Svensk sjukvård i internationell jämförelse INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015

Svensk sjukvård i internationell jämförelse INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015

Svensk sjukvård i internationell jämförelse INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015

Upplysningar om innehållet Mattias Lundbäck tfn 08-452 76 86 Roger Molin tfn 08-452 77 26 Tidigare utgåvor Svensk sjukvård i internationell belysning (2005), isbn 91-7164-029-0 Svensk sjukvård i internationell jämförelse (2008), isbn 978-91-7164-363-6 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, juni 2015 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Diagram Elisabet Jonsson Tryck Linköpings Tryckeri AB Papper Skandia 2000 White 200 gr (omslag), Skandia 2000 White 130 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney. isbn 978-91-7585-075-7 2 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

Förord Den svenska hälso- och sjukvården finansieras huvudsakligen gemensamt med skatter och den omfattar hela befolkningen. Nästan en tiondel av samhällets totala resurser går till sjukvården. Det är därför av avgörande betydelse att vårdens resurser används väl och ger goda hälsoresultat. För att få ett grepp om den svenska sjukvårdens effektivitet och kvalitet behövs något att jämföra med. I denna rapport jämförs den svenska sjukvårdens prestationer med andra länders. Sverige jämförs med eu 15 exklusive Grek land, plus Norge och usa. Det handlar, vardagligt uttryckt, om huruvida den svenska sjukvården ger värde för pengarna, i en jämförelse med andra länder. Sveriges Kommuner och Landsting (skl) följer kontinuerligt den svenska sjukvårdens kvalitet och effektivitet på en rad olika sätt. År 2005 och år 2008 publicerades internationella jämförelser, med samma upplägg som i denna rapport. År 2011 publicerades en internationell jämförelse av väntetider i drygt 20 länder. Sedan år 2006 genomför skl, tillsammans med Socialstyrelsen, Öppna Jäm förelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, där landstingen i Sverige jämförs med varandra. Det finns också separata Öppna Jämförelser av olika delar av vården, exempelvis för cancervård och läkemedel. skl strävar efter att göra alla delar av sjukvården transparent och öppen för insyn. Rapporten har skrivits av Mattias Lundbäck och Roger Molin på avdelningen för ekonomi och styrning vid skl. Stockholm i juni 2015 Håkan Sörman vd, Sveriges Kommuner och Landsting Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 3

Innehåll 5 1. Svensk sjukvård står stark 6 Det är en utmaning att mäta vårdkvalitet 9 2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder 9 Sammanfattning 10 Vårdens utfall i fokus 11 Sverige toppar kvalitetsindex 12 Folkhälsofaktorer är avgörande för vissa länder 12 USA förbrukar mest Luxemburg minst i förhållande till BNP 14 Sveriges sjukvård är effektiv jämfört med andra länder 17 3. Internationella jämförelser där Sverige ingår 18 Health Consumer Powerhouse 19 The Conference Board of Canada 21 The Commonwealth Fund 23 Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för Sverige 25 Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex 26 Dödlighet vid akut hjärtinfarkt 27 Dödlighet vid stroke 27 Höftfrakturer opererade inom 48 timmar 28 Femårsöverlevnad i bröstcancer 28 Femårsöverlevnad i kolorektalcancer 29 Amputationer på grund av diabetes 30 Spädbarnsdödlighet 31 Vaccination 32 Potential years of life lost (PYLL) 33 Blodtryck och blodsocker 34 Antibiotikakonsumtion 4 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

1 KAPITEL Svensk sjukvård står stark I denna rapport jämförs hur den svenska sjukvården står sig i förhållande till vården i andra länder; EU 15 exklusive Grekland, plus Norge och USA. De är alla rika länder med förutsättningar att tillhandahålla högklassig sjukvård. Vår analys visar att den svenska vården klarar sig utmärkt i en jämförelse med dessa länder. Den toppar båda de två index vi använt, över kvalitet och över effektivitet. Även när skl år 2005 publicerade sin första internationella jämförelse var slutsatsen att den svenska sjukvården presterade väl, jämfört med andra länder. Det gällde såväl tillgång till vård som kvalitet och resultat. Samtidigt var kostnaderna för vården måttliga jämfört med andra länder, vilket uttrycktes som att den svenska sjukvården gav god valuta för pengarna. Slutsatsen byggde dels på en egen indikatorbaserad jämförelse, dels på jämförelser gjorda åren 2003 2004 av institut och forskare i Canada, Holland, Storbritannien och Frankrike. År 2008 gjorde skl en ny internationell jämförelse. Denna gång ingick även två sammanfattande index, över kvalitet och effektivitet. Slutsatsen från 2005 stod sig 2008, den svenska sjukvården hävdade sig väl internationellt. I indexet för kvalitet rankades Sverige som etta bland de 17 jämförda länderna. I det index som avsåg effektivitet placerade sig Sverige på tredje plats, med Finland på första plats och Spanien på andra. Även 2008 redovisades tre internationella jämförelser i vilka Sverige ingick. De var gjorda åren 2005 2007, dels av ett svenskt företag, dels av två olika kanadensiska institut. Likaså i dessa rankades Sverige högt, som nummer 2 av 27 länder (efter Au - stralien), som nummer 3 av 17 länder (efter Schweiz och Japan) respektive som nummer 6 av 29 länder (efter Österrike, Nederländerna, Frankrike, Schweiz och Tyskland). Urvalet av länder varierade i de olika jämförelserna, totalt ingick mer än trettio länder. Också sättet att jämföra varierade, liksom de mått på kvalitet och effektivitet som användes. I 2015 års jämförelse kvarstår slutsatsen att Sverige står starkt i de internationella jämförelser där utfallet av vården sätts i fokus. Sverige intar första platsen både i det kvalitetsindex som sammanfattar olika kvalitetsindikatorer Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 5

