ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VA-plan VA-översikt och VA-policy - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6
UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET? Utställningsutlåtandena är bilagor till antagandebeslutet av översiktsplanen. Syftet är att beskriva hur utställningen har gått till, redogöra för synpunkter som inkommit och förklara ändringar som gjorts med anledning av inkomna synpunkter. Detta görs per tematiskt tillägg, varför varje del av ÖP 2025 har sitt eget utställningsutlåtande. Sammanlagt blir det sex utställningsutlåtanden. I dessa redovisas en sammanfattning av de synpunkter som har kommit in med kommunens kommentarer. Hur utställningen ska se ut och genomföras regleras i plan- och bygglagen. I plan- och bygglagen (2010:900) kap 3 står det: 17 Efter utställningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till. 18 Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. Västerviks kommuns bedömning är att de inkomna synpunkterna från utställningstiden inte förändrar översiktsplanen i sådan omfattning att en ny utställning behövs. Bakgrund (utställningen hur har den gått till?) Översiktsplanen har varit utställd för granskning under perioden 11 juni 2012 till den 31 augusti 2012. Det tematiska tillägget Vindbruksplanen hade en förlängd utställningstid till den 16 oktober 2012. Allmänheten, intresseorganisationer och myndigheter hade under utställningstiden möjlighet att komma med skriftliga synpunkter på kommunens förslag på översiktsplan. Under hela utställningstiden fanns allt utställningsmaterial på kommunens hemsida www.vastervik.se, på kommunhuset, på biblioteken, på bokbussen samt i affärerna i Totebo och Blankaholm samt Handelsträdgården i Hjorted. Annonsering om utställningen gjordes i Västervikstidningen samt på kommunens hemsida. Utställningsmaterialet har bestått av: - Huvuddokumentet - Konsekvensbeskrivning av huvuddokument - Samrådsredogörelse Huvuddokumentet - Bebyggelse på landsbygd - Samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutveckling - Bilaga 1 samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutvecklingsområden - Bilaga 2 samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutvecklingsområden - Strategi för klimatanpassning - Bilaga 1 Strategi för klimatanpassning - Bilaga 2 Strategi för klimatanpassning - Samrådsredogörelse Strategi för klimatanpassning - Trafikstrategi - Samrådsredogörelse Trafikstrategi - VA-plan - Bilagor VA-översikt - Samrådsredogörelse VA-översikts och VA-policy - Vindbruksplan - Samrådsredogörelse Vindbruksplan 2
Efter utställningen så har arbetsgrupper uppdelade per tematiskt tillägg arbetat med att gå igenom samtliga yttranden och göra avvägningar. Gruppledarna med samhällsbyggnadschefen har stämt av med styrgruppen bestående av KS som då har haft möjlighet att komma med yttranden. Större förändringar som föranletts av utställningen - Flera av kommunens mål och ställningstanden i Huvuddokumentet har spetsats till. - Ett par LIS-områden har tillkommit. Utställningssynpunkterna De synpunkter som framförts samrådet redovisas i sammanfattande form i detta utställningsutlåtande. Då har bara det som direkt angår översiktsplanen tagits med. Alla skriftliga utställningssynpunkter finns i sin helhet registrerade hos kommunen. Länsstyrelsens synpunkter med kommunens kommentarer för samtliga tematiska tillägg finns dessutom samlade i granskningsyttrandet. 3
Utställningsutlåtande VA-policy/VA-översikt Avsändare STATLIGA, REGIONALA UTOMKOMMUNALA MYNDIGHETER OCH ORGAN Länsstyrelsen 2012-08-31 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2012-08-13 Åtvidabergs kommun 2012-08-15 KOMMUNALA PARTIER OCH ORGAN Miljö- och byggnadsnämnden 2012-08-30 BOLAG OCH FÖRENINGAR MEDBORGARE 4
Utställningssynpunkter med kommentarer Allmänt och övergripande...6 Dricksvatten...9 Radon...11 Övrigt...11 5
