Riktlinjer för byggande och fastighetsförändringar i villa- och grupphusområden

stadsbyggnadskaraktärer Riktlinjer för byggande och fastighetsförändringar i villa- och grupphusområden Antagen av stadsbyggnadsnämnden 2012-03-20 Reviderad juni 2012

Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se STYRGRUPP: Per Lagheim, stadsarkitekt PROJEKTGRUPP: Håkan Knutsson (konsult), projektledare Ludvig Lundgren, planarkitekt Hans Stark, bygglovhandläggare Annelie Mellin, kartingenjör FOTOGRAFER: Albin Uller, Stockholms läns museum Linnea Silvferdal Max Danielsson 2 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

förord Täby är en stark del av stockholmsregionen. Täby har ambitioner att både kunna bevara och utveckla sina bebyggelsemiljöer. Det förutsätter dels en kunskap om de befintliga miljöernas värde dels ett genomtänkt förhållningssätt när ny bebyggelse fogas till. Denna skrift STADSBYGGNADSKARAKTÄRER riktlinjer för byggande och fastighetsförändringar i villa- och grupphusområden ska ge ett stöd i detta arbete till den enskilde fastighetsägaren, övriga intresserade och stadsbyggnadskontoret internt. Eftersom fastighetsstorleken (tomtstorleken) i högsta grad påverkar områdets karaktär rymmer skriften också ställningstaganden i detta avseende. Det långsiktiga ställningstagandet härvid är att, detaljplanläggning för ett större sammanhängande område är det förfarandesätt som ska gälla, när beslut fattas om fastighetsstorlek (tomtstorlek). Detta ger den enskilde en trygghet i hur miljön runt den egna fastigheten kan komma att utvecklas. Ställningstagandena i denna skrift utgår från gällande detaljplaner, de miljöprogram som i vissa fall tagits fram för områden eller delområden samt den bevarandeinventering som genomförts av länsmuseet 2010-2011. På sikt kan dokumentationen komma att byggas ut och fördjupas och omfatta också flerfamiljshusområden, verksamhetsområden och nya bebyggelseområden för att heltäckande beskriva Täbys olika stadsbyggnadskaraktärer. Diskussionen om bevarande, nyskapande och särskiljande arkitektur kan då också fördjupas och förtydligas. Mars 2012 Per Lagheim stadsarkitekt Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 3 (42)

innehållsförteckning Innehåll bakgrund 5 riktlinjer 6 Nyskapande och särskiljande ARKitektur.................... 6 Gaturum och teknikbyggnader............................... 6 Planförhållanden........................................... 7 Förhållningssätt............................................ 8 områdesindelning 9 områdesbeskrivningar 10 ELLA GÅRD................................................... 10 ELLA PARK.................................................... 13 ENSTA........................................................ 15 ERIKSLUND................................................... 17 GRIBBYLUND.................................................. 19 LAHÄLL....................................................... 21 NÄSBYPARK................................................... 23 ROSLAGS-NÄSBY.............................................. 26 SKARPÄNG.................................................... 29 TÄBY KYRKBY................................................. 31 VALLABRINK................................................... 34 VALLATORP................................................... 36 VIGGBYHOLM................................................. 38 VISINGE...................................................... 41 4 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

bakgrund En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011. Kraven på detaljplanens utformning har nyanserats i förenklande syfte, och en möjlighet att begära planbesked från kommunen har införts. För bygglov har handläggningstiden begränsats till högst tio veckor från det att ärendet är komplett. De nu föreslagna riktlinjerna ska ytterligare underlätta genom att på ett tidigt stadium ge den byggande och kommuninvånarna bättre information om vad som gäller samt forma en gemensam grund för ärendehanteringen inom kommunen. I översiktsplanen för Täby från 1992 fanns en vägledning för avstyckning och byggande i kommunens villa- och grupphusområden. Avsikten var att ge riktlinjer för bygglovsprövning och planändring med enkelt förfarande i de äldre villaområdena, då detaljplanens bestämmelser delvis var föråldrade. Avsnittet inarbetades inte i den nya översiktsplanen som antogs av kommunfullmäktige i december 2009, då det bedömdes att den fortsatta utvecklingen både i kommunen, och på lagstiftningsområdet krävde en ändrad hantering. Den nya översiktsplanen anger att i områden som inte markerats som förändringsområden bedöms inga större förändringar ske, men mindre bostadsförtätningar och kompletteringar med exempelvis handel och service kan bli aktuella. Där föreslås att stadsdelscentra och även vissa stadsstråk kan stärkas. Dessa förändringar är som regel av den arten att de måste regleras i detaljplan. Förutsättningarna berörs endast kortfattat i dessa riktlinjer. Täby är en stark del av stockholmsregionen. Täbys bebyggelsemiljöer, både de som byggs nu, men även många äldre områden ger kommunen en unik ställning. Vid planeringen av nybyggnadsområdena finns visionen att Täbys nyskapande och särskiljande arkitektur ska stärka bilden. I samband med arbetet med den nya översiktsplanen uppdrog kommunen åt Stockholms läns museum att inventera och klassificera framför allt 50- och 60-talsbebyggelsen som en komplettering av bevarandeplanen från 1989. Länsmuseet kommer att sammanfatta sitt arbete i en bevarandeinventering, som tas fram parallellt med dessa riktlinjer. Riktlinjerna beskriver med utgångspunkt från länsmuseets bevarandeinventering de olika områdenas karaktärsdrag och ger vägledning för hur de ska bevaras. Riktlinjerna inspirerar också till tillägg som förstärker områdenas karaktärsdrag och markerar Täbys ambition att stå för en ny och spännande arkitektur. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 5 (42)

