1
Vy över Dagöholm Det gamla säteriet och överstebostället Dagöholm kom 1939 i IOGT-NTO:s ägo. Samma år startade verksamheten med en erkänd alkoholistanstalt, som senare övergick till allmän alkoholistanstalt. De som då var i behandling utförde olika arbetsuppgifter inom lantbruket som då hörde till Dagöholm. I och med huvudmannareformen 1982 utvecklades behandlingen till en lärande modell med inslag av terapi både individuellt och i grupp, där det individuella i behandlingen betonas. Detta innebär att ett eget ansvar även läggs på klienten att följa behandlingen, var och en efter egen förmåga. Sedan 1996 erbjuds även de som är inskrivna på Dagöholm att delta i Dagöholms egna skolprogram. De som inte vill delta i skolans verksamheter erbjuds att delta i olika arbetsprojekt på Dagöholm efter förmåga och intresse. Dagöholm arbetar efter uppdragsmodell vilket innebär att uppdraget styr behandlings-upplägget. De personer som kommer till Dagöholm är främst remitterade från kommuner, men även från frivård, kriminalvård och LVM institutioner. Långhalsen Alla på Dagöholm har sin egen genomförandeplan speciellt upplagd efter hans eller hennes styrkor, förutsättningar och problembild. Genomförandeplanen följs kontinuerligt upp under behandlingstiden och revideras efter behov. Som grund för genomförandeplanen ligger uppdrag och ASI m. fl. bedömnings-instrument. Det är även viktigt att det finns en plan för vad som ska ske efter Dagöholm. Vi hjälper till med att etablera kontakt med kamratstöd om sådant finns på hemorten. Alternativt med självhjälpsgrupper som AA, NA, Länkarna, KRIS, eller vad man nu är intresserad av. Det viktiga är att det finns något efter behandlingen. 2
Dagöholms behandlings och utbildningscenter Som namnet antyder så är Dagöholm ett behandlingscenter, detta innebär kort att vi bedriver vad man kan kalla traditionell behandlingsverksamhet, med individuella samtal och gruppsamtal. Men många av våra klienter behöver ofta mycket mer än så. Av den anledningen har vi även specialiserat oss på olika problemområden och all behandling har individuellt upplägg, med detta följer att vi inte arbetar efter någon modell med stort M. Däremot är all behandlingspersonal utbildad i MI (motiverande samtal). Dagöholm har även utvecklat en skolverksamhet för de som av olika anledningar inte fullföljt sin grundutbildning, eller vill förkovra sig i något ämne, som data, historia, matematik, svenska, språk etc. Man kan även studera på gymnasienivå för att komplettera saknade utbildningar, eller att man vill påbörja/fullfölja den där utbildningen som aldrig blev av eller klar. Vill man kan man söka sig till olika folkhögskolor, kommunal vuxenutbildning eller högskola eller andra utbildningar. All utbildning läggs efter grundläggande test på en nivå som passar just den personen. Klienterna har möjlighet att arbeta med minnesträningsprogrammet Cogmed under behandlingstiden. Vi arbetar även i viss utsträckning med praktiknära utbildningar för de som av olika anledningar inte klarar av att tillgodogöra sig traditionell utbildning, där tyngdpunkten i utbildningen ligger på praktiskt arbete, kombinerat med vissa dagar teori. Vid den praktiknära utbildningen får du räkna med att du kan få pendla till utbildningsorten. Ofta är det Katrineholm eller Eskilstuna. Vi håller även på att anpassa byggnader så att de ska bli mer tillgängliga för rörelsehindrade. Snickeriet Då Dagöholm har en stor snickeriverkstad finns möjligheter till olika verksamheter inom snickeri och olika träarbeten. Blåkråkan 3