1. Svensk sjukvård står stark och i det effektivitetsindex, som sätter kvaliteten i relation till resursförbrukningen. Som i flera andra jämförelser kommer även övriga nordiska länderna högt, där Norge, Finland och Danmark i nämnd ordning intar tredje, fjärde och femteplatserna. Nederländerna kommer tvåa. I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i 2015 års rapport har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse). I dessa tre jämförelser, som även beaktar andra aspekter av vården än hälso - utfallet, är alltså bilden mer splittrad. Sverige står starkt också i dessa, så länge jämförelserna avser resultaten av vården. Men när jämförelserna innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, information och väntetider, hamnar Sverige som synes längre ned i totalrankingen. Det är en utmaning att mäta vårdkvalitet God hälsa är högt prioriterat för de flesta. Vår hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan våra gener, den miljö vi lever i, det samhälle vi är en del av och våra levnadsvanor. Men också hälso- och sjukvården spelar en viktig roll för hälsan i olika situationer. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården i Sverige fungerar så bra som bara är möjligt. För att värdera den svenska vårdens prestationer krävs något att jämföra med. I andra länder ställs samma fråga beträffande respektive sjukvårdssystem. Det är bakgrunden till att internationella jämförelser blivit allt vanli - gare och att de uppmuntras av exempelvis Världshälsoorganisationen (who), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (oecd) och Europeiska unionen (eu). Jämförelser är ett sätt att få vägledning om kvaliteten och effektiviteten i ett lands sjukvårdssystem. Ytterligare ett skäl för jämförelser hänger samman med att vården i Sverige, inom ramen för ett decentraliserat system med landsting och kommuner, huvudsakligen finansieras med skatter, och står för bortåt tio procent av samhällets totala resurser. Att dessa resurser används väl är viktigt för legitimiteten för detta sätt att finansiera och organisera vården. Omfattningen och komplexiteten i sjukvården gör det utmanande att mäta den samlade kvaliteten och effektiviteten i ett helt sjukvårdssystem. Och vi är medvetna om att internationella jämförelser av hela sjukvårdssystem har starka begränsningar. Samtidigt finns ingen annan väg för den som vill bilda sig en uppfattning om den svenska vårdens tillstånd jämfört med andra länder. Av det skälet görs också mängder av internationella jämförelser och organisationer som who, oecd och eu tillhandahåller statistik som underlag för granskningar. Sjukvårdssystem i olika länder har olika finansieringsformer, olika fördelning av resurser mellan vårdens olika delar och olika anställningsformer för vårdens personal. Det är dock svårt att på analytisk väg värdera olika sätt att organisera och finansiera vården och på den vägen slå fast vad som är ett bra sjukvårdssystem. Därför dominerar jämförelser där olika dimensioner av utfallet jämförs. Det handlar då om olika aspekter av hälsan i befolkningen, som medellivslängd, återstående livslängd i olika åldrar, undvikbar dödlighet, spädbarnsdödlighet och dödlighet i olika folksjukdomar. Effektivitet är ytterligare ett centralt tema vid internationella jämförelser. Den mäts oftast genom att olika aspekter av utfallet sätts i relation till kostnaderna för vården. Det fungerar som en grov uppskattning av vad man får för pengarna i olika sjukvårdssystem. 6 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

1. Svensk sjukvård står stark Ett problem vid jämförelser har länge varit tillgången till data. Sedan drygt tio år tillhandahåller dock oecd en uppsättning kvalitetsindikatorer som blivit standard. Syftet är att tillhandahålla underlag för internationella jämförelser som vägledning i olika länders reformering av sina sjukvårdssystem. Vår bedömning är att den ansats som dominerar i internationella jämförelser, att fokusera på utfallet av vården, också är den mest ändamålsenliga. Vi bedömer att, för de flesta patienter, är det ultimata testet på sjukvårdens kvalitet om vården räddar liv och skapar förutsättningar för ett fortsatt oberoende liv. Sjukvård handlar dock inte enbart om huruvida slutresultatet blir bra eller inte. Det handlar också om vårdens förmåga att under vårdprocessen skapa trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar när det gäller service, delaktighet och bemötande. Förmågan att underlätta för patienterna genom att inte ha långa väntetider är också väsentlig. Dock är det svårt att hitta internationella jämförelser av väntetider. Det finns inga internationellt överenskomna mätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljer sig mycket åt. Avsikten var att hela eu 15 skulle vara med, men vi har tvingats exkludera Grekland på grund av att data saknas. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 7

1. Svensk sjukvård står stark 8 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

2 KAPITEL En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder Vi har jämfört hur den svenska sjukvården står sig i förhållande till vården i andra länder; EU 15 exklusive Grekland, plus Norge och USA. Dessa länder är alla relativt rika, med bra förutsättningar att tillhandahålla högklassig sjukvård. Vår analys visar att den svenska vården klarar sig utmärkt vid en jämförelse. Den toppar båda de index vi använder, över kvalitet och över effektivitet. Sammanfattning Vår bedömning är att den ansats som dominerar i internationella jämförelser, att fokusera på utfallet av vården, också är den mest ändamålsenliga. Vi bedömer att för de flesta patienter, är det ultimata testet på sjukvårdens kvalitet om vården lyckas rädda livet på dem vid sjukdom eller skada. Den första goda nyheten för patienter i Sverige är att svensk sjukvård är som bäst i de delgrenar som handlar om överlevnad. Sverige toppar det kvalitetsindex vi använder och där 13 olika kvalitetsindikatorer ingår. I indexet ingår bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröstcancer och ändtarmscancer samt spädbarnsdödlighet. Vi har strävat efter att ge en bred bild av resultaten och speglar många vårdområden. Den andra goda nyheten är att den svenska sjukvården hushållar väl med sina resurser. Sverige intar förstaplatsen även i det effektivitetsindex där den samlade kvaliteten i vården sätts i relation till kostnaderna för att nå denna kvalitet. Sammantaget har alltså svensk sjukvård en stark position när den jämförs med andra länder. Sjukvård handlar dock inte bara om huruvida slutresultatet blir bra eller inte. Det handlar också om förmågan att under vårdprocessen skapa trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar om service, delaktighet och gott bemötande. Förmågan att underlätta för patienterna genom att inte ha långa väntetider är också väsentlig. Dock är det svårt att hitta internationella jämförelser av väntetider. Det finns inga internationellt överenskomna mätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljer sig mycket åt. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 9

