UPPDATERAD APRIL 2013 tillväxtstrategi en av tre hållbarhetsstrategier i kommunens strategiska plan karlstads kommun
Innehållsförteckning Kommunens styrmodell strategisk plan... 4 Visionen som utgångspunkt i tillväxtarbetet... 4 Målgrupper för tillväxt... 6 Studenter... 6 Människor med konkurrenskraftig kompetens... 6 Besökare... 6 Ledstjärnan som utgångspunkt i tillväxtarbetet... 6 Tillväxtstrategins insatsområden och dess tillämpning... 7 Livskvalitet... 8 Befolkningstillväxt... 10 Övergripande mål 2020... 10 Bostäder... 10 Övergripande mål 2020... 10 Delmål 2015... 10 Attraktiv stad... 11 Övergripande mål 2020... 11 Delmål 2015... 11 Besöksnäring... 13 Övergripande mål 2020... 13 Delmål 2015... 13 Tillgänglighet... 14 Övergripande mål 2020...17 Persontransporter...17 Delmål 2015...17 IT-infrastruktur... 19 Delmål 2015... 19 Godstransporter... 19 Delmål 2015... 19 Näringsliv och innovativa miljöer... 20 Sysselsättning... 22 Övergripande mål 2020... 22 Delmål 2015... 22 Näringslivsklimat... 22 Övergripande mål 2020... 22 Delmål 2015... 23 Verksamhetsmark... 25 Övergripande mål 2020... 25 Delmål 2015... 25 Kompetens och utbildning... 26 Utbildningsnivå... 28 Övergripande mål 2020... 28 Universitet och studenter... 28 Övergripande mål 2020... 28 Delmål 2015... 28 Kompetensmatchning... 30 Övergripande mål 2020... 30 Entreprenörskap... 30 Delmål 2015... 30 2
Karlstads kommuns tillväxtstrategi antogs i Kommunfullmäktige år 2010 och bygger på visionen Livskvalitet Karlstad 100 000. För att vi ska nå målet i visionen måste Karlstad vara en öppen stad där människor har möjlighet att utvecklas, växa och förverkliga sina drömmar. Vi vill skapa attraktiva boende- och livsmiljöer och goda förutsättningar för att människor ska ha ett meningsfullt arbete att gå till. Ett starkt näringsliv med företag som vill satsa är en förutsättning för Karlstads fortsatta tillväxt och utveckling. Karlstads kommun prioriterar att utveckla servicen och inrättar ett Näringslivsråd för att utöka dialogen med näringslivet. Vi vill förbättra förutsättningarna för stadens näringsliv samt göra det så attraktivt och enkelt som möjligt för nya företag att etablera sig i kommunen. Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Utöver ett varierat utbud av arbets- och boendemöjligheter är det viktigt med en bra infrastruktur så att det är möjligt att nå Karlstad snabbt och miljömässigt hållbart. Vi vill växa i jämn takt och ett av våra tillväxtmål är att öka med 700 personer årligen. Besöksnäringen är också en viktig parameter för ökad tillväxt, vi måste fortsätta utveckla och visa upp det fina kultur- och upplevelseutbud som finns här. Du som företagare är alltid välkommen att kontakta oss i kommunledningen. Per-Samuel Nisser (M) Kommunstyrelsens ordförande 3
Kommunens styrmodell strategisk plan Kommunfullmäktige har beslutat att kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan. Den ska fungera som kommunledningens samlade styrdokument och ligga till grund för budgetarbete och uppföljningen i årsredovisningen. Till den strategiska planen kopplas också de tre hållbarhetsstrategierna: Tillväxtstrategin, Folkhälsostrategin samt Miljö- och klimatstrategin. Dessa bygger på de tre begreppen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål, delmål, som ett stöd i styrningen. Våra tidigare horisontella perspektiv är inarbetade i målen och de tillhörande indikatorerna som finns till de tre hållbarhetsstrategierna. Visionen som utgångspunkt i tillväxtarbetet År 1998 formulerades visionen Karlstad 100 000 som är en riktningsvisare, en kompass, för kommunens utvecklingsarbete. Till visionen formulerades ledstjärnor som ska genomsyra allt arbete inom kommunen. I december 2007 ändrades visionen till Livskvalitet Karlstad 100 000. Syftet med förändringen var att förtydliga helhetsperspektivet i visionen samt att förtydliga att det är kommuninvånarna som är grunden för tillväxten och välfärden i kommunen. Större regioner växer i dag snabbare än mindre regioner. Förklaringen är att stora regioner innehåller ett mer diversifierat utbud av kvalificerad arbetskraft, samt att företag och hushåll kan dra nytta av de skalfördelar som uppkommer genom att fasta kostnader kan fördelas på flera. Stora marknader utökar underlaget för mer specialiserade tjänster och verksamheter som i sin tur attraherar inflyttare och investeringar. Som Värmlands tillväxtmotor är det därför rimligt att Karlstads kommun har en vision som syftar till att växa, det vill säga att vara en kommun där minst 100 000 invånare vill bo och leva. Karlstad ska locka med attraktiva livsmiljöer, goda studiemöjligheter och bra förutsättningar för näringslivet. Attraktiva och trivsamma miljöer är av särskild betydelse eftersom det är människorna som får Karlstad att växa och utvecklas. Staden ska ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Alla ska ha nära till vatten, natur och fritidsaktiviteter. Karlstad ska ha väl utbyggda kommunikationer och det ska vara enkelt att ta sig mellan jobb, skola, fritidsaktiviteter och bostad. 4
5