Friskvårdsrum Sjukan På Dagöholm kan vi ta emot 40 klienter. Män och kvinnor från 18 år och uppåt, med alkohol och/eller narkotikaproblem, kriminalitet, psykosociala problem, ADHD problematik. Vi tar även emot klienter med viss psykiatrisk problematik, samt lättare omvårdnadsärenden. Grunden för att ta emot omvårdnadsärenden är alltid att klienten ska kunna sköta sin dagliga hygien och i övrigt kunna fungera så pass att ingen ständig tillsyn behövs. Vi kan heller inte ta emot personer som behöver daglig läkarkontakt, leg. sjuksköterska finns på plats alla vardagar. Behandlingsprogrammet har en tydlig struktur där det dagliga schemat styr. Schemat innehåller bl.a. Gruppsamtal och individuella samtal, skola och/eller arbete, fysisk träning (efter förmåga), projektarbeten, egen tid för städning av eget rum etc. Vi ser deltagande i de dagliga aktiviteterna som viktiga för att få en grundläggande struktur i det dagliga livet, inte sällan har man i missbrukslivet vänt på dygnen och begreppet fri-tid blir bara meningsfullt om det finns en motpol. Boende Att göra saker tillsammans är roligt och leder till ökad trivsel och samhörighet. Utöver det som det dagliga schemat erbjuder finns det efter dagens slut möjlighet till ett flertal olika aktiviteter som; Datorer, musikrum, motionslokal, friskvårdsrum stadsresor, snickeriverkstad. Vi gör även kollektiva resor som utflykt till våran båt Blåkråkan, besök på idrottsevenemang, fjällresa och resa till natursköna Brommagården i Trosas skärgård anordnas varje år m.m. Dagöholm ligger även precis vid sjön Långhalsen så för den som har fiske som intresse finns båt och kanot att låna, eller om man bara vill ta en tur på sjön så går det bra. Dagöholm har även en egen pool för bad och motion. Runt omkring Dagöholm finns skog och strövområden. Vi deltar även i olika mässor och konferenser. Skolan har egna aktiviteter som besök på bibliotek, tidningar, olika museer, där man kopplar ihop studiebesöket med de ämnen man läser. Musikrum 4
Personalens utbildning är bland annat; Leg psykoterapeut. Leg Sjuksköterska. Socionom. Socialpedagoger. Beteendevetare. Specialist i psykiatrisk vård. Behandlingsassistenter utbildade vid Mälardalens Högskola och Stensunds folkhögskola. Lärare med Universitetsutbildning Läkepedagogisk utbildning. Flera i personalgruppen har även akademisk examen som Fil kand och leg psykolog, leg psykoterapeut, specialistläkare i psykiatri och beroende, leg arbetsterapeut och leg läkare. Flertalet i behandlargruppen är utbildade i ASI och MI/TTM. Flertalet i personalgruppen är ÅP utbildade. Läkare, psykolog och psykiatriker finns på konsultbasis. Handledning och vidareutbildning bedrivs kontinuerligt. Personalen ses som en resurs, detta innefattar en klar drogpolicy, målinriktad satsning på personalvård innefattande hälsokontroller. Tid finns avsatt för friskvård med klienterna, och hjälp med rökavvänjning. I begreppet personalvård innefattas även den mänskliga omsorg vi alla behöver för att må bra. Dagöholm har en mycket låg sjukfrånvaro. Familj, barn och anhöriga ses som en resurs och vi uppmuntrar till besök och kontakt av klientens nära. Speciellt angeläget kan det vara att barnen ges möjlighet att komma på besök, när detta är möjligt. Dagöholm har en viss djurhållning som betydande trivselfaktor med bland annat får och katter, ett inslag som ofta roar både ung och gammal. Mera om personalen finns att läsa på vår hemsida www.dagoholm.se 5
Kamratstödsverksamhet Kamratstödsverksamheten startade 1987 på initiativ från Dagöholm. Tanken bakom kamratstöd var att det var relativt enkelt att vara drogfri under behandlingstiden och när man var på Dagöholm. Men att problemen uppstår den dag man åker tillbaka till sina gamla miljöer där ingenting egentligen har förändrats, och när gamla kamrater knackar på. Då kan ett återfall ligga på lut. Vi vet även idag att en av de absolut svåraste sakerna för en person med ett drogberoende kan vara ensamheten när man kommer tillbaka. Ingen människa vill vara ensam och missbrukare är inget