2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder Ett problem vid jämförelser har länge varit tillgången till data. Sedan drygt tio år tillhandahåller dock oecd en uppsättning kvalitetsindikatorer som blivit standard. Syftet är att tillhandahålla underlag för internationella jämförelser som vägledning i olika länders reformering av sina sjukvårdssystem. Vårdens utfall i fokus Vad menar människor när de i dagligt tal pratar om vårdkvalitet? Förmodligen kan begreppet avse det rena botandet av sjukdomar, exempelvis överlevnad vid cancer, eller gångförmåga efter en höftledsoperation. Men det kan sannolikt också handla om vårdens bemötande, om hur trygg man känner sig under vårdprocessen och om hur länge man behöver vänta. Det vi jämför i denna rapport är inte patienternas upplevelse av vården. Detta är ett vanskligt område att mäta, men det är framför allt svårt att bedöma vilka förväntningar som patienterna har i respektive land. Vi jämför inte heller väntetider eller förekomsten av vårdköer. Detta beror inte på att skillnaderna är små det förekommer ganska omfattande variation mellan olika länder. Däremot är det svårt att jämföra väntetiderna, eftersom sätten att mäta och redovisa väntetider skiljer sig åt i olika länder. Även om merparten av de länder som ingår i vår jämförelse följer väntetider, finns ingen som helst enhetlighet i hur väntetiderna mäts och redovisas. Vi har valt 13 indikatorer på vårdens resultat från oecd Health Data 2014, who och eu. Indikatorerna är valda för att så brett som möjligt avspegla olika delar av vården. Vi använder exempelvis 30-dagarsöverlevnad efter stroke för att avspegla strokevårdens resultat och 30-dagaröverlevnad efter hjärtinfarkt för att avspegla hjärtsjukvårdens resultat. Valet av data beror dels på tillgänglighet på data, dels på sjukdomstillståndens förekomst i samhället. Cancer och hjärtkärl-sjukdomar har två indikatorer vardera. Barn- och mödrahälsovården har tre indikatorer. Diabetes och diabetesrelaterade åkommor har två indikatorer. Omsorg om multisjuka äldre har två indikatorer och den förebyggande vården har två indikatorer. Dessutom har vi valt att inkludera pyll antalet levnadsår som går förlorade på grund av att personer avlider innan 70 års ålder. Vi har tyvärr inte hittat någon bra indikator på den psykiatriska vårdens kvalitet, även om suicid i viss mån fångas upp av pyll i alla fall sådana som äger rum innan 70 års ålder. Det är viktigt att betona att det i varje jämförelse kommer att finnas faktorer som inte fångas upp av olika nyckeltal som visar hur stor andel av patienterna som tillfrisknar. I vårt fall kan de handla om kvaliteten på den palliativa vården eller vården för svårt sjuka äldre, där tillfriskande inte är ett realistiskt alternativ. Ändå kan sådana faktorer ha stor betydelse för patienternas livskvalitet. Det är likaså viktigt att man är medveten om att ett land med mediokra resultat i genomsnitt mycket väl kan ha diagnoser eller geografiska områden där resultaten är goda. Att ett land rankas lågt när man jämför oecd-data betyder inte att detta saknar goda exempel. Tyvärr har vi också tvingats utelämna Grekland ur jämförelsen, då landet saknar värden på flera av de indikatorer som ingår. Att ändå ta med landet i jämförelsen hade kunnat leda till felaktiga slutsatser om detta sjukvårdssystems kvalitet och effektivitet. 10 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder Vi har valt de indikatorer som vi menar bäst speglar vårdens resultat. Vi har däremot inte gjort någon egen bedömning av indikatorernas tillförlitlighet, i meningen hur tillförlitligt de är insamlade. Vi har tagit det faktum att de utgör indikatorer i oecd:s och who:s indikatorbibliotek som en tillräcklig kvalitetsstämpel. Sverige toppar kvalitetsindex Alla indikatorer som används i rapporten skalas om så att det bästa landet får en etta och det sämsta landet en nolla i respektive index. De övriga länderna får därefter ett värde mellan noll och ett som beräknas med linjär interpolation. Det betyder, mer vardagligt uttryckt, att den relativa positionen mellan noll och ett bestäms av vilket gränsvärde som är närmast. När vi sedan beräknar totalindex för kvalitet för länderna summerar vi bara de enskilda ländernas delindex. De olika delindexen har alltså samma vikt i totalindexet. Vi väger inte in resursförbrukningen i kvalitetsindexet, utan konstruerar i stället ett separat index över effektivitet där den uppnådda kvaliteten ställs mot ländernas resursförbrukning. Kvalitetsindexet är som nämnts uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från oecd Health Statistics 2014. Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på oecd:s webbsida. Vi har dessutom använt två indikatorer från who och en indikator på antibiotikakonsumtion från eu. Indikatorerna är följande: Tabell 1 Indikatorer Procent om inte annat anges Indikator Medel- Sveriges värde värde 1. Trettiodagarsmortalitet vid hjärtinfarkt 6,68 4,5 2. Trettiodagarsmortalitet vid ichemisk stroke 7,49 6,4 3. Andelen patienter som opereras för höftledsbrott inom 48 timmar 75,1 93,4 4. Femårsöverlevnad vid bröstcancer 84,6 84,7 5. Femårsöverlevnad vid kolorektalcancer 61,4 63,9 6. Amputation av nedre extremiteter pga komplikationer vid diabetes per 100 000 9,92 3,3 7. Neonatal mortalitet, andel av levande födda 2,25 1,7 8. DTP-vaccinering, andel av barn som är vaccinerade 96,1 98 9. Mässlingsvaccinering, andel av barn som är vaccinerade 93,1 97 10. Antalet förlorade levnadsår per 100 000 innan 70 år 3 011 2 421 11. Andel med förhöjt blodsocker 7,55 7,1 12. Andel med högt blodtryck (obehandlat) 24,1 24,5 13. Antibiotikakonsumtion (DDD per 100 000, ATC J01) 21,3 14,1 Källa: OECD, WHO och EU. Redan av den här tabellen framgår att Sverige har mycket goda resultat. Det största övertaget tycks finnas inom hjärt-kärl sjukvården och inom förebyggande vård, bland annat vaccinationer. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 11

