Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se
2 (11) Sammanfattning och slutsatser Trots att skatter och avgifter bidrar till att skapa ett högt elpris för svenska hushåll, så är elanvändningen per person i Sverige hög jämfört med andra europeiska länder. En rapport från EU-kommissionen visade 2009 att svenska hushåll i snitt använder 3,0 procent av den disponibla inkomsten till att betala elräkningar. 1 Av EU-27-länderna är det bara Bulgarien som har en högre siffra, vilket till stor del förklaras av låga inkomster. Bakom den genomsnittliga siffran 3,0 procent döljer sig en fördelning, där somliga hushåll betalar en liten del av inkomsten i elräkningar, och andra en stor del. För att följa upp och fördjupa EU-kommissionens studie, undersöks därför i denna rapport hur stor del av den disponibla inkomsten som för olika hushållstyper boende i småhus går till elräkningar. Förklaringen till den höga svenska elkonsumtionen är historisk. Närhet till vattenkraft och utbyggnaden av kärnkraft har bidragit till förhållandevis låga elpriser i Sverige under lång tid. Industri och bebyggelse har naturligt nog anpassat sig till dessa förutsättningar. Under 80-talet uppmuntrades byggandet av hus som värms med direktverkande el. Det fanns till och med statliga stöd för det. Med de väsentligt högre elpriser som är ett resultat av bland annat en hög svensk elskatt, en prishöjande effekt från utsläppsrätter och att andra europeiska länders efterfrågan på el släppts in på den nordiska marknaden, så har hushållens och industrins kostnader stigit. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur stor andel av småhusägarnas inkomster som går till elräkningar 2, i de fall de helt eller delvis värmer huset med el. Undersökningen visar att ett småhushåll som använder 20 000 kwh om året betalar lite under 8 procent av hushållets sammanlagda disponibla inkomst i elräkningar. Den genomsnittliga elräkningen för typhuset är 28 776 kronor om året. Den hushållstyp som betalar störst andel av den disponibla inkomsten 20 procent till elräkningar är ensamboende kvinnor i småhus (beräknat på det beskrivna typhuset). Det finns uppskattningsvis 116 000 hushåll av typen ensamboende kvinnor i småhus som värmer med el, och 139 000 av typen ensamboende män i 1 http://bit.ly/fw9xw9 2 Eller i de fall husen värms med kombinationer av el och andra värmekällor hur stor del av inkomsten som går till hushållsel, el för uppvärmning och varmvatten samt den kompletterande värmekällan.
3 (11) småhus som värmer med el. I snitt betalar dessa sammanlagt 255 000 hushåll nära 17 procent av den disponibla inkomsten i elräkningar. Metod Den kundkategori som undersöks är Energimarknadsinspektionens typkund småhusägare med årlig användning om 20 000 kwh. Det är en villa som värmer med el, men inte nödvändigtvis direktverkande el, utan även exempelvis värmepump, eller el i kombination med olja eller biobränsle. Data om inkomster per hushållstyp kommer från SCB:s databas FASIT, där SCB gjort en prognos för 2011. Uppgifter om antal hushåll med hushållstyp kommer från SCB:s databas HEK. 3 Data om energianvändning i småhus kommer från SCB:s publikation med samma namn (2010). 4 HEK-databasen innehåller uppgifter om antal hushåll boende i småhus, fördelat på ålder och kön. Ålderskategorierna i FASIT överensstämmer inte perfekt med dem i HEK, varför siffrorna har anpassats något. Anpassningen har skett enligt antagandet att antalet hushåll inom respektive ålderskategori är jämnt fördelade över varje årtal. Om det finns 1000 personer i kategorin 20-29, så antas det alltså finnas 500 personer i kategorin 20-24. HEK-databasen inkluderar personer från 18 år, medan FASIT börjar vid 20 år. Det innebär ett (sannolikt litet) fel i matchningen av data. Från SCB:s HEK-databas hämtas data över totala antalet personer i småhus efter ålder och kön. Från databasen FASIT hämtas data över personers inkomster, civilstatus och antal barn (hushållstyp). När dessa matchas ihop antas ålders- och könsfördelning i respektive hushållstyp vara densamma som den är för populationen boende i småhus i övrigt. Det vill säga: Om 50 procent av de kvinnor mellan 18-64 som bor i småhus är i åldern 30-49 år, så antas även 50 procent av de ensamboende kvinnor mellan 18-64 som bor i småhus (vilket det finns en separat uppgift om) vara i det ålderspannet. Antal personer i övriga hushåll antas vara 1,5. I hushåll med 2+ barn antas 2,5 barn; 3+ antas betyda 3,5 barn. Inkomstuppgiften för övriga hushåll är ett ovägt genomsnitt av övriga sammanboende hushåll och övriga ensamstående hushåll. 3 http://bit.ly/yjuw6b 4 Se avsn5ttet om fördjupad metod för mer precisa källhänvisningar.
