Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Relevanta dokument
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Göteborgs universitets klimatstrategi

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Verksamhetsåret 2014

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

MILJÖREDOVISNING 2016

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Miljöredovisning 2009

Uppföljning Göteborgs universitets klimatstrategi Ellen Lagrell, april 2012

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2019

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

myter om energi och flyttbara lokaler

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖ REDOVISNING 2014

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Byråns interna miljöarbete

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Energiutredning/Energideklaration

MILJÖREDOVISNING 2012

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Energiöversikt Pajala kommun

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Energistrategier. Vision 2040

TOTALT BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad

Energiutredning/Energideklaration

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Beskrivning av ärendet

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

LIDINGÖS MILJÖMÅL

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Haparanda kommun

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Uppföljning målområde transporter 2017

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Klimatrapport Alteco AB

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Klimatredovisning FÖRETAGET AB

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Strategi för energieffektivisering

Miljöredovisning 2014

Klimatrapport Alteco AB

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Strategi för Energieffektivisering Ljusdals kommun

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Samlingsrapport energianalys

Goda exempel på miljöledning

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Samlingsrapport energianalys

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Förnybarenergiproduktion

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för

Transkript:

Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska dimensionen. STRATEGISK INRIKTNING Utvecklingsarbetet skall präglas av nytänkande och bedrivas med helhetssyn, genom ett effektivt samarbete mellan alla intressenter samt ett nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte kring stadsutveckling. Vi skall vara föregångare för att visa vägen till den hållbara staden. Våra projekt skall ligga längst fram. Våra erfarenheter från dessa projekt skall kunna omsättas i full skala i våra utvecklingsområden. INDIKATORER 8 7 6 5 4 3 2 1 Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga Genomförda examensarbeten En bra indikator för att visa att vi är proaktiva är att ha några proaktiva utredningar eller forskningsprojekt på gång. Indikatorn visar hur vi strävar för att ligga i framkant.

kg CO2/m2 ton CO2/år ENERGI 6/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Energianvändningen inom företaget skall minimeras och användningen av miljöanpassad och förnybar energi skall prioriteras. STRATEGISK INRIKTNING Vi skall arbeta aktivt med energihushållning och vi skall verka för att våra hyresgäster minimerar sin energianvändning. Vi skall minimera användningen av fossilt bränsle och kärnenergi samt verka för en övergång till bio- och solenergi, vindkraft liksom befintlig vattenkraft. ÖVERGRIPANDE INDIKATORER FÖR ENERGI Total CO2 från energianvändning 3 2 5 2 1 5 1 5 Ton CO2 1 977 2 473 2 84 2 58 2 828 596 Area 265 8 286 342 298 342 38 848 315 848 316 656 325 3 275 25 225 En sammanvägning av alla våra CO2-utsläpp från energianvändning i förhållande till arean för våra byggnader. Fjärrvärme har största påverkan och förändringen 29-21 beror på att vi numera köper Bra Miljöval-fjärrvärme producerad med FSC-märkt flis i en kraftvärmepanna. Nyckeltal CO2/m2 och energibärare 1, 8, 6, 4, 2,, 34 32 3 28 26 24 22 FJV EL FJK CNG OLJA Mål för CO2 Total area Nyckeltalet koldioxidutsläpp per kvadratmeter har sjunkit från 9,g år 29 till 1,9g 21. Förändringen mellan 29 och 21 beror främst på att vi numera köper Bra Miljöval-fjärrvärme.

kwh/m2, år kg CO2/m2 MWh/år INDIKATORER FJÄRRVÄRME 7/16 4 35 3 25 2 15 Summa fjärrvärmeanvändning (ej normalårskorrigerad) MWh 19 228 2 99 21 287 22 999 26 116 36 25 Area 265 8 286 342 298 342 38 848 315 848 316 656 34 32 3 28 26 24 22 Grafen visar verklig användning av fjärrvärme utan normalårskorrigering. Fjärrvärmeanvändningen i vårt byggnadsbestånd beror mycket på en varierande status på byggnaderna. När byggnader förvärvas har de ofta dålig status eftersom vi bara förvärvar så kallade utvecklingsbyggnader. Efter ombyggnation avyttras de ofta och då är statusen betydligt bättre. 13 12 11 1 9 8 7 6 Nyckeltal fjärrvärme 7,35 7,59 121 6,44 6,2 5,41 1 92 92 93 89 84 85 8 79 81 77 1,,12, FJV kwh/m2 (normalårskorrigerad) FJV kwh/m2 (verklig) CO2 kg/m2 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, En viss osäkerhet ligger i normalårskorrigeringen, jämför med verklig användning. Målet år 22 är 6kWh/år, dvs -3% 25-22. Budgeterade aktiviteter under 211 skall ge 5% reduktion. Förändringen i CO2 mellan 29 och 21 beror på att vi numera enbart köper Bra Miljöval-fjärrvärme.

