Miljöredovisning 2009

Transkript

1 Miljöredovisning 2009 inkluderat koldioxidredovisning för koncernen Älvstranden Utveckling AB Illustrationen visar utvecklingen av 1600 bostäder i ett hållbart Kvillebäcken.

2 Innehåll VD-ord... 3 Sammanfattning viktigaste händelser Utveckling genom samverkan... 4 Miljöpåverkan från vårt fastighetsbestånd... 4 Förorenade områden... 4 Tillståndspliktig verksamhet... 5 Kontorets miljöpåverkan... 5 Koldioxidredovisning... 5 Omvärld och intressenter... 6 Det fortsatta miljöarbetet... 6 Vårt miljöledningssystem... 7 Utvecklingsarbete... 8 Utveckling genom samverkan... 8 Vårt misslyckade pilotprojekt blev lyckat för ICA... 8 Effektsmarta byggnader med koppling till fjärrvärme... 9 Lindholmen Science Park tar Green Building till en ny nivå Kvillebäcken första steget mot en hållbar stad Fortsatt utveckling av hållbara stadsdelar Förvaltning Uppföljning av energiprestanda i Hamnhuset Energieffektiviseringspaket Pocketparks Kollektivtrafik Miljöpåverkan från vårt fastighetsbestånd Avfall Energi Vatten Förorenade områden Tillståndspliktig verksamhet Miljöpåverkan från vår egen organisation Kontorets miljöpåverkan Tjänsteresor Arbetspendling Omvärld och intressenter Det fortsatta miljöarbetet Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 2 av 24

3 VD-ord 2009 var ett händelserikt år inom hållbar utveckling med både förhoppningar och glädje, men även besvikelser. Förhoppningarna var stora inför klimatmötet i Köpenhamn, men tyvärr nådde inte världens ledare en samsyn om vad som idag krävs för att hejda klimatförändringarna. Glädjen var däremot stor då Göteborg med Mistra Urban Futures fick äran att bli navet i det internationella centrat för hållbar stadsutveckling, nu har vi verkligen chansen att visa och sprida goda exempel från Göteborg! Och tillfredsställelsen var stor då vårt interna arbete med att minska tjänsteresor med bil gav resultat, under 2009 har minskat vårt bilresande i tjänst med 30 procent! Vi ser vår viktigaste insats för hållbar utveckling är vår roll som utvecklingsbolag. Vi ska ligga steget före och visa vägen då vi i samverkan med andra utvecklar de centrala delarna av Göteborg och bygger ihop staden runt älven. Och vi har ett starkt verktyg i Älvstrandsmodellen där vi genom samverkan med andra kreativa aktörer kan realisera visionen om en stad som bidrar till en hållbar utveckling. Genom samarbetsmodellen kan vi komma mycket längre än om vi agerat på egen hand. Ett mycket framgångsrikt exempel där vi agerat proaktivt är vårt passivhus, Hamnhuset, som gett så många ringar på vattnet personer har hört oss berätta om Hamnhuset, eller sett det på plats. Med erfarenheterna från Hamnhuset har vi under 2009 bidragit till framtagandet av Göteborg stads program för miljöanpassat bostadsbyggande. Och i utvecklingen av bostäder i Kvillebäcken har alla sju byggherrarna åtagit sig att följa stadens program och bygga bostadshus som alla presterar i princip som Hamnhuset. Utmaningen att utveckla Göteborg hållbart handlar dock om mer än bara bra miljöprestanda. I Kvillebäcken har vi därför arbetat fram Kvillebäcksfördraget som spänner över alla tre dimensionerna. Naturligtvis är den ekonomiska och ekologiska dimensionen med men nu lyfter vi även fram den sociala dimensionen tydligare. Alla byggherrar har entusiastiskt åtagit sig att arbeta för att uppfylla fördraget! Så om 2009 innehöll förhoppningar och glädje så tycker jag även att kommande år ser spännande och hoppfulla ut! Mats Andersson, VD Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 3 av 24

4 Sammanfattning viktigaste händelser 2009 En av Älvstrandens framgångsfaktorer är att föregå med det goda exemplet och visa att det är möjligt att utveckla den nya staden hållbart. Det gör också att vi ständigt stärker vår kompetens och vi kan ställa realistiska och väl underbyggda krav på våra leverantörer och samarbetspartners. Utveckling genom samverkan För att vara i framkant och föregå med det goda exemplet söker vi samarbetsparters som har samma målbild och som kompletterar vår egen miljökompetens. Under året har vi deltagit i många grupper som gett oss mycket, framförallt samarbetet med konsortiet av byggherrar i Kvillebäcken och samarbetet med Göteborg Energi. Här har utfallet varit mycket konkret och det kommer att innebära stora miljövinster i framtiden. I Kvillebäcken har vi under 2009 arbetat intensivt med att få alla byggherrar att gemensamt arbeta fram och anta ett program för hållbar utveckling som gäller hela området och alla fastigheter. Vi deltar även i många styr- och referensgrupper inom hållbar utveckling. Miljöpåverkan från vårt fastighetsbestånd Vi har som fokus att minska elanvändningen och denna minskade under året med 9 procent. Minskningen i elanvändning skedde trots att den fastighetsyta som använder el ökade med 6,5 procent. Älvstranden köper sedan många år endast Bra Miljöval-märkt el. En av våra två kvarvarande oljepannor avvecklades under 2009, vilket innebar en minskad oljeanvändning med 37 procent från Nästan alla våra fastigheter värms med fjärrvärme. Fjärrvärmeanvändningen (den verkliga) i våra fastigheter uppgick 2009 till MWh. Den normalårskorrigerade användningen per kvadratmeter låg på 85 kwh/m 2. Jämfört med 2008 var det en liten minskning, med 0,4 procent. Vår energianvändning (för uppvärmning, kylning och el) gav 2009 upphov till ton koldioxid. Det var en ökning med knappt åtta procent sedan Den viktigaste förklaringen till detta var att koldioxidutsläppen från den fjärrvärme som vi köpte från Göteborg Energi ökade från 77 g/kwh 2008 till 85 g/kwh under 2009, en ökning på 10%. Ett av våra övergripande miljömål är att minimera vattenanvändningen. Vår vattenanvändning ökade trots detta med 21 procent mellan 2008 och Denna ökning beror på att vattenanvändningen i Gullbergsvass för första gången inkluderades Om man undantar Gullbergsvass så minskade användningen i beståndet med ca 15 procent. Förorenade områden Älvstranden Utveckling AB s stora utvecklingsområden ligger på gammal hamn-, varvs- och industrimark. Vi har historiskt hanterat många områden med varierad omfattning av förorenad mark. Denna hantering har skett, och sker, i samråd med Miljöförvaltningen. Den totala saneringskostnaden för all mark som Älvstranden idag äger uppskattas till 108 miljoner kronor var vår saneringsskuld beräknad till 60 miljoner kronor och ökningen 2009 beror främst på investering i mark i det starkt förorenade Kvillebäcksområdet. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 4 av 24

