Results from exams, 1218 students



Relevanta dokument
1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin

Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

INFORMATIONSTILLFÄLLE SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Kodningskvalitet i Patientregistret

Rehabiliteringskliniken

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Analys av kvalitet på diagnosdata från Södra sjukvårdsregionen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling

Del Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Kodningskvalitet i Patientregistret

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Patientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

Patientregistret. Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet. Anders Jacobsson. Kvalitetsansvarig

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos

Kodningskvalitet i Patientregistret

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

Fotvårdsspecialist Nybesök

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Slutrapport. December Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Från hallmattan till röntgenbordet

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Verksamhetsbeskrivning

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019

Kodningskvalitet i Patientregistret

Jämförelse av kodningskvalitet LVN, VGR och RS

Tilläggsmoduler & Utbildningar

Karotisstenoser 30/1-13

Allmänt: Arbetstider:

Diagnoslathund och åtgärdskoder för Barnmorskor

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

FLISA-Bedömningskoder ver Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

RDK konferens Stockholm 2010

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista Uppdaterad

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Workshop Obstetrik. Hyllie, Malmö

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Koordinering av terminologier och fri text MF

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Om äldre (65 och äldre)

4g19-erehotokraterita,

Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi GynOp Samling av kvalitetsregistre (i klynger) innen samme fagområde nytte og utfordringer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Transkript:

Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625

Frågelådan RDK-möte 2011-03-23 2011-03-25 Olafr Steinum Ralph Dahlgren

Fråga 1 Patient som fått hjärtinfarkt, åker till Karlstad för åtgärd. Mår bra. Skickas tillbaka till Arvika för eftervård, inga komplikationer inträffar. Går hem. Enl läkare i Arvika koda på infarkten, jag vill koda Z48.8 eftervård. Vad är rätt??

Fråga 1 Patient som fått hjärtinfarkt, åker till Karlstad för åtgärd. Mår bra. Skickas tillbaka till Arvika för eftervård, inga komplikationer inträffar. Går hem. Enl läkare i Arvika koda på infarkten, jag vill koda Z48.8 eftervård. Vad är rätt?? Svar: Hjärtinfarkten är fortfarande färsk, och ska fortfarande vara huvuddiagnos HD I21. BD I25.1

Fråga 2 En patient som haft en akut hjärtinfarkt för 14 dagar sedan och inkommer nu på nytt med bröstsmärta som INTE visar på någon kardiell genes. Hur koda? Bröstsmärta R07.4 eller I21.0..?

Fråga 2 En patient som haft en akut hjärtinfarkt för 14 dagar sedan och inkommer nu på nytt med bröstsmärta som INTE visar på någon kardiell genes. Hur koda? Bröstsmärta R07.4 eller I21.0..? Svar: HD R07.4 BD I21.9

Fråga 3 I vissa lägen kodar vi orsaken till symtomen som HD i andra inte. T ex: Patient som kommer in med angina, man gör koronarangiografi och det finns stenoser.i25.1 + I20.9

Fråga 3 I vissa lägen kodar vi orsaken till symtomen som HD i andra inte. T ex: Patient som kommer in med angina, man gör koronarangiografi och det finns stenoser.i25.1 + I20.9 Svar: HD I25.1 BD I20.9

Fråga 4 Patient som kommer in med hjärtinfarkt, man gör koronarangiografi och det finns stenoser. I21.9 + I25.1.

Fråga 4 Patient som kommer in med hjärtinfarkt, man gör koronarangiografi och det finns stenoser. I21.9 + I25.1. Svar: HD I21.9 BD I25.1

Fråga 5 Fråga. Borde vi kanske använda samma princip här, dvs att använda orsaken till infarkten som HD? I25.1 + I21.9.

Fråga 5 Fråga. Borde vi kanske använda samma princip här, dvs att använda orsaken till infarkten som HD? I25.1 + I21.9. Svar: Nej

Fråga 6 När använder man koden i46.1 Plötslig hjärtdöd?

Fråga 6 När använder man koden i46.1 Plötslig hjärtdöd? Svar: I första hand är nog koden avsedd för dödsorsakskodning på dödsorsaksbeviset i de fall där läkaren endast har angett plötslig hjärtdöd Annars kan kanske koden evt. användas på AKM, vet ej varför mors. Ska inte användas i slutenvården.

Fråga 7 KVÅ registrering av koloskopi + polypektomi där polypen skickas för PAD). Skall man använda UJF32 + JFA15 eller UJF35 + JFA15

Fråga 7 KVÅ registrering av koloskopi + polypektomi där polypen skickas för PAD). Skall man använda UJF32 + JFA15 eller UJF35 + JFA15 Svar: JFA15 Endoskipisk polypektomi i colon förutsätter koloskopi, och då räcker det med denna koden.

