Varför en god arbetsmiljö? Förebygger ohälsa och arbetsskador för individen Bidrar till ökad produktivitet och lönsamhet för företag Minskar samhällets kostnader och stärker folkhälsan Inga förlorare alla vinner på en god arbetsmiljö! Lagar och Regler AML Arbetsmiljölagen Arbetsmiljö OHSAS 18001 (occupational health and safety management systems) Förhållanden och faktorer som påverkar, eller skulle kunna påverkar, hälsa och säkerhet för anställda eller andra arbetstagare (inklusive tillfälligt anställda och personal som arbetar för inhyrda företag) besökare och andra personer på arbetsplatsen 16 AMF Arbetsmiljöförordningen AML (1977:1160) syfte 1 Lagen ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övriga uppnå en god arbetsmiljö AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljölagen uppbyggnad AML 1/1 2009 Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 8 Kapitel 9 Handlar om lagens ändamål och för vilka den gäller Hur arbetsmiljön ska vara beskaffad med allmänna minimikrav på arbetsmiljön Beskriver vem få skyldighet att skapa en bra arbetsmiljö Myndigheterna som målgrupp Regler för minderåriga Samverkan mellan arbetsgivaren och den anställda ska organiseras genom skyddsombud och skyddskommitté Rör tillsynsarbetet Påföljder Överklagan Arbetare Bemannings företag Tillverkare Montörer Leverantör Byggherre (huvudansvar) Arbetsmiljöansvar på byggarbetsplats Underentreprenör Projektörer BAS P & BAS U Skyddsombud Entreprenör 1
Byggherres ansvar Det är den som låter utföra ett byggnads eller anläggningsarbete byggherren Övergripande ansvar (AML 3 kap 6 ) Att utse byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering BAS P och byggarbetsmiljösamordnare för utförandet BAS U ( AML 3 kap 6, 7a och 7b och 7f ) Att sätta någon annan i sitt ställe (AML 3 kap 7c ) ansvaret för att förhandsanmälan (AFS 1999:3 7 ) arbetsmiljöplan (AFS 1999:3 8 ) och dokumentation upprättas (AFS 1999:3 9 ) Byggherre huvudansvar behöver styra projekteringen aktivt för att uppnå en god arbetsmiljö. behöver se till att riskerna i verksamheten undersöks, både i den färdiga byggnaden och under byggtiden. kontrollera att alla aktorer har rätt kompetens. se till att det finns tillfredställande ledning för projektet. tillåta tillfredställande ramar för tid och resurser i alla faser av projektet. försäkra sig om att inte produktionen startar, innan en arbetsmiljöplan och hjälpmedel för en säker arbetsplats finns tillgängliga Uppdragstagare (AML 3 kap 7c ) Byggherre kan överlåta helt arbetsmiljöansvaret till en uppdragstagare. En uppdragstagare är någon som har ett uppdrag att självständigt ansvar för byggprojektet avseende planering, projektering och/eller utförande. Entreprenör övertar beställarens arbetsmiljöansvar. Ansvarsöverlåtelsen måste ha skett skriftligen. Typiskt fall där ansvaret kan överlåtas är vid totalentreprenad (både planering och projektering samt utförande) eller generalentreprenör (endast utförande). BAS P AML 3 kap 7 a och AFS 1999:3 11 12 b Byggarbetsmiljösamordnare (BAS P) för planeringen och projekteringen ska samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler; tidsplanera arbetsmoment och beaktas relevanta dokumentation, såsom förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och övriga handlingar av betydelse. Vid delad entreprenad föreligger däremot ingen möjlighet för byggherren att överlåta allt ansvar för arbetsmiljöfrågorna. BAS P funktion Delta i planeringen och ledningen av projektering Samordna arbetena mellan projektörer Tidplanera arbetena Upprätta eller låta upprätta arbetsmiljöplan för byggarbetsplatsen etableras Se till att anpassningar och uppdateringar genomförs av arbetsmiljöplan och annan dokumentation BAS U AML 3 kap 7 b ; AFS 1999:3 13 16 Byggarbetsmiljösamordnare (BAS U) för utförandet av byggnads och anläggningsarbetet ska samordna arbetena ur arbetsmiljösynpunkt, anpassa arbetsmiljöplanen till hur arbetena verkligen utförs, kontrollera att arbetena utförs på ett ur arbetsmiljösynpunkt korrekt sätt och att arbetsmiljöplanen följs. 2
