De palestinska barnen under arrest.

De palestinska barnen under arrest. - En analys i ljus av de Mänskliga Rättigheterna. The Palestinian Children under arrest - A analysis in the light of the Human Rights. Kandidatuppsats Antal ord: 11811 Handledare: Lars Niklasson Författare: 820718-0384 0

Sammanfattning Denna studie har två fokus dels de palestinska barn som arresteras och döms av israelisk militär i de ockuperade områdena och dels EU:s makt och vilja att genom konditionalitet påverka Israels främjande av barns rättigheter. Barnkonventionen uppmärksammas speciellt i denna studie då konventionen är relevant i behandlandet och skyddandet av barn i utsatta situationer. När det gäller EU:s användande av konditionalitet för att påverka Israel genom ENP samarbetet det kritiserade behandlandet av barn i de ockuperade områdena verkar verktyget vagt och nästa obefintlig. Den starkaste antydan som studien påvisar på att konditionalitet har använts i samarbetet med EU är när det gäller EU:s val att frysa uppgraderingsutvecklingen med Israel inom gränser för ENP samarbetet. Men det är inte tydligt om arresterade palestinska barns situation i de ockuperade områdena ligger bakom beslutet. Genom en fallstudieundersökning har denna studie lyckats beskriva hur barnkonventionen efterlevs av den israeliska militären i de ockuperade områdena. Metoden har också varit avgörande för beskrivandet om konditionalitet är ett befintligt och fungerande verktyg i EU- Israel ENP samarbetet. Studien bygger på rapporter publicerade av FN, EU och NGO:s som arbetar med frågor rörande barns rättigheter och följandet av barnkonventionen i Israel och Palestina området. Resultatet har visat att det finns brister i Israels efterlevande av barnkonventionen i de ockuperade områdena. Även om det finns en viss utveckling är den i praktiken inte alltid synlig. 1

Innehåll 1 Inledning... 3 1.2 Syfte och frågeställning... 4 1.2.1 Avgränsning, begränsningar och brister... 4 2 Teori... 5 2.1 Konditionalitet... 5 3 Metod... 7 4 Material... 9 5 Bakgrund... 10 5.1 Barnkonventionen... 10 5.2 Icke-statliga organisationer (NGO:s)... 12 5.2.1 Rädda Barnen... 13 5.2.2 Yesh Din... 13 5.2.3 Defence for children international (DCI)... 15 5.2.4 B Tselem... 16 5.3 Israel och ockupationen... 18 6 Resultat... 19 6.1 EU-Israel relationen... 19 6.1.1 European Neighborhood Policy (ENP)... 21 6.1.2 Action Plans (AP)... 22 6.2 Det israeliska följandet av Barnkonventionen... 24 6.3 EU och barnkommitténs kritik och rekommendationer... 28 6.4 Konditionalitet i EU-Israel relationen... 30 7 Slutsats och diskussion... 33 Käll- och litteraturförteckning... 35 2

1 Inledning Många gånger runtom i världen glöms det bort att barn är personer med speciella behov. Att de för att kunna ta hand om världen i framtiden kräver stöd, omtanke och kunskap. I vissa delar av världen används barn istället som pjäser i konflikter. De kan fungera antingen som en resurs i det egna försvaret eller en måltavla om de anses tillhöra en fiendegrupp. I flera länder är det vanligt att inom rättsväsendet behandla och döma barn som vuxna och att de fängslas med vuxna förbrytare. 1 Detta trots att barnkonventionen kräver ett speciellt skydd av barn och deras rättigheter i samhället. När Israel ratificerade barnkonventionen 1991 innebar detta bland annat att Israel accepterade att barn i samhället har ett speciellt behov av skydd. Detta är påtagligt när barn till exempel hamnar i kriminalitet, utsätts för tortyr av olika slag, blir sexuellt utnyttjad eller hamnar i kris eller i krigsdrabbade områden. Trots en tydlig utveckling på senare år när det gäller det israeliska utvecklandet och implementerandet av barnkonventionen i israelisk civillag finns det stora brister när det gäller följandet och respekterandet av barnkonventionen av den israeliska militären i de ockuperade områdena. Enligt flera humanitära organisationer som arbetar i Israel och Palestinaområdet är det vanligt att palestinska barn i de ockuperade områdena saknar rättigheter de enligt barnkonventionen har rätt till. Många palestinska barn riskerar att bli administrativt frihetsberövade, häktade under längre tid i väntan på erkännanden som i flera fall är framtvingat, utsättas för psykiska och fysiska påfrestningar och tortyr och riskerar att bli behandlade som skyldiga även då de är oskyldigt anklagade för brott. 2 Eller som EU parlamentarikern John Bowis uttryckte det den 9 juli 2008 i samband med en debatt som hölls i EU parlamentet; imagine this chamber full of children, take half of them, put sacks over their heads, tie their hands behind their backs, take them away without telling their perents where you are taking them, putt them into jails, putt them into 1,5 m2 room with no windows, put on the light, keep them away from medical attention, keep them away from any outside visits and so forth, do not allow them to have changes of clothes. That is what we are talking about, that is what the United Nation Convention on the Rights of the Child should be about 3 1 http://www.rb.se/press/kampanjer/pages/varlden_ar_upp_och_ner.aspx hämta den 21 april 2010 2 Barnkonventionen artikel 40 3 http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?type=cre&reference=20080709&secondref=item- 015&language=EN&ring=O-2008-0040 hämta den 7 augusti 2013 3

Sedan bildandet av ENP 4 har EU-Israel relationen stärkts genom en rad samarbetsområden. Däribland genom handelsavtal som har gynnat både Israel och EU. Genom ENP har EU fått en större makt att ställa krav på följandet av mänskliga rättigheter genom handlingsplaner. 5 Men hur tydlig är EU med sina krav gentemot Israel när det kommer till behandlandet av palestinska barn. Genom en fallstudie ska EU:s konditionalitet i EU-Israel relationen med ett speciellt fokus på behandlandet av palestinska barn som arresteras, anklagas, döms och fängslas av israelisk militär i de ockuperade områdena undersökas. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur EU genom sin relation till Israel påverkar hur Israel följer och respekterar Barnkonventionen. Mer exakt är studiens syfte att ta reda på om EU:s påverkan genom konditionalitet som ett verktyg har varit effektiv i förbättrandet av situationen för palestinska barn som anklagas för brott av israelisk militär i de ockuperade områdena. Intresset för ämnet är bland annat den kritik som flera humanitära organisationer, EU samt FN:s barnkommitté har tagit upp i rapporter om Israels utveckling och respekterande av barns rättigheter samt dess implementering i de ockuperade områdena. För att syftet ska besvaras ställs följande frågor: Hur efterlevs barnkonventionen i Israel respektive i de ockuperade områdena? Hur påverkar EU genom konditionalitet utvecklingen av palestinska barns rättigheter i de ockuperade områdena? 1.2.1 Avgränsning, begränsningar och brister Studien avgränsar sig till att endast behandla den israeliska militärens behandlande av palestinska barn i de ockuperade områdena som arresteras, häktas, döms och fängslas i israelisk militärdomstol. Studien begränsar sig till att fokusera på dokument som huvudsaklig källa. De brister som är svåra att undvika i denna studie är saknaden av källor om ämnet från israeliska myndighetens sida. Israel släpper inte gärna ut information om sin militär och dess brytande av internationella lagar. Därför har jag valt att vända mig till rapporter som FN:s barnkommitté och EU har publicerat i syfte att belysa ämnet och utvecklingen i de ockuperade områdena. 4 European Neigbourhood Policy (ENP) 5 Action Plans (AP) 4