Målgrupper för tillväxt Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är ett av kommunens viktigaste mål. I kommunens vision Livskvalitet Karlstad 100 000 fastställs att tillväxtarbetet ska fokusera särskilt på följande målgrupper: Studenter Karlstad ska vara en bra studentstad och en stad där människor vill jobba och bo efter avslutade studier. Människor med konkurrenskraftig kompetens Ett dynamiskt näringsliv med attraktiva och utmanande jobb inom många olika branscher är en annan förutsättning för att Karlstad ska växa. För att kunna attrahera och behålla människor med konkurrenskraftig kompetens ska bra förutsättningar för näringslivet skapas. Besökare Kommunens vision konstaterar även att besöksnäringen är en förutsättning för tillväxt. Det finns klara samband mellan besök och inflyttning. Ett rikt utbud inom kultur- och fritid är viktigt för både besökare och Karlstadsbor. Målsättningen är att Karlstad ska vara en av de fyra främsta evenemangsstäderna i Sverige. Ledstjärnan som utgångspunkt i tillväxtarbetet Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor som visar vägen i kommunens utvecklingsarbete. Det är ledstjärnorna: En kommun i gott skick, En attraktiv stad som växer, En stad för alla och Den goda gröna staden. Ledstjärnan En attraktiv stad som växer är utgångspunkten i kommunens tillväxtarbete. Ledstjärnan handlar om att Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Kommunen bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. 6
Tillväxtstrategins insatsområden och dess tillämpning Det regionala utvecklingsprogrammet 1 har varit vägledande i framtagandet av kommunens tillväxtstrategi. Regionens insatsområden är Ledarskap, Innovativa miljöer, Livskvalitet, Tillgänglighet och Kompetensförsörjning. Dessa områden är också betydelsefulla för Karlstads tillväxtarbete. I kommunens tillväxtstrategi finns inte ledarskapet som ett eget insatsområde utan ingår i övriga områden. Ledarskapet är viktigt för att få till stånd ett gott företagsklimat. Den politiska ledningen måste visa en viljeriktning med tydliga mål. Ledarskapet innebär också ett öppet förhållningssätt både till att pröva nya lösningar och i kontakter med företagare. Företagare möter flera kontakter inom kommunen och det är viktigt att kontakterna fungerar smidigt. Förvaltningarna inom organisationen behöver också samarbeta med varandra för att nå högre effektivitet. Tillväxtstrategins fyra insatsområden visar vilka områden som kommunen ska prioritera i tillväxtarbetet och i processen att nå visionen Livskvalitet Karlstad 100 000. Dessa är: 1. Livskvalitet 2. Tillgänglighet 3. Näringsliv och innovativa miljöer 4. Kompetens och utbildning 1 Värmland växer och känner inga gränser, regionalt utvecklingsprogram 2009-2013 Region Värmland. 7
livskvalitet I Karlstads kommun ska det finnas ett rikt utbud av service och en fungerande bostadsmarknad som ökar våra möjligheter att locka nya invånare. Den ökade rörligheten tar sig flera uttryck. Såväl företag som individer har blivit alltmer flyttbenägna. För individer har såväl flyttningar som arbetspendlingen ökat. Det finns en stor flyttpotential i och med att dagens unga kräver mer av sin bostadsort än vad tidigare generationer har gjort. En attraktiv livsmiljö med ett stort utbud av upplevelser och intressanta studie- och arbetsmöjligheter lockar många av dagens unga. Vid studier av hushållens flyttorsaker har det konstaterats att platsens attraktivitet och livsmiljö har blivit allt viktigare. Människor flyttar i högre utsträckning till attraktiva platser och företagen flyttar i sin tur dit det finns kompetent arbetskraft. I Karlstad finns i dag ett stort utbud av såväl natur- som kulturupplevelser. Även stadskärnans kvaliteter och upplevelsevärden är attraktiva för Karlstadsbor och besökare. För att åstadkomma en fortsatt positiv utveckling är det angeläget att dessa värden förvaltas väl och utvecklas ytterligare. För att 100 000 invånare ska vilja bo i kommunen krävs satsningar på kommunens och regionens attraktionskraft. I och med att studenter och personer med konkurrenskraftig kompetens utgör en viktig lokaliseringsfaktor för företag är det angeläget att kommunens livsmiljöer särskilt attraherar dessa grupper. Livskvalitet är avgörande för att både få hit nya invånare och nya etableringar. 8
9
Befolkningstillväxt Övergripande mål 2020 Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. Under den senaste tioårsperioden har befolkningen i genomsnitt ökat med 437 personer årligen. Motsvarande siffra för den senaste femårsperioden är 593 personer per år (totalt 2 968 invånare). Ambitionshöjningen genom detta mål motiveras med anledning av att kommunen behöver växa i en allt snabbare takt för att nå målet om 100 000 inom en rimlig tid. Den senaste befolkningsprognosen visar på en möjlig ökning med 600 personer årligen så därför krävs ytterligare insatser och att kommunen måste arbeta mer aktivt med att nå en befolkningsökning i den föreslagna nivån. En prioriterad insats för att åstadkomma en snabbare takt i befolkningsökningen är att arbeta för att en större andel av studenterna vid Karlstads universitet stannar kvar i kommunen efter avslutade studier. Bostäder Övergripande mål 2020 Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Att upprätthålla