Delta i planeringen, se till att gemensamma arbetsmiljösynpunkter beaktas när metoder och arbetsutrustning väljs. Samordna och tidsplanera olika verksamheter som pågår på arbetsstället för att förebygga risker. Bygga upp en lämplig skyddsorganisation samt uppdatera beskrivningen av hur arbetsmiljöarbetet organiseras. se till att allmänna ordnings och skyddsregler utfärdas och tillkänna ges samt verka för att de efterlevs. se till att allmänna skyddsanordningar utförs och underhålls och att de finns kvar så länge de behövs. klargöra vem som skall svara för speciella skyddsåtgärder och skyddsanordningar som har betydelse för säkerheten. se till att personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. samordna kontroll av att arbetsmiljöregler och arbetsmiljöplan följs. ha överinseende över kontrollen av ställningar och utrustning. ha överinseende över kontrollen att besiktningspliktiga tekniska anordningar är godkända, och att förare av sådana anordningar har tillräcklig kompetens eller i förekommande fall erforderliga tillstånd. avgränsa arbetsplatsen och se till att endast behöriga ges tillträde. se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig. se till att anpassningar och uppdateringar genomförs av arbetsmiljöplan och annan dokumentation. se till att det är städat och god ordning på byggarbetsplatsen. se till att uppgift finns om vart man kan vända sig när byggarbetsmiljösamordnaren inte finns tillgänglig. Samspel mellan olika BAS BAS U ska ha dokumentation från BAS P i form av arbetsmiljöplanens första utgåva, ev. kopia av förhandsanmälan till AV samt alla ritningar och andra projekteringshandlingar. BAS P har skyldighet att övervaka att BAS U sköter sin uppgift att göra relativa ändringar i arbetshandlingar och ritningar kan det vara lämpligt att uppdraget som BAS P återgår till byggherrens BAS P. Projektörerna AML 3 kap 7, AFS 2009:12, 10 Projektörerna (arkitekter, konsulter med mera) har också, inom ramen för sitt uppdrag, ansvar för att arbetsmiljön under byggskedet beaktas vid förberedelsen av byggprojektet. Genomföra projekteringen med hänsyn till arbetsmiljöaspekter. Eliminera säkerhetsrisker samt reducera övriga risker i arbetsmiljön som beror på projekteringen. Tillhandahålla information om eventuella kvarstående risker. Tillhandahålla information som behovs för arbetsmiljöplanen Entreprenör Planera, leda och övervaka produktionen så att tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Ta fram och implementera arbetsmiljöplan för arbetsplatsen. Se till att lämpliga hjälpmedel och skyddsutrustning finns tillgängliga. Se till att inblandade personer har rätt kompetens för de arbeten de utför. Se till att byggnadsarbetarna har tillräcklig information och utbildning för att genomföra deras arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Ta reda och hantera byggnadsarbetarnas synpunkter gällande arbetsmiljon. Se till att byggarbetsplatsen är säker. Den andra företag AML kap 7g och AFS 2009:12 16, 17 De andra företagen på det gemensamma arbetsstället ska lämna uppgift till byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet om de särskilda risker som kan uppstå på grund av den egna verksamheten. Alla som är verksamma på det gemensamma arbetsstället ska följa de ordnings och skyddsregler som byggarbetsmiljösamordnaren utfärdar. 3