Fråga 8 Patient som kommer in till avd 5 på det lokala sjukhuset, Knatteborg, för laxering inför koloskopi. Träffar aldrig läkare, men läkaren blir ombedd av ssk att skriva en inskrivning och utskrivning. Det blir registrerat som ett vårdtillfälle. Hur ska detta kodas? Man, 1 vårddygn.

Fråga 8 Patient som kommer in till avd 5 på det lokala sjukhuset, Knatteborg, för laxering inför koloskopi. Träffar aldrig läkare, men läkaren blir ombedd av ssk att skriva en inskrivning och utskrivning. Det blir registrerat som ett vårdtillfälle. Hur ska detta kodas? Man, 1 vårddygn. Svar: HD Orsaken till coloskopin om man vet denna. Annars kanske Z01.8

Fråga 9 Finns det någon diagnoskod för att man är pälsdjursallergiker, har allergi/överkänslighet mot vissa födoämnen/geting/bi etc? Alltså inte den akuta reaktionen utan att man har med sig det i bagaget. Om det inte finns någon diagnoskod och läkaren absolut vill ha med detta i kodningen vad använder man då?

Fråga 9 Finns det någon diagnoskod för att man är pälsdjursallergiker, har allergi/överkänslighet mot vissa födoämnen/geting/bi etc? Alltså inte den akuta reaktionen utan att man har med sig det i bagaget. Om det inte finns någon diagnoskod och läkaren absolut vill ha med detta i kodningen vad använder man då? Svar: Z91.0 + Det finns fördjupningskoder

Frågor angående protesluxationer!

Fråga 10 Patienten har t ex råkat ut för en ridolycka och smärtar i knä men ingen fraktur. Läkaren dikterar en M diagnos, ska man då lägga till en orsakskod för att registrera ridolyckan? Eller måste det vara en S eller T diagnos om orsakskoder skall få användas.

Fråga 10 Patienten har t ex råkat ut för en ridolycka och smärtar i knä men ingen fraktur. Läkaren dikterar en M diagnos, ska man då lägga till en orsakskod för att registrera ridolyckan? Eller måste det vara en S eller T diagnos om orsakskoder skall få användas. Svar: M kod + V80.0

Fråga 11 Patient som får förstagångsluxation av höftprotes (utan trauma). Kodning?

Fråga 11 Patient som får förstagångsluxation av höftprotes (utan trauma). Kodning? Svar: T84.0F + S73. + Y79.2

Fråga 12 Patienten ramlar och får en förstagångsluxation av höftprotes. Kodning?

Fråga 12 Patienten ramlar och får en förstagångsluxation av höftprotes. Kodning? Svar: T84.0F + S73. + W19.9

Fråga 13 Patient med recidiverande protesluxationer med och utan trauma. Kodning?

Fråga 13 Patient med recidiverande protesluxationer med och utan trauma. Kodning? Svar: T84.0F + M24.4F + Y79.2 eller W19.9 beroende på situationen Om det är ett sekvele efter tidligare luxation, kodas M24.4F + T98.3 + Y88.3

Fråga 14 När är det relevant att använda koden M24.3 (patologisk luxation och subluxation i led)?

Fråga 14 När är det relevant att använda koden M24.3 (patologisk luxation och subluxation i led)? Svar: När luxationen orsakas av en sjukdom i skelettet eller leden (=patologisk)

På vår ortopedklinik utför vi amputationer och vi undrar över kodning!

Fråga 15 Patient med gangrän fot + diabetes mellitus typ 1, foten ska amputeras. Kodning?

Fråga 15 Patient med gangrän fot + diabetes mellitus typ 1, foten ska amputeras. Kodning? Svar: E10.5B + åtgärdskod R02.9 I79.2* E10.5+

Fråga 16 Patient med ateroskleros, kritisk ischemi fot, foten ska amputeras. Kodning?

Fråga 16 Patient med ateroskleros, kritisk ischemi fot, foten ska amputeras. Kodning? Svar: I70.2 + åtgärd. Det finns ingen explicit kod för kritisk ischemi

Fråga 17 Patient med ateroskleros, gangrän fot, foten ska amputeras. Kodning?