en jämn och positiv takt i bostadsbyggandet är viktigt både för att attrahera nya invånare och för att underlätta en bostadskarriär inom kommunen. Bostadsbyggandet har överlag fått en större betydelse och blivit en viktig del för stadens karaktär. Delmål 2015 Karlstads kommun ska upprätthålla en planberedskap för 500 bostäder årligen. I kommunens bostadsplaneringsprogram från 2007 fastställs målsättningen om en årlig planberedskap av 500 bostäder. Nivån är fortfarande tillämplig och i linje med byggherrarnas ambitioner i Karlstad. De senaste fem åren har det i genomsnitt producerats 400 bostäder årligen. Nyproduktionen i Karlstad ska under en femårsperiod bestå av blandad bebyggelse som innebär varierade bostadstyper och upplåtelseformer. Fördelningen i nyproduktionen har varit ¾ i flerbostadshus och ¼ småhus. Hyresrättsproduktionens andel i flerbostadshusen har också minskat och efter år 2011 är det ett hundratal hyresrätter som kommer produceras. Därför är det viktigt att kommunen stimulerar till en mer blandad bebyggelse. För att kunna attrahera målgrupper i familjebildande ålder är det angeläget att det finns en god beredskap vad gäller tomter för nybyggnation av småhus. 10
Attraktiv stad Övergripande mål 2020 Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad. Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Vi bygger en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad som människor behöver för att trivas och må bra när vi planerar vår verksamhet. Vi vill ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Här ska det vara nära till hands till vatten, natur och fritidsaktiviteter. Delmål 2015 Centrumhandeln ska öka och följa samma takt som den totala omsättningsökningen i Karlstad. Kommunen ska erbjuda attraktiva livsmiljöer för att attrahera målgrupperna för tillväxt det vill säga besökare, människor med konkurrenskraftig kompetens och studenter. Karlstad måste ha en levande stadskärna både vad gäller utbud av rekreation, kultur, arrangemang och handel. Utvecklingen av stadskärnan ska genomföras i nära samarbete med Centrum Karlstad, där erfarenheter av stadskärneutveckling i våra jämförelsekommuner bör tas tillvara. Karlstad har ett högt handelsindex totalt sett, även om kommunen har tappat något de senaste åren. Under den senaste fyraårsperioden (2004-2008) har centrumhandelns totala omsättningsökning släpat efter i jämförelse med Karlstad totalt och riket. Ett viktigt arbete för kommunen är att se till att centrumhandeln inte tappar i jämförelse med den totala omsättningen i Karlstad. Här bör omsättningsförändringen beträffande detaljhandeln i Tingvallastaden följas i samarbete med Centrum Karlstad. Omsättningsförändring detaljhandel 2004-2008 Tingvallastaden Totalt i Karlstad Riket + 21 procent + 28 procent + 25 procent 11
12
Besöksnäringen ska utvecklas. Besöksnäring Övergripande mål 2020 Rese- och turismindustrin i Karlstads kommun omsätter 961 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 900 personer (år 2008). Besöksnäringen är inte styrd av kommungränser och därför är det mer lämpligt att se denna fråga ur ett regionalt perspektiv. Kommunen arbetar därför i enlighet med Karlstadsregionens strategi för turismen 2005-2014. Delmål 2015 Den totala omsättningen och sysselsättningen inom turismnäringen i Karlstad ska öka med 60 procent från 2008 till och med 2015. I Karlstadsregionens strategi för turismen finns ett mål om en fördubbling av både omsättning och sysselsättning mellan 2003 och 2014. Här har målet räknats om för att omfatta tillväxtstrategins period istället. Detta innebär att omsättningen ska öka från 961 410 tkr år 2008 till 1 538 256 tkr år 2015. Det innebär också att antal sysselsatta ska öka från 898 personer år 2008 till 1 437 personer år 2015. De totala skatteintäkterna inom turismnäringen ska öka med 35 procent från 2008 till 2015. I Karlstadsregionens strategi för turismen finns ett mål om en fördubbling av skatteintäkter mellan 2003 och 2014. Här har målet räknats om för att omfatta tillväxtstrategins period istället. Skatteintäkterna från turismnäringen ska, under motsvarande period, öka från 134 192 tkr till 181 160 tkr. Kommunen ska vara den fjärde största evenemangsstaden i Sverige. Den nya konsert- och kongressanläggningen Karlstad CCC som färdigställs 2011 är värdefull för besöksnäringen. Besökarna är en prioriterad målgrupp för tillväxt enligt kommunens vision Livskvalitet Karlstad 100 000. Rekreation, evenemang och shopping är några delar som lockar fler besökare till Karlstad. Målet om att kommunen ska vara en av de bästa evenemangsstäderna i landet ger även kommuninvånarna tillgång till fler upplevelser och en högre livskvalitet. 13