2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder Diagram 1 Kvalitetsindex Index 1,0 0,8 0,6 Index 0,4 0,2 0,0 Index på basis av 13 kvalitetsindikatorer. Sverige Nederländerna Källa: OECD, WHO och EU. Norge Finland Tyskland Danmark Luxemburg Frankrike Italien Belgien USA Österrike Irland Storbritannien Spanien Portugal Av diagrammet framgår att Sverige i snitt uppnår bättre resultat än något annat land i jämförelsen. Vi kan också notera att de nordiska länderna generellt får goda resultat. Folkhälsofaktorer är avgörande för vissa länder När man jämför hälsoutfallet i olika länder kan det vara svårt att särskilja folkhälsofaktorer från det som sjukvården bidrar med. Vi har därför även tittat på hur tre variabler som karaktäriserar befolkningens livsstil påverkar ländernas placering. Vi har valt att korrigera för andelen rökare, andelen med fetma och andelen med hög alkoholkonsumtion. Denna korrigering ska bara ses som ett exempel på hur man kan justera utfallen för faktorer som helt eller delvis ligger utanför sjukvårdens kontroll. Några andra faktorer som kan vara svåra att fånga är de stora socioekonomiska variationer som förekommer i länder som Italien och Spanien. En fördjupad analys skulle därför även kunna väga in utbildningsnivåer och mycket annat. Detta är dock komplicerat och faller inte inom ramen för denna korta rapport. Samtliga dessa faktorer har förväntat tecken i regressionen, det vill säga att hög förekomst påverkar utfallet negativt. Överkonsumtion av alkohol är dock inte en signifikant indikator när de övriga två riskfaktorerna inkluderas. Om man tar bort den variation i kvalitetsindexet som förklaras av dessa tre folkhälsofaktorer återstår en oförklarad del. Den oförklarade variationen skulle kunna tolkas som sjukvårdssystemets kvarstående påverkan. Det visar sig då att folkhälsan påverkar några länders placering, men att Sverige ändå intar förstaplatsen i kvalitetsindexet. Se tabell 2. Storbritannien och usa klättrar några placeringar. Det kan man tolka som att dessa länder uppnår bättre resultat än man borde förvänta sig givet den ohälsosamma livsstilen där. Norge faller däremot kraftigt, vilket kan tolkas som att Norge borde kunna uppnå bättre resultat givet norrmännens hälsosamma livsstil. 12 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder Tabell 2 Länders placering i kvalitetsindex Index Sverige 0,14 Nederländerna 0,08 Finland 0,07 Storbritannien 0,03 Österrike 0,03 Frankrike 0,02 Luxemburg 0,01 Irland 0,01 USA 0,02 Tyskland 0,03 Belgien 0,03 Norge 0,05 Danmark 0,05 Spanien 0,05 Italien 0,05 Portugal 0,12 Källa: OECD, WHO och EU. Kvalitetsindex efter att effekten av tre folk hälsoindikatorer har tagits bort. Indikatorn är residualen vid en multipel regression där kvalitetsindex är beroende variabel och fetmaförekomst, alkoholkonsumtion, rökning är oberoende variabler. USA förbrukar mest Luxemburg minst i förhållande till BNP För att göra en värdering av effektiviteten i länderna sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. I denna rapport har vi valt det enkla måttet sjukvårdsutgifter per invånare i förhållande till bnp för att mäta resursåtgången i respektive sjukvårdssystem. Detta har vi gjort därför att sjukvårdens kostnader till övervägande del kan hänföras till personalkostnader. Att laborera med sammansatta index som vägs på olika sätt tillför diskussionen ganska lite när man som i det här fallet jämför länder som befinner sig på ungefär samma utvecklingsnivå. Tre länder avviker dock en del från de övriga, nämligen Luxemburg, Norge och Portugal. Portugal har en relativt låg bnp per invånare och resursförbrukningen kan därför komma att överskattas något. På motsvarande sätt har Norge och Luxemburg en mycket hög bnp per invånare och resursförbrukningen kan då komma att underskattas. Framför allt handlar skillnaden om att man i norsk och luxemburgsk sjukvård kan köpa in betydligt mer avancerad medicinsk utrustning och läkemedel för en given andel av bnp. I fallet Luxemburg är det också möjligt att man köper in vården från länder där produktionen är betydligt billigare. Detta kan vara värt att ha i åtanke när vi jämför sjukvårdssystemens effektivitet. En generell brasklapp är att det i vilket fall som helst är möjligt att skatta resursförbrukning på många olika sätt då sjukvårdssystemen är organiserade på olika sätt och ansvaret för verksamheter som vård och omsorg är avgränsat på varierande sätt i de olika länderna. De olika ländernas utgiftsandel för hälso- och sjukvård framgår av tabell 3 på sidan 14. Det är framför allt usa som avviker uppåt när det gäller resursförbrukning. Ett viktigt skäl kan vara att lönenivåerna för en del grupper inom sjukvården är högre där än i de andra länderna. Ett annat skäl kan vara att försäkringssystemet och en bristande förmåga till prioritering driver upp kostnaderna. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 13

2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder Tabell 3 Länders sjukvårdsutgifter i andel av BNP Procent Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror. Land Utgifter/BNP Belgien 10,61 Danmark 10,87 Finland 8,95 Frankrike 11,52 Irland 8,71 Italien 9,25 Luxemburg 7,29 Nederländerna 12,10 Norge 9,28 Portugal 10,23 Spanien 9,44 Storbritannien 9,23 Sverige 9,49 Tyskland 11,25 USA 17,02 Österrike 10,87 Källa: OECD Health Statistics. Sveriges sjukvård är effektiv jämfört med andra länder Ett vanligt sätt att jämföra effektiviteten är att använda ickeparametriska metoder. Tekniken bygger på att man identifierar vilka enheter i det här fallet länder som strikt dominerar andra. Man kan då antingen utgå från konstant skalavkastning eller variabel skalavkastning. I båda fallen ställer man resultatet kvalitetsindex mot resursåtgången. De länder som lyckas åstadkomma mest för en given resursåtgång bedöms som maximalt effektiva. Skälet till att man kan vilja välja den ena eller den andra metoden är att vi inte kan vara säkra på att sjukvårdsinsatser ger lika bra utdelning alldeles oavsett hur mycket som redan används till sjukvård. I ett land där man spenderar två procent av bnp på sjukvård kommer ytterligare en procentenhet att få större betydelse än i ett land som redan använder tio procentenheter. När skillnaderna mellan länderna blir stora kan det vara lämpligt att öppna för möjligheten att avkastningen är avtagande. Därför kan man göra antagandet om variabel skalavkastning. Om vi lägger på restriktionen att skalavkastningen ska vara konstant hamnar Sverige i topp, då Sverige har den största kvoten mellan kvalitetsindex och sjukvårdsutgifter/bnp. Detta förändras inte påtagligt om vi sedan tillåter variabel skalavkastning. 14 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder Diagram 2 Effektivitetsindex Index 1,0 0,8 0,6 Index 0,4 0,2 0,0 Sverige Luxemburg Finland Norge Italien Nederländerna Irland Storbritannien Danmark Belgien Tyskland Spanien Frankrike Österrike Portugal USA Index baserat på kvalitet i förhållande till utgifter (kvot) under antagande om konstant skalavkastning. Källa: OECD, WHO och EU. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 15

2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder 16 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