Fråga 17 Patient med ateroskleros, gangrän fot, foten ska amputeras. Kodning? Svar: I70.2A + åtgärdskod

Fråga 18 Vi skulle vilja ha klarläggande i dessa koder, det har varit olika information efter fortsättningskurserna. Svar: Se ovan

Fråga 19 Patient med mb Addison läggs alltid in för behandling vid infektioner. Vilken huvuddiagnos väljer vi Addison eller infektionen. T ex in för gastroenterit.

Fråga 19 Patient med mb Addison läggs alltid in för behandling vid infektioner. Vilken huvuddiagnos väljer vi Addison eller infektionen. T ex in för gastroenterit. Svar: HD Infektionen BD Addison

Fråga 20 Hur diagnossätta en pat som efter missfall kommer in med rester och får göra en exceres? Doktorn har satt O08.0, endometrit.

Fråga 20 Hur diagnossätta en pat som efter missfall kommer in med rester och får göra en exceres? Doktorn har satt O08.0, endometrit. Svar: O03.4 = Inkomplett abort

Svar: O03 Missfall + fjärdeposition Missfall = spontan abort Fråga 21 Jag undrarockså lite över texten i boken vid O08 :komplikationer efter abort, utomkvedshavandeskap och druvbörd. Jag saknar att det även står efter missfall.

Svar: O03 Missfall + fjärdeposition Missfall = spontan abort Fråga 21 Jag undrarockså lite över texten i boken vid O08 :komplikationer efter abort, utomkvedshavandeskap och druvbörd. Jag saknar att det även står efter missfall. Svar: O03 Missfall + fjärdeposition Missfall = spontan abort

Fråga 22 När man kodar ett förlossningstillfälle och alltså har förlossningsutfallet, en O diagnos, som huvuddiagnos, är det då OK att för enkelheten skull utesluta O99. koden och bara ha E koden / G koden eller vad det nu handlar om när man kodar sjukdomar som komplicerar Förlossningen? O huvuddiagnoskoden säger ju att det rör sig om ett obstetriskt vårdtillfälle.

Fråga 22 När man kodar ett förlossningstillfälle och alltså har förlossningsutfallet, en O diagnos, som huvuddiagnos, är det då OK att för enkelheten skull utesluta O99. koden och bara ha E koden / G koden eller vad det nu handlar om när man kodar sjukdomar som komplicerar Förlossningen? O huvuddiagnoskoden säger ju att det rör sig om ett obstetriskt vårdtillfälle. Svar: Ja, under förutsättning av att det inte finns specifik specialkod i kapitel XV

Fråga 23 I SFOG:s anvisningar för kodning av induktion och induktions försök vid förlossning säger man: "Om flera metoder använts koda för den metod man börjat med."

Fråga 23 I SFOG:s anvisningar för kodning av induktion och induktions försök vid förlossning säger man: "Om flera metoder använts koda för den metod man börjat med." Svar: Ja, vid försök

Fråga 24 Blir det en fullständig kodning om man t ex börjar med medicinsk induktionsmetod, kodar O61.0A/B och sedan fortsätter med mekanisk induktionsmetod och inte tar med koden O61.0A/B, utan bara tar med åtgärdskoderna? Det kan ju vara så att den mekaniska metoden har gjort mest nytta med det blir den medicinska metoden som blir mest framträdande i kodningen.

Fråga 24 Blir det en fullständig kodning om man t ex börjar med medicinsk induktionsmetod, kodar O61.0A/B och sedan fortsätter med mekanisk induktionsmetod och inte tar med koden O61.0A/B, utan bara tar med åtgärdskoderna? Det kan ju vara så att den mekaniska metoden har gjort mest nytta med det blir den medicinska metoden som blir mest framträdande i kodningen. Svar: Först förlossningskoden O80 O84. Därefter evt. induktionsmetod(er), men det viktigaste är att man använder åtgärdskoder för induktionsmetoderna

Fråga 25 Hur kodas förlossningspsykos?

Fråga 25 Hur kodas förlossningspsykos? Svar: F53.1 Puerperal psykos

Fråga 26 Om man misstänker ADHD ska man koda på F kapitlet?

Fråga 26 Om man misstänker ADHD ska man koda på F kapitlet? Svar: F90.0 Aktivitets och uppmärksamhetsstörningar. Fördjupningskoder finns för DAMP (F90.0A), ADHD (F90.0B), ADD (F90.0C)

Fråga 27 Om man har haft en depression och kommer på kontroll hur kodas detta?

Fråga 27 Om man har haft en depression och kommer på kontroll hur kodas detta? Svar: HD Z09.8 BD F32.

Fråga 28 Min läkare vill koda enligt GAFskalan om patienten är fri från depression, han vill inte koda att patienten är frisk? Hur ska det kodas?