tillgänglighet Regionförstoring skapas genom snabbare kommunikationer och en ökad pendlingsvilja. I dag är fler människor beredda att lägga en större del av sin tid på arbetspendling. God tillgänglighet är därför en förutsättning för tillväxten i Karlstad. Det gynnar kunskapsproduktionen, arbetsrörligheten, service, företagande, studier, boende och upplevelser. Som regional tillväxtmotor är Karlstad en relativt liten kommun i ett glesbebyggt län. Utöver att kommunen vill öka till 100 000 invånare är det därför viktigt att den funktionella analysregionens 2 storlek ökar. Karlstads läge i Nordiska triangeln mellan Stockholm och Oslo öppnar för nya möjligheter och nya kommunikationslösningar. Regionförstoring och arbetspendling ställer krav på väl utbyggd infrastruktur, fler valmöjligheter, komfort och tidseffektivitet. Näringslivet i kommunen är i behov av snabba förbindelser i form av flygtrafik med omvärlden. Utformningen av de stora vägarna till/genom Karlstad, särskilt e18, spelar stor roll för intrycket av mötet med staden. Dagens transportsystem ska utvecklas och samtidigt ska dess klimatpåverkan minska. Förbättrad intermodalitet, det vill säga övergångar mellan olika transportslag, är avgörande för att det effektivaste och miljömässigt bästa transportslaget ska väljas, såväl för godstransporter som för personresor. Åtgärder genomförs också för att åstadkomma ett miljöanpassat transportsystem för Karlstad, bland annat att minska bilberoendet och utveckla kollektivtrafiken. Betydelsen av it, internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle är stor. Det är en förutsättning för att kunna nå politiska mål inom flera samhällsområden: entreprenörskap, miljö, utbildning, vård, omsorg och förvaltning. Globaliseringsrådet pekar i rapporten Bortom krisen på att den digitala infrastrukturen är en avgörande förutsättning för tillväxt 3. Utmaningen är att ta tillvara de möjligheter som utvecklingen ger. Det handlar om att öka användningen av it i hela samhället för att stärka konkurrenskraften, tillväxten och innovationskraften samtidigt som en hållbar utveckling säkras. eu-länderna har uppmärksammat utmaningen inom ramen för Lissabonstrategin, eu:s strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning. Att främja användningen av it ingår som en viktig del i Lissabonstrategin och flera it-politiska strategier har antagits på europeisk nivå. 2 Funktionell analysregion, den vardagsregion som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. 3 Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige. Ds 2009:21. 14
15
Nuvarande restider till och från Karlstad 4 Vägavstånd i kilometer Borlänge Oslo 230 km Karlstad 223 km 114 km Örebro 315 km Stockholm 269 km Göteborg Restid med bil i minuter Borlänge Oslo 190 min Karlstad 210 min 80 min Örebro 210 min Stockholm 210 min Göteborg Restid med tåg i minuter, exklusive väntetid Borlänge Oslo 190 min Karlstad 276 min 107 min Örebro 150 min Stockholm 214 min Göteborg 4 Vision om framtida tågtrafik till angränsande regioner (Källa: Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmlands län 2004-2015) Region Värmlands kunskapsunderlag Framåt Värmland, 2006. 16
Övergripande mål 2020 Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Karlstad ska vara en kommun med långsiktig ekonomisk hållbarhet. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad genom att vara en attraktiv etablerings-, bostadsoch utbildningsort. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Persontransporter Delmål 2015 Bättre möjligheter till rörlighet i anslutning till arbetet och/eller på fritiden inom Karlstad samt mellan Karlstad och kommunhuvudorterna i Värmland med kollektiva transportmedel. I arbetet med Tillväxtavtalet för Värmland lyftes möjligheterna till rörlighet fram som en avgörande faktor för att man ska kunna bo kvar på sin bostadsort, även om arbetet finns på annan ort. Utgångspunkten var att förbättrade kommunikationer leder till ökningar av både den lokala arbetskraftens tillgång till arbetsplatser och företagens lokala tillgång till arbetskraft. Tanken är att åtgärder i transportsystemet ska ingå i dynamiska processer som resulterar i vidgade och bättre fungerande lokala arbetsmarknadsregioner. Regionförstoring får betydelse därför att befolkningsmässigt större regioner i allmänhet får en bättre fungerande arbetsmarknad som i sin tur ger positiva bidrag till samhällsekonomin. För att uppnå detta mål behövs utbyggnad av bytespunkter, pendlarparkeringar, kortare restider genom medveten utformning av trafiksystemet. Vidare medför en utbyggd kollektivtrafik att möjligheterna att använda densamma för resor på fritiden förbättras avsevärt. Säkra, bekväma och miljömässigt hållbara kommunikationer till Stockholm, Oslo och Göteborg på mindre än två timmar samt länets kommunhuvudorter och Örebro på mindre än en timme. Större regioner innebär att företag kan välja bland ett mer diversifierat utbud av arbetskraft samtidigt som individer slipper flytta för att byta jobb inom regionen. Därför är det viktigt med förbättrade kommunikationsmöjligheter till övriga länet och större omgivande marknader, såväl nationella som internationella. För att Karlstad ska kunna utvecklas och hävda sig som en bärkraftig region krävs en infrastruktur som öppnar möjligheter till kontakter i alla riktningar. För Karlstad som har ett jämförelsevis stort avstånd till storstadsregionerna i Sverige och övriga Europa är goda kommunikationer av speciellt stor betydelse. 17