kwh/m2, år kg CO2/m2 MWh/år INDIKATORER FJÄRRKYLA 8/16 2 1 8 1 6 Summa fjärrkylaanvändning (ej normalårskorrigerad) 9 8 7 1 4 1 2 1 MWh 1 147 1 824 1 936 1 925 1 845 1 83 Area 48 45 63 843 63 843 63 843 63 843 84 337 6 5 4 Ny anslutning under året är LSP med ca.18.m2 vilket påverkar statistiken märkbart då byggnaden endast varit i drift sedan augusti och inte varit fullt uthyrd under perioden därefter. Nyckeltal fjärrkyla 35 3 25 2 15 1 kwh/m2 kg CO2/m2 2,71 29 3,12 3 2,77 3 29 24 1,6 21 1,7,39 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Fjärrkylan produceras av Göteborg Energi på Lindholmen. 29 byttes elen som krävs för detta till Bra Miljöval-märkt. Förändringen i kwh/m2 beror främst på att Lindholmen Science Park anslöts i augusti 21 och har inte varit fullt uthyrd.

m2 kwh/m2, år kg CO2/m2 MWh/år INDIKATORER El 9/16 Summa el-användning (ej normalårskorrigerad) 25 2 15 1 5 MWh 11 465 12 987 12 574 12 377 16 776 19 769 Area 24 545 261 879 279 389 29 43 299 93 322 342 35 3 25 2 15 1 5 Till viss del finns det verksamhetsel i dessa siffror, bland annat från skolorna på Lindholmen. Tyvärr ökar elanvändningen snabbare än arean. Trenden ska brytas 211 med ett antal åtgärder. 7 6 5 4 48 kwh/m2 kg CO2/m2 5 Nyckeltal el 45 43 56,4 61,4,6,5,4,3 3,2,2,2,2,2 2,1 1, Målet år 22 är 32kWh/år. Budgeterade aktiviteter under 211 skall ge 2,5% reduktion. De låga utsläppen av CO2 från vår verksamhet beror på att vi sedan 1998 köper Bra Miljöval-el. 4 El-värmd area 3 5 Varav direktverkande-el 3 El-värmd area 2 5 2 1 5 1 Målet är att avveckla så stor del av de el-värmda byggnaderna som är möjligt. Tre byggnader värms idag med el. En ligger på en pir, där är el-värme svårt att ersätta men vi arbetar där med värmepumpar. De två direktelsvärmda byggnaderna är tillfälliga byggnader som kommer att rivas.

kwh/m2, år kg CO2/m2 m3/år INDIKATORER NATURGAS 1/16 Summa naturgasanvändning (ej normalårskorrigerad) 14 19 13 5 17 15 13 13 12 5 11 12 9 11 5 7 11 Volym 11453 11197 117318 129 135433 181 435 Area 12 94 12 94 12 94 12 94 12 94 12 94 Gasanvändning normalårskorrigeras ej, jämför med verklig och korrigerad fjärrvärme för att få en uppfattning. 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 Nyckeltal naturgas m3/m2 kg CO2/m2 14,2 31,5 1,47 8,85 9,7 9,27 23,5 8,65 19,9 2,3 2,8 19,4 4 35 3 25 2 15 Gasanvändning normalårskorrigeras ej, jämför med verklig och korrigerad fjärrvärme för att få en uppfattning.