Fråga 28 Min läkare vill koda enligt GAFskalan om patienten är fri från depression, han vill inte koda att patienten är frisk? Hur ska det kodas? Svar: Doktorn sätter den kliniska diagnosen som ska kodas enligt ICD 10 SE i specialistanknuten vård

Fråga 29 En annan läkare skriver depression i remission men det blir ändå på F31 beroende på vilken grad läkaren bedömer? Är detta korrekt? Finns det ingen kod för att en patient är frisk från sina psykiska sjukdomar som man har i andra kapitel typ cancer på Z koder.

Fråga 29 En annan läkare skriver depression i remission men det blir ändå på F31 beroende på vilken grad läkaren bedömer? Är detta korrekt? Finns det ingen kod för att en patient är frisk från sina psykiska sjukdomar som man har i andra kapitel typ cancer på Z koder. Svar: Om man anser att depression i remission = frisk, så kodar man Z86.5

Fråga 30 När man har haft telefonkontakt och patienten får recept eller förlängt sjukintyg ska det kodas med diagnos eller bara åtgärd?

Fråga 30 När man har haft telefonkontakt och patienten får recept eller förlängt sjukintyg ska det kodas med diagnos eller bara åtgärd? Svar: Skall INTE rapporteras till PAR

Fråga 31 Vid pilotskrivningen i Stockholm vid RDK konferensen 2010 kom det fram att man inte bör ta med vissa välinställda kroniska sjukdomar som t ex hypotyreos i kodningen. Men i samband med graviditet och förlossning är hypotyeros en viktig faktor att ta hänsyn till och ska alltså kodas, inte sant?

Fråga 31 Vid pilotskrivningen i Stockholm vid RDK konferensen 2010 kom det fram att man inte bör ta med vissa välinställda kroniska sjukdomar som t ex hypotyreos i kodningen. Men i sbd med graviditet och förlossning är hypotyeros en viktig faktor att ta hänsyn till och ska alltså kodas, inte sant? Svar: Ja, om det har betydelse för vårdtillfället.

Fråga 32 Finns det några andra exempel på kroniska sjukdomar eller tillstånd som i regel inte bör tas med vid kodning, såvida man inte har behandlat dem eller gjort någon bedömning kring eller hänsynstagande till dem t ex i samband med narkosbedömning inför op?

Fråga 32 Finns det några andra exempel på kroniska sjukdomar eller tillstånd som i regel inte bör tas med vid kodning, såvida man inte har behandlat dem eller gjort någon bedömning kring eller hänsynstagande till dem t ex i samband med narkosbedömning inför op? Svar: Ja, det finns många exempel på tillstånd som inte nödvändigtvis alltid ska kodas: Gallsten. Ryggont. Neuros. Psoriasis. Artros. Närsynthet. Nedsatt hörsel. Förekomst av stomi osv. osv. Tillståndet ska ha betydelse för vårdtillfället.

Fråga 33 Kontroll på ögon med ögonbottenfoto, diabetespatient. Inga fynd, normalt. Vad blir huvuddiagnos?

Fråga 33 Kontroll på ögon med ögonbottenfoto, diabetespatient. Inga fynd, normalt. Vad blir huvuddiagnos? Svar: Diabetes är väl orsaken till att man tar foto? Om inte det visar sig komplikationer, blir koden E10.9 eller E11.9

Fråga 34 Hur kodas Tako Tsubosyndrom?

Fråga 34 Hur kodas Tako Tsubosyndrom? Svar: I42.8, om hjärtsvikt lägg till det, I50.1

Fråga 35 MELAS, mitochondrial myopathy, encephalopathy, lactic acidosis and stroke, stämmer det att det kodas med G71.3?

Fråga 35 MELAS, mitochondrial myopathy, encephalopathy, lactic acidosis and stroke, stämmer det att det kodas med G71.3? Svar: G71.3

Fråga 36 Hej, undrar bara om du har något tips hur jag kan få veta om det finns sekreterare vid andra BUP kliniker i Sverige som diagnosregistrerar enligt DRG? Jag ska börja med det fr o m januari 2011 och skulle vilja ha ett nätverk att rådfråga/bolla frågor med. M V H Marianne Nilsson, sekreterare vid BUP kliniken, Karlstad.

Fråga 37 SIRS Sepsis = När skall vi börja använda de nya koderna? Bjud gärna in vår käre Olafr Steinum så vi får en uppdatering på hur vi skall koda detta i framtiden. Svar: Det har varit en separat föreläsning om kodning av sepsis. Läs på SoS hemsida och artikel i Läkartidningen.