Ensamföretagare Ensamföretagare och de som arbetar i familjeföretag utan anställda ska vid byggnads och anläggningsarbete följa i stort sett samma bestämmelser som gäller för arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren (AML 3 kap 3 & 4 ) Se till att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö Se till att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall Se till att beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam Se till att lokaler, maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhålls väl Se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet Svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå Se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings och rehabiliteringsverksamhet Genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet Arbetstagaren (AML 3 kap 4) Se till att själv ha rätt kompetens Samarbeta med andra inblandade i byggprojektet Rapportera om uppenbara risker i arbetsmiljon Rätta sig efter de regler och förutsättningar som gäller för det egna arbetet. Följa föreskrifter Använda tillgängliga skyddsanordningar samt personlig skyddsutrustning Medverka aktivt i arbetsmiljöarbetet Ansvaret för arbetsmiljö via rollen AML fördelar inte ansvar på personer Ansvaret ligger på rollinnehavare s k ansvarsubjekt Exempel för rollinnehavare är arbetsgivare, byggherre, uppdragstagare och byggarbetsmiljösamordnare (BAS) Rollinnehavare är oftast juridiska personer (bolag eller myndighet) Rollinnehavare fördelar arbetsuppgifter för att ansvaret ska uppfyllas Domstolen fördelar eventuellt straffansvar i efterhand Arbetsmiljöföreordningen (SFS 1977:1166) (2003:442) Anmälan om arbetsskada m m Förvaring av handlingar (fem år från det att handlingen utfärdades) Gemensamt arbetsstället (samordnare (BAS) ska sätta upp anslag med sitt namn) Tillgängliga författningar ( finns på plats för alla) Lokal skyddsverksamhet (utses för en tid av 3 år, intresse för arbetsmiljöfrågor, hur många medlemmar i skyddskommitté, samanträdda minst en gång var tredje månad) Tillsyn (bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond) Bemyndiganden Ansvar 4
Föreskrifter AML är en ramlag, vilket innebär att den innehåller grundläggande bestämmelser och anger allmänna krav. För att veta vad reglerna innebär i praktiken måste man gå vidare till den mer detaljerad föreskrifter (AFS) AFS 1999:03 Byggnads och anläggningsarbete AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1998:01 Belastningsergonomi AFS 2005:03 Stegar och arbetsbockar AFS 1990:12 Ställningar AFS 2006:01 Asbest AFS 2000:04 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 1992:16 Kvarts AFS 2006:06 Användning av lyftanordningar och lyftredskap AFS 1993:10 Maskiner och andra tekniska anordningar AFS 2006: 04 Användning av arbetsutrustning AFS 1984:02 Bultpistoler AFS 2008:07 Spikpistoler AFS 2005:16 Buller AFS 2005:15 Vibrationer Enligt AFS 1999:3 exempel på byggnads och anläggningsarbete är schaktning, markarbeten, byggnadsarbete, montering och nedmontering av prefabricerade element, inredning eller installation av utrustning, ändringar, renovering, reparationer, nedmontering, rivning, löpande underhåll, periodiskt underhåll måleri och rengöringsarbeten, dränering och sanering. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 2001:1 Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra arbetsmiljö för alla Vad är systematiskt arbetsmiljö? Att i det dagliga arbetet uppmärksamma både psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär Att i dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller får illa på annat sätt. Arbetsmiljöarbetet omfattar också arbetet som inte utförs på en fast arbetsplats, till exempel transporter och arbete i andras hem. 5