riktlinjer Nyskapande och särskiljande arkitektur Täbys vision är att utvecklas och förstärka sin position i stockholmsregionen. Flera faktorer är viktiga för att lyckas. En av framgångsfaktorerna är nyskapande och särskiljande arkitektur. Ett seminarium hölls hösten 2010 som en inledning till kommunens arbete med frågor kring arkitekturvision och stadsbyggnadskaraktärer. Ambitionen var att höja medvetenheten om vad som skapar en vacker och intressant stadsbild med rumsbildningar, utblickar och landmärken och hur arkitektur och stadsmiljö kan bidra till att stärka varumärket Täby. Områden och enskilda byggnader ska utvecklas liksom förhållningssättet till stadens befintliga karaktärsdrag. Faktorer som platsens förutsättningar, arkitektonisk kvalitet och det goda exemplet har naturligtvis stor betydelse även för våra villa- och grupphusområden. Varje enskilt delområdes särdrag beskrivs nu i den bevarandeinventering som Stockholms läns museum arbetar fram parallellt med riktlinjerna. I riktlinjernas områdesbeskrivningar sammanvägs bevarandeinventeringens bedömningar med behovet av försiktiga men framåtsyftande tillägg av nyskapande arkitektur för att ge möjligheter för den önskade samhällsutvecklingen. De flerbostadshusområden som ingår i länsmuseets inventering har inte behandlats i riktlinjerna, då riktlinjerna i första hand är tänkta att ge vägledning för ägare till villor och grupphus. Gaturum och teknikbyggnader Gaturummet är viktigt för hur man uppfattar områdets karaktär. Vegetation, både på allmän plats och på tomtmark, inverkar på upplevelsen. Riktlinjerna ger ingen direkt vägledning för hur parkmark och gatuplantering ska anordnas för att stödja områdets karaktär. Kommunens grönplan och parkpolicy är de dokument som ger vägledning i dessa frågor. Avgränsningar på kvartersmark mot gatan i form av häckar, plank eller murar kommenteras i områdesbeskrivningarna där utformningen är av betydelse för områdets karaktär. Teknikbyggnader som t.ex. transformatorstationer påverkar också områdets helhetsverkan. Kommunens ambition är att dessa byggnader utformas så att de stärker stadsbilden. 6 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

En omsorgsfullt gestaltad teknikbyggnad kan utgöra ett tillskott i närmiljön. Planförhållanden Riktlinjerna för tomtdelning och byggande som utgjorde en del av översiktsplanen från 1992 har inneburit att en lång rad s.k. frimärksplaner tagits fram med enkelt planförfarande för att reglera delning av en eller ibland flera fastigheter. När det upprepas ett flertal gånger inom samma detaljplaneområde strider det mot den helhetssyn som är grunden för PBL. Denna typ av planläggning för enskilda villafastigheter ska därför bara tillämpas i undantagsfall, när det finns synnerliga skäl. *) I de fall fastigheten ingår i en fastighetsplan som anger att gällande detaljplans bestämmelser för fastighetsstorlek ska gälla och detta ger möjlighet till en styckning av ursprungsfastigheten, gäller denna möjlighet även framåt, tills eventuell ny detaljplan upprättats. Grundprincipen ska vara att översyner av detaljplaner görs områdesvis eller som minst för hela kvarter. Vad gäller fastighetsstorlekar har därför detta arbete inriktats mot att för varje delområde peka på om det finns behov av att ändra eller renovera hela planen. Med renovering menas att planbestämmelserna ses över och anpassas utifrån de byggnader och den fastighetsstruktur som finns i dagsläget eller ska gälla framåt. Därvid formuleras nya bestämmelser för att ge enhetliga byggrätter för alla fastigheter inom ett område. Andra frågor som kan behöva regleras genom detaljplan är nya samhälleliga behov som boende för äldre, förskolor eller anläggningar för fritidsverksamhet. Området utmed E 18 och Roslagsbanan är bullerstört, varför en omvandling för olika typer av verksamheter kan accepteras. Även en sådan omvandling bör ske i ett sammanhang och måste prövas genom planläggning. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 7 (42)