3 KAPITEL Internationella jämförelser där Sverige ingår I detta avsnitt beskrivs resultaten från tre internationella jämförelser gjorda av andra organisationer och där Sverige ingår. Urvalet av länder varierar i dessa undersökningar, liksom fokusområden och metoder. Det är dock tre breda jämförelser som värderar olika aspekter på kvalitet i de ingående ländernas sjuk - vårdssystem. I samtliga fall hamnar Sverige högt upp, men placeringen beror på vilka kvalitetsaspekter som ingår och vilka aspekter som värderas högst. Två av dessa tre undersökningar fanns också med i skl:s rapport från 2008; Health Consumer Powerhouse och The Conference Board of Canada. År 2008 ingick också en jämförelse från The Fraser Institute, men den har inte uppdaterats och ingår därför inte nu. Däremot har Sverige inkluderats i en internationell jämförelse som genomförs av The Commonwealth Fund och den ingår därför här. Vi bedömer att dessa tre undersökningar tillhör de mest tongivande och representerar försök att ranka kvalitet i olika sjukvårdssystem. Dataunderlaget och urvalet av indikatorer skiljer sig åt mellan undersökningarna och det kan ge oss en bild av hur indikatorurval påverkar Sveriges placering. Det är från början nödvändigt att klargöra att man kan avse olika saker med vårdkvalitet. Patienter som visserligen blir friska av vården kan ändå vara missnöjda med vårdprocessen. Och patienter som vården inte lyckas bota kan mycket väl vara nöjda med bemötandet och andra aspekter. Insikten om att patientnöjdhet är något helt annat än behandlingsresultat är viktig att ta till sig. Många aspekter av vården mäts bäst genom enkäter eller med andra subjektiva mått. Men det finns ingen garanti för att ett land som har stor andel nöjda patienter även har ett bra behandlingsresultat. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 17

3. Internationella jämförelser där Sverige ingår Health Consumer Powerhouse Det ursprungligen svenska företaget Health Consumer Powerhouse (hcp) inledde sin verksamhet med att 2004 jämföra de svenska landstingen avseende ett antal kvalitetsindikatorer. År 2005 gav hcp ut den första internationella jämförelsen med ett dussintal länder och 20 indikatorer. Jämförelserna har därefter successivt byggts ut och omfattar i 2014 års index 30 länder; eu:s 28 medlemsländer, samt Norge och Schweiz. Antalet variabler uppgår numera till 48 stycken på sex delområden: 1. Patienträttigheter och information. 2. Tillgänglighet. 3. Medicinska resultat. 4. Sjukvårdssystemets generositet. 5. Prevention. 6. Läkemedel. hcp betonar att rankingen görs ur ett vårdkonsumentperspektiv. Det är alltså inte en renodlad bedömning av vårdkvalitet, till exempel överlevnad vid hjärtinfarkt, även om också utfallsindikatorer ingår som en del i indexet. HCP:s Indikatorer Nedan listas de olika indikatorer som ingår inom respektive delområde. Patientens rättigheter och information: 12 indikatorer. Finns patienträttighetslag; patientorganisationernas medverkan i beslutsfattandet; förekomst av patientförsäkring; rätt till second opinion; åtkomst av egen journal; tillgång till information om läkare; täckning av datajournaler i primärvården; går det att få vård i utlandet betald; katalog över utförare med kvalitetsranking; använder primärvårdsmottagningarna elektroniska journaler; kan patienterna boka tid elektroniskt; används e-recept. Tillgänglighet: 5 indikatorer. Besök hos familjeläkare samma dag; direkt åtgång till specialistvård utan remiss; större elektiva operationer; väntetid till vissa icke-akuta operationer; strålning och kemoterapi vid cancer; MRI-undersökning inom en vecka; väntetid på akutmottagning. Medicinska resultat: 8 indikatorer. Dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom; dödlighet på grund av stroke; dödlighet hos nyfödda; femårsöverlevnad vid cancer; undvikbar död (potentiellt antal förlorade levnadsår per 100 000 innevånare); MRSA-infektioner; antal aborter; förekomst av depression. Sjukvårdssystemets generositet: 8 indikatorer. Offentliga sjukvårdsutgifter som andel av totala utgifter; kataraktoperationer per 100 000 invånare; njurtransplantationer per miljon invånare; ingår tandvård i den offentliga vården; förekommer det mutor; antal platser i äldreboenden per 100 000; andel dialys som utförs i hemmet; andel kejsarsnitt. Prevention: 7 indikatorer. Vaccinationstäckning för barn; blodtryck; rökprevention; alkoholkonsumtion; antal timmar fysisk aktivitet i grundskolan; HPV-vaccination; dödsfall i trafiken. Läkemedel: 7 indikatorer. Subventionsgrad; lekmannaanpassad farmakopé; tid för introducering av nya cancerläkemedel; åtkomst till nya läkemedel; användning av läkemedel mot artrit; användning av metformin; användning av antibiotika (mindre är bättre). För var och en av de 48 indikatorerna anges poäng i en tregradig skala: Tre poäng: Bra utfall. Två poäng: Utfall som varken är bra eller dåligt. En poäng: Dåligt utfall. I det totalindex som skapats utifrån de olika delområdena har dessa tilldelats vikter enligt tabell 4. 18 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

3. Internationella jämförelser där Sverige ingår Tabell 4 Delområden och relativ vikt Procent Område Relativ vikt Patientens rättigheter och information 15 Tillgänglighet 22,5 Medicinska resultat 25 Sjukvårdssystemets generositet 15 Prevention 12,5 Läkemedel 10 Källa: Health Consumer Powerhouse. Sverige får högsta poäng i två kategorier; sjukvårdssystemets generositet och prevention. Även när det gäller medicinska resultat tillhör Sverige de bästa, liksom när det gäller användningen av läkemedel. När det gäller patienternas rättigheter och information får Sverige ett betyg strax över medel. Däremot får Sverige ett mycket lågt betyg i kategorin tillgänglighet. I totalindexet hamnar Sverige på en trettonde plats av de trettio länderna. Detta är något sämre än i förra årets rapport där Sverige fick 12 plats och i 2012 års rapport där Sverige hamnade på plats sex. Kategorin medicinska resultat, där Sverige tidigare erhållit högsta poäng, har ändrats de två senaste åren. hcp har för de två av de största sjukdomsgrupperna valt minskningstakten för dödsfall på grund av stroke och hjärt-kärlsjukdom. Detta är ett relativt mått som inte tar hänsyn till redan uppnådda resultat. Tidigare användes indikatorer som speglade den absoluta nivån. Att Sverige inte får högsta möjliga poäng avseende medicinska resultat beror dock i huvudsak på att Sverige har höga aborttal. Förutan denna indikator, som kan diskuteras, skulle Sverige hamna i topp. Tveklöst går det att påverka abortfrekvensen med bättre sexualupplysning i skolor och preventivmedelsrådgivning. Men det förefaller inte troligt att dessa insatser fungerar dåligt i Sverige om man jämför med länder som Slovenien och Montenegro, som får toppresultat tack vare låg abortfrekvens. Sannolikt är det helt andra faktorer som styr statistiken utom hälso- och sjukvårdssystemets kontroll. hcp producerar ett omfattande index med många olika dimensioner. Det är dock inte ett index enbart för sjukvårdens kvalitet. Själva poängterar man att indexet mäter hur bra sjukvården är ur sjukvårdskonsumenternas perspektiv. Och då är inte själva vårdresultat, exempelvis i termer av överlevnad, den enda eller ens den viktigaste faktorn. The Conference Board of Canada The Conference Board of Canada (cbc) är en oberoende nonprofit-organisation, som arbetar med uppdrag från såväl offentlig som privat sektor. cbc vill skapa ökad kunskap om ekonomiska utvecklingstendenser, policyutveckling inom olika områden samt organisationsutveckling. cbc publicerade 2004 en jämförelse där sjukvården i 24 länder rankades utifrån 24 indikatorer. Schweiz rankades där som etta och Sverige som tvåa. Tre år senare hade Sverige fallit till tredje plats, samtidigt som antalet länder minskat till 17. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 19