Hur undersöktes riskerna? Riskbedömning Undersök arbetsförhållandena Gör en riskbedömning Åtgärda risker som kommit fram Gör en handlingsplan för det som inte genomförs genast Kontrollera genomförda åtgärder Gör en arbetsmiljöpolicy Gör en uppgiftsfördelning Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper Vad är riskbedömning och genomförande? Riskbedömning är en process för att utvärdera arbetsmiljörisker till följd av faror på arbetsplatsen. Riskbedömning är grunden för en framgångsrik hantering av arbetsmiljöfrågor och det bästa sättet att minska arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Det innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer: Vad som kan orsaka skada? Om farorna kan elimineras och, om inte Vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som behöver finnas för kontroll av riskerna Börja med att besvara dessa frågor: Vilka arbetsmoment medför särskilt stora risker? Hur ofta och hur länge utsätts någon för riskerna? Vilket slags ohälsa eller olycksfall kan inträffa? Hur troligt är det att något ska hända? Kan flera anställda utsättas för risker? 1. Undersök arbetsförhållandena Det gäller att upptäcka riskerna i arbetet så att åtgärder kan genomföras så snart som möjligt. Undersöka riskkällor: Ergonomiska Fysikaliska Kemiska eller mikrobiologiska Psykologiska, sociala och organisatoriska Tekniska 6
Risker kan inte alltid upptäckas på en gång. Här följer några undersökningsmetoder: Skyddsronder / arbetsmiljöronder Personalmöten där planerade arbetsmiljöfrågor tas upp Medarbetarsamtal / utvecklingssamtal Intervjuer med arbetstagare och skyddsombud Skriftliga enkäter Mätningar, till exempel av buller Fysikaliska Buller Vibrerande verktyg För varmt eller kallt klimat Skydd mot väder och vind Vid arbete utomhus ska arbetstagarna skyddas mot väder och vind m. m. som kan inverka menligt på deras hälsa och säkerhet. Kylan blir till ett klart problem för arbetet då temperaturen sjunker under 10 C. Vid fuktigt och blåsigt väder uppstår problemen redan vid nollstrecket. Heta ytor Heta vätskor Psykologiska, sociala och organisatoriska Oklara förväntningar på arbetsinsats Ständiga snabba förändringar Våld och hot Stor arbetsmängd och högt tempo Ensamarbete Fjärrstyrning Tekniska Trasig arbetsutrustning Borttaget skydd Snubbelrisker Arbete på hög höjd Hala golv Produktionsstörningar eller tryck Oordning 7
Då det gäller byggnadseller anläggningsarbete behöver risken för fall till lägre nivå i allmänhet förebyggas med skyddsräcken, arbetsplattformar, arbetskorgar eller ställningar när nivåskillnaden är två meter eller mer. Risk för fall Risken för fall Sådana skyddsanordningar kan även behövas vid mindre nivåskillnader, t.ex. om arbetstagaren riskerar att falla i vatten. Arbetsmiljöplanen skall innehålla en beskrivning av de särskilda åtgärder som skall vidtas vid arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer. En meter är en i allmänhet tillräcklig höjd på skyddsräcken. Beroende på arbetets art kan skyddsräckena behöva var högre. Hela föreskriften hittar du på. Skyddsräcken ska: vara hållfasta vara tillräckligt höga (en meter är i regel tillräckligt, men ibland behövs högre räcken) ha åtminstone överledare, en mellanledare och fotlist (150mm hög) eller vara gjorda på annat sätt så att de ger minst lika bra skydd Personlig fallutrustning är sista alternativ till räcken, plattformar, arbetskorgar eller ställningar Montering och demontering av byggnadsställningar Källa: De tar ställning mot slarv, Av: Linda Nohrstedt, Publicerad 18 maj 2011 09:46, Byggvärlden Att montera byggställningar är både tungt och riskfyllt framför allt risker för fall och förslitningsskador Mellan 2005 och 2009 anmäldes nästan 900 olyckor där byggnadsställningar var inblandade. Tre av dessa hade dödlig utgång. Flertalet av olyckorna medförde långa sjukskrivningar. Fall från höjd, att någon träffas av nedfallande material och feltramp var de vanligaste orsakerna till olyckorna. Arbeta på taket Vid takarbete ska normalt skyddsräcke eller utrustning som ger motsvarande skydd användas. Ibland ska säkerhetssele med lina används Taket lutar > än 1:4 ordnas horisontellt arbetsplan Skyddshjälm och skyddsskor ska användas Förbindelseleder och transporter Säkra förbindelser på byggen Mellan olika plan ska det finnas trappa eller ramp Hiss över 10m och mycket transport Säkerhetsavstånd till fordon Undvik tranport av material som kräver att skyddsräcke demonteras (> 2m över markplanet) Grind eller bom vid intagsbryggor som lätt och säkert kan öppnas och stängas vid transport 8