undantag. Många saknar även en meningsfull sysselsättning när man blir utskriven, detsamma gäller fritidsaktiviteter och gemenskap med andra människor som inte är inne i ett aktivt missbruk. Här har kamratstöd och andra grupper en viktig mission att fylla. Kamratstödet ska ses som ett komplement till andra verksamheter och självhjälpsgrupper, inte enbart som ett alternativ: Kamratstödsverksamheterna runt om i landet ser olika ut, och något enhetligt direktiv för hur det ska se ut finns inte. Det är mycket upp till de som är aktiva i gruppen att forma sin verksamhet. Men det finns ett villkor och det är att om man ska besöka ett kamratstöd ska man vara nykter eller drogfri, om inte annat så med hänsyn till andra besökare. Blåkråkan Valla gokartbana En del kamratstöd har valt att samverka med socialtjänst, KRIS och andra verksamheter. Besökare till kamratstöd använder ofta sig av självhjälpsgrupper som AA. NA. Länkarna. RIA. Kyrka etc. parallellt med kamratstödet. När det gäller samarbete kamratstöd och socialtjänst så är en fråga lagligheten och det finns stöd i 3 kap 1 som klart uttrycker att till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. Det finns således ett klart lagstöd för samverkan. Det är även angeläget att kamratstödet inte enbart är öppet för endast f.d. missbrukare. Även personer med psykiska funktionshinder, psykosociala problem, anhöriga, socialt intresserade eller helt enkelt ensamma människor är välkomna till kamratstödet. Det ger även en styrka om ett kamratstöd kan ha personer med olika bakgrund och intressen i sin verksamhet. Det viktiga är nykterhet/drogfrihet vid deltagandet. Kamratstödsverksamhet finns i dag på många platser runt om i Sverige, och är idag en viktig del i IOGT-NTO:s sociala arbete. 6
Läkemedelsassisterad behandling på Dagöholm På Dagöholm har vi valt att kalla all behandling med tillägg av Metadon, buprenorfin, Concerta, Ritalin för läkemedelsassisterad behandling. Begrepp som Metadonbehandling, Subutexbehandling eller Concertabehandling ska inte förekomma, från vår sida. Anledningen är att vi ser begreppet läkemedelsassisterad behandling ur flera perspektiv är ett bra begreppsalternativ då detta inte är lika värdeladdat som exempelvis Metadonbehandling. Inte heller begreppet substitutionsbehandling har vi funnit tillfredställande, då substitut betyder ersättning och för oss innebär behandling med dessa preparat mer än att enbart ersätta en opiat med en annan. Tanken är kort att läkemedlen assisterar den redan förekommande behandlingen på Dagöholm, den ersätter den inte. För att vi ska ta emot en klient på läkemedelsassisterad behandling vill vi att det finns en ordentlig planering för klientens behandling på Dagöholm, likväl som efter behandlingen, både vad gäller socialt, fysiskt och psykiskt. På Dagöholm ser vi läkemedelsassisterad behandling för vissa klienter, speciellt de med manifesterad craving som ett hjälpmedel och i vissa fall som en förutsättning för att klara av och tillgodogöra sig de övriga behandlingsinsatserna på ett effektivt sätt. Men även att se läkemedlen som ett hjälpmedel för att stanna kvar i behandlingen, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna ge någon hjälp. Samma resonemang gäller oavsett om det handlar om Metadon, Buprenorfin, Concerta, Ritalin eller antidepressiv medicinering. Att hänvisa till att preparat som Metadon och buprenorfin är beroendeframkallande blir till nonsens då de som är insatta redan är så beroende de kan bli, att bli missbruksfri är då ett mål om det handlar om sidomissbruk. Något som kan var förenat med lika stor eller större livsfara än att gå på enbart Heroin, beroende på preparatkombinationer. De erfarenheter vi har hittills är att retentionen i behandlingen är god jämfört med opiatberoende klienter utan läkemedelsassistans. Vad gäller erfarenheterna med medicinering för ADHD problematik, går de över våra egna mest optimistiska förhoppningar, då många av våra förut mer eller mindre uträknade klienter fått ett nytt liv. Soluppgång över Långhalsen 7