3. Internationella jämförelser där Sverige ingår I förra årets jämförelse (2014) hamnar Sverige på en sjätte plats totalt sett, med betyget B. I de två första rapporterna hade Sverige betyget A. Lägsta betyget är D. Rapporten omfattar även den här gången 17 länder. Indikatorerna har ändrats genom att livslängden inte längre delas upp i män och kvinnors livslängd. I stället har indikatorn Egenrapporterad hälsostatus tillkommit. Nedan visas Sveriges resultat på de olika delindikatorerna. A är bäst och D är sämst. Tabell 5 Rapportkort över hälsoindikatorer Betyg A D The Conference Board betygsätter länderna. För- Egen- För- Död- Död- Död- Död- Dödväntad rappor- tida lighet i lighet i lighet i lighet i lighet i livslängd terad dödlig- cancer hjärt- o sjukdomar dia- muskulohälso- het kärl- i andnings- betes skeletala status sjukdom systemet sjukdomar Australien B A A A A A B C Belgien C A B B C D A B Canada B A A C A B C C Danmark D A B D C C B D Finland C B B A D A A B Frankrike B B B B A A A C Tyskland C B A B D A B A Irland C A B C D D B D Italien A B A B B A C B Japan A D A A A C A A Nederländerna B A A D B C B C Norge B A A B B C A B Schweiz A A A A B A A C Storbritannien C A B C C D A D Sverige B A A A C A B B USA D A D B C C C C Österrike C A B B D A D A Tabell 6 Sveriges betyg av hälsoindikatorer Betyg A D Indikator Livslängd Egenrapporterad hälsostatus För tidig död Dödlighet i cancer Dödlighet för hjärt-kärlsjukdomar Dödlighet i diabetes Dödlighet för sjukdomar i andningssystemet Dödlighet för muskulo-skeletala sjukdomar Dödlighet i psykiska sjukdomar Spädbarnsdödlighet Dödlighet pga. felbehandling i sjukvården Källa: Conference Board of Canada, 2014. Sveriges betyg (A D) B A A A C B A B C A C 20 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

3. Internationella jämförelser där Sverige ingår The Conference Board of Canada har följt de olika länder man jämför över tid och publicerar i den senaste rapporten en graf över utvecklingen sedan 1960- talet fram till idag. Finland, Norge och Sverige finns alla i kategori B. Både Norge och Sverige har tidigare funnits i kategori A, men finns nu i kategori B. Finland har gått åt motsatt håll, från D respektive C till B. Danmark har fallit från B till C och nu senast D. Tabell 7 Olika länders placeringar från 1960-talet Betyg A D 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet Australien C C C B B Belgien D D D D C Canada B B B B B Danmark B B C D D Finland D D C C B Frankrike D C C C B Tyskland D D C C B Irland C D D D C Italien C B C C B Japan C B A A A Nederländerna B A B C C Norge A A B B B Schweiz C B B B A Storbritannien C C D D D Sverige A A A A B USA C C C D D Österrike D D C C C Källa: Conference Board of Canada, 2014. The Commonwealth Fund The Commonwealth Fund är en privat stiftelse i usa som har till syfte att förbättra hälso- och sjukvården. Den gör löpande jämförelser mellan olika amerikanska delstater, men även internationella utblickar. Sverige var ursprungligen inte ett av de länder som ingick, men har inkluderats i 2014 års jämförelse. Sverige rankas totalt som trea av de 11 ingående länderna. När det gäller vårdkvalitet får Sverige näst högst poäng av länderna. När det handlar om tillgänglighet är Sverige däremot fyra från botten. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 21

3. Internationella jämförelser där Sverige ingår Tabell 8 Olika länders placeringar enligt fem olika dimensioner Rangordning Övergrip- Cana- Frank- Tysk- Neder- Nya Nor- Sve- Schwe- Storbri- USA Österda rike land länderna Zeeland ge rige iz tannien rike ande rang 10 9 5 5 7 7 3 2 1 11 4 Vårdkvalitet 9 8 7 5 4 11 10 3 1 5 2 Effektivitet 7 9 6 5 2 11 10 8 1 3 4 Säkerhet 10 2 6 7 9 11 5 4 1 7 3 Koordinering 8 9 10 5 2 7 11 3 1 6 4 Patientfokus 8 10 7 3 6 11 9 2 1 4 5 Tillgänglighet 9 11 2 4 7 6 4 2 1 9 8 Kostnad 5 10 4 8 6 3 1 7 1 11 9 Tid (köer) 11 10 4 2 7 8 9 1 3 5 6 Effektivitet 10 8 9 7 3 4 2 6 1 11 4 Jämlikhet 9 7 4 8 10 6 1 2 2 11 5 Folkhälsa 8 1 7 5 9 6 2 3 10 11 4 Källa: The Commonwealth Fund, 2014. Rapporten omfattar 80 indikatorer som är grupperade i fem olika dimensioner: kvalitet, tillgänglighet, effektivitet, jämlikhet och folkhälsa (healthy lives). Indikatorerna hämtas till största delen från Commonwealth Funds enkätundersökningar som riktar sig till multisjuka patienter, primärvårdsläkare och befolkningen i allmänhet. Dessutom används indikatorer från who och oecd när det gäller utfall och kostnader. För att väga samman indikatorerna använder Commonwealth Fund rangordningen för länderna. Detta liknar den metodologi som vi använder i den här rapporten, med skillnaden att vi även tar hänsyn till skillnaderna i indikatorernas värden. Om land A har 5 procent dödlighet i hjärtinfarkt, land B 4,5 procent och land C 3,5 procent kommer länderna i Commonwealth Funds rapport att få poängen: A=3, B=2 och C=1. I den här rapporten skulle motsvarande siffror i stället bli A=0, B=0,33, C=1, då vi även väger in hur mycket i absoluta tal som länderna avviker från varandra. Båda metoderna torde i genomsnitt ge ungefär samma slutresultat, fast med omvänd ordning. Alla indikatorer, utom de för folkhälsan, utgår från enkäter och därmed från patienternas, personalens eller befolkningens subjektiva upplevelser. Detta skiljer Commonwealths undersökning från de övriga. Att använda subjektiva uppfattningar som grund för att skatta objektiva förhållanden är vanskligt. Det är svårt att fånga patienternas förväntningar och svaren som ges beror förstås också på vad invånarna förväntar sig. 22 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