4 (11) Den genomsnittliga elräkningen antas vara 28 776 kronor per år. Den siffran kommer från rapporten Elpriser, skatter och avgifter 2011, som finns tillgänglig på www.villaagarna.se Kort sammanfattning av den rapporten: Den förväntade årliga elräkningen beräknas för ett småhus med en genomsnittlig användning om 20 000 kwh per år. Användningen antas vara något högre i norr och något lägre i syd, men i snitt vägas samman till 20 000 kwh. Huruvida typhuset är representativt går att bilda sig en ungefärlig uppfattning om. I SCB:s publikation Energistatistik för småhus 2010 5 anges att cirka 1 256 000 småhus värms med el eller olika kombinationer av el och olja eller biobränsle. Cirka 642 000 småhus värms med enbart olja, enbart biobränsle, fjärrvärme eller övriga uppvärmningssätt. 6 Den genomsnittliga årliga elanvändningen i småhus som helt eller delvis värmer med el anges vara 17 600 kwh. 7 Hus som värmer helt med el använder i genomsnitt 18 700 (direktverkande) respektive 19 800 (vattenburen) kwh per år. Hus som värms med kombinationer har lägre elanvändning. Att anta en elanvändning om 20 000 kwh per år passar således de tidigare husen bättre. Småhusägare som värmer med en kombination av el och annat har tillkommande utgifter för exempelvis olja eller pellets. För att uppskatta kostnaden för värme och varmvatten som helhet är det därför rimligt att anta en högre elanvändning (som en slags proxy för annan energianvändning).. Skillnaderna i kostnad per kwh för olika värmekällor är tämligen små, varför felet som följer av en sådan förenkling är litet. 8 Användandet av det av Energimarknadsinspektionen definierade typhuset med en årlig användning på 20 000 kwh förefaller således rimligt. 9 Ett förtydligande av vad tabellerna nedan visar är således att sifforna är en uppskattning av den andel av den disponibla inkomsten som går till hushållsel, uppvärmning och varmvatten för hus som helt eller delvis värms med el. 5 http://bit.ly/wo2zad 6 Avrundningar kan innebära små fel i totalsiffrorna. 7 Tabell 3.14 8 http://bit.ly/gb5qpv Energimarknadsinspektionens rapport jämför kostnader för olika värmekällor. Skillnaderna är så pass små att förenklingen påverkar resultatet mycket litet. 9 En alternativ metod hade varit att anta lägre elkonsumtion för mindre hushåll. Hushållets storlek påverkar dock mest hushållselen, som står för en liten del av den totala elkonsumtionen. Det är också tänkbart att det finns ett omvänt samband, eftersom varje hushållsmedlem värmer upp huset med kroppsvärme. I syfte att få ett lättolkat resultat har vi bortsett från detta.
5 (11) Av detta följer att vi implicit antagit att de som bor i detta typhus är som folk är mest, det vill säga är sammanboende eller ensamboende och har barn i samma utsträckning som resten av den småhusägande populationen. Uppvärmningsformen antas alltså inte påverka civilstatusen eller fertiliteten. Det innebär att sedan HEK-databasens data har sorterats om i de kategorier som passar FASITs data om inkomster per hushållstyp, så antas cirka två tredjedelar av respektive hushållstyp bo i hus som värms helt eller delvis med el. Därav följer den uppskattning av antalet hushåll per hushållstyp i småhus som värms med el. Resultat Tabellen på nästa sida redovisar resultaten. Tabellen längst till höger är en uppskattning av hur många hushåll i respektive hushållstyp som bor i ett småhus som helt eller delvis värms med el. Det är dessa hushåll som antas använda 20 000 kwh om året. Övriga hushåll värmer sina hus på annat sätt, varför det är troligt att de har lägre elräkningar, men å andra sidan högre olje-, pellets- eller fjärrvärmeräkningar.