2 Teori I detta kapitel ges en introduktion till begreppet konditionalitet som är den teori studien vill använda för att beskriva förhållandet mellan EU och Israel i olika ärenden. Senare i resultatdelen ges en närmare beskrivning på vilket sätt EU:s konditionalitet har manifesterat sig och haft för betydelse i EU-Israel relationen. 2.1 Konditionalitet Konditionalitet är ett allmänt begrepp som rör förhållandet mellan två ojämlika parter, givaren och mottagaren. Mottagaren är beroende (i större eller mindre utsträckning) av det stöd som givaren beviljar. 6 EU som är makten med konditionalitet kan lova icke-medlemsländer som är intresserade av ett samarbete genom European Neighbourhood Policy (ENP) en belöning i form av finansiell bistånd eller deltagande i EU program. I utbyte kräver EU ett uppfyllande av villkor fastställda i bilaterala handlingsplaner. Dessa kan vara i form av politiska eller institutionella förändringar fastställda av EU. 7 Konditionalitet syftar till att påverka beteendet på mottagarlandet och kan även användas som ett verktyg i främjandet av ett beteende som mottagarlandet redan anammat. 8 EU har bidragit med finansiell och teknisk assistans samt varit en bidragande effekt på utvecklingen av statliga institutioner sedan slutet på det kalla kriget. Genom åren har syftet med konditionalitet fortsatt vara ett uppfyllande av normer för mänskliga rättigheter och demokrati samt etablerandet av en marknadsekonomi i de länder dit EU assistans går. 9 Konditionalitet är också ett verktyg som EU använder sig av för att bibehålla den bild av maktställning unionen har i världen samt säkra stabilitet, säkerhet och fred inom unionens gränser. 10 Det finns två typer av konditionalitet som brukar urskiljas, ex ante och ex post. Ex ante avser konditioner som parterna eller mottagarlandet ska uppfylla innan ett avtal skrivs under. Ex post konditionalitet är mer systematisk och hänvisar till en situation där konditionerna visas först efter att ett avtal mellan parterna har ingått. 11 Trots att ex ante konditionalitet kan verka mer tillförlitlig i teorin så har ex post konditionalitet visat sig mer förekommande i verkligheten. En anledning kan vara synen på ex ante som destabiliserande och kontraproduktiv i händerna på 6 Fierro 2003:95 7 Schimmelfenning & Sedelmeier 2008:88-89 8 Fierro 2003:96 9 Schimmelfenning & Sedelmeier 2008:88-89 10 Haukkala 2008:1604 11 Fierro 2003:98 5

EU då den morot som erbjuds icke-medlemsländer är lägre än fullt EU-medlemskap. 12 Konditionalitet manifesteras i ex post genom införandet av paragrafer som behandlar mänskliga rättigheter i bilaterala avtal. 13 En aktör ställer villkor inom ramen för ett avtalsförhållande och den pågående relationen utvecklas beroende på uppfyllandet av konditioner som ingår i avtal mellan aktörerna. 14 Enligt Bartels (2005) är det lättare att påverka ett land med avtalsförhållanden än utan. 15 EU tillämpar vanligtvis ex ante konditionalitet för ickekandidatländer. Konditionalitet manifesteras i detta sammanhang först och främst genom att EU vägrar förhandla eller fördröja ingående avtal som svar på kränkningar av mänskliga rättigheter och demokrati. 16 Men när det gäller ENP länderna kan inte EU ställa samma krav innan ett utlovande av ett samarbete är gjort. Detta beror mycket på ENP ländernas geografiska position runt EU. Om krav som inte godkänns riskerar hela ENP samarbetet att kollapsa och den instabilitet ett grannland befinner sig i riskera att sippra över till EU och riskera EU:s stabilitet, fred och säkerhet. 17 När det gäller ENP har det varit huvudsakligen ex post konditionalitet i form av konditioner och förmåner som utlovas i Action Plans (AP) vid uppfyllandet av villkor som har varit den morot som drivit fram samarbeten och stärkt EU:s ställning gentemot unionens grannländer. En annan viktig skillnad mellan ex ante respektive ex post konditionalitet är tidpunkten för införandet av konditionerna. När det gäller ex ante är konditionerna kortsiktiga, avtal mellan aktörer löper ut när konditionerna är uppfyllda. Vidare är ex ante konditionalitet, när det kommer till det rättsliga instrumentet för villkorlighet, skräddarsydd och finner inte nödvändigtvis stöd av något rättsligt instrument. Ex post konditionalitet som är en del av ett avtal däremot har en sund rättslig grund. 18 När det gäller konditionalitet brukar det även talas om politiska eller ekonomiska aspekter och positiv eller negativ tillämplighet. 19 Politisk konditionalitet binder belöning med både undantag och genomförande av politiken i ett tredje land som främjar målen om demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. Ekonomisk konditionalitet handlar i sin tur om att koppla belöningar till antagande och främjande av specifik makroekonomisk 12 Bartels 2005:60 13 Fierro 2003:131 14 Ibid. 211 15 Bartels 2005:60 16 Ibid. 2005:60 17 Del Santo & Schumacher 2005:20 18 Fierro 2003:211 19 Holland 2002:119 6