kwh/m2, år kg CO2/m2 m3/år INDIKATORER OLJA 11/16 Summa oljeanvändning (ej normalårskorrigerad) 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Volym 113, 119, 17, 122, 76,5 36 Area 1 356 1 356 1 356 1 356 1 356 4 3 12 1 8 6 4 2 Målet är att avveckla alla oljepannor vi har driftansvaret för senast 212. 21 kvarstår en av våra pannor samt en som vi ej har dirftansvaret för. Båda dessa finns i byggnader som ska rivas. 15, 14, 13, 12, 11, 1, 9, 8, 7, 6, 5, Nyckeltal olja 33,7 34,6 32, 11,5 3,3 11,8 1,9 1,3 24,5 m3/m2 21,7 7,4 8,4 kg CO2/m2 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, Kurvorna visar på att avveckling pågår. 29 revs två pannor. Ökningen mellan 29 och 21 är pga att 21 var ett kallt år.

m3/år VATTEN OCH AVLOPP 12/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Vattenanvändningen skall minimeras. Miljöstörande ämnen från våra fastigheter skall inte nå naturen via vatten. En kretsloppsanpassad dagvattenhantering skall prioriteras. STRATEGISK INRIKTNING Vi skall själva arbeta med vattenbesparande åtgärder samt verka för att våra hyresgäster skall minimera sin vattenanvändning. Vi skall verka för att miljöstörande ämnen skall hanteras vid källan på ett miljöanpassat sätt. Detta gäller såväl vår egen verksamhet som våra hyresgästers. Vi skall arbeta för att dagvattenhanteringen skall främja vattnets naturliga och lokala kretslopp för att möjliggöra infiltration och grundvattenförstärkning samt minska belastningen på Göta Älv vid extremt väder. INDIKATORER 25 2 15 Vattenanvändning 325 3 1 5 Volym 85 167 11 16 11 541 118 367 221 717 223 381 Area 256 676 272 474 287 3 294 98 34 48 34 48 275 25 Grafen visar vattenanvänding i förhållande till arean. Mellan 28 och 29 tillkommer området Gullbergsvass i statistiken. Där kan dock finnas felkällor i statistiken pga många olika och sammankopplade mätare.

ton CO2/år km/år ton CO2/år TRAFIK OCH TRANSPORTER 13/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Samtliga transporter - egna, hyresgästers, entreprenörers och leverantörers - skall minimeras och genomföras så att miljöpåverkan minimeras. STRATEGISK INRIKTNING Vi skall planera och utveckla våra områden för att minimera trafik och transportbehov. Vi skall kontinuerligt arbeta för att eliminera onödiga transporter. Vi skall välja miljöanpassade transportmedel samt använda miljöanpassade och förnybara drivmedel. Vi skall verka för en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik samt goda gång- och cykelmöjligheter i och till våra områden. INDIKATORER 16 14 CO2 utsläpp från alla tjänsteresor CO2 Servicefordon CO2 Förmånsfordon 12 1 8 CO2 Privata fordon CO2 Bilpool/Hyrbil 6 4 CO2 Tågresor 2 CO2 Chartrad buss CO2 Flygresor CO2 utsläpp från alla våra tjänsteresor var 1,66ton för 21. CO2 från tjänsteresor minskar tydligt pga ett aktivt miljöarbete. Före 29 mättes ej flygresor i tjänst. 16 14 12 1 8 6 Tjänstekilometer och CO2 utsläpp för bilresor 1 8 6 4 CO2 Servicefordon CO2 Förmånsfordon CO2 Privata fordon CO2 Bilpool/Hyrbil 4 2 2 CO2 Taxiresor Tjänstekilometer med bil Vi arbetar aktivt för att minimera tjänsteresor med bil. Från 25 till idag har vi ökat antalet anställda från 3 till 44, samtidigt som antalet kilometer i bil minskar. Och alla våra tjänste- och förmånsfordon är numera miljöfordon. 21 körde vi totalt 51.182km i tjänst och släppte ut 5,96ton CO2 genom detta.