6 (11) Hushållstyp (boende i det definierade typhuset)) Elräkningens andel av disp ink Antal hushåll i småhus (uppskattning i tusental) varav i hus som helt eller delvis värms med el (uppskattning i tusental) ensamboende kvinnor -64 20% 68 45 ensamboende kv 20-24 23% 3,4 2 ensamboende kv 25-34 16% 12,2 8 ensamboende kv 35-49 14% 26,4 17 ensamboende kv 50-64 13% 26,1 17 ensamboende kv 65-74 20% 62,6 41 ensamboende kv 75-21% 45,4 30 ensamboende män -64 15% 129 85 ensamboende män20-24 19% 6,9 5 ensamboende män25-34 14% 22,7 15 ensamboende män35-49 12% 47,5 31 ensamboende män50-64 13% 51,9 34 ensamboende män65-74 18% 48,6 32 ensamboende män75-20% 32,4 21 sammanboende utan barn 5,5% 345 228 sammanboende 20-24 6,9% 17,9 12 sammanboende 25-34 5,0% 61,3 41 sammanboende 35-49 4,6% 130 86 sammanboende 50-64 4,5% 135 90 sammanboende 65-74 6,2% 159 105 sammanboende 75-8,3% 111 73 sammanboende m 1 barn 4,1% 161 107 sammanboende m 2 barn 3,3% 291 193 sammanboende m 3+ barn 2,9% 104 69 ensamstående kv m 1 barn 9,7% 27,4 18 ensamstående kv m 2+ barn 6,4% 22,0 15 ensamstående män m 1 barn 7,8% 9,5 6 ensamstående män m 2+ barn 4,8% 5,2 3 Övriga hushåll 8,0% 146 97
7 (11) Villaägarnas förslag till lösning Elräkningen är en tung kostnad för småhusägarna. Höga elpriser leder med nödvändighet till minskat sparande och/eller minskad konsumtion av andra varor. Det gör hushållen mer finansiellt sårbara. På sikt innebär även lågt privat sparande en lägre tillväxttakt i ekonomin som helhet. Eftersom höga elpriser är ett politiskt problem efterlyser Villaägarna en politisk lösning. Ett sätt att sänka hushållens kostnader är att sänka elskatten. Reformen kan finansieras genom att höja skatten för kraftbolagen. En sådan skatteväxling påverkar vare sig statsbudgeten, elpriset eller utsläppen av koldioxid, eftersom dessa bestäms av systemet med utsläppsrätter. Sänkt elskatt skulle gynna hushåll med små marginaler. Ekonomisk forskning visar att dessa hushåll tenderar spendera mer och sparar mindre av en tillkommande inkomst. Sänkt elskatt skulle således leda till högre konsumtion, vilket i sin tur skulle vara en draghjälp för konjunkturen bidra till tillväxt. Systemet med utsläppsrätter höjer elpriserna och vinsterna för kraftbolagen med över 10 miljarder om året, bara på den svenska marknaden. En skatteväxling kan kompensera kunderna för detta, och vore ett sätt för politikerna att ta ansvar för denna bieffekt av utsläppsrätterna. I ljuset av detta är det relevant att fråga om regeringen tycker att skattebördan på energisektorn är rättvist fördelad mellan konsument och producent. Om inte, så är det dags att fördela om den.
8 (11) Bilaga: Fördjupad metod Uppgifter om antal hushåll boende i småhus hämtas från HEK enligt länk ovan. Tabellen ser ut enligt nedan. Klicka på länken för att se göra tabellen större. http://bit.ly/yjuw6b Hushållen fördelade efter hushållstyp och boendeform 2010. Procent Hyresrätt 2:a Småhus Flerbostadshus hand Särskilt boende Övrigt Samtliga Antal i tusental Hyresrätt 1:a Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 1:a hand Bostadsrätt hand Ensamboende 14,1 ±1,3 1,1 ±0,3 3,3 ±0,7 22,7 ±1,3 47,9 ±1,9 2,9 ±0,7 3,2 ±0,7 4,8 ±0,9 100 2 097 ±45-64 år 10,4 ±1,5 0,7 ±0,3 3,5 ±1,0 21,5 ±1,6 53,3 ±2,4 4,5 ±1,0.. 