Målsättningar för restider till och från Karlstad 5 2 tim till Oslo Torsby Sunne 2 tim till Borlänge Tåg i Bergslagen Oslotåg Charlottenberg Åmotsfors Arvika Högboda Vålberg Gränstrafiken Grums Säffle Rottneros Kil Storfors Karlstad Skattkärr Filipstad Kristinehamn Degerfors Hällefors Karlskoga Örebro Åmål Hallsberg 2 tim till Stockholm Mellerud 2 tim till Göteborg Tåg i Mälardalen Västtåg Forskning visar att en restid på 60 minuter från dörr till dörr enkel resa är en avgörande gräns för att motivera arbetspendling. Når man inte ned till denna gräns blir effekterna på den dagliga pendlingen mycket begränsade. Allra störst effekt får dock åtgärder som minskar restiden i intervallet 20-60 minuter. Här kan kommunen utöva lobbying men också initiera och stödja arbetet med att förbättra tåg-kommunikationer till och från Karlstad. Kommunen ska ha en helhetssyn och god samverkan mellan persontransport- och bebyggelseplanering. Integrationen av transportplaneringen och den fysiska planeringen är viktig i städer där befolkningens beroende av personbilar kan minskas kraftigt. Utveckla attraktiva gång- och cykelförbindelser inom och mellan tätorter/stadsdelar. Viktiga aspekter för utvecklingen av kommunikations- och transportsystemet i Karlstad är bland annat att främja kollektivtrafik och cykelåkande, samt att skapa god tillgänglighet och god standard. Genom sammanhängande gång- och cykelstråk ökas cykelns konkurrenskraft gentemot bilen vid kortare resor. 5 Vision om framtida tågtrafik till angränsande regioner (Källa: Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmlands län 2004-2015) Region Värmlands kunskapsunderlag Framåt Värmland, 2006. 18
Utveckla flygtrafiken på Karlstad Airport avseende linje- och chartertrafik till sex avgångar/dag till en internationell hub samt minst två charterdestinationer på vintern och fyra på sommaren. Karlstad Airport spelar en viktig roll för Värmlands kontaktmöjligheter med omvärlden. Karlstad Airport ska fungera som länsflygplats för länets invånare och företag. För att flyget ska behålla och stärka sin ställning krävs det att linjerna till Stockholm och Köpenhamn har hög tillförlitlighet, bra turtäthet och låga priser. Chartertrafiken behöver också stärkas. IT-infrastruktur Delmål 2015 100 procent täckning av bredband med en kapacitet på 10 Mbit och 90 procent täckning med en kapacitet på 100 Mbit, enligt den nationella Bredbandsstrategin. En väl utbyggd IT-infrastruktur är viktig för att främja utvecklingen i hela kommunen, IT-infrastrukturen ger förutsättningar för det lokala näringslivet att stärka sin konkurrenskraft och vidga sina marknader. Godstransporter Delmål 2015 Andelen godstransporter med lastbil till och från Karlstad ska minska genom förbättrade förutsättningar för intermodala transporter. Den nuvarande tillväxten av godstransporter med lastbil inkräktar allt mer på miljön och transportsystemets effektivitet. Insatser för att få till stånd en avlastning är möjliga genom att stärka miljövänligare transportmedel och främja intermodala transportkedjor så man uppnår en effektivare användning av den befintliga infrastrukturen och minskar utsläppen. God framkomlighet för godstransporter till viktiga regionala, nationella och internationella målpunkter såsom hamnar, godsterminaler och större industrier. Effektiva godstransporter är av central betydelse för Karlstads näringsliv och därmed för Karlstads tillväxt och välfärd. En samlad godstransportstrategi som genomsyras av kravet på säkra och miljöanpassade godstransporter bör tas fram. En förankrad strategi som innebär ett gemensamt förhållningssätt bland transportköpare och transportörer för utveckling av godstransportsystemet i Karlstadsregionen och runt Vänern bör eftersträvas. 19
näringsliv och innovativa miljöer Den gamla traditionen av att transportera skog och järn på Klarälven, via Karlstad vidare ut via Vänern, har gett avtryck på branschstrukturen i kommunen med fokus på bland annat skog, massa, papper och handel. En regions tillväxtpotential ligger i dess komparativa fördelar i uppsättningen av produktionsfaktorer. Tidigare analyser visar att Värmland har komparativa fördelar i delar av stål- och verkstadsindustrin, it-sektorn, delar av pappersindustrin och delar av den grafiska industrin. Värmland har även utvecklat ett innovationssystem kring dessa branscher med bland annat inkubatorn Inova och klustersamarbete inom The Paper Province, The Packaging Arena, Compare och Stål & verkstad. Aktiviteterna i dessa kluster bör inriktas på att främja verksamheters forskning och utveckling, kompetensutveckling, entreprenörskap och affärsutveckling. Målet bör vara att öka takten i produktinnovationer och export av nya produkter som kan nå nya växande marknader. Innovationsmiljöer där kunskapsintensiva företag, organisationer, högre utbildning och högkvalitativ forskning möts är en stor tillgång. Då entreprenörer och kapital möter nya idéer föds innovationer. Kommunen ska arbeta för att bli bättre på att ta tillvara människors innovationer, idéer och att främja entreprenörskapet så att regionen får fler växande och nya företag. Under de senaste 20 åren har framförallt regionens kunskapsintensiva företag med högutbildad arbetskraft vuxit, medan tillverkningsindustrin har fått en relativt sett allt mindre betydelse för