Mätning av nyttiggörande av forskning viktiga frågor att börja besvara A Green Paper Report Mätning av nyttiggörande Version: 2013:1.0 Författare: Anna Aspgren, Lena Holmberg & Jesper Vasell
Sammanfattning I Sverige och internationellt pågår just nu en intensiv diskussion kring hur man ska kunna mäta och följa upp lärosätenas strategiska arbete med att underlätta samverkan och nyttiggöra forskningsbaserad kunskap. I denna rapport argumenterar vi för att först börja diskutera de mest grundläggande frågorna kopplade till mätning: vad, varför, hur, vilka och när, samt hur dessa frågor interagerar. Detta utifrån insikten om att mätning lika mycket handlar om att kommunicera synsätt som att samla in data. Anna Aspgren, Lena Holmberg & Jesper Vasell, Innovationskontor Väst www.innovationskontorvast.se Innehåll 1. Varför detta Green Paper?... 2 2. VAD menar vi med innovation, nyttiggörande och samverkan?... 3 3. VARFÖR vill vi nyttiggöra forskningsbaserad kunskap?... 7 4. HUR ska mätning av nyttiggörande gå till?... 8 5. VILKA ska vi mäta?... 9 6. NÄR ska vi mäta och rapportera?... 11 7. Slutord... 11 1
1. Varför detta Green Paper? Den 4 februari 2013 bjöds landets högskole- och universitetsrektorer med flera in till ett möte 1 om Vinnovas uppdrag att utforma metoder för att mäta kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället samt att stödja lärosäten i det strategiska arbetet för att underlätta samverkan och nyttiggöra forskningsbaserad kunskap. Mötet skedde bland annat med anledning av det uppdrag Vetenskapsrådet, FAS, Formas och VINNOVA fick i samband med senaste forskningspropositionen 2 (s 64), nämligen att föreslå ett nytt resursfördelningssystem innefattande kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans. I propositionen står följande förslag (s. 53): I denna proposition presenterar därför regeringen åtgärder som syftar till att höja kvaliteten i och nyttiggörandet av svensk forskning. Ett antal åtgärder bör enligt regeringens bedömning vidtas för att skapa förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling av svensk forsknings kvalitet och effektivitet, i såväl det vetenskapliga arbetet som i nyttiggörandet av forskningsresultat. Här presenteras fem av dessa åtgärder. 1. Anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor bör öka med 900 miljoner kronor fram till och med 2016, 2. en ökad andel av befintliga medel och alla nya medel bör fördelas efter kvalitetskriterier, som delvis också mäter samverkan, 3. en särskild resursfördelning som utgår ifrån en bedömning av kvalitet, prestation, relevans och nyttiggörande av forskningsresultat, bör införas från och med 2013, Vid Innovationskontor Väst är vi mycket positiva till att nyttiggörande av forsknings- baserad kunskap får ett större utrymme i debatten. Detta speciellt som en central beståndsdel i Ingela Thylefors modell för förändring i offentliga service- baserade verksamheter 3 är på god väg att uppfyllas nämligen "belöning" genom att 3% av fakultetsmedlen ska fördelas mot bakgrund av prestation inom detta område. Efter att ha deltagit i ovan nämnda möte och tagit del av de presentationer som gjordes där och den efterföljande diskussionen kan vi dock konstatera att det finns ett stort behov av att klargöra en lång rad frågor innan det ens är relevant att ta fram några konkreta förslag till hur en sådan bedömning ska gå till. Dessa rör bland annat återstående faktorer i Thylefors modell: vision, kompetens, resurser och handlingsplan. I den nationella innovationsstrategin 4 finns visionen för 2020: 1 www.vinnova.se/sv/misc/menyer- och- funktioner/nyheter/nyheter- 2013/VINNOVA- traffar- ledningar- for- universitet- och- hogskolor/ 2 www.regeringen.se/content/1/c6/20/13/68/ab3950ad.pdf 3 www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127096181 4 www.regeringen.se/content/1/c6/20/11/84/529b3cb3.pdf 2
"Sverige är ett nyskapande land präglat av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma vår framtid i en global värld. Människor i alla delar av Sverige kan och vill bidra till att skapa värde för människor, ekonomi och miljö genom nya eller bättre lösningar." Efter att ha verkat länge inom det svenska innovationssystemet kan vi inte annat än instämma i visionen, men samtidigt konstatera att den i stora delar redan är uppfylld. I vår vardag möter vi till exempel dagligen forskare med stora mängder kunskap som kan komma andra till nytta, de är positiva till nyttiggörande och arbetar redan med frågan. Vi känner inte igen bilden av att vi i Sverige idag skulle vara speciellt dåliga på att nyttig- göra forskning i jämförelse med andra länder, den så kallade Svenska paradoxen 5. Detta är dock inte en anledning till att varken sig slå sig för bröstet eller slå sig till ro. Tvärt om manar vi till att kontinuerligt arbeta för att öka förmågan hos Sveriges lärosäten att bli ännu vassare på att nyttiggöra forskning- baserad kunskap eftersom den har en stor potential att förändra människors liv till det bättre, speciellt som detta dessutom leder till starkare forskning. Med förmåga avser vi en kombination av kunskap, verktyg och resurser. För att på ett konstruktivt sätt kunna mäta och följa upp lärosätenas strategiska arbete att underlätta samverkan och nyttiggöra forskningsbaserad kunskap rekommenderar vi att först börja diskutera de mest grundläggande frågorna: vad, varför, hur, vilka och när, samt hur dessa frågor interagerar. Detta utifrån insikten om att mätning lika mycket handlar om att kommunicera synsätt som att samla in data. 2. VAD menar vi med innovation, nyttiggörande och samverkan? I Högskolelagen 6, finns följande formulering: 5 www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3450436.ece 6 Utbildningsdepartementet (1992). Högskolelagen 1992:1434. web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskolelagen.shtml 3
"I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" ur 1 kap. 2 tredje stycket i högskolelagen (2009:45). Detta har traditionellt gått under beteckningen "den tredje uppgiften", eftersom stycket återfinns under beskrivningarna av uppgifterna utbildning och forskning. Som bland annat framgår av Högskoleverkets rapporter "Högskolan samverkar 7 " och "Högskolan samverkar vidare 8 " så består samverka, informera och nyttiggöra av många vitt skilda aktiviteter som också leder till olika resultat. Genom att sprida kunskap via exempelvis massmedia skapas möjlighet att utveckla demokratin. Samverkan kan göra lärosäten till motorer för tillväxt men också skapa bättre utbildning. Anders Flodström gör i sin rapport Prestationsbaserad resursfördelning för universitet och högskolor 9 en tydlig åtskillnad mellan samverkan och påverkan, där det förra inte med automatik leder till det senare: "Samverkan är verktyget/processen och påverkan är resultatet. Samverkan kan ske genom forsknings- eller utbildningsuppdrag till universitet och högskolor. Uppdrag som har formuleras i dialog mellan användare och lärosätena. Resultatet av uppdraget är ofta av direkt betydelse för användarens verksamhet. Samverkan är också katalysatorn som transformerar forskning till innovationer och som i sin tur är grunden till ekonomisk, socio- ekonomisk och kulturell påverkan av samhället." (s. 95) Innovation/nyttiggörande/samverkan: Det finns ett stort behov av att föra en diskussion kring vad vi menar med dessa olika begrepp och vad som ska omfattas av mätning. Att mäta vilken eventuell effekt på samhället en bred information om ett lärosätes verksamhet till allmänhet och studenter får är annorlunda mot att undersöka konsekvenser av forskningssamverkan inom ramen för centrumbildningar. Detta är i sin tur är skild från hur lärosäten arbetar med kommersiell eller icke- kommersiell licensiering samt skapande av nya bolag, som ett sätt att finansiera att kunskap kommer till nytta i form av nya tjänster och varor. En annan aspekt av VAD- frågan är om vi är intresserade av att mäta effektivitet i process eller resultat, dvs "efficiency" eller "effectiveness"? Vill vi få mer nytta i termer av kvalitet eller kvantitet? Eller en effektivare hantering av nyttiggörandeprocessen? Både lärosäten och regeringen tillhandahåller olika stödresurser för dessa olika typer av aktiviteter. Som exempel kan nämnas regeringens uppdrag till innovationskontoren: I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering 7 www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800079623/0438r.pdf 8 www.hsv.se/download/18.3c1b9686119162e520380001506/0810r.pdf 9 www.ksla.se/wp- content/uploads/2012/03/7356- Rapport- Prestationsbaserad- resurstilldelning- f%c3%b6r- universitet- och- h%c3%b6gskolor.pdf 4
och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer. Ett lyft för forskning och innovation, Prop 2008/09:50 10 Frågan VAD har ännu fler dimensioner. I många sammanhang framhålls möjligheter att skapa innovationer utifrån forskning som ett sätt att öka tillväxten i form av att företag (gärna nya) tjänar mer pengar. På Innovationskontor Väst arbetar vi idag med att stödja flera innovationsprocesser som snarare syftar till att hjälpa samhället att minska sina kostnader. Detta är många gånger svårare att mäta, men kan inte desto mindre ha stor påverkan, speciellt ur ett hållbarhetsperspektiv. Redan idag finns olika internationella, nationella och lärosätesspecifika uppföljnings- instrument vad gäller nyttiggörande. Det händer inte alltför sällan att en av de första frågorna är hur många patent som forskningen gett upphov till, detta trots att det krävs att ett patent faktiskt används för att man med större fog ska kunna anse att forskningen bakom det kommit till nytta i form av förändring i samhället. Inom all forskningsverk- samhet utvecklas ny kunskap i form av intellektuella tillgångar 11 som metoder, modeller, data, design, mjukvara och uppfinningar. Kontroll över dessa kan ske genom många olika typer av intellektuella egendomsslag. Väldigt få av dessa är patenterbara men inte desto mindre är många av dem möjliga att paketera och sprida, givet kunskaper om både möjligheter och utmaningar. Vi behöver därför nya former av mått och inte bara välja dem som är enkla att räkna. I dagens diskussion finns också en sammanblandning mellan vad som är indikatorer (som till exempel patent, antal samverkanspartners och uppsökande möten med företag) och resultatmått (påverkan på verksamheter som till exempel bättre neonatal- vård som lett till högre överlevnadstal bland för tidigt födda barn) samt vilka av dessa som bör sättas som mål. "Miljö, klimat, resursbrist, demografi, urbanisering, säkerhetshot och brist på demokrati måste transformeras från att vara problem till att bli möjligheter för utveckling. Möjligheter som skapar högre livskvalitet för alla. Universitet och högskolors roll blir att skapa påverkan av samhällsutvecklingen. De ska skapa produktinnovationer som leder till kommersialisering och ekonomisk tillväxt. De ska genom sociala och kulturella innovationer skapa nya sätt att arbeta och förströ sig, kort sagt att leva. De ska genom medicinska innovationer skapa nya förutsättningar för bättre hälsa oavsett ålder. De ska genom nya teknologier och nya sociala mönster se till att framtidens infrastrukturer blir uthålliga. I ljuset av denna förändring och breddning av universitetens och högskolornas uppgift framstår det som omöjligt att beskriva deras påverkan av samhället med några få, 10 www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Forslag/Propositioner- och- skrivelser/ett- lyft- for- forskning- och- inn_gw0350/?html=true 11 innovationskontorvast.se/ikv/nyttiggorande/hantering- av- intellektuella- tillgangar 5
enkla, statistiskt säkra och områdes övergripande indikatorer. En enkel scorecard- metodik kan möjligtvis ge enskilda lärosäten strategisk vägledning, men inte fungera som ett nationellt kvalitetssystem för samverkan/påverkan." (Prestationsbaserad resursfördelning för universitet och högskolor 12, s. 98) Vad- frågan är också i allra högsta grad aktuell vid jämförelse med andra länders mätning. Mångas blickar riktas mot Storbritannien och det system som utvecklats där. SNITTS 13 (Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support) arrangerade i maj 2013 en resa till bland annat Storbritannien för att utforska hur de arbetar med teknik- och kunskapsöverföring samt hur denna mäts och styrs. Innovationskontor Västs Anna Aspgren deltog på resan och kunde konstatera att universiteten i England är självständiga organisationer på ett annat sätt än i Sverige, samt att frånvaron av lärarundantaget också påverkar arbetssättet. Hon noterade även att fördelningen av forskningsmedel är kraftigt differentierad där de 10 största universiteten (av drygt 160) får 50% av medlen samt att fördelningen baseras på redan uppnådda resultat och tar ingen hänsyn till förbättringsderivatan. Som underlag inför resan skickades rapporten "Metrics for the Evaluation of Knowledge Transfer Activities at Universities 14 " ut. Ansatsen tar ett relativt brett grepp på nyttiggörande där mycket kan hänföras till Kevin Kullen, som tidigare arbetade på Glasgow University som bland annat står bakom Easy Access Licensing- modellen. Rapporten presenterar ett antal mätetal, framför allt ekonomiska, och för ett resonemang kring behovet av att komplettera med kvalitativa mått och svårigheten med att utveckla rutiner för insamling och analys. Man pekar bland annat på möjligheten att komplettera med berättelser som exempelvis www.betterworldproject.org. Av statistiken framgår att med undantag av de största universiteten så väljer lärosätena att specialisera sig på några få former av knowledge transfer. Vad man kan notera är framför allt vad som inte finns i rapporten som exempelvis ett resonemang kring vad mätningarna ska användas till. I arbetet med att ta fram indikatorer så bjöds seniora forskare in tillsammans med representanter från företag och forskningsfinansiärer. Man uteslöt alltså offentlig och ideell sektor, det vill säga man fokuserar enbart på kunskap som transfereras till företag och ser inte exempelvis förändrade arbetssätt inom vård eller skola som kunskapsöverföring. Man tar inte upp mätning av industrisamverkan genom att se på sampublicering och inte heller publicering genom Creative Commons eller annan form av Öppen IP. Här finns inte heller någon diskussion om forskningskommunikation eller utbildning på webben. 12 www.ksla.se/wp- content/uploads/2012/03/7356- Rapport- Prestationsbaserad- resurstilldelning- f%c3%b6r- universitet- och- h%c3%b6gskolor.pdf 13 www.snitts.se 14 ec.europa.eu/invest- in- research/pdf/download_en/library_house_2008_unico.pdf 6
Vad som kanske är mest allvarligt dock är att det inte förs något resonemang kring vilket värde som nyttiggörande tillför själva forskningen. 3. VARFÖR vill vi nyttiggöra forskningsbaserad kunskap? Den nationella innovationsstrategin 15 motiverar fokuseringen på innovation på följande sätt: "I Sverige behöver vi därför bli mer innovativa, för att möta de globala samhälls- utmaningarna, öka konkurrenskraften och förnya framtidens välfärds- och samhällstjänster. För detta krävs ett innovationsklimat som ger bästa möjliga förutsättningar för individer, företag, offentlig verksamhet och civilsamhällets organisationer att vara innovativa." Självklart så ska även forskarvärlden dra sitt strå till stacken vad gäller att bidra med ny kunskap som kan leda till en hållbar utveckling och gör redan så. Dock har vi noterade att det inte alltid är denna breda anledning som framförs utan många gånger ställs krav på att forskningen behöver bli bättre på att leverera fler uppfinningar till den svenska industrin för att på så sätt öka tillväxten. Därför är det viktigt att ha en tydlighet kring VARFÖR- frågan. I nuläget är fokus på att skapa en mätning som syftar till att ligga till grund för medels- tilldelning. Med all sannolikhet skapar det ett fokus och en arbetsprocess som inte helt ligger i linje med ett syfte som handlar om att öka kvaliteten i arbetet med att nyttiggöra forskning. Förutom fördelning av forskningsmedel är det fullt möjligt att utifrån samma mätning också fördela resurser till olika stödverksamheter som exempelvis holding- bolag, science parks, innovationskontor och nationella verksamheter som Vinnova, Almi, SNITTS och SISP. Detta föranleder dock en diskussion kring om mätningen ska fokusera absoluta resultat eller relativa. Ska vi enbart belöna dem som presterar bra just nu eller ska vi belöna förbättring? Inom mätning finns talesättet "What gets measured, gets done". Ett syfte med att mäta kan ju just vara att skapa en större synlighet och fokus på nyttiggörande, samt vad som krävs för att öka kapaciteten och/eller kvaliteten. För att en mätning ska bli genomförd på ett sätt som ger relevanta resultat är det dock centralt att den medför ett värde för den verksamhet eller individ som bidrar med data. Lärosätena måste därför hitta fler svar på VARFÖR- frågan än bara att det är ett sätt att få mer forskningsmedel. På Innovationskontor Väst betonar vi alltid den positiva effekt nyttiggörandet har på kvaliteten i forskningen, vilket i sig ofta ger upphov till en positiv spiral. Ett fortsatt gott rykte för Sverige att vara en stark forskningsnation har också ett stort värde för att skapa en global attraktion. 15 www.regeringen.se/content/1/c6/20/11/84/529b3cb3.pdf 7
The final reward for any researcher is to see his or her lifetime of work extend beyond academia and laboratories, into the mainstream of our global society where it can breathe hope into the world., Ei- ichi Negishi's tal vid Nobelmiddagen, 10 december 2010 4. HUR ska mätning av nyttiggörande gå till? Mot bakgrund av våra erfarenheter som innovationsrådgivare till en mycket bred skara forskare kan vi konstatera att nyttiggörandet ser väldigt olika ut inom olika forsknings- områden. Vissa lägger betoning på grund- eller uppdragsutbildning, andra på forskningssamverkan. Några har förutsättningar för att skapa nya bolag, medan andra kan skapa affärer via licensiering. På senare tid har även nyttiggörande via öppen IP ökat bland annat genom användning av Open Source och Creative Commons. Detta beror delvis på tradition men lika mycket på strukturella faktorer inom både forskning och de verksamheter där ny kunskap kan nyttiggöras. En viktig fråga att diskutera och utforska blir därför om det är rimligt att tro att det är möjligt att ta fram en modell som passar alla forskningsområden. "Verktygen eller mekanismerna för påverkan skiljer sig mellan olika vetenskapsområden; rapporter, utredningar och expertuppdrag för samhällsvetenskaperna, arbete med och för kulturinstitutioner, akademier och allmänhet i tal och skrift, i debatt och analys för humaniora. Samhällsvetenskapens och humanioras påverkan sker ofta genom sociala och kulturella innovationer och som åsikts, kunskaps och livsstilsmässigt kan leda till stora vinster för samhället och även stora ekonomiska sådana. I ett globalt samhälle där enskilda människor och deras kollektiva beteende blir allt viktigare för samhälls- utvecklingen så har sociala och kulturella innovationer en stor och dynamisk påverkan av samhället. Inom teknik, naturvetenskap och medicin är mekanismerna för samverkan ofta mera strukturerade och legala till sin karaktär. Det rör sig om patent, licenser eller spinoff företag baserade på forskning och innovationer som kan leda till tjänster och produkter av kommersiellt värde." (Prestationsbaserad resursfördelning för universitet och högskolor 16, s. 95-96) Genom egen erfarenhet och via innovationsforskning vet vi också att forskare väljer att ta olika roller i innovationsprocessen, men att dessa synliggörs i olika utsträckning. Exempel på roller är debattör, nätverkare, infrastrukturutvecklare, rådgivare och utbildare. Många gånger krävs ett team med olika roller för att få förändring till stånd. Ibland krävs fokus på olika roller vid olika tidpunkter. En framsynt forskare kan starta ett magisterprogram för att få ut kompetens i företag och på så sätt öka deras förmåga att ta till sig ny kunskap, så kallad "absorptive capacity". Genom att hålla kontakten kan ett nätverk skapas som i sin tur kan användas för att få igenom förändringar i policy, 16 www.ksla.se/wp- content/uploads/2012/03/7356- Rapport- Prestationsbaserad- resurstilldelning- f%c3%b6r- universitet- och- h%c3%b6gskolor.pdf 8
lagstiftning eller standarder. Det är därför oerhört centralt att ett mätsystem tar höjd för dessa olika roller och sätt att nyttiggöra, vilket också förefaller svårt att göra enbart med kvantitativa mått. Bilden på framsidan av detta Green Paper är tagen vid ett tillfälle då studenter på Chalmers School of Entrepreneurship presenterade sina projekt vid en så kallad Business Review i december 2012. Studenterna har i uppgift att utforska hur ny kunskap från forskare, individer och företag kan realiseras i samhället i form av nya varor eller tjänster. Många av projekten blir sedan bolag som får stöttning av inkubatorn Encubator på Chalmers. Detta magisterprogram är ett utmärkt exempel på realisering av EU:s Kunskapstriangel, där utbildning integreras med forskning och innovation. Med det arbete som nu sker mot en större integration, hur är det möjligt att mäta innovation utan att påverka de andra hörnen? En annan fråga relaterad till HUR har att göra med att om vi som samhälle är intresserade av att få mer nytta ur forskningen, är det i så fall bäst att mäta faktiska resultat och därigenom uppmärksamma och belöna dem som redan är bra på nyttig- görande, eller är det ur samhällets synpunkt mer intressant att mäta (och belöna) förbättringspotential och ambition? 5. VILKA ska vi mäta? VINNOVA har på senare tid arbetat för att profilera om sig från "Verket för innovations- system" till "Sveriges innovationsmyndighet". Det man missar med det senare epitetet är givetvis att betona insikten om att innovation sällan sker inom ramen för en enda verksamhet utan snarare genom insatser av organisationer i nätverk. Att börja mäta en komponent i triple helix- konstellationen forskning- näringsliv- offentlig sektor reser givetvis frågor kring hur innovationsexcellensen hanteras inom de andra, speciellt vad gäller förmåga att ta till sig ny kunskap. I vår verksamhet som innovationsrådgivare har vi sett otaliga exempel på där dåligt skriva avtal mellan företag och lärosäten har gjort att idéer till nya varor har stannat på konceptstadiet. På samma sätt har uppfinningar som skulle kunna ha kommit flera företag i olika branscher till nytta stannat hos ett enda bolag. I andra fall har nyttiggörande hindrats av att berörda myndigheter inte velat ta hand om nya metoder, trots att deras förmåga till sänkta kostnader och andra samhälls- värden har verifierats. I rapporten "Den första ingenjören 17 " från 2006 konstaterar Sveriges ingenjörer att företag som haft ingenjörer anställda under delar eller hela undersökningsperioden haft en väsentligt gynnsammare utveckling än företag som helt saknar ingenjörskompetens, oavsett om man studerar utvecklingen i termer av relativ förändring av antal sysselsatta, 17 www.sverigesingenjorer.se/global/dokumentbibliotek/rapporter/den f%c3%b6rsta ingenj%c3%b6ren.pdf 9
nettoomsättning eller produktivitet. Att kontinuerligt förse företag med högutbildade personer förefaller därför vara en viktig del i lärosätenas sätt att nyttiggöra sin forskning, vilket också ligger i linje med våra egna erfarenheter. I rapporten Forskning och innovation statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande 18 (2012) pekar Jan Lidhard och Ulf Petrusson på en rad problem med dagens situation vad gäller nyttiggörande. Det finns många fall av otydlighet och ibland även konflikterande lagstiftning och policys. Ett exempel är vad industriforsknings- institut respektive lärosäten förväntas leverera i termer av nytta och hur de ska samverkan. Här finns också ett ansvar att ge lärosätena en bättre förutsättning att genomföra den uppgift som ålagts dem genom Högskolelagen. Men om vi bara håller oss till lärosätena så är det inte heller ett entydigt begrepp. Vilka verksamheter ska räknas in i nyttiggörandet? Inom partnerskapet i Innovations- kontor Väst finns åtta lärosäten. Vissa men inte alla har holdingbolag, som ju egentligen inte är en organisatorisk del av lärosätena eftersom myndigheter inte får ha bolag. Det får däremot stiftelser som Chalmers. Hos flera av lärosätena utförs mycket av nyttig- görandet av verksamheter som lärosätet har varit med att grunda såsom inkubatorer, institut och science parks. Ska mätningen även gälla dessa? Förutsättningarna skiljer sig alltså åt markant, inte bara på grund av lärosätenas storlek, ålder och inriktning, utan även mot bakgrund av regeringsbeslut angående holdingbolag och innovationskontor. Ett område där vi själva på Innovationskontor Väst har tagit höjd för ett glapp i systemet är inom vad vi kallar forskningsnära verifiering 19, där vi hjälper forskare att formulera en nyttiggörandehypotes och frågor som behöver verifieras i samband med den samt tillhandahåller resurser för att besvara dem. Till skillnad från Vinnovas program Verifiering för tillväxt 20 ställs inga krav på kommersialisering, eftersom det ju bara är ett av flera möjliga sätt att nyttiggöra. Några av de andra innovationskontoren tillhanda- håller liknande möjligheter men inte alls i samma omfattning, det vill säga en stor skillnad i vilken typ av hjälp som forskare vid olika lärosäten får. Förutsättningarna för lärosäten att samverka med närliggande näringsliv och offentlig sektor varierar också i mycket stor utsträckning. I Göteborg finns en närhet till en stor mängd tillverkningsindustri medan Stockholm huserar de flesta av landets myndigheter. Halland har inte en enda myndighet inom sin gräns förutom Länsstyrelsen. De mindre lärosätena har ofta en nära relation till det lokala näringslivet med korta beslutsvägar, medan de stora kämpar med svårigheter att fokusera sina insatser. 18 www.eso.expertgrupp.se/uploads/documents/underlagsrapport_forskningochinnovation.pdf 19 innovationskontorvast.se/ikv/nyttiggorande/forskningsnara- verifiering 20 www.vinnova.se/sv/var- verksamhet/kunskapstriangeln/vinn- Verifiering/ 10
6. NÄR ska vi mäta och rapportera? Innovationsforskning visar att det många gånger tar mycket lång tid för ny kunskap att komma till nytta i samhället, se till exempel forskarna Staffan Jacobssons och Eugenia Perez- Vico artikel "Identifying, explaining and improving the effects of academic R&D: The case of nanotechnology in Sweden 21 " (2012). Därför är det viktigt att diskutera utformning av ett mätsystem som tar höjd för denna typ av långsamma processer som också ger värden som kan ge snabb påverkan. Regeringen gav redan i december 2011 SCB i uppdrag 22 att utveckla indikatorer för innovation samt en process för hur dessa ska insamlas. Man uppmanades att samarbeta med myndigheter som exempelvis Vinnova och Tillväxtanalys, men även innovations- kontoren. Dessutom ska man förhålla sig till befintliga instrument som exempelvis Community Innovation Survey 23. Med tanke på det släp som av naturliga skäl finns i den typ av statistik som SCB hanterar finns det all anledning att problematisera frågan kring NÄR mätning ska ske, men kanske ännu mer när och hur ofta resultat ska rapporteras. Här finns också frågor som rör hur mycket hänsyn vi i Sverige ska ta till internationella mätningar och jämförelser, som exempelvis U- Multirank 24. Om ett mål med mätningen är att bli ännu bättre så kräver det någon form av nuläges- analys och kontinuerlig uppföljning för att kunna se om någon förbättring skett. I många andra Europeiska länder finns både högre utbildning och kontinuerlig forskning kring nationella forsknings- och innovationspolicyfrågor, dock ej i Sverige. Detta anknyter också till frågan kring hur uppföljningen ska kunna ligga till grund för ett kontinuerligt lärande, där rankinglistor och rapporter knappast är tillräckligt för att skapa förändring. 7. Slutord Mot bakgrund av alla de frågor som vi ställt ovan är det lätt att bli missmodig vad gäller möjligheter att hitta ett fungerade mätsystem. Vi tror emellertid det finns chans att i likhet med andra länder finna ett strukturerat sätt att arbeta med frågan och kanske också kunna åstadkomma ett ännu bättre system än de befintliga, om vi verkligen tar oss tid att adressera de underliggande frågorna och ser till att skapa en förändring i hur vi arbetar med nyttiggörande. Med belöning säkerställd återstår nu enligt Thylefors modell "bara" vision, kompetens, resurser och handlingsplan. 21 publications.lib.chalmers.se/publication/164026 22 www.scb.se/gemensam/_dokument/regeringsbeslut- uppdrag- att- utveckla- indikatorer- for- innovation.pdf 23 en.wikipedia.org/wiki/community_innovation_survey 24 www.umultirank.org 11
De svenska innovationskontoren har redan påbörjat arbetet med att mobilisera erfarenheter och kanalisera dem i förslag till utvecklingsprojekt. Detta sker exempelvis inom ramen för erfarenhetsutbyten inom Vinnovas Nyckelaktörsprogram 25 och genom diskussioner i SNITTS. På uppdrag av regeringen har Vinnova tillsatt en arbetsgrupp för att ta metoder och kriterier för att mäta samverkan och Innovationskontor Västs Jesper Vasell deltar i arbetet. Vi ser fram emot att fortsätta medverka i den nationella dialogen och bidra med den erfarenhet vi har av att skapa förutsättningar för ny forskningsbaserad kunskap att komma till nytta i samhället. Anna Aspgren, Lena Holmberg och Jesper Vasell med stor hjälp av kollegorna på Innovationskontor Väst 25 www.vinnova.se/sv/var- verksamhet/kunskapstriangeln/nyckelaktorsprogrammet/ 12