6,0 ±1,2 100 1 343 ±45 Kvinnor 9,1 ±2,2 0,5 ±0,4 2,5 ±1,3 21,5 ±2,6 54,6 ±3,6 5,2 ±1,7.. 6,6 ±1,9 100 556 ±27 Män 11,3 ±2,1 0,9 ±0,5 4,2 ±1,4 21,5 ±2,3 52,4 ±3,2 4,0 ±1,3.. 5,6 ±1,5 100 787 ±31 65- år 20,5 ±2,6 1,6 ±0,7 2,9 ±1,1 24,9 ±2,2 38,4 ±3,0 0,1 ±0,2 8,9 ±1,8 2,6 ±1,0 100 754 ±27 Kvinnor 16,3 ±2,9 1,6 ±0,8 3,3 ±1,5 26,3 ±2,8 41,0 ±3,7 0,2 ±0,3 9,3 ±2,3 2,0 ±1,0 100 509 ±16 Män 29,4 ±5,1 1,6 ±1,2 2,1 ±1,7 21,8 ±3,8 33,1 ±5,3 0,0 ±0,0 7,9 ±3,0 4,0 ±2,2 100 244 ±16 Sammanboende utan barn 50,7 ±1,7 2,0 ±0,4 2,2 ±0,6 17,3 ±1,1 22,8 ±1,6 0,5 ±0,3 0,1 ±0,1 4,5 ±0,8 100 1 124 ±21-64 år 47,2 ±2,3 2,1 ±0,6 2,5 ±0,8 17,6 ±1,5 24,9 ±2,2 0,8 ±0,4.. 4,8 ±1,1 100 666 ±23 65- år 55,7 ±2,7 1,7 ±0,5 1,6 ±0,7 17,0 ±1,7 19,7 ±2,3 0,1 ±0,2 0,2 ±0,3 3,9 ±1,1 100 459 ±15 Ensamstående med barn 19,7 ±2,7 2,7 ±1,2 4,9 ±1,2 14,8 ±2,6 53,6 ±3,4 2,1 ±1,0 0,0 ±0,0 2,3 ±0,9 100 236 ±11 Sammanboende med barn 60,3 ±1,9 2,5 ±0,5 2,6 ±0,7 12,0 ±1,1 18,5 ±1,6 0,4 ±0,3 0,0 ±0,0 3,6 ±0,8 100 848 ±14 1 barn 47,2 ±3,5 3,2 ±1,0 3,5 ±1,4 17,5 ±2,3 24,5 ±3,2 0,4 ±0,5 0,0 0,0 3,7 ±1,4 100 300 ±17 2 barn 68,6 ±2,7 2,5 ±0,8 1,7 ±0,8 9,7 ±1,5 13,7 ±2,2 0,4 ±0,4 0,0 0,0 3,4 ±1,1 100 399 ±18 3+ barn 64,3 ±4,8 1,0 ±0,9 3,6 ±1,8 7,4 ±2,4 19,5 ±4,1 0,3 ±0,5 0,0 0,0 3,9 ±1,9 100 150 ±10 Övriga hushåll 48,6 ±3,2 1,9 ±0,7 2,3 ±1,1 11,1 ±1,8 28,0 ±3,0 0,6 ±0,5 0,0 ±0,0 7,5 ±1,8 100 277 ±14 Samtliga hushåll 34,0 ±0,8 1,7 ±0,2 2,9 ±0,4 18,3 ±0,6 35,4 ±1,0 1,7 ±0,3 1,5 ±0,3 4,5 ±0,5 100 4 582 ±30 Antal i tusental 1 557 37 77 10 134 18 839 26 1 623 48 77 15 68 14 207 22 4 582 ±30. Uppgift kan inte förekomma i denna undersökning då uppgift om särskilt boende inte har noterats för personer under 65 år... Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges. Värdet till höger om ± anger ett 95 % konfidensintervall omkring punktskattningen. Procentsiffrorna i samtliga tre kolumner för småhus läggs samman och multipliceras med det totala antalet hushåll, vilket ger följande tabell. Antal hushåll (HEK), i tusental i småhus 2010 ensamboende utan barn 386 ensamboende utan barn, kvinnor 18-64 år 68 ensamboende utan barn, män 18-64 år 129 ensamboende utan barn, kvinnor 65+ år 108 ensamboende utan barn, män 65+ år 81 sammanboende utan barn 616 sammanboende utan barn, 18-64 år 345 sammanboende utan barn, 65+ år 270 ensamstående med barn 64 sammanboende med 1 barn 161 sammanboende med 2 barn 291 sammanboende med 3+ barn 104 övriga hushåll 146 samtliga hushåll 1768
9 (11) HEK presenterar även nedanstående tabell över ålderstrukturen hos personer boende i småhus. Undersökningsåret är 2003. 10 Ålderstrukturen bland boende i småhus antas vara oförändrad idag. Totalt Antal i tusental Antal i småhus 0-19 år 68,4 2128 1456 20-29 år 29,2 1005 293 Kvinnor 28,1 494 139 Män 29,9 511 153 30-49 år 59,8 2379 1423 Kvinnor 61,3 1177 722 Män 58,3 1203 701 50-64 år 65 1707 1110 Kvinnor 62,9 852 536 Män 67,1 856 574 65-74 år 59,6 738 440 Kvinnor 55 389 214 Män 64,8 349 226 75- år 39,1 785 307 Kvinnor 32,2 481 155 Män 49,5 305 151 Samtliga 57,5 8 743 5027 Kvinnor 55,7 4 426 2465 Män 59,5 4 317 2569 Tabellen nedan beskriver hur statistiken från HEK har bearbetats för att passa de hushållskategorier som används i FASIT. 10 http://bit.ly/yx0tqh