Utredning De flesta som skrivs in på Dagöholm dokumenteras genom ASI intervjun, KASAM, SCL-90 och IDS100 vid misstanke om ADHD symtom; ASRS.v1-1. Avsikten är att få en så god bakgrund som möjligt för att göra genomförandeplan, samtidigt som vi får möjlighet att göra uppföljningsstudier och förändringsstudier i klientgruppen. Nedan följer en kort beskrivning av de olika bedömninginstrument som företrädesvis förekommer. ASI (Addiction Severity Index) ASi är en internationellt validerad, kartläggande utredningsintervju för vuxna som ger en övergripande bild av klientens upplevelser och situation inom 6 olika områden. Fysisk hälsa, arbete/försörjning, alkohol och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge och psykisk hälsa. Den strukturerade intervjuns fördel är att risken för att tappa (glömma) information minskas, dessutom ger en strukturerad intervju samma underlag till alla klienter så samma frågor ställs till alla. Till ASI finns även en återkopplingsdel som lägger grunden för samarbetet med klienten. Intervjun är i sig värdeneutral, och då vi frågar efter klientens uppfattning underlättas en terapeutisk allians. I ASI finns även skattningsskalor som klienten skattar. ASI används i dag inom flertalet socialtjänster och inom kriminalvården. Den allmänna spridningen av ASI både inom landet och internationellt öppnar också möjlighet för forskning och ett gemensamt språk mellan olika klientinriktade intressenter. Eftersom ASIintervjun är relativt omfattande bör den genomföras vi personliga möten. För en van intervjuare tar ASI intervjun cirka en timme. ASI hör till de mest spridda och vetenskapligt prövade instrumenten. ADDIS (Alcohol Drog Diagnos Instrument) ADDIS-intervjun är uppbyggd runt både ICD-10:s (International Statistical Classification of Diseas and Relaed Health problems) och DSM-IV:s (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder) diagnoskriterier, vilket gör det möjligt att göra en bedömning/diagnos. Dessa system är aktade, välkända och använda över hela världen. Det är vanligtvis bara är läkare och psykologer som får ställa diagnos, alla andra som använder sig av ADDIS gör en bedömning. Denna bedömning tillsammans med annan relevant information t ex från ASI kan sedan ligga till grund för en klinisk diagnos. För att få göra bedömning krävs att man genomgått en behörighetsprocess, blivit godkänd vid examination, och håller behörigheten aktuell. SCL-90 (Symtom check list) Ett av världens mest använda checklista på eventuell förekomst av psykiska problem, innehåller 90 frågor och används för att skatta klientens problem innan en eventuell ytterligare utredning. Samtliga klienter ombeds att fylla i SCL- 90 i samband med ASI- intervju, samt vid utskrivning. IDS100 Används för att identifiera situationer som stimulerar till konsumtion av alkohol/droger. Det ger både klienten och personal omfattande information om återfallsrisks situationer. Tidsperioden är senaste året och riskprofilen presenteras med hjälp av 8 SUB skalor (riskområden). Återkoppling kan väcka nyfikenhet hos klienten och många kollegor runt om i landet använder IDS-100 som en kartläggning till olika behandlingsinsatser, t ex. återfallsprevention, 8