5 Tillståndspliktig verksamhet Älvstranden Utveckling AB har hyresgäster som bedriver tillståndpliktig verksamhet enligt miljöbalken. Under 2009 låg utsläppen från dessa, liksom tidigare år, under gränsvärdena. I samråd med Miljöförvaltningen togs en ny kontrollplan fram under Kontorets miljöpåverkan Under 2009 minskade våra tjänsteresor med bil med över 30 procent jämfört med föregående år. Minskningen gäller alla slags fordon (förmånsfordon, privata fordon, servicefordon, bilpoolsfordon, hyrfordon). Alla våra förmånsbilar är numera miljöbilar. Servicefordonen är såsom tidigare miljöfordon. Vi har sedan 2009 även två elbilar som servicefordon för den fastighetsservice som sker i närområdet. Vid längre resor i tjänsten försöker vi alltid välja tåg före flyg, så långt det är möjligt. Under 2009 reste medarbetare ca fyra gånger längre sträcka med tåg än med flyg. Figur 1: Tjänsteresor med bil minskade med över 30% 2009 medan antalet medarbetare ökade. Koldioxidutsläppen från arbetspendlingen ökade, från 59 ton 2008 till 68 ton För att minska utsläppen från arbetspendlingen har en rad åtgärder såsom subventionerade månadskort och förbättrade cykelmöjligheter införts. Genom att arbetsplatsen är ansluten till en bilpool behöver medarbetare inte heller ta med sig egen bil till jobbet för att använda den i tjänsteresor. De ökade utsläppen från arbetspendlingen kommer från en ökande andel medarbetare som åker bil till jobbet. Följaktligen behöver vi fortsätta arbetet med att uppmuntra till mer miljöanpassade resesätt. Inom kontoret fortsätter vi vårt miljöarbete som tidigare, vilket bland annat innebär att vi källsorterar, köper KRAV-märkt frukt och kaffe och skriver ut dubbelsidigt. Pappersanvändningen per medarbetare minskade med hela 29 procent jämfört med Koldioxidredovisning Som ett led i att kunna minska vår klimatpåverkan har vi sedan 2005 årligen genomfört koldioxidinventeringar som vi redovisat i separata koldioxidredovisningar. Från och med i år är vår koldioxidredovisning integrerad i denna miljöredovisning. Våra totala fossila koldioxidutsläpp 2009 uppgick till ton. Detta var en ökning med åtta procent jämfört med Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 5 av 24

6 Figur 2: Älvstrandens totala koldioxidutsläpp 2009 uppgick till 2900 ton. Omvärld och intressenter En av våra viktigaste kommunikationskanaler är vår utställningslokal Älvrummet. Där finns en stor modell över hela den centrala Älvstaden men också utställningar om de olika stads- och ämnesområden som vi arbetar med. Under det gångna året hade vi bland annat en utställning Extremt väder om risken för framtida översvämningar i Göteborg. Älvrummet används dock inte bara till utställningar. Dess roll som mötesplats och lokal för seminarier och föredrag är minst lika viktig. Under 2009 anordnade vi bland annat flera så kallade Science Café. Sedan vi öppnade Älvrummet 2008 har tillströmningen av besökare varit stor hade det totalt besökare. En viktig och vital del av diskussionen om stadsutveckling förs numera inom bloggosfären. För att vara en del av denna intressanta utveckling startade vi vår egen blogg under året. Sedan vi startade bloggen har antalet unika besökare på vår hemsida ökat med 26 procent. Det fortsatta miljöarbetet Vi ska säkerställa att de närliggande utvecklingsprojekten även fortsättningsvis driver utvecklingen framåt. Det gäller det fortsatta arbetet i Kvillebäcken, liksom Stora Torp, Skeppsbron, Norra Masthugget och delar av Norra Älvstranden. Här ska vi se till att alla dimensionerna av hållbar utveckling finns med; samt att våra partners, entreprenörer, leverantörer och konsulter samverkar. Vi ska föregå med det goda exemplet och visa att man kan gå och nå längre. På så sätt ska vi påverka beslutsfattarna att höja ribban och att fatta nödvändiga beslut för att åstadkomma förändringar och förbättringar. Vi kommer att arbeta vidare med vårt eget miljöledningssystem att tydliggöra den röda tråden mellan våra miljöaspekter (vår miljöpåverkan), våra övergripande miljömål och strategiska inriktningar och avdelningarnas detaljerade miljömål och aktiviteter för att nå dessa samt hur uppföljning och redovisning ska ske på bästa sätt. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 6 av 24

7 Vårt miljöledningssystem Vår första miljöpolicy skrev vi 1997 och utifrån den byggde vi vårt miljöledningssystem enligt principerna i ISO Årligen gör vi nu en översyn av policyn, uppdaterar miljömål och verksamhetsplan, vi skriver en miljö- och klimatredovisning, genomför interna revisioner samt har genomgångar av miljöarbetet i företagsledningen. Vi har en årscykel där olika händelser och uppdateringar av vårt miljöledningssystem finns inplanerade under året. För målstyrning av Älvstrandens verksamhet har vi övergripande mål som kompletteras med strategiska vägval i vår affärsplan. Varje avdelning ansvarar för att ta fram detaljerade miljömål och aktiviteter som integreras i den ordinarie verksamhetsplanen. Denna följs upp varje kvartal. Under 2009 har vi gjort en större uppdatering av vilka lagar och andra krav som berör vår verksamhet samt uppdaterat förteckningen över våra miljöaspekter. Figur 3: Årscykeln för vårt miljöledningssystem. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 7 av 24