politik (till exempel strukturanpassningsprogram, liberalisering och frihandelsområden). 20 Både politisk och ekonomisk konditionalitet kan antingen bygga på metoder som definieras av internationella organisationer som är allmänt erkända eller skapa särskilda riktlinjer som gäller ett visst sammanhang. 21 Övervakning av både politiska och ekonomiska konditioner sker externt av internationella organisationer som till exempel EU eller internt genom någon form av inhemsk mekanism. 22 Positiv konditionalitet lovar fördelar om mottagarlandet uppfyller de konditioner som ofta består av ett generellt skyddande av mänskliga rättigheter och demokratiska principer. 23 Negativ konditionalitet kan innebära en minskning eller indragning av förmåner om mottagarlandet inte uppfyller de konditioner som sätts upp. Påföljden kan vara upphävande av kommersiella eller diplomatiska förbindelser, införandet av sanktioner eller handelsförbud, fördömande i internationella forum, avbrytande av utvecklingssamarbete eller upphävande av kulturellt samarbete. 24 Det finns många argument för och emot konditionalitet. Viktigaste försvaret för konditionalitet är skyddandet av mänskliga rättigheter som har ratificerats av det internationella samfundet genom bland annat barnkonventionen. 25 Bland de vanligaste argumenten mot konditionalitet som nämns av Fierro (2003) är icke-inblandning i interna angelägenheter, neo-kolonialism och kulturrelativism. 26 Genom att analysera dokument i form av avtal mellan EU och Israel används konditionalitet som teori för att visa om teorin fungerar i praktiken. 3 Metod Jag har valt att använda mig av en fallstudieundersökning som metod där källor som används och analyseras för att besvara studiens syfte är dokument. De dokument jag har valt att analysera för att besvara den första frågan i syftet består av den första periodiska rapporten Israel lämnade in till FN:s barnkommitté samt ett antal rapporter som bygger på möten som hållits i syfte att diskutera den periodiska rapporten samt Israels utveckling i följandet av barnkonventionen. För att bättre kunna besvara den andra frågan i syftet har jag valt att analysera periodiska rapporter som visar Israels utveckling i ENP samarbetet. Det jag letar efter i dokumenten är information om palestinska barns behandlande under arrest och dömande i 20 Ibid. 119 21 Ibid. 120 22 Ibid. 120 23 Ibid. 120 24 Fierro 2003:100-101 25 Ibid. 93 26 Ibid. 94 7

militärdomstol. Samt information om hur och om EU använder sig av konditionalitet för att påverka Israels främjande av barns rättigheter i de ockuperade områdena. Då gränserna mellan en företeelse och kontexten är oklar utgör en fallstudie en empirisk undersökning som studerar aktuella företeelser i dess verkliga kontext. 27 Fallstudien har en förmåga att hantera flera olika typer av empiriskt material som dokument, artefakter, intervjuer och observationer. 28 Frågor som en fallstudie vanligtvis besvarar rör processer om varför eller hur något sker, men kan också besvara frågor som rör förståelse om vad, varför och hur något sker. 29 En fallstudieundersökning kan användas för att testa, klargöra, utvidga, finslipa eller utveckla en ny teori. 30 Merriam (1994) förklarar att förståelsen och tolkningen av resultatet från en fallstudieundersökning i ljuset av en etablerad teori fungerar som ett test eller en prövning av teorin. 31 Den teori som jag har valt att testa är konditionalitet. Jag har valt att fokusera på dokument som huvudsaklig källa något som Merriam (1994) menar utgör en färdig och rik informationskälla. 32 Trots detta har dokument och artefakter används i mindre utsträckning inom fallstudier än intervjuer och observationer i den kvalitativa forskningen. 33 Yin (2007) nämner i sin tur fyra styrkor som går att finna i dokument som kan locka en forskare. Dokument kan vara stabila, diskreta, precisa och täcka mycket och tillskillnad från till exempel intervjupersoner kan forskare flera gånger gå tillbaka till dokumenten utan risken för ändring av svar på frågor forskaren en gång ställt till dokumenten. Svaga sidor som man måste ta hänsyn till när man väljer dokument som källa är att de kan vara svåra att hitta, innehålla felaktigheter eller vara ofullständiga. I vissa fall kan det även vara svårt att få tillträde till dokument eller delar av dokument vilket kan påverka studieresultat. 34 Dessa faktorer måste en forskare tänka på hela tiden genom arbetets gång. Trots brister som kan uppstå vägde fördelarna med användandet av dokument över när det gäller denna studie. 27 Yin 2007:31 28 Merriam 1994:23 29 Merriam 1994:57, Yin 2007:17 30 Merriam 1994:70 31 Ibid. 71 32 Ibid. 117 33 Ibid. 118 34 Yin 2007:112 8

4 Material För information om Konditionalitet har jag huvudsakligen använt mig av; Frank Schimmelfenning och Ulrich Sedelmeier, Candidate Countries and Conditionality (Paolo Graziano och Maarten P. Vink (ed.), Europeanization New Research Agendas (2007)); Elena Fierro, The EUs approach to Human Rights Conditionality in Practice (2003); Lorand Bartels, Human Rights Conditionality in the EUs International Agreements (2005) och; Martin Holland, The European Union and the Third World (2002). Jag har även använt mig av ett antal artiklar som diskuterar förverkligandet av EU:s mål genom konditionalitet. De artiklar som varit av större intresse är; Haukkala. Hiski, The European Union as a Regional Normative Hegemon: The Case of European Neighbourhood Policy (2008) Europe-Asia Studies, 60:9, 1601-1622; Del Sarto, Raffaella A. & Schumacher Tobias, From EMP to ENP: What s at Stake with the European Neighbourhood Policy towards the Southern Mediterranean? (2005) European Foreign Affairs Review 10:17-38 och; Del Sarto. Raffaella A., Wording and Meaning(s): EU- Israeli Political Cooperation according to the ENP Action Plan. (2007) Mediterranean Politics, Vol. 12, No. 1, 59 75 Samt en studie av; Schimmelfenning. Frank, European Neighborhood Policy: Political Conditionality and its Impact on Democracy in Non-Candidate Neighboring Countries (2005) Litteratur som används för en bättre förståelse av fallstudieundersökning är; Sharan B. Merriams, Fallstudien som forskningsmetod (1994) och; Yin. Roberts, Fallstudier: Design och Genomförande (2007). Fyra rapporter som har varit viktiga källor för en bättre förståelse om palestinska barns situation under arrest är; Rädda Barnens rapport En dag i fängelset, lika långt som ett år. Palestinska barns röster (2003); Yesh Dins rapport Backyard Proceedings, The implementation of due process rights in the military courts in the occupied territories (2007); DCI-palestines rapport Palestinian Child Prisoners, the systematic and institutionalised ill-treatment and torture of Palestinian children by Israeli authorities (2009); och B Tselem rapporten NO MINOR MATTER Violation of the Rights of Palestinian Minors Arrested by Israel on Suspicion of Stone Throwing (2011). Rapporterna är byggda på bland annat direktobservationer och samtal med barn och soldater som på ett eller annat sett har kommit i kontakt med militärdomstolar i de ockuperade områdena. Med tanke på att större delen av informationen om barns fängslande och illabehandlande av israelisk militär kommer från NGOs har det varit viktigt att välja ut organisationer som är respekterade internationellt. 9