ADHD ASRS -v1.1 (Adult Self-Report Scale-V1.1) från WHOs Composite International Diagnostic Interview ASRS-v1.1 symtom- checklista innehåller de 18 kriterier enligt DSM-IV-TR. Sex av frågorna har visat sig vara de mest prediktiva för ADHD- symtom och utgör del A. Del B av symtom- checklistan innehåller de återstående 12 frågorna. ASRS överensstämmer med kriterierna i den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV och fångar hur ADHD-symtomen uttrycks hos vuxna. Symtomen skattas på en 5-gradig skala med avseende på hur ofta de har inträffat under de senaste sex månaderna. KASAM (Sence of Coherence (Känsla av sammanhang)) Aaron Antonovskys KASAM-begrepp innehåller i sin tur tre andra begrepp. Dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, som information som är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig snarare än som brus - kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad, oförklarlig. Hanterbarhet handlar om i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande, med vilkas hjälp man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man bombarderas av. Meningsfullhet är begreppets motivationskomponent, att vara delaktig som medverkande i de processer som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter. KASAM- begreppet definieras i sin helhet som "Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att man skall kunna mäta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.". Antonovsky poängterar att man inte får se delbegreppen som självständiga enheter utan att de står i relation till varandra. Kvalitetsarbete och uppföljningar Nya lagar och riktlinjer tillkommer och Dagöholm arbetar efter att erbjuda god vård med hög kvalitet. En patientsäkerhetsberättelse skrivs varje år (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659). Ett arbete pågår för att kvalitetssäkra verksamheten och det sker med stöd av ISO 9001. Det innebär att vi följer socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9). Det finns också sedan 2008 ett godkänt journalsystem, Secura Nova. Klienters processer kan tydligt följas i detta journalsystem. För att utvecklas anser vi på Dagöholm att uppföljningsarbetet är viktigt och vi använder oss av den externa aktören skandinavisk sjukvårdsinformation som på uppdrag av oss genomför utvärderingar med våra uppdragsgivare. Resultatet diskuteras och analyseras under behandlingskonferenser. Personal på Dagöholm genomförs asi intervjuer på de flesta inskrivna klienter och ambitionen är att följer upp asi intervjuerna på alla fullföljda behandlingar. Det finns dock vissa svårigheter att komma i kontakt med alla klienter. Klienterna erbjuds också en kartläggning vid inskrivning och självskattningsformulär som används är följande: SCL 90, KASAM, ASRS och IDS 100. När klienterna närmar sig utskrivningsdag erbjuds de att fylla i ovanstående formulär igen och vi ger klienten en återkoppling med jämförelse av tidigare resultat. Varje år sammanställs ett resultat av hur många påbörjade behandlingar vi haft och hur många av dem som är fullföljda och hur många som har avbrutit behandlingen. 9
Sammanfattning Varefter tiden på Dagöholm framskrider och olika delmål uppnås, alternativt inte uppnås revideras genomförandeplanen. Vi ser även det som mycket viktigt att det finns ett samarbete med placerande kommun, klient och Dagöholm. Av den anledningen ser vi gärna att om det är möjligt att placerande kommuners socialsekreterare eller annan ärendeansvarig kommer till oss och klienten på besök. Beroende på individuella förutsättningar, och om inget annat överenskommits så deltar man som klient på Dagöholm i alla förekommande aktiviteter, dock efter sin förmåga. Detta innebär att det dagliga schemat ska följas (innebär att kliva upp på morgonen) att man deltar i individuella och/eller gruppsamtal, skola alternativt att man arbetar i olika projekt. Efter förmåga deltar man i fysisk träning. Efter klockan 16.30 är det fri tid och på Dagöholm finns flertalet olika möjligheter att skaffa sig en vettig fritidssysselsättning eller förkovra sig i en redan befintlig. Under tiden man är inskriven på Dagöholm