8 Utvecklingsarbete En av Älvstrandens framgångsfaktorer är att föregå med det goda exemplet och visa att det är möjligt att utveckla den nya staden hållbart. Det gör också att vi ständigt stärker vår kompetens och vi kan ställa realistiska och väl underbyggda krav på våra leverantörer och samarbetspartners. Utveckling genom samverkan För att vara i framkant och föregå med det goda exemplet söker vi samarbetsparters som har samma målbild och som kompletterar vår egen miljökompetens. Under året har vi deltagit i många grupper som gett oss mycket, framförallt samarbetet med konsortiet av byggherrar i Kvillebäcken och samarbetet med Göteborg Energi. Här har utfallet varit mycket konkret och det kommer att innebära stora miljövinster i framtiden. Vi deltar även i många styr- och referensgrupper inom hållbar utveckling, dessa tas upp under rubriken Omvärld och intressenter. Vårt misslyckade pilotprojekt blev lyckat för ICA Även om vi inte driver projekten själva försöker vi påverka dem som utvecklar och bygger inom våra områden. I Inre Sannegården hade vi en idé till ett nytänkande pilotprojekt. Vi ställde frågan till en examensarbetare om det var möjligt att koppla samman en livsmedelsaffär, som normalt har värmeöverskott, med bostäder, som normalt har värmeunderskott. Examensarbetet visade att det fanns en stor potential för detta. När vi försökte realisera dessa idéer startade vi en diskussion med ICA, som nu etablerar sig i Inre Sannegården och Göteborg Energi, som vi ansåg vara den bästa parten för att koppla samman ICA och bostäderna. Utfallet blev däremot inte som vi tänkt. Genom examensarbetet uppmärksammades ICA att de hade en stor effektiviseringspotential och ICA gjorde byggnaden i Sannegården till ett pilotprojekt för energieffektivisering i alla sina butiker i hela Sverige. De el-effektiviserade så mycket att det knappast kommer att finnas någon överskottsenergi att ta tillvara på för de närliggande bostäderna. Utfallet blev inte vad vi förutspått men det blev ett stort steg framåt i el-effektivitet för dagligvaruhandeln, något som är mycket positivt för miljön! Figur 4: Vårt misslyckade effektiviseringsprojekt. Vår plan var att få parterna att effektivisera genom att koppla samman matvaruhandeln med bostäder. Istället el-effektiviserade ICA så mycket att det inte finns någon överskottsenergi kvar för att värma bostäderna! Mycket positivt för miljön! Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 8 av 24

9 Effektsmarta byggnader med koppling till fjärrvärme Sedan länge har vi haft uppfattningen att fjärrvärmen är relativt bra ur miljösynpunkt. I vårt givande samarbete med Göteborg Energi, som vi kallar Hållbara städers energisystem, har vi nu blivit övertygade om att fjärrvärme är den rätta energibäraren i en hållbar stad. Men produkten kan utvecklas och vi jobbar vidare med att förbättra symbiosen mellan smarta lågenergibyggnader, en robust infrastruktur som kan ta tillvara på all spillvärme som finns i staden och en miljöanpassad värmeproduktion med minimala koldioxidutsläpp. När Hamnhuset stod klart 2008 började vi bearbeta idén om hur vi skulle kunna utveckla passivhuskonceptet ett steg till genom att jämna ut en byggnads effektuttag och därmed totala miljöbelastning. Vår idé var att bygga ett välisolerat och tungt hus som behöll och lagrade värmen under natten då det inte fanns så stort behov av värme till varmvatten i vårt hus eller behov av värme på andra håll i staden. Göteborg Energi hade liknande tankar på hur de skulle kunna utnyttja byggnaderna inom fjärrvärmesystemet som korttidslager av energi för att jämna ut belastningen på sin fjärrvärmeproduktion. Genom mätningar i våra och andra byggnader i staden kunde vi se att potentialen var stor. Teoretiska beräkningar visade att om 25 procent av byggnaderna i Göteborg anammar systemet Effektsmarta byggnader så klarar fjärrvärmesystemet några dagars köldknäpp med normal produktion utan att skjuta till någon fossil energi för att klara toppbelastningen. Det betyder att vi i Göteborg kan spara ton CO 2 årligen utan att sänka komforten för våra hyresgäster! Konceptet Effektsmarta byggnader är klart och Göteborg Energi arbetar på en affärsmodell där alla blir vinnare, framförallt miljön. Nu ska vi testa det i full skala på våra byggnader och om erfarenheterna är goda kan vi i fortsättningen ställa det som krav på all nybyggnation i våra områden. Figur 5: Passivhuset Hamnhuset väckte idén om Effektsmarta hus som finns nu framme i teorin. Ett effektsmart lågenergihus med prognosstyrning kopplat till fjärrvärmenätet som hjälper till att jämna ut produktionstoppar och därmed reducerar det fossila tillskottet! Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 9 av 24

10 Lindholmen Science Park tar Green Building till en ny nivå När den nya delen av Lindholmen Science Park invigs sommaren 2010 är det en av Göteborgs mest miljöanpassade och energieffektiva kontorsbyggnader. Detta har vi lyckats med genom affärsmässiga beslut med livscykelkostnadsberäkningar som ett värdefullt beslutsunderlag. Självklart blir huset certifierat enligt Green Building. För att få certifieringen krävs att huset är 25% effektivare än ett norm-hus och Lindholmen Science Park blir nästan 40% effektivare 68 kwh/m 2 och år istället för normkravet på 110! Som beställare har vi satt kraven och har i en samarbetsentreprenad utnyttjat alla inblandades kompetens; från konsulter via entreprenörer till installatörer. Alla är med i samarbetet och bidrar till att byggnaden klarar de miljökrav som ställs på både material och installationer. Det innebär bland annat en speciell glasfasad som ger upplevelsen av ett uppglasat hus men där det till stora delar ligger en välisolerad vägg bakom glaset. Vi har även automatisk solavskärmning som tillsammans med dagsljus- och behovsstyrd belysning, som är mycket el-effektiv, sparar mycket kylenergi. Vi använder självklart Bra Miljöval-märkt fjärrvärme, fjärrkyla samt Bra Miljöval-märkt el och planerar även för att installera solceller på taket som hyresgästerna kan köpa el till sin verksamhet ifrån. Figur 6: Lindholmen Science Park står klart för inflyttning i augusti Huset är då ett av Sveriges mest energieffektiva kontor och tack vare Bra Miljöval energi, både el och fjärrvärme, blir klimatpåverkan mycket låg. Vi tar Green Building till en ny nivå! Kvillebäcken första steget mot en hållbar stad Vi har genomfört ett antal lyckade projekt som strävar mot hållbar utveckling. Inför omdaningen av Kvillebäcken bedömde vi att det var dags att gå från att genomföra enskilda projekt till att ta ett helhetsgrepp över ett helt område med målet att bygga en hållbar stad. I Kvillebäcken har vi arbetat intensivt under 2009 med att få alla byggherrar att gemensamt arbeta fram och anta ett program för hållbar utveckling som gäller hela området och alla fastigheter. Vi ska tillsammans bygga bostäder och kvadratmeter verksamhetslokaler i Kvillebäcken med start 2010 och slut Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 10 av 24