Lyftanordningar Lyftanordningar ska besiktigas. Med lyftanordning menas en anordning för att lyfta och sänka last. Viktigast är att koppling och lyft sker med stor försiktighet, förstånd och säkerhetstänkande. Använd endast godkända lyftanordningar och kontrollerade lyftredskap, ha ordentliga säkerhetsavstånd, koppla rätt och ge tydliga tecken till maskinföraren. Se upp för dolda risker! Alla ytor som man kan gå på ska normalt ha betryggande bärighet så att man inte kan trampa igenom. Ytor som inte har betryggande bärighet ska spärras av och utmärkas om det inte är uppenbart onödigt. Om man ändå måste arbeta på en yta med dålig bärighet krävs särskilda skyddsåtgärder. Om något händer Utrymning Utrymningsvägar och återsamling ska vara markera med skyltar. Första hjälpen Personal som är utbildad ska alltid kunna tillkallas Det ska finnas anslag med telefonnummer till ambulans och räddningstjänst samt adress Brand Brandredskap ska finnas och ska märkas ut med skyltar Nödbelysning Lägring och uppställning av material Allvarliga olyckor kan hända om uppställda eller staplade byggprodukter kommer i rörelse. Om det finns sådana risker ska byggprodukterna stabiliseras. Åtgärder kan också behövas vid arbete med byggprodukter eller utrustning som innehåller lagrad energi. Det kan t.ex. gälla spännarmering och fjäderbelastade portar. Tänk på att förankringar av byggprodukter m.m. måste kunna klara blåst. Jordschaktning Schaktning som en del av byggprocessen Schaktningsarbeten måste ledas av kunnig och erfaren personal och anpassas till rådande förhållanden. Inget markarbete är helt likt ett annat. Det är viktigt att de som arbetar i och omkring schakter och gropar informerats om risker och riskförebyggande åtgärder. 9
Gräv säkert Markarbete ska planeras för markstabilitet Kontrollera ledningar och farliga ämnen i marken Stödkonstruktion eller släntlutning Säkerheten mot ras vara betryggande Rasolyckor vid schaktning kostar ett till två liv om året i Sverige. De inträffar vanligen i relativt grunda schakter, 2 2,5 meters djup. Troligen beror det på att detta schaktdjup är tillräckligt djupt för att kväva en människa i händelse av ras, men inte tillräckligt djupt för att man ska uppleva risken som så påtaglig att tillräckliga försiktighetsåtgärder vidtas. Passerande trafik Byggtrafik Passerade trafik Spårtrafik Varselkläder med reflexer ska bäras Kontrollera utrustning och installationer Bland annat brandredskap, alarmsystem, elinstallationer, förbindelseleder, trafikanordningar, skyddsnät och varselmärkning ska kontrolleras och underhållas regelbundet. Det är lämpligt att göra en plan för när och hur dessa kontroller ska genomföras. Om någon brist som kan innebära allvarlig fara för säkerhet eller hälsa upptäcks vid kontrollen ska arbetet avbrytas omedelbart. Arbetet får inte starta på nytt innan bristen har rättats till. Kemiska eller mikrobiologiska Slipdamm Svetsrök Lösningsmedel Syrefattig miljö Fuktskada Heta vätskor Kemikalier inom bygg Det finns flera områden där kemikalier förekommer inom byggindustrin. De är förknippade med en mängd hälso och miljöeffekter. Exempel på kemikalier är sprängämnen, formoljor, cement och betong, träskyddsbehandlat virke, isoleringsmaterial, färger, lim, härdplaster som epoxi och isocyanater. Epoxiprodukter används vid bland annat golvbeläggning. Isocyanater vid fogning. Likaså är bruk av arbetsmaskiner förknippat med många hälso och miljöeffekter. 10