Viktiga publicerade studier som har använts för en bättre förståelse för EU-Israel relationen har varit Taylan Özgur Kayas studie The Middle East Peace Process and the EU (2013); Sharon Pardo & Joel Peters studie Uneasy Neighboorr, Israel and the EU (2010) och; Gordon. Neve studie Israel s occupation (2008). För besvarandet av första frågan i syftet analyseras Israels första periodiska rapport som lämnades in 2001 till FN:s barnkommitté. Vidare i möten mellan kommittén och Israel har utveckling och kritik från barnkommittén diskuterats. Dessa möten har för allmänheten skrivits ner i form av rapporter. Dessa dokument är publicerade på FN:s hemsida www.un.org och är viktiga för en förståelse av Israels utveckling och respekterande av barns rättigheter i de ockuperade områdena. De rapporter som analyseras för att besvara den andra frågan i syftet har publicerats av EU. Dessa dokument bygger på periodiska rapporter som visar den israeliska utvecklingen inom ENP samarbetet med EU. Rapporten går att finna på EU:s kontor för externa åtgärder som har adressen http://www.eeas.europa.eu/ för information på svenska se http://www.eeas.europa.eu/index_sv.htm EU:s officiella hemsida http://europa.eu/index_sv.htm För ytterligare information om det israeliska militärdomstolssystemet har studien Courting Conflict: The Israeli military court system in the West Bank and Gaza skriven av Lisa Hajjar huvudsakligen använts. Studien som publicerades 2005 innehåller flera intervjuer med bland annat domare, åklagare, advokater och anklagade. 5 Bakgrund 5.1 Barnkonventionen För att kunna besvara första frågan i syftet börjar bakgrunden med ett uppmärksammande av barnkonventionen. FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 barnkonventionen. 35 Den 2 september 1990 trädde konventionen i kraft som internationell lag. 36 Israel skrev under konventionen den 3 juli 1990 och det israeliska parlamentet (Knesset) ratificerade konventionen den 4 oktober 1991. 37 Konventionen innehåller 54 artiklar som ska täcka alla typer av mänskliga, ekonomiska, 35 EK 2009:15 36 www.unicef.se barnkonventionens historia hämta den 30 september 2013 37 CRC/C/8/Add.44 2002:41 10

sociala, kulturella som politiska och medborgliga rättigheter. 38 Barnkonventionen är en del av den internationella rätten men är en så kallad mjuk lag. Vilket betyder att kränkningar och brytande av lagen inte kan tas upp i någon internationell domstol. Sanktioner mot ett land som inte lever upp till det som står i konventionen är istället kritik och påtryckningar. Tanken bakom konventionen är att en moraluppfattning ska utvecklas när det gäller hur barn i världen behandlas. 39 För att bättre påverka implementeringen av konventionen i de länder som har godkänt konventionen tillsattes en barnkommitté (bestående av 18 personer) vars uppgift är att granska konventionsstaternas framsteg samt att se till att de länder som har skrivit under följer de skyldigheter som gäller enligt barnkonventionen. Stater har en skyldighet att lämna in till barnkommittén periodiska rapporter om utvecklingen av barns rättigheter i det egna landet. 40 När det gäller EU:s uppfattning om barnkonventionen manar unionen alla länder som vill bli medlemmar eller är intresserade av att skapa relationer med EU att ratificera och implementera konventionen. 41 De artiklar i Barnkonventionen som är av intresse för denna studie är huvudsakligen artikel 1, 2, 37 och 40. I barnkonventionens första artikel görs ett fastställande av definitionen barn, denna definition menar att ett barn är varje människa under 18 år. Undantag gäller om myndighetsåldern enligt lag för landet är annan än 18 år. 42 I Israels första periodiska rapport som lämnades in 2001 till FN:s barnkommitté skriver Israel Section 3 of the Guardianship and Legal Capacity Law 1962 stipulates that an individual who has not reached the age of 18 is a minor; an individual who has reached the age of 18 is an adult, subject to specific rulings. In this, Israeli law upholds the UN Convention on the Rights of the Child. 43 Enligt israelisk nationell lag erkänner Israel med andra ord att ett barn är en person som inte har hunnit fylla 18 år. Samtidigt erkänner Israel att barn bör få en särskild behandling som är anpassad efter deras ålder. Det som är intressant med artikel 2 är att rättigheterna i konventionen ska gälla de barn inom konventionsstatens egen gräns. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag. 44 Barn i de ockuperade områdena hamnar utanför den israeliska jurisdiktionen vilket vidare betyder att Israel med uppbackande av denna artikel inte behöver kräva av den israeliska militären eller 38 EK 2009; Unicef, Handbok om Barnkonventionen 2008 39 www.unicef.se barnkonventionens historia hämta den 30 september 2013 40 Unicef, Handbok om Barnkonventionen 2008:13 41 EU Guidelines for the Promotion and Protection of the Rights of the Child sida 2 42 http://unicef.se/barnkonventionen hämta den 27 september 2013 43 CRC/C/8/Add. 44 2002:63 44 Barnkonventionen artikel 2 11

militärdomstol i de ockuperade områdena att följa barnkonventionen. Inte heller kan FN:s barnkommitté eller EU för den delen ställa krav på Israels implementerande av konventionen i de ockuperade områdena. Istället kan FN:s barnkommitté och EU hänvisa till den fjärde Genèvekonventionen som kräver att en ockupationsmakt respekterar och skyddar den ockuperade befolkningens mänskliga rättigheter. 45 Enligt artikel 37 får inget barn..utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 46 Artikeln fortsätter med att förklara att ett barn endast som sista möjliga utväg får frihetsberövas samt att det endast ska ske under kortast lämpliga tid. Ett barn ska även behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder. 47 Artikeln avslutar med att förklara att ett barn har rätt till juridiskt stöd, samt att domstol och myndighet som tar hand om ärenden gällande barn ska vara opartiska och snabbt fatta beslut i alla ärenden gällande barn. Artikel 40 förklarar att barn som åtalas för brott ska behandlas med respekt så att de också lär sig att respektera de mänskliga rättigheterna. Behandlingen ska också anpassas till barnens ålder. 48 Artikeln fortsätter med att förklara att barn som anklagats för brott alltid ska betraktas som oskyldiga tills de bevisats skyldiga. De ska även så fort som möjligt få reda på vilka anklagelser de har mot sig, helst ska en förälder, vårdnadshavare eller juridisk ombud berätta det för barnen. Artikel 40 förklarar även att barn aldrig ska tvingas avge vittnesmål eller känna sig tvingad att erkänna sig skyldig till brott. Vidare förklarar artikel 40 att ett barn alltid ha rätt till en kostnadsfri tolk om det behövs. 49 Som med fallet om hänvisandet av artikel 37 av internationella aktörer artikel 40. Artikel 37 och 40 är de artiklar i barnkonventionen som av internationella aktörer har uppmärksammats mest i diskussioner om hur den israeliska militären behandlar palestinska barn. Ett fler tal av de rapporter som presenteras längre fram i studien har uppmärksammat dessa artiklar. 5.2 Icke-statliga organisationer (NGO:s) Många organisationer använder idag barnkonventionen som plattform för sitt arbete och kräver av stater som godkänt konventionen att följa den. Flera NGO:s är dessutom viktiga aktörer på världsscenen trots att de inte är politiska beslutsfattare och ofta har mindre 45 Se speciellt Genèvekonventionens artikel 27 och 32 46 Röda Korset 2003:140 47 Ibid. 141 48 Ibid. 142 49 Ibid. 143 12

