NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet
Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan på hjärnan och belöningssystemet
från National Institute on Drug Abuse, National Institute of Health, USA
Elektriska impulser Signalsubstanser frisäms och binder All specifika receptorer (momagarmolekyler) på nästa nervcell. från National Institute on Aging, National Institute of Health, USA
Signalsubstanser, ex. Glutamat allmän accelerator, gaspedal GABA allmän bromseffekt Dopamin rörelser, belöning Noradrenalin stressrespons, flykt Serotonin känsloregulator (aggressivitet, depression)
Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan på hjärnan och belöningssystemet
Av en slump upptäcktes am om em specifikt hjärnområde samuleras ger det en känsla av välbefinnande. Elektricitet akaverar nervceller så am de börjar signalera. från National Institute on Drug Abuse, National Institute of Health, USA
Modifierad från National Institute on Drug Abuse, National Institute of Health, USA
Hjärnans belöningssystem - mesokorakolimbiska dopaminsystemet Modifierad från National Institute on Drug Abuse, National Institute of Health, USA
Hjärnans belöningssystem AkAveras av mat- och vamenintag sex fysisk akavitet beroendeframkallande droger Känsla av välbefinnande
DopaminakAvering Dosering Nucleus Accumbens Ellgren M. et al. 2004
Beroendeframkallande droger Ökar dopaminakaviteten i belöningssystemet Självadministreras av djur Beroendeframkallande även utan psykologiska/sociala fakt. DopaminakAvitet vikag Stress ökar intag
Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan på hjärnan och belöningssystemet
Cannabinoider THC Fe?lösligt, lång halveringsbd Likvärdig halt i hasch och marijuana Kroppseget cannabis Anandamid 2- AG SynteAskt cannabis Spice
THC kroppseget cannabis synteaskt cannabis binder All cannabisreceptorer CB1 - finns till stort antal i hjärnan CB2 -ffa i immunsystemet
THC kroppseget cannabis synteaskt cannabis binder All cannabisreceptorer CB1 - finns till stort antal i hjärnan CB2 -ffa i immunsystemet Bromsad akavitet i nervcellen
Cannabisreceptorer i hjärnan Modifierad från National Institute on Drug Abuse, National Institute of Health, USA
HjärnfunkAoner omdöme vilja rörelse sensorik syn motivation belöning ångest minne koordination Modifierad från National Institute on Drug Abuse, National Institute of Health, USA
Cannabisruset 1 1 1. Förstärkta syn, ljud och känselintryck Sensorik, hörsel Varseblivning -Hjärnbarken -Främre hjärnbarken
Cannabisruset 2 2 2 2. Försämrade kognitiva funktioner koncentrationssvårigheter, splittrad tankeverksamhet, korttidsminne, uppmäksamhet, inlärning, problemlösning, tidsuppfattning Främre hjärnbarken, Hippocampus, Lillhjärnan
Cannabisruset 3 3 3. Försämrad balans, finmotorik Basala Ganglier Lillhjärnan
Cannabisruset 4 4 4. Ångest, paranoida tankar Amygdala Främre hjärnbarken
Cannabisruset 5 5. Hunger Hypothalamus
Cannabisruset 6 6 6. Eufori Belöningssystemet (NAc, VTA)
cannabis och belöningssystemet NAc VTA GABA interneuron CB1 dopaminneuron
Hjärnans belöningssystem - mesokorakolimbiska dopaminsystemet Modifierad från National Institute on Drug Abuse, National Institute of Health, USA
cannabis och belöningssystemet NAc VTA X CB1 GABA interneuron THC DA + dopaminneuron
DopaminakAvering Nucleus Accumbens Ellgren M. et al. 2004
Men inte bara dopamin Kroppsegna opioider, endorfiner - eufori Glutamat - drogsug GABA Serotonin Cannabis ökar frisämningen av endorfiner i belöningssystemet!
Cannabis och den unga hjärnan Hjärnan under tonåren Utvecklingen tar ny fart. Nätverket finjusteras, kopplingarna blir färre men effektivare Färdigutvecklad först vid ca 25 års ålder Extra känslig för yttre påverkan, under en tid då cannabisanvändningen är som mest utbredd V.G. STÖR EJ! ARBETE PÅGÅR
Cannabis som inkörsport - Att cannabisanvändning i unga år ökar risken för att falla in ett missbruk av andra droger senare i livet Stöds av flertalet epidemiologiska studier (t.ex. Ferguson and Horwood 2000, Lynskey et al 2003) Orsaker Samma underliggande faktorer? (t.ex. genetisk sårbarhet, social status, drogtillgänglighet) Neurobiologiska förändringar?
Neurobiologiskt stöd för cannabis som inkörsport All annat drogberoende Cannabisexponering av råttor under tonårstiden eller fosterstadiet ledde till Ökat heroinintag i vuxen ålder Endorfinrelaterade förändringar i belöningssystemet Självadministrering av heroin muopiatreceptorfunktion i VTA total heroin intake (mg) 7 6 5 4 3 2 1 vehicle THC % of basal 300 200 100 koksalt THC 0 30 60 heroin dose (ug/kg/inf) 0 VTA M Ellgren avhandling Neurobiological effects of early life cannabis exposure in relation to the gateway hypothesis 2007 (http://diss.kib.ki.se)
Inkörsporter Samband funna även mellan andra droger, som nikoan, alkohol etc. De verkar alla i samma belöningssystem à inte konsagt om bruk av en drog (speciellt i unga år) påverkar effekten av en annan! Drog 1 Drog 2 Drog 3
SammanfaMning Hjärnans belöningssystem moaverar oss am göra livsnödvändiga saker. Cannabis, liksom alla beroendeframkallande droger, ökar dopaminakaviteten i belöningssystemet och ger upphov All em rus. Det finns specifika cannabisreceptorer och kroppseget cannabis i hjärnan. Cannabisexponering av en omogen hjärna kan orsaka långsikaga förändringar
Mer info www.drugsmart.com www.drugabuse.gov www.hjarnguiden.com www.droginfo.com