11 Ett Program för hållbar utveckling har tagits fram för utvecklingen av Kvillebäcken. Det bygger på det så kallade Kvillebäcksfördraget som alla byggherrars högsta ledningar har undertecknat. I Kvillebäcksfördraget finns många åtaganden där stort fokus framförallt har lagts på att stärka den socialt hållbara dimensionen. Det görs bl a genom att skapa förskolor, arbetsplatser, mötesplatser och flera grönskande parker. Stor fokus finns också på att skapa trygga stråk mellan kollektivtrafikens hållplatser och bostaden. Det finns även integrationsprojekt med den äldre delen av stadsdelen Lundby. Utveckling av den ekologiska dimensionen i Kvillebäcken innebär bland annat avancerad miljöteknik i form av en nyutvecklad sopsug som suger hushållens komposterbara material direkt i köksvasken. Av komposten tillverkas en biomassa som är förberedd för biogastillverkning. I Kvillebäcken satsas det också mycket på infrastrukturen som ska främja gång-, cykel- samt kollektivtrafik. Det finns flera platser för bilpooler och cykelpooler samt nyutvecklade, trygga och säkra cykelgarderober. Kvillebäcken blir ett tätbebyggt område som ligger mycket centralt i Göteborg och har goda kollektiva förbindelser. Då målgruppen är den miljömedvetna människan så tror byggherrarna inte att bilen kommer att vara så efterfrågad vilket gör att det endast byggs en halv bilplats per lägenhet - ungefär hälften så mycket som vid normalt byggande. Figur 7: Alla konsortiets byggherrar har undertecknat Kvillebäcksfördraget. Fördraget lämnar myndighetskrav långt bakom sig och visar riktningen för ett hållbart Kvillebäcken. En riktning som konkretiserats i ett Program för hållbar utveckling av Kvillebäcken. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 11 av 24

12 Kvillebäcken blir också det första området i Göteborg som i sin helhet antar och utvecklar alla byggnader efter Göteborg stads ambitiösa program för miljöanpassat bostadsbyggande. Framförallt är målet för energiprestanda ambitiöst med maximalt 60 kwh/m 2 och år. Det innebär att alla hus byggs i princip som vårt passivhus, Hamnhuset. Det är också vår utveckling av bostadsbyggande som till stor del ligger till grund för Göteborg stads program för miljöanpassat bostadsbyggande. Älvstranden har varit aktiva i arbetsgruppen som tog fram programmet och erfarenheterna från våra miljöanpassade bostadshus; Parkhuset, Höghuset och framförallt Hamnhuset, vårt passivhus, har legat till grund till många av de uppsatta kraven i programmet. Fortsatt utveckling av hållbara stadsdelar Göteborg är en av Europas glesast befolkade städer. För att utveckla Göteborg behöver vi förtäta kärnan på ett sätt så att den bidrar positivt till regionens utveckling. Göteborgs stad och vi på Älvstranden har ett stort ansvar för att se till att det sker med hänsyn till alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Vi måste skapa förutsättningarna för att det ska gå att genomföra. Samtidigt måste kranskommunerna bidra till detta genom det sätt som de utvecklas på, då vi är beroende av dem och de är beroende av oss. Möjligheten att åka kollektivt från bostaden till arbetet är ett av de viktigaste målen. Älvstranden kommer de närmaste åren att arbeta med att stärka förbindelserna över Göta Älv och utveckla områden på båda sidor om älven. På södra sidan är det främst inom Skeppsbron, Norra Masthugget samt Stora Torp som detaljerat planeringsarbete pågår. På norra sidan står Frihamnen på tur i ett tidigt utredningsarbete, men även inom mindre områden som Eriksbergsdockans inre del och området runt Götaverksgatan kommer det att ske ett detaljplanearbete. I alla dessa områden kommer vi att arbeta med åtaganden och program för hållbar utveckling som gäller för alla byggherrar, liknande det vi nu genomför i Kvillebäcken. Vårt mål är att vi ska ha planerat och påbörjat en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsdel år Det är en stor utmaning att lyckas med detta i en tät stadsbebyggelse och vi behöver omge oss med bra samarbetspartners för att detta ska lyckas. Kvillebäcken är ett av delmålen på vägen dit, där vi arbetar med alla dimensionerna och får viktiga erfarenheter med oss i vår utveckling. Inom den ekologiska dimensionen kommer fokus de närmaste åren att ligga på att minska det totala resursutnyttjandet i ett helhetsperspektiv och med den nya staden som vår arena. Men den största utmaningen ligger i att utveckla en socialt hållbar stad. Med olika samarbetspartners utmanar vi nu ett traditionellt tänkande där det viktigaste har varit att bygga hus och vägar. Vi vill utgå från det mänskliga behovet i stadens rum allra först, hur husen ska se ut och byggas kommer långt senare. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 12 av 24