10 (11) Inkomst per konumtionsenhet FASIT 2011 Inkomst per hushåll Elräkning ens andel av disp ink Viktad procent Antal hushåll i helt eller delvis el Hushållstyp Antal hushåll i småhus Samtliga 212 154 1768 1170 ensamboende kvinnor (18-64) 146 193 68 146 193 kr 20% 45 ensamboende kv 20-24 124 561 3,4 124 561 kr 23% 0,0004 2 ensamboende kv 25-34 185 572 12,2 185 572 kr 16% 0,0011 8 ensamboende kv 35-49 212 990 26,4 212 990 kr 14% 0,0020 17 ensamboende kv 50-64 216 211 26,1 216 211 kr 13% 0,0020 17 ensamboende kv 65+ 108 71 ensamboende kv 65-74 143 577 62,6 143 577 kr 20% 0,0071 41 ensamboende kv 75-136 279 45,4 136 279 kr 21% 0,0054 30 ensamboende män (18-64) 189 351 129 189 351 kr 15% 85 ensamboende män20-24 148 340 6,9 148 340 kr 19% 0,0008 5 ensamboende män25-34 203 988 22,7 203 988 kr 14% 0,0018 15 ensamboende män35-49 230 546 47,5 230 546 kr 12% 0,0034 31 ensamboende män50-64 221 362 51,9 221 362 kr 13% 0,0038 34 ensamboende män 65+ 81 54 ensamboende män65-74 159 203 48,6 159 203 kr 18% 0,0050 32 ensamboende män75-147 411 32,4 147 411 kr 20% 0,0036 21 sammanboende utan barn (18-64) 263 230 345 526 460 kr 5% 228 sammanboende 20-24 207 937 17,9 415 874 kr 7% 0,0007 12 sammanboende 25-34 290 006 61,3 580 012 kr 5% 0,0017 41 sammanboende 35-49 315 328 130,3 630 656 kr 5% 0,0034 86 sammanboende 50-64 318 697 135,5 637 394 kr 5% 0,0035 90 sammanboende utan barn 65+ 270 179 sammanboende 65-74 232 464 159,0 464 928 kr 6% 0,0056 105 sammanboende 75-173 518 111,0 347 036 kr 8% 0,0052 73 sammanboende m barn 217 075 556 368 sammanboende m 1 barn 233 913 161 701 739 kr 4% 0,0037 107 sammanboende m 2 barn 217 127 291 868 508 kr 3% 0,0055 193 sammanboende m 3+ barn 177 970 104 978 835 kr 3% 0,0017 69 Ensamstående m barn 64 42 ensamstående kv m barn 138 463 ensamstående kv m 1 barn 148 403 27,4 296 806 kr 10% 0,0015 18 ensamstående kv m 2+ barn 129 272 22,0 452 452 kr 6% 0,0008 15 ensamstående män m barn 179 635 ensamstående män m 1 barn 184 447 9,5 368 894 kr 8% 0,0004 6 ensamstående män m 2+ barn 171 831 5,2 601 409 kr 5% 0,0001 3 Övriga hushåll 238 432 146 357 648 kr 8% 0,0066 97 Övriga sammanboende hushåll 273 508 Övriga ensamstående hushåll 203 356 Samtliga 0-19 år 193 812 Summa 1767 7,7% De feta sifforna i kolumnen Antal hushåll i småhus är HEK-databasens. Dessa totalsiffror har sedan fördelats över ålderspannen enligt de proportioner som återfinns i tabellen över åldersstrukturer i småhus ovan (även den från HEK). Röda siffror anger ovägt medelvärde. Skuggade siffror finns med som referens från HEK, men skuggas eftersom det saknas en koresponderande uppgift från FASIT.
Uppgifter om i vilken utsträckning småhusen värms med el har hämtats från rapporten Energistatistik i småhus 2010 från Energimyndigheten. Tabellen nedan har använts för att beräkna hur stor andel av småhusen som värms helt eller delvis med el. Siffrorna under rubriken använt uppvärmningssätt är de relevanta. 11 (11)