sysselsättningen. Utvecklingen beror dels på försämrad konkurrenskraft och dels på automatisering och produktivitetstillväxt i tillverkningsindustrin. Dessutom blir traditionella industriföretag alltmer tjänsteinriktade. Kultursektorn har också en utvecklingskraft som under gynnsamma omständigheter kan bli drivande i den lokala ekonomiska tillväxten. Detta är särskilt tydligt inom evenemangs- och besöksnäringen samt inom kreativa näringar som film och musik. Kultur är en viktig attraktionsfaktor. Övergången från industrisamhället till kunskapssamhället innebär bland annat att behovet av välutbildad arbetskraft nu utgör den viktigaste lokaliseringsförutsättningen för tjänsteoch kunskapsföretag. Detta är en förklaring till varför företag med stort behov av välutbildad arbetskraft koncentrerar sig till storstäder, regioncentra och universitetsorter. Den framtida förändrade befolkningsstrukturen med en ökad andel personer i icke arbetsför ålder innebär en ökad efterfrågan på arbetskraft i regionen. Attraktiviteten i länet bör öka för att locka till sig personer i arbetsför ålder. Högutbildade ungdomar och invandrare är två grupper som i detta hänseende är betydelsefulla. För Karlstadsregionens del blir det särskilt viktigt med arbetskraftsinvandring eftersom att andelen som flyttar till regionen från övriga län inte är särskilt stor. 20
21
Sysselsättning Övergripande mål 2020 Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020. Det totala antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Karlstads kommun uppgick till 47 529 personer år 2008. Förutom en liten nedgång 2003 har antalet ökat stadigt varje år sedan återhämtningen efter 1990-talets lågkonjunktur. Effekterna från den senaste krisen kan anas i 2008 års siffror i sysselsättningsstatistiken. Ökningen under 2008 var endast 77 personer. Detta kan jämföras med ökningen 2006 och 2007 då antalet förvärvsarbetande ökade med 900 respektive 1 000 personer. Målet utgår ifrån 2008 års siffror. Delmål 2015 Förvärvsfrekvens för utrikes födda och ungdomar ska höjas. En utmaning för framtiden är arbetskraftsbristen. Fyrtiotalisternas utträde ur arbetsmarknaden och för få tillkomna ur 70-och 80-talistgenerationerna skapar ett glapp. En del av en lösning kan vara att invandrad arbetskraft får det lättare att komma in på marknaden. Att få ett jobb och en bostad är två viktiga parametrar för att bli delaktig i samhället. Drygt hälften 6 av de utrikesfödda som var bosatta i kommunen hade ett jobb år 2004, förvärvsfrekvensen har ökat den under perioden 1993-2003. År 2008 var förvärvsfrekvensen 54,4 procent. Ungdomar (20-24 år) tillhör också en grupp som har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. År 2008 var förvärvsfrekvensen bland ungdomar 52,3 procent. Tillväxten ska öka med 5 procent i en genomsnittlig årlig ökning. För att mäta tillväxten har lönesumman valts som indikator. Den visar utvecklingen av tillgängliga medel hos den arbetsföra befolkningen. Den totala lönesumman i Karlstads kommun uppgår till 13 129 000 tkr för år 2008. Sedan år 2000 har lönesumman ökat med 43 procent (i löpande priser), vilket är en lika stor ökning som riksgenomsnittet. I genomsnitt innebär det 4,7 procent i årlig ökning sedan 2000. Näringslivsklimat Övergripande mål 2020 Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. En kommuns företagsklimat påverkas av olika saker, dels förutsättningar som kommunen inte kan påverka såsom det geografiska läget, dels förutsättningar som kommunen kan påverka i olika grad, såsom bostadsbyggande, infrastruktursatsningar och service till företag med mera. 6 År 2004 var förvärvsfrekvensen 51 procent för utrikes födda förvärvsarbetande i åldern 20-64 år enligt SCB. 22
Delmål 2015 Kommunens service till företagen ska rankas som en av de tio bästa i Sverige. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting anses SBA:s och BRG:s studie av Nöjd-Kund-Index vara den bästa av alla olika undersökningar som mäter kommunernas företagsklimat. Undersökningen fokuserar på näringslivets kontakter med kommunen i sin roll som myndighetsutövare. Studien visar kundens nöjdhet totalt och inom vissa områden, till exempel bygglov, markupplåtelse, samt ett effektmått som bemötande och service. Detta kan ge ett bra mått på kommunens företagsklimat. Vidare är det angeläget att Karlstads kommun tydligt påvisar vilken service ett företag kan förvänta sig från kommunen gällande handläggningstider, bemötande, planberedskap etcetera. En god service gentemot näringslivet, både till befintliga företag och nyetableringar, är en av de grundläggande delarna i kommunens arbete för ett gott näringslivsklimat. En betydelsefull uppgift för kommunen är förutom enskilda företagskontakter att befästa de goda relationerna och det nära samarbetet med branschorganisationer och etablerade nätverk. Den kommunala servicen till företagen ska årligen förbättras och kommunens ärendehantering i myndighetsutövningen ska effektiviseras. Lyfta fram nya tillväxtbranscher som bör prioriteras i Karlstad. En branschbredd är viktig för att olika branscher kompletterar varandra vilket leder till enklare matchning mellan arbetskraft och arbetstillfällen. En