13 Förvaltning Uppföljning av energiprestanda i Hamnhuset En av framgångsfaktorerna för oss i vår fastighetsutveckling är att vi är mycket engagerade i processen och hela tiden strävar att ta steg framåt. Hamnhuset har blivit mycket uppmärksammat för att vi vågade ta ett steg framåt och bygga ett stort flerbostadshus som passivhus, något som ingen annan tidigare gjort. Dessutom visade vi genom livscykelkostnadsberäkningar att det var lönsamt att bygga mycket energieffektivt. För att säkerställa att Hamnhuset uppnår beräknade energiprestanda, 60 kwh/m 2 per år, har vi en gemensam garantiförvaltning med konsulter, entreprenörer och installatörer som varit inblandade i byggnationen av huset. I detta samarbete följer vi upp huset, får erfarenheter av hur det fungerar och drar upp riktlinjer för hur den fortsatta driften ska ske. Den främsta lärdomen vi kan se, är att ett passivhus utan ett traditionellt värmesystem kräver ett större engagemang; det är känsligare och behöver mer intrimning för att fungera optimalt. Vi närmar oss målnivån men är inte riktigt där än. Vi har även en tredjepartsuppföljning av Hamnhuset genom ett projekt finansierat av Västra Götalandsregionen och SBUF 1. Det sker en uppföljning av inom- och utomhustemperaturer och energiprestanda i Hamnhuset. I vår visningslägenhet står artificiella människor som avger lika mycket energi som en människa och som datastyrs för att simulera ett normalt leverne. Mätningar sker även i bebodda lägenheter. Mätningarna pågår 2009 och minst till mars Energieffektiviseringspaket Att energieffektivisera och välja rätt energibärare och bränsle är de absolut största insatserna vi kan göra för miljön. Då vi bygger nytt har vi konstaterat att det är både lönsamt och miljöriktigt att bygga energieffektivt. Och i spåren av alla genomförda energideklarationer skapar vi nu energieffektiviseringspaket för hela vårt befintliga byggnadsbestånd enligt principerna i BELOK 2. Det innebär att vi samlar alla åtgärder i paket där vi sätter upp ett avkastningsmål för samtliga åtgärder tillsammans, de enklare som man tjänar in snabbt är med och finansierar de mer komplicerade. Under 2009 startades åtgärder på tio byggnader. Redovisning av vår totala energiprestanda finns under rubriken Miljöpåverkan från vårt fastighetsbestånd. Pocketparks Ny forskning visar att man presterar bättre i skolan och på arbetet om man har bra rekreationsmiljöer med grönska i sin omgivning. Vi fortsätter att utveckla det gröna inom Lindholmen, en av våra hyresgäster efterfrågad och mycket uppskattad utveckling. Under 2009 ersattes ett antal parkeringsplatser på Campus Lindholmen med växter från en utställning i Trädgårdsföreningen. Åtgärden har både till mål att minska biltrafiken samt att ersätta hårdgjorda ytor och få mer grönt i området. 1 Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, instiftad 1983, är byggbranschens egen organisation för forskning och utveckling med nära anslutna företag i Sverige. 2 Beställargruppen Lokaler, BELOK, är ett nätverk, där Sveriges största privata och offentliga fastighetsägare av lokaler är medlemmar. BELOK driver nya och spännande utvecklingsprojekt, som alla har energieffektivisering och miljöfrågor som gemensam nämnare. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 13 av 24

14 Kollektivtrafik En fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för alla tre dimensionerna av hållbar utveckling och en viktig del av vårt arbete för en hållbar stad går ut på att främja bra kollektivtrafik i och till de områden vi bebygger. För att göra detta samverkar vi med bl a Trafikkontoret och Västtrafik. Stombuss 16, som trafikerar norra älvstranden, hade under 2009 drygt resenärer, en ökning med ca 10 procent jämfört med Även Älvsnabben, färjan som trafikerar älven, ökade i resenärsantal. Drygt resenärer åkte med Älvsnabben under 2009, vilket motsvarar en ökning med 11 procent. Älvsnabbare, färjan som endast trafikerar sträckan Rosenlund Lindholmen hade passagerare, en ökning med 9 procent. Vi arbetar även, som en part i projektet Sustainable Urban Transports, för att utveckla hållbara lösningar för transporter i såväl befintlig som planerad stadsmiljö. Utvecklandet av så kallade mikroterminaler är en viktig kugge i detta arbete. Konceptet med mikroterminaler innebär att inkommande och utgående gods för ett avgränsat område samlas upp via en gemensam terminal. I praktiken innebär detta att allt gods för det aktuella området lämnas/hämtas från terminalen och att terminalen står för distribution och hämtning på området. En mikroterminal som servar campusområdet finns sedan 2008 på Lindholmen. I framtiden kommer även ett pilotprojekt, Lindholmen Eco Area, lanseras. Området runt Lindholmen kommer då att vara en testmiljö för nya metoder inom transport, tekniska lösningar samt för vidare utveckling av Lindholmens mikroterminal. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 14 av 24

15 Miljöpåverkan från vårt fastighetsbestånd Avfall Alla våra bostäder har nu full källsortering i huset. Den källsorterande sopsugen har kompletterats med alla förpackningsfraktioner (pga. ljudproblem sorteras dock inte glas i Parkhuset). I våra kontorsfastigheter har vi under året startat ett utvecklingsprojekt tillsammans med Renova där vi testar olika metoder för att få fler fraktioner och större sorteringsgrad från våra kontorshyresgäster. Det är olika förutsättningar i de gamla fastigheterna beroende på utrymme och beroende på hyresgäst vilket gör att vi inte kan använda en och samma modell överallt. Energi Vi arbetar sedan flera år systematiskt för att minska och effektivisera energianvändningen i våra fastigheter och ligger i framkant i byggande och utvecklande av passiv- och lågenergihus. Eftersom företaget främst är ett utvecklingsbolag tar vi dock ofta över äldre byggnader med hög energianvändning, vilket naturligtvis återspeglas i vår energianvändning. Samtidigt avyttrar vi byggnader i gott skick till andra fastighetsförvaltare allteftersom de uppförts eller byggts om Nästan alla våra fastigheter värms med fjärrvärme. Fjärrvärmeanvändningen (den verkliga) i våra fastigheter uppgick 2009 till MWh. Den normalårskorrigerade användningen per kvadratmeter låg på 85 kwh/m 2. Jämfört med 2008 var det en liten minskning, med 0,4 procent. En av våra två oljepannor avvecklades under Den totala oljeanvändningen under året uppgick till 77 m 3. Det var en minskning med 37 procent från 2008 då användningen låg på 122 m 3. Vår totala gasanvändning uppgick till m 3 gas använde vi m 3 gas, vilket innebar att användningen ökade med 12 procent. Det är liknande ökning som för den verkliga användningen av fjärrvärme. Därför antar vi att denna ökning beror på ett kallare år än normalt då våra gasvärmda fastigheter inte genomgått någon förändring. Vi använde MWh fjärrkyla. Det var en minskning sedan 2008, då användningen låg på MWh. Den mesta minskningen beror troligen på att sommaren 2009 var regnig och sval. Vi har som fokus att minska elanvändningen och denna minskade under året med 9 procent användes MWh jämfört med MWh under Minskningen i elanvändning skedde trots att den fastighetsyta som använder el ökade med 6,5 procent. Älvstranden köper sedan många år endast Bra Miljöval-märkt el. Våra totala fossila koldioxidutsläpp 2009 uppgick till ton därav gav vår energianvändning (uppvärmning, kylning och el) 2009 upphov till ton koldioxid. Det var en ökning med knappt åtta procent sedan Den viktigaste förklaringen till detta var att koldioxidutsläppen från den fjärrvärme som vi köpte från Göteborg Energi ökade från 77 g/kwh 2008 till 85 g/kwh under Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 15 av 24