3. Internationella jämförelser där Sverige ingår Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för Sverige Conference Boards mätning är den som är snävast i meningen att den endast ser till utfallet inte till faktorer som väntetider och jämlikhet. Dock finns även i denna mätning en subjektiv faktor: egenupplevd hälsa. Health Consumer Powerhouse tillämpar explicit ett vårdkonsumentperspektiv. Det innebär att man inte bara tar hänsyn till hur väl sjukvården lyckas bota sjukdomar, utan också vilka rättigheter som patienterna har och hur de behandlas som kunder i systemet. The Commonwealth Fund har ett renodlat subjektivt perspektiv. De olika undersökningarna mäter olika kvalitetsaspekter och det påverkar resultatet av de olika jämförelserna. I Health Consumer Powerhouses mätning hamnar Sverige på plats tretton av 30 länder. I Conference Boards mätning hamnar Sverige på sjätte plats av 17 länder. I The Commonwealth Funds undersökning hamnar Sverige på tredje plats av elva ingående länder. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 23

3. Internationella jämförelser där Sverige ingår 24 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex I samtliga fall används senast tillgängliga år. Det kan innebära att det skiljer ett eller maximalt två år mellan mättidpunkterna. Dessa skillnader bör normalt inte ha något större betydelse för rangordningen. De olika ländernas poäng på respektive delområde framgår av tabell 9. Värdena är avrundade. Tabell 9 Olika länders poäng på respektive delområde* Index Land 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Hjärt- Stroke Höftleds- Bröst- Kolorektal- Dia- Neonatal MPC- Mässl.- Förlorade Blod- Blod- Antiinfarkt brott cancer cancer betes mortalitet vaccin. vaccin. levn.år socker tryck bio. Belgien 0,38 0,49 0,66 0,55 0,98 0,20 0,67 0,73 1,00 0,51 0,52 0,63 0,00 Danmark 1,00 1,00 0,98 0,18 0,10 0,00 0,41 0,59 0,69 0,75 0,61 0,61 0,72 Finland 0,32 0,80 0,81 0,66 0,91 0,82 0,96 0,95 0,94 0,57 0,44 0,04 0,56 Frankrike 0,46 0,33 0,66 0,50 0,68 0,74 0,59 0,59 1,00 0,56 0,89 0,49 0,00 Irland 0,36 0,12 0,80 0,00 0,40 0,94 0,56 0,77 0,81 0,72 0,67 0,12 0,37 Italien 0,53 0,64 0,00 0,50 0,68 0,82 0,74 0,64 0,88 0,91 0,65 0,35 0,12 Luxemburg 0,02 0,00 0,66 0,50 0,68 1,00 0,85 0,86 1,00 1,00 0,44 0,45 0,10 Nederländerna 0,36 0,48 1,00 0,66 0,82 0,35 0,52 0,91 0,88 0,85 1,00 0,45 1,00 Norge 0,75 0,82 0,66 0,68 0,82 0,64 1,00 0,77 0,69 0,91 0,30 0,11 0,70 Portugal 0,08 0,03 0,17 0,26 0,37 0,39 0,67 1,00 0,94 0,58 0,74 0,00 0,39 Spanien 0,07 0,08 0,11 0,50 0,68 0,59 0,70 0,86 0,81 0,90 0,17 0,47 0,48 Storbritannien 0,19 0,05 0,89 0,18 0,00 0,86 0,41 0,86 0,81 0,59 0,71 0,43 0,53 Sverige 0,75 0,65 0,97 0,84 0,92 0,97 0,85 0,95 0,94 0,96 0,66 0,36 0,85 Tyskland 0,00 0,61 0,85 0,55 0,96 0,05 0,67 0,95 0,81 0,73 0,50 0,25 0,81 USA 0,58 0,97 0,66 1,00 1,00 0,13 0,00 0,68 0,69 0,00 0,00 1,00 0,46 Österrike 0,20 0,71 0,66 0,44 0,86 0,57 0,63 0,00 0,00 0,74 0,87 0,37 0,86 *Delområdena presenteras utförligare i tabell 1 på sidan 11. Källa: OECD, WHO och EU. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 25

Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex Dödlighet vid akut hjärtinfarkt Denna indikator representerar vanlig sjukdom och därmed ett stort antal patienter. Indikatorn kommer från oecd Health Statistics och avser patienter över 45 år som inkommer levande till sjukhus. Danmark är det land som har den lägsta dödligheten. Därefter kommer Norge och Sverige på delad andra plats. Tabell 10 Olika länders indikator för dödlighet i akut hjärtinfarkt Procent Land 2010 2011 Andel avlidna i hjärtinfarkt inom 30 dagar. Avser patienter som inkommit levande till sjukhus. Siffrorna är åldersstandardiserade. Danmark 3,3 3 Finland 7,6 7 Frankrike 6,2.. Irland 7,5 6,8 Italien 5,8 5,8 Luxemburg 6,9 8,8 Nederländerna 6,8.. Norge 4,1 4,5 Portugal.. 8,4 Spanien 8,8 8,5 Storbritannien 8,4 7,8 Sverige 4,8 4,5 Tyskland 9,6 8,9 USA 5,5.. Österrike 8,5 7,7 Källa: OECD Health Statistics 2014. Dödlighet vid stroke Indikatorn representerar en vanlig och allvarlig sjukdom och är en vanlig orsak till inläggning på sjukhus.. Måttet kommer från oecd Health Statistics och avser patienter över 45 år som inkommer levande till sjukhus. Sverige hamnar här på femte plats, efter Danmark, Norge, Finland och Österrike. Tabell 11 Olika länders indikator för dödlighet i stroke Procent Land 2010 2011 Andel avlidna inom 30 dagar i ischemisk stroke. Avser patienter som inkommit levande till sjukhus. Siffrorna är åldersstandardiserade. Danmark 3,9 4,1 Finland 5,5 5,4 Frankrike 8,5.. Irland 11,1 9,9 Italien 6,5 6,5 Luxemburg 10,1 10,7 Nederländerna 7,5.. Norge 5,5 5,3 Portugal.. 10,5 Spanien 10,5 10,2 Storbritannien 11,7 10,4 Sverige 6,6 6,4 Tyskland 6,9 6,7 USA 4,3.. Österrike 6,1 6 Källa: OECD Health Statistics 2014. 26 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex Höftfrakturer opererade inom 48 timmar Indikatorn syftar till att ge en bild av hur väl samverkan mellan äldreomsorg och sjukvård fungerar, liksom hur väl sjukvården förmår att samordna insatser där flera aktörer är involverade. Det är önskvärt att väntetiden till operation hålls så kort som möjligt för att man ska kunna uppnå ett bra resultat. Sverige har här det tredje bästa resultatet, efter Nederländerna och Danmark. Variationen är som synes mycket stor mellan de olika länderna. Tabell 12 Olika länders indikator för opererade höftfrakturer inom 48 timmar Procent Land 2010 2011 Danmark 93,3 94 Finland 82,7 84,2 Tyskland 85,6 86,2 Irland 81,6 83,2 Italien 34,2 36,8 Nederländerna 95,1.. Portugal.. 46,6 Spanien 41,8 43,2 Sverige 91,2 93,4 Storbritannien 86,4 88,4 Källa: OECD Health Statistics 2014. Andel av patienter med höftledsbrott som opereras inom 48 timmar från ankomst till sjukhus. Patienter äldre än 65 år. Siffrorna är ej åldersstandardiserade. Femårsöverlevnad i bröstcancer Indikatorn syftar till att ge en bild av hur bra vården av en av de vanligaste cancerformerna fungerar. Tidig upptäckt ger bättre resultat och valet av femårsöverlevnad speglar därför både det preventiva arbetets kvalitet och själva vårdens effektivitet. Måttet är åldersstandardiserat och avser åldersgruppen 15 till 99 år. usa har bäst resultat, följt av Sverige och Finland. Tabell 13 Olika länders indikator för femårsöverlevnad i bröstcancer Procent Land 2004 2009 2005 2010 2006 2011 2007 2012 Belgien 84,8 85.... Danmark 82 81,2 82.. Finland 87,4 85,9.... Irland 80 80,5.... Nederländerna 84,4 85,8 85,9.. Norge 86,5 86 86,1.. Portugal 82,5 82,6.... Storbritannien 80,8 81,9 80,7 82 Sverige 86 85,9 86,3 87,4 Tyskland 85...... USA 88,7...... Österrike 80,9 82,7 84,5 84,1 Källa: OECD Health Statistics 2014. Femårsöverlevnad i bröstcancer. Avser åldersgruppen 15 99 och endast kvinnor. Siffrorna är åldersstandardiserade. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 27

Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex Femårsöverlevnad i kolorektalcancer Indikatorn syftar till att ge en bild av hur bra vården av en av de vanligaste cancerformerna fungerar. Tidig upptäckt ger bättre resultat och valet av femårsöverlevnad speglar därför både det preventiva arbetets kvalitet och själva vårdens effektivitet. Måttet är åldersstandardiserat och avser åldersgruppen 15 till 99 år. Sverige befinner sig bland de bästa länderna det är framför allt Storbritannien, Danmark, Portugal och Irland som har sämre resultat bland de länder som redovisar indikatorn. Tabell 14 Olika länders indikator för femårsöverlevnad i kolorektalcancer Procent Land 2004 2009 2005 2010 2006 2011 2007 2012 Femårsöverlevnad i kolorectalcancer. Avser åldersgruppen 15 99. Siffrorna är åldersstandardiserade. Belgien 63,5 64,5.... Danmark 55,5...... Finland 63,2 63,8.... Irland 57,1 58,6.... Nederländerna 60,9 62 62,9.. Norge 63,1 62,3 62,9.. Portugal 57,2 58,3.... Storbritannien 53 53,2 54 54,5 Sverige 60,7 61,7 63,1 63,9 Tyskland 64,3...... USA 64,7...... Österrike 62,8 62,1 62,6 63,3 Källa: OECD Health Statistics 2014. 28 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015

Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex Amputationer på grund av diabetes Med en god öppenvård och kontinuerlig uppföljning bör blodsockernivån kunna hållas inom acceptabla ramar. Om bensår ändå uppstår på grund av diabetes finns i dag metoder för att undvika kallbrand. Att man behöver tillgripa amputation är därför ett misslyckande för den förebyggande vården av patienter med diabetes. Måttet gäller patienter per 100000 invånare över 15 år och är åldersstandardiserat. Sverige ligger här på andra plats, strax efter Luxemburg. Tabell 15 Olika länders indikator för amputationer på grund av diabetes Procent Land 2009 2010 2011 Belgien 15,9.... Danmark 19,2.... Finland 6,5 6,5 5,8 Frankrike.. 7,4 7,1 Irland 4,9 5,2 3,8 Italien 5,7 5,9 5,7 Luxemburg 4,6 7,0 2,8 Nederländerna 11,6 13,5.. Norge 9,3 7,8 8,7 Portugal.... 12,8 Spanien 10,6 9,7 9,6 Storbritannien 5,3 5,3 5,1 Sverige 3,6 3,2 3,3 Tyskland 20,6.. 18,4 USA.. 17,1.. Österrike 3,6 3,2 3,3 Amputation av nedre extremiteter på grund av diabetes per 100 000 invånare. Avser åldersgruppen 15 99 år. Siffrorna är åldersstandardiserade. Källa: OECD Health Statistics 2014. Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015 29

Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex Spädbarnsdödlighet Detta är en vanligt förekommande indikator. Vi har valt andelen spädbarn som avlider inom 28 dagar från födseln. Indikatorn avspeglar kvaliteten i mödrahälsovård och vid förlossning. Sverige ligger här på delad tredje plats, efter Norge och Finland. Tabell 16 Olika länders indikator för spädbarnsdödlighet Procent Land 2010 2011 2012 Neonatal mortalitet. Dödsfall före 28 dagars ålder per 1 000 levande födda. Belgien 2,2.... Danmark 2,6 2,8 2,9 Finland 1,5 1,6 1,4 Frankrike 2,5 2,3 2,4 Grekland 2,5 2,2 1,9 Irland 2,6 2,5.. Italien 2,2 2 2 Luxemburg 2,2 2,8 1,7 Nederländerna 2,8 2,7 2,6 Norge 1,6 1,4 1,3 Portugal 1,7 2,4 2,2 Spanien 2,1 2,1 2,1 Storbritannien 2,9 3 2,9 Sverige 1,6 1,4 1,7 Tyskland 2,3 2,4 2,2 USA 4,1 4.. Österrike 2,7 2,4 2,3 Källa: OECD Health Statistics 2014. 30 Svensk sjukvård i internationell jämförelse internationell jämförelse 2015