region som kan förse flera olika kompetenser med arbete gynnar hela näringslivet. Här bör kommunen delta i Region Värmlands arbete men kunskapen om den egna kommunen bör också stärkas. Ökad kunskap om vilka branscher som står inför stora omstruktureringar, vilka branscher kommer att hotas i framtiden och vilka kommer utgöra potentiella tillväxtområden är viktigt i detta sammanhang. Här föreslås att en branschanalys där framtida tillväxtbranscher kan lyftas fram. En sådan analys måste belysa branscherna ur både ett kvinnligt och manligt perspektiv. Företagandet i kommunen ska öka, företagskvoten ska öka från 105 till 110. Företagandet 7 i Karlstad har stadigt ökat sedan 2004. Företagande per 1 000 invånare ligger på 105 år 2009. Bland jämförelsekommunerna är det bara Växjö som har en kvot högre än Karlstad. Växjö har en företagandekvot på 113, Sundsvall 100, Linköping och Örebro 85 respektive 88 per 1 000 invånare. För att höja företagandet är det betydelsefullt att kommunen arbetar systematiskt med att få fler nyetableringar, fler nyregistrerade företag och fler kvinnor som startar företag. Under den senaste femårsperioden har i genomsnitt drygt 500 nya företag registrerats per år. År 2009 var det 491 och år 2007 en toppnotering på 562 nya företag. Kvoten nyregistrerade företag per 1 000 invånare hamnade på 5,8. Antalet nyregistrerade företag omfattar aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor. 7 Privata arbetsplatser per 1 000 invånare. 8 Andelen företagare som driver enskild firma eller är delägare i handelsbolag enligt SCB:s statistik. 23
24
Andelen kvinnor som är egna företagare 8 har minskat något i Karlstads kommun mellan 2004 och 2008. År 2004 var andelen kvinnor som drev eget företag 34,7 procent och år 2008 minskade det till 34,1 procent. Av jämförelsekommunerna är det bara Kalmar och Karlstad som har minskat, de andra har ökat. År 2008 har Gävle och Luleå den högsta andelen med drygt 35 procent, Karlstad hamnar på en fjärde plats med 34,1 procent. Nya mötesplatser skapas för energi- och miljöföretagen. Omställningen till en hållbar utveckling är en av vår tids största utmaningar. Det innebär en tillväxtpotential för företag inom miljö- och energisektorn. I Karlstadsregionen finns flera företag inom denna sektor och som i dag finns och verkar inom klustren The Paper Province, The Packaging Arena, Stål & Verkstad och Compare. Här finns behov att öka samverkan och stimulera till att skapa nya mötesplatser för energi- och miljöföretagen. Verksamhetsmark Övergripande mål 2020 Karlstad ska ha god planberedskap för verksamhetsmark. Tillgång till bra verksamhetsområden av olika slag och med olika inriktning har stor betydelse för näringslivets utveckling och tillväxt. Det är betydelsefullt att kommunen kan erbjuda plats både till företag som vill etablera sig här och till befintliga företag som behöver byta lokal. Öka planberedskapen för verksamhetsmark. Delmål 2015 I dag saknas mål för planberedskapen för verksamhetsmark. För att även kunna prioritera samt motivera planläggning av dessa i planarbetsprogrammet finns det behov att ta fram inriktningsmål som kopplas till kommunens tillväxtstrategi. En liknande arbetsprocess för verksamhetsmark borde ingå som en del i kommunens planarbete. Aktörerna på denna marknad, i de flesta fall enskilda företagare, agerar inte lika homogent som aktörerna på bostadsmarknaden, vilket gör det svårare att bedöma efterfrågan. Denna analys får förslagsvis därför en mer övergripande karaktär utifrån definierade typer av verksamhetsmark. Tydligt är dock att en strategi för planberedskapen för verksamhetsmark är betydelsefull. 8 Andelen företagare som driver enskild firma eller är delägare i handelsbolag enligt SCB:s statistik. 25
kompetens och utbildning Kompetensförsörjning handlar om att det finns kompetent arbetskraft som svarar upp mot de behov som näringsliv och offentlig sektor efterfrågar. Kompetent arbetskraft är en förutsättning för en stark offentlig sektor och för ett konkurrenskraftigt näringsliv. En välutbildad arbetskraft och tillgång till utbildning med hög kvalitet gör Karlstad och regionen till en attraktiv plats för nya företagsetableringar. En höjning av utbildningsnivån bidrar till eget självförverkligande, bättre folkhälsa och förbättrad livskvalitet. Flera nationella och regionala studier tydliggör vilka utmaningar regionen står inför och vad Karlstad bör uppmärksamma i sitt tillväxtarbete. Det handlar om att attrahera nya invånare och erhålla högutbildad arbetskraft. Karlstads styrka är en välutbildad befolkning i en stor fa-region 9. God tillgång till kunskap och kompetent arbetskraft är en viktig grund för att behålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark offentlig sektor. Därför är det viktigt att locka hit konkurrenskraftig kompetens, behålla kompetensen och att höja utbildningsnivån. Det långsiktiga behovet av kompetens hos företag och organisationer ska identifieras. Därigenom kan behovet av arbetskraft med särskild kompetens samordnas med utbudet av åtgärder för arbetslösa eller utbildningar och utvecklingsprogram. En god samverkan mellan grund- och gymnasieskola, yrkesutbildning för vuxna, kvalificerad yrkesutbildning (ky), universitetet och näringslivet är värdefull för att kunna få rätt inriktning och innehåll på de utbildningar som erbjuds. Satsningar på nya former för lärande som yrkesvux, lärlingssystem och ökad regional samverkan är viktiga för att säkra kompetensförsörjningen. Både på grundskola, gymnasiet och på universitetet ska utbildningar genomsyras av entreprenörskap. Satsningen på forskningsområden med nära anknytning till företagsstrukturen i Karlstad, till exempel inom pappersteknik och datakommunikation har gett upphov till ett antal framgångsrika samarbeten mellan näringslivet och universitetet. 9 Funktionell analysregion, den vardagsregion som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. 26