16 Koldioxidredovisningen är baserad på den internationella standarden ISO och på vägledningen i Greenhouse Gas Protocol. Utsläppen är beräknade på emissionsfaktorer, vilket innebär att vi alltså inte har mätt de faktiska utsläppen. För ytterligare information om våra koldioxidberäkningar hänvisar vi till vår hemsida där det finns förklaringar till våra beräkningsmetoder och en detaljerad resultatredovisning. Figur 2: Våra totala koldioxidutsläpp 2009 uppgick till 2900ton. Det finns idag flera olika sätt att beräkna utsläppen från fjärrvärmen i Göteborg. Det beror bland annat på att vissa anläggningar som producerar fjärrvärme även framställer el, så kallad kraftvärme. Då måste utsläppen av koldioxid fördelas mellan (allokeras till) de olika produkterna. Det finns också olika uppfattningar om hur man ska bedöma klimatpåverkan för den fjärrvärme som kommer från spillvärme från raffinaderierna respektive från avfallsförbränning, vilka båda står för en stor del av fjärrvärmen i Göteborg. De totala utsläppen från fjärrvärmen i Göteborg blir flera gånger större om utsläppen från fjärrvärme beräknas med den så kallade energiinnehållsinnehållsmetoden jämfört med om de beräknas efter primärenergimetoden, enligt Göteborg Energi, vilket visar hur viktigt valet av beräkningsmetod är. I denna redovisning har vi använt en kombination av alternativproduktionsmetoden och energiinnehållsmetoden för att beräkna utsläppen från fjärrvärmen. Vi bedömer att det ger den mest rättvisande och rimliga fördelningen av koldioxidutsläppen. Emissionsfaktorn för fjärrvärmen från Göteborg Energi blir med detta synsätt för g/kwh, jämfört med Göteborg Energis 16 g/kwh. För en mer detaljerad diskussion kring emissionsberäkningar från fjärrvärme i allmänhet, och från fjärrvärmen i Göteborg i synnerhet, se vår hemsida där det finns förklaringar till våra beräkningsmetoder och en detaljerad resultatredovisning. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 16 av 24

17 Figur 8: Koldioxidutsläpp från energianvändning, dvs uppvärmning, kylning och el. Dessa utsläpp påverkas starkt av vilken bränslemix som fjärrvärmen innehåller. Vi beslutade under 2009 att från och med 2010 köpa Bra Miljöval-märkt fjärrvärme. Denna innebär koldioxidutsläpp på 10g/kWh och är producerad med hjälp av värmepumpar som tar till vara värmen i Göteborgs avloppsvatten. På detta sätt kommer våra koldioxidutsläpp från vår energianvändning för uppvärmning att minska radikalt under kommande år. Vatten Även om vi har förmånen att ha god tillgång på vatten i Sverige kräver rening av råvatten och omhändertagande av avloppsvatten energi och resurser. Vi har därför som mål att minimera vattenanvändningen. Vår vattenanvändning ökade trots detta med 20,7 procent mellan 2008 och Denna ökning beror på att vattenanvändningen i Gullbergsvass för första gången inkluderades Om man undantar Gullbergsvass så minskade användningen i beståndet med ca 15 procent. Figur 9: Vattenanvändningen ökade tack vare att ett större fastighetsbestånd inkluderas i mätningen. Vi arbetar långsiktigt för att minska vattenanvändningen i våra fastigheter främst genom mätning och att de som förbrukar mycket vatten får ta ett större ansvar för uppföljning, åtgärder och kostnader. Den ökning som emellertid sker över tid, och som illustreras i diagrammet ovan kan på samma sätt som ökningenavi fjärrvärmeanvändning förklaras med förändringar i vårt fastighetsbestånd. Många av de fastigheter som vi tar över och förvaltar är äldre och har ineffektiv vattenanvändning, medan vi Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 17 av 24

18 systematiskt avyttrar de fastigheter som vi utvecklat till toppskick. En del av ökningen 2008 kan troligen också förklaras med att vi mäter användningen via fler mätare från och med Förorenade områden Älvstranden Utveckling AB s stora utvecklingsområden ligger på gammal hamn-, varvs- och industrimark. Vi har historiskt hanterat många områden med varierad omfattning av förorenad mark. Denna hantering har skett, och sker, i samråd med Miljöförvaltningen. Under 2009 har vi dokumenterat vårt rutinmässiga sätt att arbeta med hanteringen av förorenade områden. Dokumentationen omfattar rutiner vid fastighetsförvärv, förvaltning inkluderat uthyrning, utveckling och byggnation samt vid avyttring. Vi har också fortsatt med markmiljöundersökningar och åtgärdsplanering i Kvillebäcken och i Sannegården. Den totala saneringskostnaden för all mark som Älvstranden idag äger uppskattas till 108 miljoner kronor. Föroreningarna finns i huvudsak i våra utvecklingsområden. Det innebär att när vi köper in nya fastigheter (markområden) ökar vår skuld. Detta belastar dock inte resultatet utan de hanteras i samband med fastighetsutvecklingen av dessa områden. När vi bildar konsortier för ett nytt område fördelas saneringskostnaderna bland konsortiedeltagarna var vår sanerinsskuld beräknad till 60Mkr och ökningen till i år beror främst på investering i mark i det starkt förorenade Kvillebäcken. Tillståndspliktig verksamhet Älvstranden Utveckling AB har hyresgäster som bedriver tillståndpliktig verksamhet enligt miljöbalken. I och med detta har Älvstranden Utveckling genom ett av sina dotterolag, Fastighets AB Fribordet, ett tillstånd som avser utsläpp av avloppsvatten med mera från verkstadsindustri inom området Lundby Strand (Cityvarvet). De ämnen som regleras i tillståndet är bland annat mineraloljor och flera tungmetaller. Kontroll och mätning av dessa utsläpp sker regelbundet och redovisas till miljöförvaltningen. Under 2009 låg våra utsläpp, liksom tidigare år, under gränsvärdena. Under 2009 har en ny kontrollplan tagits fram i samråd med Miljöförvaltningen. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 18 av 24