ekonomiska resurser än stater. Nyckeln till framgång ligger istället i deras förmåga att väcka opinion. I detta kapitel presenteras fyra organisationer som har under flera år har studerat och publicerat rapporter i syfte att sprida information om bland annat hur palestinska barn blir behandlade av israelisk militär i de ockuperade områdena. 5.2.1 Rädda Barnen Med initiativ från Eglantyne Jebb bildades år 1919 i England och Sverige organisationen Rädda Barnen (Save the Children). Organisationen arbetar med barnkonventionen som grund och har som syfte att förbättra situationen för barn runtom i världen. 50 Journalisten och fotografen Mia Gröndahl skrev med uppdrag av Rädda Barnen 2003 rapporten En dag i fängelset, lika långt som ett år; palestinska barns röster. I rapporten nämner Gröndahl att över 2000 palestinska barn mellan 2000-2003 hade blivit arresterade och fängslade av israelisk militär. 51 Rapporten uppmärksammar även den rädsla för våld som många palestinska barn är omringade av. 52 I rapporten berättar tre palestinska barn om sina upplevelser bakom galler. Barnens vittnesmål visar i rapporten att israeliska myndigheter bryter mot flera punkter i barnkonventionen. Bland annat skyddsregler vid frihetsberövande, mot tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, liksom rätten till ett särskilt skydd under hela den rättsliga processen. 53 Rapporten avslutas med krav på Israels följande av barnkonventionen även i de ockuperade områdena. Krav ställs även på andra internationella och nationella aktörer för att dessa ska uppmärksamma de palestinska barnens situation. 54 5.2.2 Yesh Din Yesh Din är en israelisk organisation som grundades år 2005. Organisationen består av frivilliga med bakgrund inom bland annat juridik. Syfte med bildandet av organisationen var och är än idag att arbeta för främjandet av de mänskliga rättigheterna. Yesh Din gör studier och publicerar rapporteringar regelbundet på deras hemsida. 55 Den rapport som Yesh Din ligger bakom och som är av intresse för denna studie är; Backyard Proceedings, The implementation of due process rights in the military courts in the occupied territories som publicerades 2007. Denna 50 Rädda Barnen 2003:7 51 Ibid. 31 52 Ibid. 38 53 Ibid. 7 54 Ibid. 39 55 www.yesh-din.org 13

studie bygger på bland annat över 800 observerade domstolsfall 56 varav 48 bestod av fall där minderåriga stod åtalade. Det har även gjorts intervjuer med tio anställda i militärdomstol och fjorton försvarsadvokater samt en intervju med ett ombud från Israeli Defence Force (IDF). 57 Rapporten ger vidare en inblick i Israels militärdomstolssystem samt avslöjar dess brister. I rapporten nämns den israeliska statens åsikt gällande tillämpandet av internationella lagar om mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena. Enligt rapporten anser Israel att internationella lagar om mänskliga rättigheter endast ska gälla mellan en stat och dess medborgare, den ska inte gälla mellan befolkningen i ockupationsområdet och den militära ockupationsmakten. 58 I en intervju blir en jurist tillfrågad om åtalade blir behandlade som oskyldiga under den rättsliga processen? Juristen svarade att han utifrån den erfarenhet han samlat på sig under åren som jurist i militärdomstol visar att åtalade nästan alltid blir behandlade som skyldiga. Vidare förklarar juristen att den åtalade måste bevisa sin oskuld för att frias från anklagelse. 59 Rapporten ger också en förklaring till varför detta kan förekommande i militärdomstol. De domare som arbetar i dessa domstolar är först och främst soldater i den israeliska armen. De palestinier som står åtalade ses som fiender till staten Israel. Att vara opartisk i dömandet av förbrytare som anses vara fiende är svårt. 60 Ett helt kapitel ges i rapporten åt att förklara situationen om de minderåriga palestinier som åtalas för brott och hur de döms i israelisk militärdomstol. Här nämner rapporten bland annat att barns ålder enligt the Order Concerning Adjudication of Juvenile Offenders (West Bank Area) (no. 132), från 1967 delas upp i tre kategorier; child en person som inte har hunnit fylla tolv år, youth en person som hunnit fylla tolv men inte fjorton år, young adult en person som har hunnit fylla fjorton men inte är sexton år. Enligt militärdomstolssystemet är en person som har fyllt sexton år vuxen och döms också därefter. 61 Av de 48 fall som observerades av Yesh Din gällande minderåriga som stod åtalade i militärdomstol påpekades av domare endast vid 13 sessioner att den åtalade var minderårig. 62 56 Domstolar där dessa observationer gjordes var; Samaria militärdomstol som är lokaliserad på Salem militärbas i norra Västbanken. Andra domstolen ligger på Ofer militärbas som är stationerad nära staden Ramallah (också på Västbanken). 57 Yesh Din 2007:28-29 58 Ibid. 67 59 Ibid. 74 60 Ibid. 75 61 Ibid. 155 62 Ibid. 160 14