27
Utbildningsnivå Övergripande mål 2020 Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. Andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning är hög i Karlstad i jämförelse med riket och våra jämförelsekommuner. År 2009 var det 42,1 procent av kommunens invånare i åldrarna 20-64 år som hade eftergymnasial utbildning. I riket var andelen 36 procent. I Linköping var andelen 47,3 procent. Mellan 2000-2009 ökade utbildningsnivån i Karlstad med 6 procentenheter. Målet är att höja utbildningsnivån i Karlstad till att 47 procent av kommunens invånare har eftergymnasial utbildning. Universitet och studenter Övergripande mål 2020 Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad. Idag är det vanligt att företag etablerar sig i regioner där de kan hitta välutbildad arbetskraft. Utbildning och kunskap är av avgörande betydelse för vår fortsatta tillväxt. Delmål 2015 Öka andelen studenter som stannar kvar i regionen efter avslutade studier. Andelen återvändande värmlänningar är betydligt lägre bland studenter som studerat vid andra lärosäten än den andel som stannar kvar i Värmland efter studier vid Karlstads universitet. Det finns flera förklaringar till att värmländska ungdomar väljer att studera utanför det egna länet, och inte heller kommer tillbaka inom de närmaste åren efter examen. Utöver rent personliga skäl att flytta till annan region, har Värmland också begränsningar såväl utbildningsmässigt som arbetsmarknadsmässigt. Även om universitetets utbildningsutbud numera breddats åtskilligt jämfört med tidigare finns det fortfarande många utbildningar som inte kan studeras här. Den lokala arbetsmarknaden utgör likaså en begränsning som bidrar till att studenter efter examen vid Karlstads universitet bosätter sig i områden med ett rikare utbud av arbetstillfällen. Den relativt begränsade arbetsmarknaden kan också utgöra en förklaring till att inte så många studenter från andra lärosäten bosätter sig i Värmland efter examen. En annan förklaring kan givetvis vara att Karlstads universitet mycket väl fyller sitt uppdrag att förse regionen med välutbildad arbetskraft. Efter 30 års ålder är det få flyttningar som sker mellan olika arbetsmarknadsregioner. Har man väl nått denna ålder är sannolikheten stor att man bor kvar på samma ställe eller i dess närhet. Det behövs en förvaltningsövergripande strategi för hur kommunen ska jobba med studenterna som en målgrupp för tillväxt och med att utveckla studentstaden Karlstad. I dag arbetar flera på olika nivåer och på olika förvaltningar. 28
Kompetensmatchning Övergripande mål 2020 Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. För att kunna möta arbetsmarknadens behov och förse de innovativa miljöerna med rätt kompetens och samtidigt öka anställningsbarheten är det viktigt att stödja insatser för såväl en allmän höjning av utbildningsnivån som en utveckling av specifik yrkeskompetens. Kommunen bör vara en aktiv part i Region Värmlands arbete tillsammans med parterna från näringslivs-, arbetsmarknads- och utbildningsområdet se över förutsättningarna för att bygga en regional kompetensplattform. Här ingår att finna en struktur, en arbetsmodell och resurser som tillgodoser de strategiska kompetensförsörjningsbehoven inom samtliga områden i samhället. Entreprenörskap Delmål 2015 Implementera ett varaktigt förhållningssätt till entreprenörskap i skolan (årskurs 1 till gymnasiet). Morgondagens företagare finns i dagens skolor och de unga behöver stöttning med att tro på sin egen företagsamhet. Ungdomarna behöver möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Det är viktiga områden som har fått en större betydelse i skolan såväl inom teoretiska delar av utbildningssystemet som inom de mer praktiskt inriktade utbildningarna. Arbetet med entreprenörskap i grundskolan bör intensifieras. I Karlstad sker satsningar på UF, Ung företagsamhet både inom gymnasieförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Förutom UF för gymnasieelever i åldern 16-20 år, finns utbildningskoncept för både högstadiet Se möjligheterna och för barn i årskurs 2-5 Vårt Samhälle. Undersökningar visar att cirka 25 procent av ungdomar som deltagit i UF under gymnasietiden startar företag med minst 3 anställda inom 10 år 10. 10 Jämförelse med 12 procent för de som inte deltagit i uf. 30
Karlstads kommun, kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. 32 Webbplats: karlstad.se April 2013