19 Miljöpåverkan från vår egen organisation Kontorets miljöpåverkan Ett miljöengagemang måste börja inifrån den egna organisationen. Och det är viktigt för alla medarbetare att se att engagemanget inte bara är ett utanpåverk, utan faktiskt genomsyrar hela företaget, från det lilla till det stora. På kontoret fortsätter vi vårt miljöarbete som tidigare, vilket bland annat innebär att vi källsorterar, köper KRAV-märkt frukt och kaffe och skriver ut dubbelsidigt. Pappersanvändningen per medarbetare minskade med hela 29 procent jämfört med 2008, och slutade på pappersark per medarbetare. Elanvändningen på kontoret ökade däremot med knappt tio procent. Detsamma gällde för elanvändningen per medarbetare. Vi arbetar dock för att minska elanvändningen och har bland annat satt in rörelsedetektorer under året och vi testar nu även LED-belysning. Tjänsteresor Vid årsskiftet infördes nya riktlinjer för resande vilket innebär att vi så långt det är möjligt, ska undvika bil och flyg. Vår driftavdelning har dock behov av bil för vissa serviceärenden. Men totalt sett har tjänsteresor med bil minskat med över 30 procent jämför med föregående år. Minskningen gäller alla slags fordon (förmånsfordon, privata fordon, servicefordon, bilpoolsfordon, hyrfordon). Om man slår ut resorna med bil per medarbetarna är det tydligt att minskningen dessutom är jämnt fördelad mellan de olika fordonen. Figur 1: Tjänsteresor med bil minskade med över 30% 2009 medan antalet medarbetare ökade. En intressant och för utvecklingen talande jämförelse som kan göras är mellan tjänsteresor med bil per medarbetare, och antal medarbetare. Som diagrammet tydligt visar har antalet medarbetare ökat samtidigt som tjänstemilen med bil per medarbetare har minskat. Alla våra förmånsbilar är numera miljöbilar. Servicefordonen är såsom tidigare miljöfordon. Vi har sedan 2009 även två elbilar som servicefordon för den fastighetsservice som sker i närområdet. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 19 av 24

20 Vid längre resor i tjänsten försöker vi alltid välja tåg före flyg, så långt det är möjligt. Under 2009 reste medarbetare ca fyra gånger längre sträcka med tåg än med flyg; ca km med tåg jämfört med ca km med flyg. Att de minskade utsläppen från tjänsteresor med bil inte syns tydligare i statistiken har att göra med att 2009 års sammanställning inkluderar flygresor, vilka inte har varit med tidigare. Vi vill gärna att våra medarbetare ska välja kollektivt resande eller cykla och gå om det är möjligt. För att främja detta har vi Västtrafik-kort till utlåning i receptionen. Älvstranden subventionerar även årsoch månadskort på Västtrafik med 50% vilket i praktiken innebär ca.25-30% lägre pris för den anställde då man förmånsbeskattas för subventionen. Vi är också med i en cykelpool på Norra Älvstranden. För att fler medarbetare ska kunna välja cykeln iordningställde vi nyligen ytterligare ett låsbart cykelrum, denna gång i byggnaden M2:an. Detta kan även användas av andra företag i närheten. Arbetspendling Utsläppen från arbetspendlingen ökade, från 59 ton 2008 till 68 ton I bedömningen av detta bör man dock beakta att vi inte mätte medarbetarnas resvanor på samma sätt 2008 som i år mättes de på ett liknande sätt som i år, och jämfört med 2007 är ökningen mindre, ca tre ton. I undersökningen kan vi se att den personal som slutat under åren arbetspendlade mer med kollektivtrafiken än den som anställts. För att minska utsläppen från arbetspendlingen har en rad åtgärder såsom subventionerade månadskort och förbättrade cykelmöjligheter införts. Genom att arbetsplatsen är ansluten till en bilpool behöver medarbetare inte heller ta med sig egen bil till jobbet för att använda den i tjänsten. På så sätt undanröjer vi en vanlig orsak till att medarbetare kör bil till jobbet. De ökade utsläppen från arbetspendlingen kommer dock från en ökande andel medarbetare som åker bil till jobbet. Följaktligen behöver vi fortsätta arbetet med att uppmuntra till mer miljöanpassade resesätt. Figur 10: De koldioxidutsläpp som vi snabbast och enklast kan påverka är de som kommer från vår egen verksamhet låg dessa på 67,8 ton, vilket tyvärr är en ökning med 15 procent jämfört med Den mesta ökningen beror på att arbetspendlingen ökade. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 20 av 24

21 Omvärld och intressenter Göteborg växer samman runt Göta Älv. Runt älven finns stora områden som väntar på att utvecklas och i detta arbete spelar Älvstranden Utveckling en central roll - både nu och i framtiden. Som en följd av det finns ett stort allmänt intresse för vår verksamhet. För att möta det här intresset, och för att motsvara de förväntningar som såväl invånare, näringsliv som politiker har på oss använder vi oss av en mängd kommunikationssätt. En av de viktigaste kommunikationskanaler vi har är vår utställningslokal Älvrummet, som ligger centralt i Göteborg precis framför Göteborgsoperan och vid sidan av Göteborgshjulet. Där finner man en stor modell över hela den centrala Älvstaden men också utställningar om de olika stads- och ämnesområden vi arbetar med. Under det gångna året hade vi bland annat en utställning Extremt väder om risken för framtida översvämningar i Göteborg. Älvrummet används dock inte bara till utställningar. Dess roll som mötesplats och lokal för seminarier och föredrag är minst lika viktig. Under 2009 anordnade vi bland annat flera så kallade Science Café. Vid dessa, där samtalet och mötet är det centrala, samlas en intresserad allmänhet och företrädare för exempelvis forskning för att i avspänd atmosfär diskutera olika frågor. De cafékvällar som anordnades handlade exempelvis om olika aspekter av hållbar stadsutveckling och energieffektivt byggande. Science Café-kvällarna anordnades i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum och Vetenskapsfestivalen. Ett antal soppluncher med föredrag om teman som täcker vår verksamhet anordnades också. Under Göteborg stads utdelande av priset för Hållbar Utveckling i november var Älvstranden medarrangörer i ett halvdagsseminarium om Hållbara städer med inriktning mot Kvillebäcken. Även detta var välbesökt. Sedan vi öppnade Älvrummet 2008 har tillströmningen av besökare varit stor hade det totalt besökare. En viktig och vital del av diskussionen om stadsutveckling förs numera inom bloggosfären. För att vara en del av denna intressanta utveckling startade vi även vår egen blogg under året. Här skriver såväl medarbetare på Älvstranden som engagerade medborgare inlägg. Sedan vi startade bloggen har antalet unika besökare på vår hemsida ökat med 26 procent. För att sprida våra kunskaper om miljöanpassat byggande har vi en visningslägenhet i Hamnhuset. Under 2009 var denna frekvent besökt av både nationella och internationella gäster. Ca 160 studiebesöksgrupper besökte visningslägenheten eller lyssnade till föreläsningar om Hamnhuset under året. En av höjdpunkterna under året var konferensen Passivhus Norden i Eriksbergshallen i april då många studiebesök gjordes i Hamnhuset. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 21 av 24