5.2.3 Defence for children international (DCI) DCI är en opartisk och självständig NGO som grundades 1979. Dess syfte är att på internationell, nationell och lokal nivå försvara och skydda barn. DCI har lokala representanter i 40 länder runt om i världen. På global nivå är organisationens huvudsakliga område ungdomsbrottslighet i världen. Nationella sektioner har dock valt att även arbeta med andra samhällsproblem som påverkar ett större antal barn i deras verksamhetsområde som till exempel, människohandel med barn, barnarbete och barn i konfliktdrabbade områden. 63 DCI- Palestina sektionen etablerades 1991 av bland annat Rifat Kassis som mellan 2008-2012 var president över DCI:s internationella styrande organ. 64 Den palestinska sektionen arbetar i de ockuperade områdena för att påverka makthavare så att lagar som ska skydda barn upprätthålls. En av de vanligaste arbetsuppgifterna i de ockuperade områdena är försvarande av barn i militärdomstol. 65 2009 publicerade DCI-Palestina rapporten Palestinian Child Prisoners, the systematic and institutionalised ill-treatment and torture of Palestinian children by Israeli authorities. Större delen av materialet för rapporten, samlades in under 2008 av jurister och fältarbetare som arbetar för DCI-Palestina. Enligt 33 vittnesmål som presenteras i rapporten förekommer fysisk och psykisk tortyr av israelisk militär under arrest. Enligt rapporten får många palestinska barn skriva under erkännanden på hebreiska. Hebreiska är ett språk dessa barn inte vanligtvis använder då arabiska är det språk som används både i hem och på skolor i de ockuperade områdena. 66 Rapporten nämner även att över 600 anmälningar mot Israeli Security Agency (ISA) 67 gjordes mellan åren 2001-2008 gällande omänskligt behandlande och tortyr mot arresterade. Ingen av anmälningarna hade gått vidare för utredning vid tiden då rapporten hade publicerats. 68 Rapporten fortsätter med att förklarar att de domare som fattar beslut i militärdomstolar militärofficer eller i militärtjänst. Även åklagare är i reserverad eller reguljär militärtjänst och inte alla åklagare är legitimerade jurister enligt den israeliska Bar Association. 69 Detta innebär 63 För mer info om vart och vilka områden organisationen är verksam inom se http://www.defenceforchildren.org 64 http://www.dci-palestine.org/content/organisation-profile Organisation profile hämta den 27 september 2013 65 DCI 2009:8 66 DCI 2009:11, Rädda Barens 2003:8. 67 ISA är en israelisk nationell organisation vars syfte är att skydda den israeliska staten från bland annat terrorism och spioneri och för försvar av dess demokratiska styre. Info om ISA finnes på www.shabak.gov.il 68 DCI 2009:7 69 Ibid. 14 15

att de inte alltid har den kompetens som krävs för att döma barn och ungdomar samt att domstolens opartiskhet kan ifrågasättas. Rapporten avslutas med rekommendationer av DCI- Palestina till ändring av det militära domstolssystemet i Israel när det gäller dömandet av barn. Bland annat så kräver DCI-Palestina att om barn ska fängslas ska det göras i de ockuperade områdena så att föräldrar lätt ska kunna besöka sina barn. Vidare kräver organisationen att barn som arresteras ska ha rätt till representation omedelbart och att tortyr av något slag inte ska förekomma. 70 5.2.4 B Tselem Det israeliska informationscentret B Tselem grundades 1989 av en grupp akademiker, journalister, jurister och medlemmar från Knesset. Dess syfte är att sprida information till den israeliska allmänheten om mänskliga rättigheter, dess utveckling och i många fall bristen på mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena. Tanken är att utbilda och utveckla en så kallad mänskliga rättighetskultur. 71 B Tselem är en självständig organisation vars ekonomiska stöd kommer från både privata som internationella aktörer. Bland de internationella aktörer som stödjer organisationen och dess arbete går att finna (United Nations Development Programme) UNDP och EU kommissionen. 72 Organisationen publicerar regelbundet rapporter som bygger på fältstudier de själva har utfört. Med spridandet av information genom dessa rapporter vill organisationen också få politiker i Knesset att ta hänsyn till de internationella rättigheter barn i Israel samt i de ockuperade områdena har rätt till. 73 NO MINOR MATTER Violation of the Rights of Palestinian Minors Arrested by Israel on Suspicion of Stone Throwing är en rapport som publicerades under juni månad 2011 som bygger på en fältstudie som gjordes mellan 2005-2010. Rapporten har huvudsakligen fokuserat på behandlandet av och det antal palestinska barn som mellan 2005-2010 anklagades för stenkastning (ett brott som en majoritet av de arresterade palestinska barnen anklagas för). 74 Enligt rapporten hade fler än 800 palestinska minderåriga under denna tid åtalats i militärdomstol. 75 Vidare hade B Tselem även observerat ett dussintals domstolsförhandlingar som ägde rum i de ockuperade områdena och intervjuat 50 palestinska barn mellan 11-17 år 70 Ibid. 102 71 www.btselem.org about B Tselem april 29, 2010 72 Ibid. 73 Ibid. 74 Cook, mfl., 2004:51 75 B Tselem 2011:5 16

som hade arresterats av israelisk militär mellan 2009-2011. 76 Rapporten tar upp problematiken kring minderårigas förståelse och hanterande av det straffrättsligasystemet, separationen från familj, intensiva förhör och våld de utsätts för i samband med häktning. Vidare tar rapporten även upp skillnader mellan Israels civildomstol och Israels militärdomstol. 77 B Tselem fördömer starkt arresteringarna av barn som i de ockuperade områdena ofta sker under natten. Enligt israelisk civillag får ett barn under 14 år inte förhöras mellan 20:00-07:00 och ett barn från 14 år får inte förhöras mellan 22:00-07:00. 78 Vidare nämner och kritiserar rapporten soldater och polis som vid arrestering tvingar på barn handbojor och ögonbindel. Flertalet av de barn som B Tselem kom i kontakt med berättade även om det våld de utsattes för på vägen till militärbasen, polisstationen eller fängelset där förhör äger rum. 79 Ett annat viktigt problem som tas upp i studien är fängslandet av barn med vuxna förbrytare. Enligt israelisk militär lag ska barn och vuxna förbrytare hållas separat men enligt B Tselem ser verkligheten inte så ut. 80 Till skillnad från israelisk civillag där föräldrar har rätt att närvara vid förhör tar den militära lagstiftningen ifrån palestinska barn deras rätt att ha en förälder närvarande vid förhör. 81 En annan av de många brister denna rapport tar upp och som även har uppmärksammats av andra organisationer gäller det språk (hebreiskan) som används runt palestinska barn vid arrest och i militärdomstol. Många gånger nämner B Tselem i rapporten att förhör avslutats med en skriftlig redogörelse på hebreiska som arresterade barn får skriva under. Fem av de minderåriga som B Tselem intervjuade för studien vägrade skriva under ett erkännande som inte var skrivet på arabiska. I ett av fallen översattes skriftligt erkännandet till arabiska medan det i de övriga fallen översattes muntligt innan barnen skrev under. 82 I rapporten nämner B Tselem den nyetablerade ungdomsmilitärdomstolen (the Youth Court) som sedan 2009 dömer i fall rörande barn upp till 16 år. En skillnad som har blivit märkbar sedan införandet av militära ungdomsdomstolen (the Youth Court) är antalet fall som fått snabbare avslut, de är fler. 83 Rapporten avslutas med en begäran till den israeliska staten om en rad ändringar och förbättringar. Bland dessa är kravet på lika behandling av barn som arresteras och döms i 76 Ibid.26-34 77 Ibid.9-11 78 Ibid. 35 79 Ibid. 26-27 80 Ibid. 58 81 Ibid. 31 82 Ibid. 30-31 83 Ibid. 50 17