Förhållningssätt Det förhållningssätt som riktlinjerna presenterar är uppdelat på följande rubriker: Karaktär Detaljplanernas aktualitet Fastighetsförändringar Ny bebyggelse Befintlig bebyggelse Karaktär ger en beskrivning av stadsbyggnadskaraktären med dess gatunät och hustyper. Här framgår områdets kvaliteter men också utvecklingspotentialen, dvs. hur karaktären kan behållas, utvecklas och kompletteras vid bygglovhantering och planarbete. Detaljplanernas aktualitet innehåller en bedömning av behovet av att renovera detaljplanen främst vad avser verksamheter och exploateringsgrad ställt mot områdets karaktär. Om en planändring blir aktuell, bör den göras för ett större sammanhängande område. Det bör påpekas att inom vissa områden finns fler detaljplaner som i så fall behöver ändras. Fastighetsförändringar är en rubrik under vilken beskrivs hur kommunen ser på lämpliga tomtstorlekar i området. I många äldre villaområden finns endast enstaka möjligheter till förtätning. Normalt regleras minsta tomtstorlek i detaljplanen. Vid omprövning av planer bör ändringen göras i ett större sammanhang, så att fastigheterna i området får liknande rättigheter. Detta blir i så fall en del av renoveringen av detaljplanen/detaljplanerna. Ny bebyggelse kan, om planen medger det, tillkomma succesivt i de aktuella områdena genom förtätning. Under rubriken beskrivs hur bebyggelsen kan kompletteras med bibehållen balans. Hänsyn till kulturhistoriskt intressant bebyggelse anges, men också potentialen för tillägg av nyskapande arkitektur. Befintlig bebyggelse förändras ständigt genom om- och tillbyggnader för att motsvara nya önskemål och behov. Under rubriken redovisas vilken hänsyn som bör tas till områdets eller den enskilda byggnadens stadsbildsmässiga eller kulturhistoriska värde. Utöver de ovan angivna rubrikerna anges under Miljöprogram om det finns ett sådant för området, om det är aktuellt och/eller om ett sådant bör upprättas. 8 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

områdesindelning 14 områden med villor och grupphus ingår i riktlinjedokumentet. Beskrivningen omfattar inte verksamhetsområden och områden med flerfamiljshus. Östra Täby Kyrkby, Lövbrunna och norra Gribbylund har så pass aktuella planer att de ger tillräcklig vägledning i utformningsfrågor. För Löttingelund genomfördes planläggning på de boendes initiativ. De ville att karaktär och miljö skulle bevaras och alltför stark förtätning skulle undvikas. Råd och förslag redovisas i syfte att bevara ursprungskaraktären i särskilda kvartersblad. Därför är området inte med i detta riktlinjedokument. Vallentunasjön Täby kyrkby Ullnasjön Lövbrunna Vallatorp Visinge Erikslund Löttingelund Arninge Vallabrink Rönninge Gribbylund sjön Rösjön Skarpäng Ella park Ella gård Enhagen Ensta Täby centrum Grindtorp Näsbydal Viggbyholm Hägernäs Roslags-Näsby Lahäll Näsbypark Stora Värtan Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 9 (42)

områdesbeskrivningar ELLA GÅRD Ella park Ensta Skarpäng Ellagårdsvägen Täby centrum Danderyds kommun Karaktär Norra Ella gård byggdes 1955-60 och var ett av de första stora grupphusområdena i landet. Området innehåller 335 kedjehus och ett tjugotal friliggande villor. Områdets karaktär är unik och bör behållas intakt. Gatorna slingrar mjukt genom ett område med stora grönytor och husen är inspirerade av den enkla svenska stugan med tegeltak och träpanel. De röda, gula och gröna färgerna står vackert både mot sommarens grönska och vinterns snö. Under åren 1967-71 byggdes Södra Ella gård med samma typ av bebyggelse som i det norra området. Detta område omfattar 189 kedjehus och ett trettiotal villor. Västra Ella gård består av olika delområden som skiljer sig ganska mycket åt, men de speglar det tidiga sjuttiotalets arkitekturideal. Kv. Lantmannen och Åldermannen står kvar med ena foten i en sorts förenklad 60-talsmodernism, medan Byalaget, Bystämman och Budkaveln i huvudsak representerar det mer tillbakablickande och nostalgiska med tegeltäckta sadeltak och fasader i träpanel. Området sluttar från norr till söder vilket skapat naturliga avgränsningar som ytterligare förstärks av att naturen kryper ända inpå husen. Området mellan grupphusområdet och järnvägen i öster består av villor huvudsakligen uppförda under 1940-, 50- och 60-talen. 10 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Detaljplanernas aktualitet För grupphusområdet gäller fyra detaljplaner, (S47, S67, S70, S105). I den södra delen av området kan man enligt riktlinjerna från 1992 bygga igen gården mellan garage och förråd och på så sätt utöka bostadsytan. Åtgärden syns inte utifrån, men innebär att den tillåtna byggnadsytan överskrids med ca 25 %. Då drygt hälften av husen i det aktuella delområdet byggts till på detta sätt bör planerna ändras, så att även övriga får möjlighet att göra detta. I övrigt är planerna aktuella. För villaområdet i öster gäller detaljplan S2, vilken saknar bestämmelse om minsta tomtstorlek. Detta motiverar en översyn av planen (jfr. Roslags- Näsby). Gatorna slingrar mjukt genom området och ger intressanta gaturum. Inspirationen från den enkla svenska stugan är tydlig i byggnadsutformningen. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 11 (42)

Västra Ella gård består av traditionellt utformade radhus med svarta sadeltak samt vinkelhus med modernistisk arkitketur med papptäckta pulpettak. Fastighetsförändringar Någon förändring i den befintliga fastighetsindelningen är inte aktuell i grupphusområdena. I villaområdet prövas avstyckning mot planens bestämmelser i avvaktan på planöversynen. Ny bebyggelse Platsens natur- och terrängförhållanden är en viktig utgångspunkt vid inplacering av ny bebyggelse i villaområdet i öster. Grupphusområdet är fullt utbyggt. Ny bebyggelse kan endast bli aktuell om befintligt grupphus skadas genom t.ex. brand. Vid återuppförande är den ursprungliga utformningen vägledande. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen har stora arkitektoniska kvaliteter. Vid eventuella förändringar är det viktigt att behålla områdets karaktärsdrag genom att använda sig av samma material, dimensioner och kulör som kännetecknar de ursprungliga byggnaderna. Miljöprogram För södra och norra Ella gård finns riktlinjer framtagna 1992-08-18 som ger konkreta förslag på lämplig utformning av tillbyggnader och andra vanliga förändringar. Programmet är aktuellt, men möjligheten att bygga igen gården mellan garage och förråd i det norra området kan inte medges innan planen renoverats. 12 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