ton CO2 Antal medarbetare kwh/m2, år Antal medarbetare VÅR ARBETSPLATS 14/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Verksamheten på vår arbetsplats skall bedrivas så att vi minimerar vår negativa påverkan på miljö och samhälle. STRATEGISK INRIKTNING Vi skall genom vår egen verksamhet vara ett föredöme och på ett praktiskt sätt visa vägen mot hållbar utveckling. Våra medarbetare, hyregäster och besökare skall uppfatta vårt kontor som en förebild för proaktiva lösingar. INDIKATORER Energianvändning på vår arbetsplats 1 9 8 7 6 5 4 63 77 3 3 51 5 9 35 6 77 38 79 38 8 62 69 44 65 45 43 41 39 37 35 33 31 29 27 25 Elanvändning på kontoret Fjärrvärmeanvändni ng på kontoret Antal medarbetare Under 21 har vi arbetat med el-besparande åtgärder på vårt kontor såsom LED-belysning och närvarovakter. 8 7 6 5 4 3 2 1 CO2 utsläpp från verksamheten på vår arbetsplats 3 3 35 38 38 44 45 43 41 39 37 35 33 31 29 27 25 CO2 utsläpp från arbetspendling CO2 utsläpp från tjänsteresor CO2 utsläpp från el CO2 utsläpp från FJV Antal medarbetare 21 genererade vår arbetsplats 58,8ton CO2-utsläpp. Personalens arbetspendlingen har störst påverkan. Vi subventionerar års- och månadskort med 5% på kollektivtrafiken för att uppmuntra ett bättre resande. Från 21 har vi Bra Miljöval-fjärrvärme till hela vårt fastighetsbestånd, därmed även vårt kontor. Vi genomför även ett pilotprojekt på hela M1:an tillsammans med Göteborg Energi i syfte att spara CO2 genom effektbegränsning.

FÖRORENADE OMRÅDEN 15/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Förorenade områden skall hanteras så att miljöpåverkan minimeras. STRATEGISK INRIKTNING Vi skall känna till och öppet redovisa våra områdens nuvarande och potentiella miljöbelastning. I samband med utveckling skall vi hantera föroreningar på ett säkert sätt. Detta gäller oavsett om föroreningen förekommer i byggnader, mark, sediment eller vatten. INDIKATORER Beräknat miljoner kronor 12 1 8 6 4 2 Beräknad miljöskuld pga föroreningar i exploaterbar mark Miljöskuld pga förorenad mark Exploateringsbar mark 7 65 6 55 5 45 4 35 3 Area m2 exploaterbar mark 21 uppgick miljöskulden pga föroreningar i mark till 78 miljoner kronor. Miljöskulden varierar beroende på inköp, saneringar och försäljningar av exploaterbar mark. Största skillnaden från 29 till 21 beror på den tungt belastade Kvillebäcken. Från 29 följer vi upp mot arean exploaterbar mark vi äger.

ton CO2/år SAMMANFATTNING AV MILJÖPRESTATION 21 Att utveckla hållbara stadsdelar är ett av Älvstranden Utvecklings strategiska vägval där vi har ett stort ansvar. Vi skall vara medvetna om våra handlingar och vår möjlighet att påverka, både direkt och indirekt. Genom att mäta och redovisa totala CO2-utsläpp får vi en indikation på hur väl vi själva presterar. Vårt mål är att minimera våra CO2-utsläpp med ett delmål på 8% reduktion från 25 till 22. För att nå målet måste vi arbeta på flera fronter. Genom att välja rätt undviker vi utsläpp, t.ex. genom att välja cykeln framför bilen. Med effektiviseringar tar vi succesiva steg inom vårt eget fastighetsbestånd. Genom samverkan med andra aktörer i staden lyfter vi blicken från den egna fastigheten och ser till hela staden samt genom att ställa krav vid inköp av energin kan vi även påverka produktionen. ÄLVSTRANDENS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP Älvstrandens totala CO2-utsläpp 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Vår arbetspendling 47,5 42,2 46,7 39,3 5,8 48,1 Trafik och transporter 14,4 1,9 12,3 12,7 15,45 1,66 Energi 1 977 2 473 2 84 2 58 2 828 596 265 8 286 342 298 342 38 848 315 848 316 656 33 32 31 3 29 28 27 26 25 24 23 Sammanfattningen visar tydligt hur viktigt val av energislag är för koldioxidutsläppen. Förändringen mellan 29 och 21 beror på att vi numera köper Bra Miljöval-fjärrvärme. Men även att vi arbetat med att få ner våra tjänsteresor med bil har påverkat såsom valet av fordonsbränsle. Sedan 1998 köper vi Bra Miljöval-el. Totalt genererade vår verksamhet 654ton CO2-utsläpp år 21 jämfört med 2.895ton 29. Älvstranden Utveckling AB Box 83 42 77 Göteborg 31-7799635 www.alvstranden.com