israelisk civildomstol och i israelisk militärdomstol i de ockuperade områdena. Organisationen kräver också att barn som fängslas inte ska avbryta sina studier utan att de genom skolprogram ska kunna fortsätta studera. B Tselem är även tydlig i sina krav om att barn som arresteras ska lätt kunna få besök av anhöriga och advokat. 84 5.3 Israel och ockupationen Vilka är de ockuperade områdena och hur hamnade dem under israelisk ockupation? I detta kapitel ges en kort historisk sammanfattning över den israeliska ockupationen. Kort efter kriget som bröt ut 1948 i mellanöstern mellan Israel och flera arabiska grannländer startade en systematisk process vars resultat blev ett utsuddande av det palestinska folket som en självständig aktör från den politiska arenan. 85 Kriget resulterade i ett utspridande av det palestinska folket (som tidigare bodde i nuvarande Israel) över ett flertal länder däribland Egypten, Jordanien, Libanon och Syrien. 86 Större delen av Palestina före 1948 hamnade under israelisk ockupation efter sexdagarskriget 1967. Israel lyckades erövra Golanhöjderna (syrisk innan kriget), Sinaihalvön (egyptisk innan kriget), Västbanken, Gazaremsan samt Östra Jerusalem. Östra Jerusalem annekterades direkt och blev en del av det israeliska territoriet och den palestinska befolkningen erbjöds israelisk medborgarskap. 87 Sinaihalvön återlämnades till Egypten efter ett fredsavtal som slöts mellan Israel och Egypten 1979. 88 Golanhöjderna förblev ockuperad fram till 1980 då Israel illegalt annekterade området och även där erbjöd invånarna medborgarskap. 89 Västbanken och Gazaremsan är än idag ockuperad av Israel. Redan under sexdagarskriget började Israel använda sig av det nyetablerade militärsystemet i de ockuperade områdena (Västbanken och Gazaremsan). Syftet var ett effektivt administrerande av populationen på Västbanken och Gazaremsan och den militära befälhavaren i respektive område blev den lagstiftande och den verkställande makten. 90 Kontrollstrategin över de ockuperade områdena formades utifrån de olika kontrollformer som redan användes på lokal och nationell nivå i syfte att förvalta invånarna. 91 Den nya militära kontrollstrategin byggdes genom ett systematiskt övertagande och kombinerande av de ottomanska och brittiska 84 Ibid. 65 85 Gordon 2008:94 86 Ibid. 94 87 Ibid. 119 88 Pappe 2006:213 89 Gordon 2008:119 90 Ibid. 29 91 Ibid. 46 18

lagar, föreskrifter från jordanska och egyptiska rättssystem samt militära lagar som utfärdades av de israeliska befälhavarna. 92 Syftet bakom strategin var viljan att inte införliva den palestinska befolkningen i det israeliska samhället. 93 De judiska bosättningarna har i sin tur haft en betydande effekt när det gäller utvecklingen i de ockuperade områdena. De har lett till en begränsning av palestiniernas rörelsefrihet och utveckling, de har använts som verktyg för övervakning och bosättare har tjänstgjort som ett polisverktyg. 94 Försvarare av bosättningarnas rätt att existera på Västbanken brukar uttala sig om bosättarnas lika rätt att existera på Västbanken som araber bosatta i Israel har lika rättigheter att existera där som israeliter. Detta uttalande reflekterar dock inte verkligheten i området. Bosättare har inte samma status som sina arabiska grannar, de anses istället vara en förlängning av Israel vilket innebär att bosättare har lika rättigheter och skyldigheter som israeliska medborgare i Israel. De döms heller aldrig för brott i domstolar som existera i de ockuperade områdena. 95 6 Resultat 6.1 EU-Israel relationen För att bättre förstå EU:s roll i påverkandet av israels behandlande av palestinska barn som arresteras av israelisk militär måste en bättre förståelse för relationen mellan EU och Israel göras. Genom åren har intresset för Europa inte prioriterats högt i israelisk utrikespolitik. Bland de bakomliggande orsakerna går att finna; de historiska faktorerna som den judiska erfarenheten i Europa under förintelsen, de europeiska staternas ställningstagande under den arabiskaisraeliska konflikten efter sexdagarskriget, placerandet av USA i det israeliska diplomatiska och strategiska tänkandet och EU:s oförmåga att utveckla en effektiv gemensam utrikespolitik gentemot Israel. 96 Under de senaste decennierna har dock Israel och Europa gradvis kommit närmare varandra och lyckats skapa ett nätverk genom ekonomiska, vetenskapliga och kulturella band. 97 92 Ibid. 119 93 Ibid. 119 94 Ibid. 118 95 Shehadeh 1988:91 96 Pardo & Peters 2010:1 97 Ibid. 2 19

Israels intresse för en relation till EU manifesterades första gången genom en inledande dialog med europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Dialogen följdes av etablerandet av ett diplomatiskt uppdrag i Bryssel redan 1958 som i sin tur ledde till etablerandet av en ny formell diplomatisk relation mellan Israel och europeiska gemenskaperna (EG) 1959. 98 1964 utfärdades det första handelsavtalet mellan EG och Israel som föreskriver en partiell suspension av gemensamma yttre tullar på ca 20 industriella och kommersiella produkter. 1975 undertecknade EU första frihandelsavtalet med Israel. 99 Idag är EU Israels viktigaste handelspartner, dess största importkälla och den näst största exportmarknaden. Under 2008 rankades Israel som EU:s 25 största handelspartner. 100 EU:s vilja att skapa en tydlig och gemensam hållning mot Mellanöstern och att främja en kollektiv roll för att åstadkomma en fredlig lösning på Israel-Palestinakonflikten kan spåras tillbaka till början på 1970-talet. Ansträngningar för att utarbeta en gemensam uppsättning principer för att vägleda sin politik mot konflikten var ett centralt inslag i de första åren av det europeiska politiska samarbetet (EPC). 101 EU gav sitt stöd till Camp David avtalet som skrevs under av Israel och Egypten 1978. Samtidigt passade unionen på att upprepa i ett uttalande att en varaktig och rättvis fred i Mellanöstern endast kan ske inom ramen för en övergripande lösning som skulle ge palestinierna ett hemland. 102 Med inspiration från Camp Davidavtalet och frågan om en palestinsk autonomi i luften påbörjade EU kommissionen utfärdandet av Venedigdeklarationen den 13 juni 1980. 103 Utfärdandet av deklarationen markerade en vändpunkt i relationen mellan Israel och Europa. Det som tidigare enbart bestod av ett ekonomiskt samarbete fick nu en politisk underton. 104 Femton år senare (1995) inledde EU Partnerskapet Europa-Medelhavet (Euro-Mediterranean Partnership (EMP) i Barcelona. 105 Syftet bakom processen var omdefinierandet av EU:s förbindelser med länder utanför EU och att utveckla en ny ram för fredliga och samverkande förbindelser i Medelhavsområdet. 106 EU hoppades att genom EMP stärka den politiska dialogen för att påverka ett stabilt och fredligt område där man respekterar de mänskliga rättigheterna och demokratins principer. Vidare 98 Ibid. 1 99 Ibid. 47 100 Ibid. 2 101 Ibid. 6 102 Ibid. 7 103 Ibid. 7 104 Ibid. 8-9 105 http://www.regeringen.se/sb/d/11147 EU:s Medelhavssamarbete- Unionen för Medelhavet,. Hämta den 27 september 2013 106 Pardo & Peters 2010:33-34 20