ska en plan för vad som ska hända efter behandlingstiden på Dagöholm upprättas alternativt att en sådan plan finns med redan från start i uppdraget. Vi på Dagöholm vill gärna att om ASI och andra utredningar är gjorda på hemmaplan att vi får ta del av dessa. Observera att vi även vill ha intervjuunderläget till ASI, dels får vi en bättre helhetsbild, än att vi endast får ta del av återföringssamtalet (AFF). Dels vill vi om det är möjligt använda den till vår statistik. Dagöholm arbetar med team, detta innebär att varje klient har en kontaktperson/handläggare på Dagöholm. I teamet finns två handläggare och en praktiker knutna, detta för att uppnå mesta möjliga kontinuitet och att det för det mesta kommer att finnas någon personal från teamet som känner till klienten att prata med eller få hjälp av. Teamen följs åt även i gruppsamtalen, och varje grupp har sitt eget grupprum. All medicinering sker genom vår läkare/sjuksköterska och det är inte tillåtet att ha egen medicin, undantag är mediciner som läkare/sjuksköterska bedömer är livsviktiga för den inskrivne att ha och själva hantera, som allergi/astmamedicin etc. Dagöholm har ramavtal med ett stort antal kommuner. Upptagningsområdet är hela landet. Inskrivningsförfarande sker genom socialsekreterare. Den vanligaste vägen för att komma till oss som inskriven är att man kontaktar sin socialtjänst och beskriver sin problematik. Arbetsgivare erbjuder idag också allt oftare sina anställda behandling i olika former. För den som dömts till kriminalvård finns det också möjlighet att söka så kallad 56 vårdvistelse på behandlingshem. Dagöholm tar emot förfrågningar och ger information till enskilda men är noga med att själva uppdraget skall igångsättas av ovan beskrivna myndigheter eller arbetsgivare. Genom gällande lagstiftning regleras medborgares rätt till bistånd för missbruksproblematik och andra närliggande frågor. 10
Dagöholms konferens/utbildning Dagöholm kan till rimliga priser och i en trevlig miljö erbjuda uthyrning av lokaler för konferenser, sammanträden, utbildning etc. Vi har flera lokaler till förfogande med datorer, videoprojektor för visning av data, film, bilder på duk. Overhead etc. Vi ombesörjer även mat, kaffe, läsk och annat som kan behövas för en konferens. Ett maximimalt antal deltagare är 20-25 personer. En konferens kan även utnyttja den miljö som finns omkring Dagöholm för promenader, Ett besök hos våra djur piggar upp. Eller varför inte använda sig av gymnastikhall eller träningslokal. Vi kan erbjuda video behandlarkonferenser med förvaltningar och andra uppdragsgivare som har svårt att komma till oss, kanske på grund av långa resvägar, eller pressade arbetstider. 11
Anna-Lena Borén tillsammans med övrig personal önskar dig välkommen till Behandlingshemmet Dagöholm Kontakt med Dagöholm Anna-Lena Borén VD/Föreståndare tele: 070-838 3591 e-post: anna.lena.boren@dagoholm.se Marina Unnebäck Bit. Föreståndare: tele: 070-838 3684 e-post: marina.unneback@dagoholm.se Petra Forssblad Reception/Växel... 0150-66 41 00 Fax... 0150-66 40 83 Anna Back Behandlingschef/Medicinskt ansvarig... 0150-66 41 02 Ulrika Pärnaste Ekonomi/Personalansvarig... 0150-66 41 05 Therese Ljungmark Arbetsterapeut... 0150-66 41 24 Anna Bruce Handläggare... 0150-66 41 18 Susanne Berglund Handläggare... 0150-66 41 03 Mona Tönnessen Handläggare... 0150-66 41 16 Christina Sundquist Handläggare... 0150-66 41 07 Annette Eriksson Handläggare... 0150-66 41 17 Mats Corneliusson Handläggare... 0150-66 41 58 Kjell Persson Handläggare... 0150-66 41 04 Bengt Nordin Praktiker... 0150-66 41 88 Kenneth Axén Data ansvarig... 0150-66 41 09 Nils-Erik Eriksson Trädgårdsmästare... 0150-66 41 06 Hans Haraldsson Kökschef... 0150-66 41 15 dagoholm.se info@dagoholm.se Videokonferens: 88.83.48.61 2012-04-16 12