22 Som en följd av våra erfarenheter från lågenergi- och passivhusbyggande, hjälpte vår miljöchef Staffan Bolminger under året Fastighetskontoret då de tog fram Göteborg stads program för Miljöanpassat byggande. Programmet, som antogs av Fastighetsnämnden i februari, säger bland annat att ett flerbostadshus får ha en energianvändning för uppvärmning och fastighetsel på högst 60 kwh/m 2. Programmet för miljöanpassat byggande gäller för all byggnation på mark som staden äger. Älvstranden Utvecklings ledningsgrupp har beslutat att det gäller i alla våra kommande områden. I oktober var Staffan Bolminger i Bryssel under Open Days (miljö- och energidagar för parlamentet och kommissionen) och höll föredrag om Kvillebäcken. En slutsats från den resan var att, jämfört med de exempel som visades från andra delar av Europa, har vi kommit mycket långt inom den ekologiska dimensionen. Den nationella Bygga-Bo-Dialogen avslutades under 2009, då regeringen beslöt att omfördela resurserna till Delegationen för Hållbara städer. Under 2008 var Älvstranden Utveckling dock med om att startad en lokal Bygga-Bo-Dialog i Västsverige. Arbetet i den lokala Bygga-Bo-Dialogen fortsatte under 2009 trots att den centrala dialogen avslutats. Liksom tidigare år samarbetade vi med Miljöbron. Miljöbron är en ideell förening som arbetar för att få fler miljöstudenter på praktik i regionens företag samt för att få fler företag miljöintresserade. Under året tog vi emot två praktikanter som jobbade med att definiera den hållbara staden som begrepp. Student- och examensarbeten förmedlas som föregående år genom Miljöbron. Älvstranden stödjer stiftelsen Miljöbron ekonomiskt. Älvstranden Utveckling finns representerade i flertalet referens- och styrgrupper med anknytning till miljöfrågor och hållbar utveckling. Till dessa hör bland annat: Arbetsgruppen i Göteborgs stads miljöprogram för bostadsbyggande. Styrgrupp för energieffektivt byggande i Västra Götaland. IVL:s Temakommitté för Hållbart samhällsbyggande. Miljöbrons referensgrupp. Hållbara städers energisystem, nationell samt lokal grupp. Mistras Urban Futures Bygga-Bo-Dialogen Väst Extremt väder, Göteborgs förberedelse för förändrat klimat. Arbetsgrupp för lokalt miljömål God Bebyggd Miljö. Arbetsgrupp för kommunens prioriterade mål El-effektiviteten ska öka. BRT, Buss Rapid Transport. Ekofondens styrelse. Styr- och Arbetsgrupp för Chalmers demoprojekt 3iii (initiera, implementera, innovationer) SUT Sustainable Urban Transport Älvtrafiken ( Rederiet ) Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 22 av 24

23 Det fortsatta miljöarbetet Utveckling Vi ska säkerställa att de närliggande utvecklingsprojekten även fortsättningsvis driver utvecklingen framåt. Det gäller det fortsatta arbetet i Kvillebäcken, liksom Stora Torp, Skeppsbron, Norra Masthugget och delar av Norra Älvstranden. Här ska vi se till att alla dimensionerna av hållbar utveckling finns med; att våra partners, entreprenörer, leverantörer och konsulter samverkar. Bygg Vi ska ta ett helhetsgrepp på byggandet och hela tiden ligga steget före; för att inspirera och visa att det går och för att kunna ställa krav på samarbetspartners och entreprenörer och leverantörer. Vi ska prioritera förnybara material genom att gå från betong till trä; från sten- och glasull till träull. Vi ska öka användningen av återvunna material och lära oss att återanvända både material och produkter. Energi Vi ska ha ett systemperspektiv och säkerställa en positiv utveckling inte bara för våra områden, utan för hela staden och på ett sätt som är applicerbart även utanför vår region i hela Europa. Vi ska fortsätta att prioritera energieffektivitet; att välja rätt energi och att påverka våra leverantörer av energi och av system. Trafik och transporter Vi ska fortsätta att arbeta för att utveckla kollektivtrafiken i och till våra områden. T ex genom en hållplats för stombuss 16 i Frihamnen och ökad turtäthet för Älvtrafiken, liksom att kunna erbjuda våra hyresgäster prova på kort från Västtrafik. Vi ska bygga säkra cykelparkeringar för att underlätta cykelpendling för både hyresgäster och medarbetare. Grönytor biologisk mångfald Vi ska bevara och om möjligt återskapa den biologiska mångfalden, bl a genom utökade grönområden i våra nybyggnadsprojekt. Vi ska se över möjligheterna att etablera kolonilotter i något eller några befintliga områden. Intressenter Vi ska föregå med det goda exemplet och visa att man kan gå och nå längre. På så sätt ska vi påverka beslutsfattarna att höja ribban och att fatta nödvändiga beslut för att åstadkomma förändringar och förbättringar. Internt Vi kommer att arbeta vidare med vårt miljöledningssystem att tydliggöra den röda tråden mellan våra miljöaspekter (vår miljöpåverkan), våra övergripande miljömål och strategiska inriktningar och avdelningarnas detaljerade miljömål och aktiviteter för att nå dessa samt hur uppföljning och redovisning ska ske på bästa sätt. Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 23 av 24

24 Miljö- och koldioxidredovisning 2009 Älvstranden Utveckling AB Sida 24 av 24