skulle processen leda till en positiv finansiell utveckling i området med hjälp av frihandelszoner och ökad finansiellt bistånd från EU. Slutligen skulle förhoppningsvis processen leda till en utveckling av det civila samhället och främja respekten mellan de olika kulturella grupperna i området. 107 Genom EMP utvecklades ett nytt samarbete mellan EU och Israel som resulterade i ett EU-Israel Associationsavtal. 108 Avtalet mellan EU och Israel skrevs under den 20 november 1995 och trädde i kraft den 1 juni 2000 och består av en rättslig grund som ska hjälpa styra de nya EU-Israel relationerna. 109 Syftet bakom EU-Israel associationsavtal var till en vis del en försäkran för EU om att fredsprocessen skulle fortsätta utvecklas och förhoppningsvis resultera i att den palestinska ockupationen skulle lida till ett slut. Men bristen på konditionalitet i avtalet ledde till en växande kritik mot Israel som har fortsatt sin territoriella expansion på ockuperad mark. 110 EU använde sig av negativ konditionalitet i sitt samarbete med EMP- länderna och krävde i associationsavtal respekterandet av de mänskliga rättigheterna för ett fortsatt arbete med EU. 111 6.1.1 European Neighborhood Policy (ENP) ENP lanserades under 2004 och dess framväxt har varit en del av EU:s förstoringsprocess. 112 Länder som vill vara en del av ENP förväntas dela EU:s värderingar om respekt för demokrati och människors lika värde. Genom politisk dialog, förstärkta handelsrelationer och minskade handelshinder är tanken att samarbetet mellan EU och dess grannar ska stärkas. 113 Utvidgningen av EU och ENP samarbetet är två huvudverktyg i främjandet av säkerhet, stabilitet och fred utanför unionens gränser. 114 Något som i längden ska gynna säkerhet, stabilitet och fred inom EU:s gränser. 115 Genom ENP erbjuder EU icke-medlemsländer ett deltagande i EU-program samt en del i EU:s interna marknad. Israel välkomnade ENP och de möjligheter som avtalet 107 Ibid. 34 108 Associationsavtal syftar till att inrätta permanenta och hållbara förbindelser mellan EU och det land som ingått ett associationsavtal med EU 109 Ibid. 48 110 Pardo & Peters 2010:52 111 Del Sarto & Schumacher 2005:22 112 Pardo & Peters 2010:57 113 Regeringskabsliet, Faktapromemoria 2005/06:FPM21 http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/EU/Fakta-PM-om-EU-forslag/Europeisk-grannskapspolitik_GT06FPM21/ 114 Kaya 2013:42 115 COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT: ON STRENGTHENING THE EUROPEAN NEIGHBOURHOOD POLICY Brussels, 4 December 2006 COM(2006)726 final:2 21

medförde, 116 och EU hoppas vidare att ENP samarbetet ska ge EU mer att säga till om i fredsförhandlingarna mellan Israel och Palestina. 117 6.1.2 Action Plans (AP) ENP:s hörnstenar är en serie bilaterala handlingsplaner som kallas för Action Plans (AP). Deras syfte är att adressera en rad frågor från politisk dialog och reform, ekonomiska förbindelser och avtal till frågor som behandlar energisamarbeten, socialpolitik och kontakt mellan folk. Varje AP består av en rad gemensamma principer som ska förhandlas fram med varje enskilt land som vill ingå i processen. Principerna som förhandlas fram ska reflektera relationen mellan parterna. 118 EU-Israels första ENP AP implementerades den 11 april 2005. 119 Dokumentet refererar till en rad politiska frågor och uppmärksammar flera gemensamma områden som är av intresse för framtida samarbeten som till exempel bekämpandet av terrorism, beskyddandet av de mänskliga rättigheterna och spridningsstopp på massförstörelsevapen (WMDs). 120 I ENP arbetet väljer EU att använda sig av positiv konditionalitet, detta innebär att EU inte ställer påtvingande villkor eller prioriteringar på länder som vill ingå i samarbetet istället väljer EU att förlita sig på att de länder som vill ingå vill ta del av de fördelar ett samarbete med EU innebär och vidare själva kommer att vilja arbeta mot de reformer som de bilateral AP avtalen sätter upp 121 Under en längre tid visade Israel framsteg i sin implementering av flera av de krav som ingår i EU-Israel AP men Gaza konflikten under december 2008 och januari 2009 och bromsandet av fredsförhandlingarna i mellanöstern påverkade uppgraderingen av de bilaterala relationerna mellan EU och Israel. 122 På grund av brister i Israels uppfyllande av de krav som EU-Israel AP ställer om bland annat stoppandet av bosättningsexpansionen i Östra Jerusalem och Västbanken, ett slut på den israeliska ockupationen av de palestinska områdena och ett slut på militära aktioner i Gazaremsan har en frysning av uppgraderingen i EU-Israel relationerna gjorts. 123 116 Pardo & Peters 2010:58 117 EUROPEAN NEIGHBOURHOOD AND PARTNERSHIP INSTRUMENT ISRAEL STRATEGY PAPER 2007-2013 & INDICATIVE PROGRAMME 2007 2010:3 118 Pardo & Peters 2010:59 119 ENP Progress Report Israel Brussels, 29 November 2006:2 120 Pardo & Peters 2010:63 121 Del Sarto &Schumacher 2005:23 122 ENP Country Progress Report 2009 Israel Brussels, 12 may 2010:1 123 ENP Country Progress Report 2009 Israel Brussels, 12 may 2010:1 22