format och med en sådan budget när Sveriges ekonomi gick åt fel håll. Lokalt var det nog så att en hel del av uppmärksamheten överskuggades av de problem som Arena Vänersborg brottades med vid tiden för urpremiären av Drömläge. 21
Erfarenheter Hallå där, Aleka Karageorgopoulos! Enhetschef Kulturenheten i Angered/Kulturhuset Blå Stället Lyckad samverkan A och O för ett samverkansprojekt är att många arrangörer, artister och konstnärer runt om i regionen känner sig uppmuntrade att delta. Bidragande faktorer till detta visade sig vara: Att temat var så pass öppet och fritt. Att arbeta självständigt inom detta fick många att känna sig inspirerade. Att festivalbilderna var så tilltalande att man gärna satte upp affischerna. Att det från början rådde tydlighet i vem som gjorde vad och hur samverkansformen fungerar. Eftersom vi tidigare har etablerat en kontakt med hotell Gothia Towers kopplade jag samman dem med Maria och Nils (i festivalteamet). Resultatet blev en hörlurskonsert i foajén på hotellet. De har ett social responsibility-program och vill hjälpa till och stötta vår verksamhet. Det här är ett resulat av detta och senare kanske det blir mer. Att sammanhanget kunde stärka det lokala kulturlivet. I uppföljningssamtalen har framkommit att det kan vara avgörande att vara del i något större själv hade man inte mäktat med på grund av begränsade resurser. Detta fick en del arrangörer att satsa även på smala programpunkter. Att man deltog i ett gemensamt projekt som stärkte en samhörighet. Att det fanns en lokal förankring publiken kände tillhörighet med den egna scenen/arrangören även om det som presenterades ibland var nytt. Övriga framgångsfaktorer Utbudet var enormt: mångsidigt, stimulerande och blandat. Hemsidan innehöll ljudande smakprov på arrangemangen. Utställningen på ett stort hotell med lyssningslounge väckte nyfikenhet. Publiken var blandad och inte bara den förväntade publiken kom. Programboken var inbjudande. Saker att förbättra Call for works skulle ha gått ut till fler. Festivalen skulle förankrats bättre i den egna organisationen. Publikenkäten skulle förberetts bättre. Att inte kunna närvara vid arrangemang och träffa artisterna man haft kontakt med en längre tid var dåligt värdskap. 22