ELLA PARK Vallabrink Ensta Turebergsvägen Ella gård Karaktär Bebyggelsen i området är mycket varierad och en hel del villor från den första utbyggnadsperioden på 1930-talet finns bevarade. Vanligast är dock 1950- och 60-talens varierade tegel- och putsarkitektur samt yngre typhus. Bebyggelsen från 1950- och 60-talen har en hög andel ursprungliga detaljer bevarade som stärker områdets karaktär. Området präglas fortfarande i hög grad av den ursprungliga planläggningen där naturen utgör en viktig och integrerad del av området och vägnätets sträckning är anpassat till platsens förutsättningar. Detaljplanens aktualitet Planen från 30-talet (E12) anger 1500 kvm som minsta tomtstorlek. Ett fåtal frimärksplaner finns inom området, huvudsakligen för att reglera tomtstorleken. Övriga större planer är från mitten av 1960-talet till tidigt 70-tal och anger 800 kvm som minsta tomtstorlek. Plan E12 är inaktuell och behöver renoveras (jfr Ensta), medan de yngre är aktuella. Fastighetsförändringar Planernas bestämmelser om minsta tomtstorlek tillämpas. Inom plan E12 tillämpas bestämmelserna till dess planen renoverats. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 13 (42)

Ny bebyggelse Platsens natur- och terrängförhållanden är en viktig utgångspunkt. 1950- och 60-talshusens gedigna och platsanpassade arkitektur är viktig att beakta vid områdets fortsatta utveckling. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen från 50- och 60-talen i tegel och puts och med välbevarade ursprungsdetaljer får endast förändras med beaktande av det enskilda husets värde. I sammanhållna grupphusområden bör hänsyn tas till helhetsverkan vid förändringar. Tegelarkitekturen från 1950- och 1960-talen är vanlig i området. Bebyggelse från 1950- och 1960-talen uppvisar genomarbetade detaljer och hög materialkvalitet. 14 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

ENSTA Ella park Stockholmsvägen Ella gård Täby centrum Karaktär Bebyggelsen i området är varierad och några av de äldre villorna från den ursprungliga utbyggnadsperioden under mellankrigstiden finns bevarade. Vanligast är dock 1950- och 60-talens varierade tegel- och putsarkitektur samt yngre typhus. Området präglas fortfarande i hög grad av den ursprungliga planläggningen där naturen utgör en viktig och integrerad del av området och vägnätets sträckning är anpassat till platsens förutsättningar. Natur- och terrängförhållanden är viktiga vid inplacering av ny bebyggelse. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 15 (42)

Tegel- och putsarkitektur, även med inslag av andra material, är vanligt förekommande. Detaljplanernas aktualitet För området gäller två äldre avstyckningsplaner (E12 och E17), samt tre planer från 1970-talet. Avstyckningsplanerna anger 1500 kvm som minsta tomtstorlek, medan sjuttiotalsplanerna anger 800 kvm. I de äldre områdena har ett tiotal frimärksplaner upprättats för att möjliggöra avstyckningar i enlighet med de riktlinjer som angavs i översiktsplanen från 1992. Även byggrätterna har på många håll överskridits kraftigt, varför avstyckningsplanerna måste renoveras. Fastighetsförändringar Planernas bestämmelser om minsta tomtstorlek gäller. Inom de äldre avstyckningsplanerna tillämpas bestämmelserna till dess att planerna renoverats. Ny bebyggelse Platsens natur- och terrängförhållanden är en viktig utgångspunkt vid inplacering av ny bebyggelse. Tegelarkitekturen från 1950- och 1960-talen har ofta genomarbetade detaljer. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen från 1950- och 60-talen i tegel och puts och med välbevarade ursprungsdetaljer får endast förändras med beaktande av det enskilda husets värde. 16 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

ERIKSLUND Vallatorp Visinge Täbyvägen Vallabrink Karaktär Erikslund är ett välbevarat grupphusområde av hög kvalitet som tilldrog sig internationell uppmärksamhet när det byggdes 1971. Parhusen bildar tillsammans med plankomgärdade trädgårdar kvadratiska enheter som i sin tur bildar fem större kvarter. Mellan husen löper smala gränder som ger området en intim karaktär trots sin storlek. Grönskan och höjdskillnaderna inom området har utnyttjats på ett genomtänkt sätt vilket bidrar till den positiva upplevelsen av området. Den plankomgärdade gården ger avskildhet trots att husen ligger tätt. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 17 (42)

Detaljplanens aktualitet Detaljplanen är aktuell. Fastighetsförändringar Det är inte aktuellt att stycka de små tomterna. Ny bebyggelse Området är fullt utbyggt. Ny bebyggelse kan bli aktuell endast om befintlig bebyggelse skadas genom t.ex. brand. Vid återuppförande är den ursprungliga utformningen vägledande. Gränderna ger området en intim karaktär. Befintlig bebyggelse Byggnadsvolymerna med platta tak och genomtänkt fönstersättning bildar tillsammans med planken kvadratiska enheter där varje parhuslägenhet har en insynsskyddad trädgård. Detta ger området mycket av dess kvalitet. Den ursprungliga färgsättningen för varje delområde liksom utformningen med lockpaneler och inramande vita band bör bibehållas. Även fönstersättning och fönsterstorlekar som är av betydelse för avskildheten i området bör bevaras. Miljöprogram Upprättande av miljöprogram med konkreta råd angående ombyggnad föreslås i syfte att hjälpa fastighetsägarna att bibehålla områdets karaktär. Byggnadsdetaljer som platta tak, lockpaneler, inramade vita band och genomtänkt fönstersättning ger området dess kvalitet. 18 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

GRIBBYLUND Norra Gribbylund Rönningesjön Viggbyholm Karaktär Detaljplanen gav möjlighet att bygga mindre grupphusområden i villabebyggelsen. Den mellersta och södra delen av Gribbylund som omfattas av länsmuseets bevarandinventering uppvisar en varierad bebyggelse ofta i kuperad terräng. Ett fåtal villor finns kvar från den första utbyggnadsperioden på 1920-talet, men det dominerande inslaget utgörs av typhus från 1970-och 80-talen. Gribbylunds centrum består av flerbostadshus i upp till fem våningar kring ett torg med butiker. Dessutom finns flera områden med rad- och kedjehus som tillkom under den expansiva perioden på 1970-talet. Detaljplanens aktualitet Detaljplanerna för södra Gribbylund är från 1970- och 80 talen. I norra Gribbylund är detaljplanerna något yngre, i huvudsak från 1990-talet. Detaljplanerna bedöms aktuella. Fastighetsförändringar Styckebyggd villa av för tiden vanligt utförande. Detaljplanernas bestämmelser om minsta tomtstorlek ska tillämpas vid styckning. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 19 (42)

Ny bebyggelse Nya byggnader ska anpassas till omgivningen, men kan ges ett självständigt uttryck utan att stadsbilden påverkas negativt. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen får förändras med beaktande av det enskilda husets värde. Friheten i val av färg och material är beroende av det stadsbildsmässiga sammanhanget. I sammanhållna grupphusområden tas särskild hänsyn till helhetsverkan vid förändringar. Ett fåtal villor finns kvar från den första utbyggnadsperioden. Ofta har de senare byggts till. Kvarteret Pallen är ett av de största grupphusområdena i Gribbylund med för tiden typiskt utseende. 20 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

LAHÄLL Näsbypark Roslags-Näsby Danderyds kommun Karaktär Området kännetecknas av det slingrande vägnätet, de kuperade tomterna och den lummiga grönskan. Inom området byggdes mest sportstugor när tomterna styckades och såldes i slutet av 1920-talet. Dagens byggnadsbestånd domineras av villor från 1950-, 60- och 70-talen. Områdets lummiga karaktär har kunnat bevaras genom att villorna anpassats till den varierande topografin. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 21 (42)

Detaljplanernas aktualitet Planläggningen gick hand i hand med järnvägens utbyggnad och planen (N14) fastställdes 1927. Från planens bestämmelse om att tomt inte får ges mindre yta än 1500 kvm har avsteg gjorts, först med dispens och senare med enkelt planförfarande. Omfattningen av avsteg från ursprungsplanen innebär att det är angeläget att se över denna i ett sammanhang. De andra större planerna inom området (N15 och S23), är från 1930 respektive 1954 och anger 1200 och 900 kvm som minsta tomtstorlekar och bedöms vara aktuella. Fastighetsförändringar Till dess att ny plan tagits fram gäller den gamla med dess krav på minsta tomtstorlek. Ny bebyggelse Platsens natur- och terrängförhållanden är en viktig utgångspunkt. 1950- och 60-talshusens gedigna och platsanpassade arkitektur är viktig att beakta vid områdets fortsatta utveckling. Nya byggnader placeras gärna en bit från vägen för att bevara områdets lummiga karaktär och anpassas nivåmässigt till tomtmarken, så att omfattande utfyllnader och stödmurar undviks. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen får förändras med beaktande av det enskilda husets värde. Friheten i val av färg och material är beroende av byggnadens stadsbildsmässiga värde. Hänsyn till den aktuella tomtens förutsättningar är även viktig vid tillbyggnader. Byggnader anpassas nivåmässigt till marken för att undvika omfattande utfyllnader och stödmurar. 22 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

NÄSBYPARK Viggbyholm E18 Norrtäljevägen Lahäll Näsby slott Stora Värtan Karaktär Näsbypark kännetecknas idag av blandad bebyggelse med villor, radhus, parhus, kedjehus samt flerfamiljshus i varierande storlek. Det rika och genomtänkta inslaget av gröna ytor är centralt i samtliga delområden. Naturmark och anlagda parkytor bidrar till att skapa rum i rummet och gör närmiljön både trivsam och spännande. Den bevarade slottsallén, Näsby allé, påminner dessutom om områdets historia. Ett varierat bebyggelsemönster vittnar om områdets kontinuerliga framväxt sedan 1920-talet. Varje enskilt delområde har särskilda drag att värna och lyfta fram i samband med förändring. Samtidigt bidrar de enskilda delområdena med sina specifika karaktärer till helheten. Näsbypark är en väl genomförd kombination av 1930-talets naturnära villastad, 1950-talets praktiska och prisvärda boende och 60-talets storskaliga satsningar. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 23 (42)

Det rika och genomtänkta inslaget av gröna ytor är centralt i Näsbypark. Detaljplanernas aktualitet Detaljplanerna i området är företrädesvis från 1930-talet, och genom sina krav på stora tomter ger de områdets karaktär med rika inslag av grönska. Under årens lopp har knappt trettio s.k. frimärksplaner upprättats för att öka byggrätten eller medge mindre tomtstorlekar. Med stöd av översiktsplanen från 1992 har tomter om 900 kvm kunnat bildas i Näsbyparks norra del trots att detaljplanen (V1) anger 1000 kvm. I den mellersta delen har tomtytor under planens (N10) krav på 1500 kvm inte medgetts. I södra och västra delen har likaså planernas (N9, N12 och N13) bestämmelser om minsta tomtstorlek, i detta fall 1200 kvm, varit bestämmande vid styckning. För plan (V1) bör en planöversyn göras för att skapa enhetliga regler inom planområdet (jfr Viggbyholm) Näsbypark kännetecknas idag av blandad bebyggelse. 24 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Fastighetsförändringar Villatomter ska ha den yta som anges i gällande detaljplan. Inom V1 tillämpas bestämmelserna till dess planen renoverats. Ny bebyggelse Nya byggnader anpassas till tomter och naturmark. Nya byggnader placeras mot den bakgrunden gärna en bit från vägen för att stärka naturkontakten i gaturummet. De anpassas också nivåmässigt till tomtmarken, så att omfattande utfyllnader och stödmurar undviks. Nya byggnader placeras gärna en bit från gatan för att stärka naturkontakten i gaturummet. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen får förändras med beaktande av det individuella husets värde. Friheten i val av färg och material samt utformning av tillbyggnader är beroende av den enskilda byggnadens stadsbildsmässiga eller kulturhistoriska värde. I sammanhållna grupper av radhus och kedjehus tas särskild hänsyn till helhetsverkan vid förändringar. Färgsättning görs med hänsyn till husgruppens helhetsintryck. Miljöprogram För villabebyggelsen i Näsbypark samt grupphusområdet Norskogen finns antagna miljöprogram med riktlinjer för utformning av ny-, om- och tillbyggnader. Miljöprogrammen utgår från områdeskaraktären och ger konkreta förslag på lämpliga utformningar utöver de allmänt hållna riktlinjerna ovan. Miljöprogrammen är aktuella och förenliga med detaljplanerna. Långa raden, som ursprungligen byggdes för marinens personal, är till sin helhet mycket välbevarad och en god representant för det sena 1960-talets grupphusområden. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 25 (42)

ROSLAGS-NÄSBY Näsbydal Danderyds kommun Näsbypark Lahäll Karaktär Samhällets tillkomst är intimt förknippad med järnvägens utbyggnad kring förra sekelskiftet. Roslags-Näsby består av en mindre centrumdel med flerbostadshus vid järnvägsstationen och i övrigt av ett gradvis framvuxet villasamhälle där de äldsta husen från 1900-talets första årtionden ligger vid Sågtorpsvägen. En betydande del av villorna inom området uppfördes under 1940-, 50- och 60-talen. 26 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Sågtorpsvägen med sin typiska björkallé är ett av områdets huvudstråk. Detaljplanernas aktualitet I den del av Roslags-Näsby som här är aktuell finns även detaljplaner för verksamheter och bostäder. Dessa planer har upprättats från 1970-talet och framåt, men den planerade utbyggnaden har bara delvis kommit till stånd. För villadelarna som omfattas av riktlinjerna bedöms de äldre detaljplanerna relativt aktuella, men plan S2 saknar bestämmelse som reglerar minsta tomtstorlek. Detta motiverar en översyn av planen. Avgränsingar i form av häckar eller staket bör utföras i traditionella material och dimensioner. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 27 (42)

Fastighetsförändringar Med hänsyn till områdets struktur och topografi samt bullerpåverkan från motorväg och järnväg ska tomter inte ges mindre yta än vad som föreskrivs i gällande detaljplan. Ny bebyggelse Området är inspirerat av det tidiga 1900-talets idéer om trädgårdsstaden. Anpassningen till tomtens topografiska förutsättningar är en viktig utgångspunkt både vid ny- och tillbyggnad. Avgränsningar mot gatan i form av häckar eller staket bör utföras i traditionella material och dimensioner. Nya byggnader placeras gärna en bit in från vägen för att bevara områdets lummiga karaktär och anpassas till tomtens topografi så att omfattande utfyllnader och stödmurar undviks. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen får förändras med beaktande av det enskilda husets arkitektoniska och kulturhistoriska värde. Villa med drag typiska för det sena 1950-talet med flacka tak och förskjutna byggnadsvolymer. 28 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

SKARPÄNG Mörtsjön Ella park Rösjövägen Ella gård Rösjön Danderyds kommun Karaktär Området uppvisar en varierad bebyggelse ofta i kuperad terräng. Ett fåtal byggnader finns kvar från den första utbyggnadsperioden på 1920-talet, men det dominerande inslaget utgörs av typhus från 1970-talet och framåt. Flera områden med grupphus tillkom också under den senaste utbyggnadsperioden. Typhus från 1970-talet och framåt utgör det dominerande inslaget i gatubilden. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 29 (42)

Under den senaste utbyggnadsperioden byggdes flera större grupphusområden i Skarpäng. Detaljplanernas aktualitet Inom området finns ett tiotal detaljplaner som i huvudsak tillkom under det expansiva 1970-talet. Planerna bedöms i huvudsak vara aktuella. Enligt beslut SBN 2012-04-24 59 ska en översyn av planen S176 göras. Fastighetsförändringar Planernas bestämmelser om minsta tomtstorlek gäller. Ny bebyggelse Nya byggnader ska anpassas till omgivningen, men kan ges ett självständigt uttryck utan att stadsbilden påverkas negativt. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen får förändras med beaktande av det enskilda husets värde. Friheten i val av färg och material är beroende av det stadsbildsmässiga sammanhanget. I sammanhållna grupphusområden bör särskild hänsyn tas till områdets helhetsverkan vid förändringar. 30 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

TÄBY KYRKBY Vallentuna kommun Vikingavägen Vallentunasjön Karaktär Som Täbys äldsta villasamhälle präglas Täby kyrkby till stor del även idag av individuellt utformade och uppförda villor och det finns därför ingen tydlig och enhetlig karaktär sett till området i stort. Utbyggnaden började redan de första åren på 1900-talet och var som livligast 1912-1914, då krigsutbrottet hejdade utvecklingen. En ny kraftig utbyggnadsvåg kom under 1970-talet. Under denna period uppfördes även flera grupphusområden. Den östra delen som planlagts under 2000-talet har inte tagits med i dessa riktlinjer, då de nya detaljplanerna ger tillräcklig vägledning i utformningsfrågor (se karta). Detaljplanernas aktualitet Det dryga tiotalet detaljplaner som reglerar bebyggelsen i Täby kyrkby är huvudsakligen från 1970- och 80-talen. Planerna bedöms i huvudsak aktuella. I grupphusområdet Karlslund har tillbyggnader gjorts som innebär avvikelser från planen (S118). Då ytterligare utbyggnader inte kan medges som mindre avvikelse måste planen ändras om alla ska få samma möjlighet till utbyggnad. Inom ett annat planområde (S233) finns en bestämmelse som reglerar att huvudbyggnaden inte får uppföras i mer än en våning, samtidigt som en annan bestämmelse anger att bebyggelsen ska anpassas till omgivande tidstypisk bebyggelse vilken ofta har brutet tak. Brutet tak ryms inte inom envåningsbestämmelsen, varför denna plan bör ändras. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 31 (42)

Fastighetsförändringar Planerna medger som regel tomtstorlekar i intervallet 800-1200 kvm. Detaljplanens bestämmelser om minsta tomtstorlek gäller. Ny bebyggelse Nya byggnader ska anpassas till omgivningen, men kan ges ett självständigt uttryck utan att stadsbilden påverkas negativt. Befintlig bebyggelse I den befintliga bebyggelsen finns villor från tidigt 1900-tal med tidstypiskt utförande med branta, ofta brutna tak. Takkupor, burspråk och glasverandor är vanliga och fönstren är ofta spröjsade. Bebyggelsen får förändras med beaktande av det individuella husets värde. Färg och material bör anpassas till det stadsbildsmässiga sammanhanget. I sammanhållna grupphusområden bör särskild hänsyn tas till helhetsverkan vid förändringar. Många hus från den första utbyggnadsperioden har brutet tak. Senare blev envåningshus företrädesvis med sadeltak vanligare. 32 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Kvarteren Skalden och Poeten är områden vars karaktär är värd att bevara. Miljöprogram För grupphusområdet Karlslund finns antagna riktlinjer. För att behålla karaktären reglerar de att tillbyggnader endast ska ske i ringa omfattning och att andra förändringar anpassas till den befintliga miljön. Den genomtänkta färgsättningen ska också bevaras. Miljöprogrammets riktlinjer för tillbyggnader är inte förenliga med detaljplanens begränsade byggrätt. Takkupor, burspråk och glasverandor samt spröjsade fönster är vanliga på äldre byggnader. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 33 (42)

VALLABRINK Vallatorp Erikslund Täbyvägen Ella park Karaktär Vallabrink domineras av bebyggelse från 70-talet. I området nordost om Täbyvägen utgörs bebyggelsen till största delen av typhus, medan det i den sydöstra delen är lite mer variation på villorna. Området utmärks av väl sammanhållen tegelbebyggelse av hög kvalitet. 34 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Många ursprungliga detaljer har bevarats, vilket bidrar till den positiva upplevelsen av området. Detaljplanernas aktualitet Planerna från 1970-talet är aktuella. Fastighetsförändringar Detaljplanernas bestämmelser om minsta tomtstorlek ska tillämpas vid styckning. Ny bebyggelse Nya byggnader ska anpassas till omgivningen, men kan ges ett självständigt uttryck utan att stadsbilden påverkas negativt. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen får förändras med bibehållande av det enskilda husets värde. Friheten i val av färg och material är beroende av det stadsbildsmässiga sammanhanget. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 35 (42)

VALLATORP Lövbrunna Vallatorpsvägen Vallatorp Karaktär Vallatorp är ett tidstypiskt grupphusområde från slutet av 1970- och början av 80-talet. Det består av rad-, par- och kedjehus i olika kombinationer med ett litet centrum med butiker och flerbostadshus som i formspråk anknyter till övrig bebyggelse. Byggnaderna bildar intima kvartersgårdar med hjälp av varierade byggnadsvolymer och slingrande lokalgator. Även om flera av husen har byggts till har områdets enhetliga karaktär bevarats. 36 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Detaljplanens aktualitet Plan S165 kommer att ses över år 2012 för att skapa överensstämmelse med de av stadsbyggnadsnämnden tidigare antagna riktlinjerna för Vallatorp. Övriga detaljplaner bedöms aktuella. Fastighetsförändringar Det är inte aktuellt att stycka de förhållandevis små tomterna. Ny bebyggelse Området är fullt utbyggt. Ny bebyggelse kan bli aktuell endast om befintlig bebyggelse skadas genom t.ex. brand. Vid återuppförande är den ursprungliga utformningen vägledande. Befintlig bebyggelse Byggnaderna är av fem huvudtyper och hålls ihop av enhetlig fasadutformning och färgsättning. För att hantera olika typer av förändringar som ofta blir aktuella i områden av denna typ antogs redan tio år efter områdets färdigställande riktlinjer för tillbyggnader inom området. För att bibehålla områdets karaktär anger programmet vilka typer av tillbyggnader som är lämpliga för respektive byggnadstyp Miljöprogram Riktlinjerna som antogs 1990 anger vilka tillbyggnader som kan utföras på respektive byggnadstyp utan att områdets grundkaraktär förändras. Riktlinjernas tillbyggnadsförslag är bra, men då planens byggrätt inte är tillräcklig kan de inte utnyttjas (se ovan under Detaljplanens aktualitet). Området hålls ihop av enhetlig fasadutformning och färgsättning. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 37 (42)

VIGGBYHOLM Gribbylund Hägernäs E18 Norrtäljevägen Näsbypark Stora Värtan Karaktär Ursprungsplanen för Viggbyholm anknyter till det samtida stadsplaneidealet med den gröna trädgårdsstaden som förebild. De enskilda byggnaderna omspänner allt från nationalromantiska stugor, klassicerande villor till moderna kataloghus. 38 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Detaljplanernas aktualitet Den byggnadsplan som fastställdes i mitten av 1930-talet byggde på ingenjör Dyfvermans planförslag från 1918. Planen (V1) med stora tomter, slingrande vägar och väl studerade gaturum har stora kvaliteter. Inom området har 7 frimärksplaner gjorts söder om E18 och 11 norr därom. I det södra området har tomter om 900 kvm accepterats vid ändring, i det norra 800 kvm. Då planen anger 1000 kvm som minsta tomtstorlek bör en planöversyn göras så att enhetliga regler skapas. En annan omständighet som gör att detaljplanen är inaktuell är att den saknar bestämmelse om hur många lägenheter som får inredas i varje byggnad. Den gamla avstyckningsplanen vid Rönningesjöns södra strand (V19) saknar byggnadsreglerande bestämmelser, varför planen bör renoveras. Fastighetsförändringar Planernas bestämmelser om tomtstorlek tillämpas till dess planerna renoverats. Ny bebyggelse Nya byggnader placeras gärna en bit från vägen för att bevara grönskan i gaturummet och de anpassas nivåmässigt till tomtmarken så att omfattande utfyllnader och stödmurar undviks. Vid Lorensviksvägen ligger några villor från sent 60-tal med för tiden typiska platta tak och obehandlade tegelfasader. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 39 (42)

Detaljplanen har gett en blandad bebyggelse där hushöjd. byggnadsvolymer och vegetation är viktiga element. Klassicerande villa från områdets tidigaste period. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen får förändras med beaktande av det individuella husets värde. Friheten i val av färg och material är beroende av den enskilda byggnadens stadsbildsmässiga och kulturhistoriska värde. Miljöprogram För att slå vakt om villakaraktären anger miljöprogrammet att högst två lägenheter får inredas på tomter som uppfyller planens minimikrav. På tomter över 1600 kvm får tre lägenheter inredas i hus uppförda innan miljöprogrammet godkändes 2008. 40 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20

Bergtorpsvägen VISINGE Erikslund Karaktär Området består både av villor och grupphus som uppförts i huvudsak under 1980-talet med för tiden typiska karaktärsdrag. Den allmänna gestaltningen är värd att ta hänsyn till. Detaljplanernas aktualitet Områdets detaljplaner är aktuella. Fastighetsförändringar Detaljplanernas bestämmelser om minsta tomtyta ska tillämpas. Ny bebyggelse Ny bebyggelse anpassas till bebyggelsemönstret men kan ges ett självständigt uttryck utan att stadsbilden påverkas negativt. Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20 41 (42)

Befintlig bebyggelse Områdena är väl sammanhållna med en tidstypiskt tillbakablickande arkitektur. Byggnaderna kännetecknas av enkla former. I grupphusområdena är husen oftast täckta med sadeltak och fasaderna är utförda i stående träpanel. Fönstren är vitmålade med en horisontell spröjs. Det är viktigt att bibehålla karaktärsdragen vid en eventuell förändring genom att använda för området typiska material, dimensioner och kulörer. Tidstypisk tillbaka blickande arkitektur. Enkla former, sadeltak och fasad i stående träpanel. Vitmålade fönster med horisontell spröjs. 42 (42) Täby Kommun Stadsbyggnadskaraktärer 2012-03-20