Occupations Brick layers Drywall installers Electricians Painters Pipe fitters Carpet layers Insulation workers Roofers Welders Drillers, earth, rock Excavating and loading machine operators Some Examples of Construction Workers and Health Hazards Health Hazards Cement dermatitis, awkward postures, heavy loads Plaster dust, heavy loads, awkward postures Heavy metals in solder fumes, awkward posture, heavy loads, asbestos dust Solvent vapors, toxic metals in pigments, paint additives Lead fumes and particles, welding fumes, asbestos dust Knee trauma, awkward postures, glue and glue vapor Asbestos, synthetic fibers, awkward postures Roofing tar, heat Metal fumes, lead, cadmium Silica dust, whole-body vibration, noise Silica dust, histoplasmosis, whole-body vibration, heat stress, noise Asbest den dolda faran Hälsorisker!! Att hantera asbest är farligt, det är känt sedan länge. Asbest kan finfördelas till mycket vassa och tunna fibrer som kan sväva i luften under lång tid. Om man andas in dammet kan det så småningom uppstå sjukliga förändringar i lungorna. I värsta fall kan inandning av asbestfibrer leda till cancer. Hazardous waste workers Heat, stress Var förekommer asbest? I byggnader och fartyg förekommer asbest främst som: brandskydd stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar, soprum m m värmeisolering rör, värmepannor och ventilationsanläggningar kondensisolering ventilationskanaler, rör bullerdämpning sprutat ytskikt packningar armering skivor, kanaler och golvplattor alkaliskydd underskikt till plastmattor fyllmedel färger och plaster kakel fix och fog. Ergonomiska Olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser Tung manuell hantering Ensidigt upprepat arbete Påfrestande synförhållanden starkt styrt och bundet arbete Påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete över axelhöjd Arbete från stege Arbete med sned, vriden och böjd rygg Arbete i trånga utrymmen Arbete under knähöjd Arbete på sämre underlag Långvarigt sittande arbete Arbete med tunga lyft Skjutande och dragande arbete (drar kablar, ledningar och rör) Arbete med verktyg och maskiner Ensidigt upprepat, styrt och bundet arbete (liknande arbetsrörelser om och om igen) Vad är belastningsskador? Belastningsskador är besvär och sjukdomar i framför allt muskler och leder som uppstått efter en längre tids fysisk belastning (64% av arbetare är drabbat av belastningsskador) Risken att få belastningsskador ökar när vi utför arbetsrörelser på ett olämpligt sätt, oftast p.g.a. statisk muskelbelastning. Belastningsergonomi handlar om samspelet mellan människa, arbete och den omgivande miljön. Dålig belastningsergonomi kan leda till besvär och skador. 11
2. Gör en riskbedömning Bedöm vilka riskkällor som kan leda till risk för ohälsa eller olycksfall. Sammanställ riskerna och bedöm om de är allvarliga eller inte. Skriv ner riskerna och ange vilka som är allvarliga. Den skriftliga riskbedömningen är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Evaluation criteria for severity of harm Value Description 1 Minor injury no first aid attention required 2 Illness 3 First aid attention 4 Reportable injury 5 Major injury 6 Death Evaluation criteria of likelihood of occurrence Value Description 1 Remote almost certain not to occur 2 Unlikely occurrence in exceptional circumstances 3 Possible certain circumstances would influence occurrence 4 Likely could ordinarily occur 5 Probably high chance of occurrence 6 High probable 100% chance of occurrence A priority rating where Low priority (L) Medium priority (M) High priority (H) A