Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret



Relevanta dokument
Kursplan för Matematik

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Matematik Uppnående mål för år 6

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Södervångskolans mål i matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Förslag den 25 september Matematik

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Broskolans röda tråd i Matematik

Lokal planering i matematik

Kursplan Grundläggande matematik

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lokala mål i matematik

ARBETSPLAN MATEMATIK

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Sammanfattningar Matematikboken X

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Extramaterial till Start Matematik

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Pedagogisk planering i matematik

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Matematikutvecklingsschema

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Ma7-Åsa: Procent och bråk

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Transkript:

Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder enheter för tid, skriva datum på olika sätt och göra enkla beräkningar med tid läsa av diagram mäta och jämföra längder samt beräkna omkretsen av månghörningar förstå skillnaden mellan en spetsig, en trubbig och en rät vinkel olika enheter för längd, volym och vikt samt göra enhetsomvandlingar Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform, förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler, kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare, ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster, kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor, kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. ( ur skolverket, kursplaner och betygskriterier 200)

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 1 000 000 växla mellan bråkform och decimalform samt mellan bråkform och procentform räkna med procent i enkla uppgifter använda överslagsräkning samt förstå hur öresavrundning i affären fungerar mäta och beräkna vinklar med hjälp av gradskiva beräkna arean av trianglar rita frekvenstabeller och stolpdiagram Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret hur vårt talsystem är uppbyggt använda de fyra räknesätten avrunda tal och utföra överslagsräkning räkna med decimaltal, bråktal och procent utföra beräkningar med tid, sträcka och hastighet rita olika slags diagram göra en frekvenstabell beräkna medelvärde och median göra omvandlingar mellan enheter för längd, vikt och volym räkna med skala räkna omkrets och area av vanliga geometriska figurer mäta och rita vinklar teckna och tolka uttryck som innehåller variabler lösa enkla ekvationer Godkänd Betygskriterier år 8 kunna räkna med heltal, decimaltal och bråktal. kunna lösa matematiska problem från sin egen vardag. behärska överslagräkning med de fyra räknesätten för att kunna bedöma om ett svar är rimligt. kunna mäta längd, bredd och höjd samt omkrets, area och volym på våra enklaste figurer t.ex. kvadrater, rektanglar, cirklar och rätblock. vara väl förtrogen med egenskaperna hos våra vanligaste geometriska figurer t.ex. kvadrater, rektanglar och cirklar. kunna mäta vinklar med gradskiva. kunna förstå olika skalor.

kunna förstå och läsa det vanligaste diagramtyperna som t.ex. stapel- och linjediagram. kunna förstå och avläsa tabeller av olika slag. kunna lösa 1:a gradsekvationer kunna förstå och använda enkla formler med t.ex. en fast och en rörlig kostnad. Väl godkänd Eleven kan bedöma själv om man ska räkna i huvudet, med algoritm eller miniräknare när man får en uppgift att lösa. kritiskt granska artiklar t.ex. i tidningar som innehåller tabeller och/eller diagram. vid behov göra ett antagande och teckna egna ekvationer vid problemlösning. göra skalenliga ritningar med hjälp av måttuppgifter. Mycket väl godkänd Eleven kan väl lösa avancerade uppgifter utan någon handledning. komma på en lösningsmetod för uppgiften lösa uppgiften med den valda metoden redovisa sin lösning väl bedöma om svaret verkar rimligt väl förstå andra lösningsmetoder Betygskriterier år 9 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret är desamma som betygskriterierna för betyget Godkänd Godkänd ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning. Inom denna ram skall eleven ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform, ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel,

kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader, kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor, kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram, kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer, kunna tolka och använda enkla formler, lösa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. Väl godkänd Eleven använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem. följer och förstår matematiska resonemang. gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar, med logiska resonemang, sitt arbete såväl muntligt som skriftligt. använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt. Kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden. Mycket väl godkänd Eleven formulerar och löser olika typer av problem samt jämför och värderar olika metoders för- och nackdelar. visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen. utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt matematiskt språk. tar del av andras argument och framför, utifrån dessa, egna matematiskt grundade idéer. reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv.