Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?



Relevanta dokument
Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets författningssamling

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

En sammanhållen klimat- och energipolitik

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Klimatpolitikens utmaningar

Remiss av Naturvårdsverkets rapport Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Naturvårdsverkets författningssamling

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Kommittédirektiv. Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Naturvårdsverkets författningssamling

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Investeringsstöd ett överskattat styrmedel i miljöpolitiken

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

BIL Sweden. Jessica Alenius

Styrmedel i klimatpolitiken. Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Naturvårdsverkets författningssamling

Samtal på FAH 19 april 2013

Sverige har börjat halka efter Varför?

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Finansiering, lån och statliga bidrag

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

BIL Sweden. Jessica Alenius

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Yttrande angående Miljömålsberedningens förslag till Klimatbetänkande 1

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

2030 och EU ETS. Olle Björk

Steget före med dina energiaffärer

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Energieffektivisering i befintlig bebyggelse

Martina Berg Örebro Energitillsyn enligt miljöbalken

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Innehåll. Lagar och förordningar. Förord...3 Läsanvisning...5 Litteratur och webbplatser...15 Sakordsregister...21

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Plattformen för samhällsekonomiska analyser

Energirelaterade mål och styrmedel

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Förnybara möjligheter

Klimatmiljard till kommunerna. är norsk modell lösningen?

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan


Energiöversikt Överkalix kommun

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Transkript:

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton) Jordbruk 7,9 Avfall 1,8 El- och värmeprod. 10,6 Lösningsmedel 0,3 Övrig energi 3,6 Bostäder och lokaler m.m. 4,2 Inrikes transporter 20,7 Industri 17,0 Källa: Naturvårdsverket

Miljö, politik och ekonomi, årsrapport KI:s miljöekonomiska enhet, dec 2012: - Klimatmålet till 2020 nås men till 2030 behöver utsläppen minska kraftigt; energieffektiviseringsmålet till 2020 nås inte utan ytterligare åtgärder; vägen efter 2020 kräver skärpta, kostnadseffektiva styrmedel och snabb teknikutveckling - Omställning till förnybar energi, minskad energianvändning, ökad energieffektivitet i transportsektorn - För att nå visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 är det viktigt att konkretisera vad detta innebär av utsläppsminskningar och vilka styrmedel som behövs för att nå dessa - Kostnaderna för att nå visionen 2050 beror på vilka styrmedel som väljs

Använda administrativa/ekonomiska/informativa styrmedel i svensk politik med betydelse för klimatmålet: Sektorsövergripande: Energi- och CO 2 -skatt, Handel med utsläppsrätter, Miljöbalken, Klimatinvesteringsprogram, Information, Forskning och utveckling Energitillförsel och användning: Elcertifikat, Energi- och CO 2 -skatt, Handel med utsläppsrätter, Bidrag till energieffektivisering och förnybar energi Industrin: Energi- och CO 2 -skatt, Handel med utsläppsrätter, Miljöbalken, Reglering + avgift på fluorerade gaser, Program för energieffektivisering i industrin (PFE), Långsiktiga avtal Trafik: Energi- och CO 2 -skatt, Skattebefrielse för biodrivmedel/kvotplikt, CO 2 -differentierad fordonsskatt, Incitament för miljöbilar, Miljöbilsdefinition, Bilförmånsbeskattning Bostäder: Energi- och CO 2 -skatt, Energideklaration, Byggregler, Energirådgivning

Utformningen viktig några mindre bra exempel: Investeringsstöd för 11 miljarder kronor Lokala investeringsprogrammet (1998-2002) Klimatinvesteringsprogrammet (2003-2008) Energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler (2005-2009) Hållbara städer (2009-2012) Brister: Otydliga motiv för styrning Låg kostnadseffektivitet Höga administrationskostnader Svåra att utvärdera Källa: Miljö, ekonomi och politik, Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet.

Kostnadseffektivitet: Att uppsatta miljömål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället Ett villkor för kostnadseffektivitet är att styrmedlet säkerställer att alla aktörer möts av samma pris; typ likformiga skatter och subventioner Kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium i utvärderingen av styrmedel, liksom analys av styrmedlens utformning och incitamentsstruktur Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet: - Styrmedel som ger onödigt höga kostnader för aktörerna riskerar motarbetas - Ej kostnadseffektiva styrmedel ett slöseri med samhällets resurser Behov av mer kunskap om hur styrmedels kostnadseffektivitet kan utvärderas

Styrmedel för att nå miljökvalitetsmål - En kartläggning (NV, 2012) - För bara två miljömål, Skyddande Ozonskikt och Säker strålmiljö, bedöms befintliga och planerade styrmedel tillräckliga - Bristande tillämpning av styrmedlen gäller för mer än hälften av målen - För vissa administrativa styrmedel finns betydande genomförandeunderskott: Lagar och regleringar följs inte - På många områden har befintliga ekonomiska styrmedel inte tillräcklig effekt - För 1/3 av miljömålen har Sverige inte möjlighet att själv fatta beslut - Utvärderingar och analyser saknas för många styrmedel för att se vilka

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Naturvårdsverket, rapport 6537, december 2012) Enligt regeringsuppdrag skulle Naturvårdsverket i sitt underlag: Redovisa utsläppsbanor inom olika sektorer fram till 2050 Föreslå förändringar i styrmedel eller ytterligare styrmedel för att visionen för 2050 ska uppnås så kostnadseffektivt som möjligt Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050 Resultat: - Brett spektrum av styrmedel för den politiska beslutsprocessen, sektorsövergripande styrmedel samt sektorsspecifika styrmedel identifierade - Styrmedlens kostnadseffektivitet inte analyserade! - Ingen analys av vilka utsläppsminskningar dessa styrmedel kan

Energimyndigheten & Naturvårdsverket, Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken: Granskat närmare 200 utvärderingar och uppföljningar av olika ekonomiska styrmedels långsiktiga effektivitet Hänsyn till - kostnadseffektivitet - måluppfyllelse - dynamisk effektivitet: har styrmedlet egenskaper som genererar teknisk utveckling och över tiden styr mot de mest kostnadseffektiva lösningarna? Fullständiga samhällsekonomiska analyser förekommer dock mycket sällan i utvärderingarna och uppföljningarna

Energimyndigheten/Naturvårdsverket om styrmedels bidrag till långsiktigt effektiv miljöstyrning (kostnadseffektivitet, måluppfyllelse samt dynamisk effektivitet): Sektorsövergripande styrmedel Energi-, koldioxid- och svavelskatter bidrar till långsiktigt effektiv miljöstyrning KLIMP relativt effektivt pga bred täckning och flexibilitet i val av åtgärder Tillverkningsindustrin och produktion av energi NOx-avgift bidrar till långsiktigt effektiv miljöstyrning Ekonomiska stöd till vindkraft, fastighetsskatt för vindkraft och vattenkraft samt programmet för energieffektivisering (PFE) är tveksamma/oklara

Energimyndigheten/Naturvårdsverket om styrmedels bidrag till långsiktigt effektiv miljöstyrning (kostnadseffektivitet, måluppfyllelse samt dynamisk effektivitet): Bostäder och service Fem granskade styrmedel bidrar inte till långsiktig effektiv miljöstyrning: - Skattereduktion för installation av biobränsleanläggning som huvudsaklig uppvärmningskälla i nybyggda småhus och för installation av energieffektiva fönster i småhus: för snävt inriktat - Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga byggnader (OFFROT); åtgärder ofta lönsamma även utan stöd - Konverteringsstöd till bostadshus och bostadsanknutna lokaler; åtgärder ofta lönsamma även utan stöd - Fastighetsbeskattning: begränsad effekt - Solvärme- och solcellsbidrag (solcellsbidraget inom OFFROT); felaktigt

Energimyndigheten/Naturvårdsverket om styrmedels bidrag till långsiktigt effektiv miljöstyrning (kostnadseffektivitet, måluppfyllelse samt dynamisk effektivitet): Transportsektorn - Drivmedelsskatt kan bidra till långsiktigt effektiv miljöstyrning - Miljöklassning av drivmedel ihop med skattedifferentiering kan bidra - Skattebefrielse för biodrivmedel respektive Fordonsskatt oklara; deras styrande effekt och samverkan med andra styrmedel behöver analyseras - Subventionerad kollektivtrafik: tveksamt bidrag - Vägavgifter för viss tung trafik: främst fiskalt huvudsyfte - Bilskrotningspremien: nej - Trängselskatt (Stockholmsförsöket): bidrar

Önskemål och svårigheter: - Fortlöpande utvärdera miljöpolitiska styrmedels kostnadseffektivitet - Analysera styrmedlens andra kostnader, t ex för administration - Utvärdera styrmedlets eventuella effekter på andra miljömål - Vid flera styrmedel mot samma mål: Identifiera varje enskilt styrmedels bidrag - Svårt att analysera effekterna av styrmedlet; ofta brist på relevanta data - Svårt analysera vad som skulle ha hänt om styrmedlet i fråga inte införts

Problem och möjligheter: - Ekonomiska analyser ökar politikens kostnadseffektivitet och kostnadseffektiv politik ger mer miljö för pengarna - Tidigare krav på att åtgärder på miljöområdet ska vara kostnadseffektiva och konsekvensanalyserade nu borta från miljömålsmyndigheternas regleringsbrev (ersatta av svagare skrivning i Naturvårdsverkets instruktion) - För att förbättra kostnadseffektiviteten behövs tydligare krav på ekonomiska analyser och gemensamma riktlinjer (brett samhällsekonomiskt perspektiv)