priority band where L = 0 10% M= 11 50% H = 51 100% REF: ESUP43 Likelihood of Accident within this Organisation Risk Analysis Matrix 7 - Expected Many Times a Year 6 Expected Once / Few Times a Year 5 Probable >50% Chance a Year 4 Possible Once in next few Years 3 Once in next Ten Years 2 - Very Unlikely Once in >10 Years 1 - Extremely Unlikely H M L M L L - Minor Injury, M - Short Term Lost Minor Health Effect, Time, Non-Permanent Damage < 50 Health Effect, Damage <2000 Severity of the Anticipated Accident H H M L H - HSE Major Injury or Incident, Permanent Disability or Health Effect, Death, Major Damage Date of Issue March 05 Version No. 1 ERPCD\SUPPORTDOCUMENTS\ESUP43 1 of 2 RISK MATRIX 3 x 7 Severity rating of hazard Value Catastrophic imminent danger, can cause death or illness 1 on a wide scale Critical hazard can result in serious illness, severe injury, 2 property & equipment damage Marginal can cause illness, injury or equipment damage, 3 but result not to be serious Negligible will not result in serious injury or illness, remote 4 possibility of damage beyond first aid case Probability rating for hazard Value Probable likely to occur immediately or shortly 1 Reasonably probable probably will occur in time 2 Remote may occur in time 3 Extremely remote unlikely to occur 4 a) Consequence (consider property damage, environment, programme loss as well as injury). Score 3 = first aid treatment 6 = lost time injury 9 = major injury/permanent disablement 12 = fatality 15 = multiple fatality b) numbers of workers exposed to hazard. Score Risk rating = a(b+c) 2 = 1person 4 = 2 5 person 6 = 6 20 person 8 = 21 100 person 10 = 101+ c) Probability of harm with control measures in place. Score 4 happen once or twice annually 8 happen regularly throughout the region 12 happen once or twice locally on sites 16 happen regularly locally on job sites 20 certain or very likely to happen on site d) Determine risk category Risk categories 90 18 60 130 450 Low Moderate Substantial High 12
Tre steg för att förebygga olyckor och sjukdomar Ta helst bort riskerna helt. Arbeta på annat sätt, till exempel: använd annat material, andra arbetsmetoder eller annan arbetsfördelning. Minska risker som finns kvar så mycket som möjligt. Noggranna instruktioner och personlig skyddsutrustning skyddar ofta mot risker som inte går att bli av med helt och hållet. 3. Åtgärda risker som kommit fram Åtgärda de risker är allvarligaste. Alla risker kan kanske inte undvikas helt. De måste då hanteras på annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd och handledning eller använder personlig skyddsutrustning. Bestämma vem som ska se till att riskerna blir åtgärdade vem som ska kontrollera de åtgärder som genomförts. 4. Gör en handlingsplan för det som inte genomförs genast Det som inte går att göra omedelbart, det vill säga samma dag eller någon av de närmaste dagarna, tar ni upp i en skriftlig handlingsplan. Planen ska innehålla uppgifter om: Åtgärderna När dessa ska vara genomförda Vem som ska se till att de genomförs 5. Kontrollera genomförda åtgärder När åtgärder genomförts kontrollerar ni så snart som möjligt att det blev som ni tänkt. Åtgärderna kan ibland behöva kompletteras med ytterligare insatser. Källor Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Prevent, 2009, Bättre arbetsmiljö 5:e upplagan. Prevent, 2008, Vägen till SAM systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljölagen (AML) och föreskrifter AFS finns på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Andersson K, Gustafsson A & Nilsson F, 2009, Implementering av arbetsmiljölagens ändringar gällande från 09/01 på byggarbetsplatser, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping Arbetsmiljöverket, ADI 539, Säkrare bygg och anläggningsarbete 13