Allmänt och övergripande Miljö- och byggnadsnämnden Se ursprungligt yttrande: Miljö- och byggnadsnämndens yttrande till samrådsupplagan (20120220 32): Den framtagna översikten är ett bra grunddokument för det fortsatta arbetet. 1. Noteras Nämnden ser arbetet med framtagandet av utvecklingsplanerna som mycket angeläget och förutsätter att dessa tas fram med kvalitet och innehåll i enlighet med målet att skapa långsiktigt hållbara VA-lösningar genom planering och konkreta åtgärder. I utvecklingsplanerna bör redovisas hur kommunala verksamhetsområden kan utvecklas och eventuellt utökas. Nämnden vill framhålla att i områden som utpekas som utvecklingsområden i ÖP där kommunala verksamhetsområden inte kan komma i fråga ska samordnade lösningar stödjas, vilket lämpligen görs genom en förlängning av ekonomiskt stöd till kommunens Starthjälp. 2. Det samarbete som byggts upp mellan kommunledning, Miljö- och bygg och Västervik Miljö & Energi är viktigt att bygga vidare på vilket kommer framgå av kommunledningens VA-utvecklingsplan. VA-rådgivning via kommunledningen planerar att fortsätta även då projektet Starthjälp upphör. Nämnden förutsätter att utvecklingsplanerna innefattar/behandlar fritidshusområden med täta tankar. 3. Utvecklingsplanerna kommer beröra stora fritidsområden på flera sätt bland annat via Miljö- och byggnadsnämndens tillsysnplan och kommunledningens rådgivning. Om inte rådgivning leder till lösning är nästa steg myndighetsutövning via Miljö- och bygnadsnämnden. Som en del i VA-planarbetet har utredning om framtida hantering av restprodukter från enskilt avlopp utförts. Enligt förslag till VA-policy ska Västervik Miljö & energi arbeta fram plan för framtida hantering av restprodukter från enskilt avlopp. När utvecklingsplanerna färdigställts ska dessa resultat beaktas och implementeras i översiktplanen. Tidplan för ovanstående bör tas fram. 4. Respektive förvaltning och bolag är ansvarigt för utvecklingsplanen. Åtgärder som kräver utökad budget kommer att behöva förankras i budgetprocessen. Roller och ansvarsfördelning mellan: Kommunen, huvudmannen/bolaget och myndigheter klarläggande önskvärt 5. I kommunledningens utvecklingsplan kommer ansvarsförhållanden beskrivas. Detta beskrivs också i VAöversikt och policy. 6
SGU SGU har tidigare yttrat sig inom samrådsfasen (6 mars 2012, vårt dnr 01-122/2012). De synpunkter som framfördes i detta yttrande kvarstår: Grundvatten SGU anser att vattenskyddsområden och viktiga grundvattenresurser bör redovisas i text och på kartor i översiktsplanen för att hänsyn ska kunna tas vid planering av bostadsbebyggelse, industri, väg, järnväg, avloppsinfiltratio, ledningsdragning med mera. Som underlag till dessa kartor finns grundvattenkartan för Kalmar län (SGU serie Ah nr 1). Dessutom har SGU ett flertal databaser med information som kan användas som underlagsmaterial: - SGU:s brunnsarkiv med information från borrningar som utförs för energi eller drickvattenförsörjning - En hydrogeologisk databas med information från hydrogeologiska underökningar - SGU:s vattentäktsarkiv med information om Sveriges vattenverk och vattentäkter med tillhörande rå- och dricksvattentäkter. 1. Grundvattenkartor finns med och skyddsområden. Det har kompletterats med grusåsar i vattenkartan så att viktiga grundvattenresurser kommer med. I planerad lokal vattenförsörjningsplan kommer en djupare analys. För att säkra vattenkvaliteten förordar SGU generellt att alla allmänna vattentäkter har ett skydd och att kommunen ser över befintliga vattenskyddsområden och behovet av skydd för de viktiga grundvattentillgångar där vattenskyddsområde ännu inte fastställts. I Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområden (Handbok 2010:5) fastställs att vattenskyddsområden även får inrättas för reservvattentäkter och vattenförekomster tänkbara att användas för framtida vattenförsörjning. 2. Västerviks kommun har vattenskyddsområden för samtliga allmänna vattentäkter. Det pågår inom ramen för VA-planen ett arbete att se över och förbättra det långsiktiga skyddet. SGU ser positivt på att kommunen tar fram en VA-plan. Rapporten Vattenförsörjningsplan Identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning, SGU-rapport 2009:24, som finns tillgänglig på www.sgu.se har tagits fram för att stödja kommuner och länsstyrelser i deras arbete med vattenförsörjningsplanering. SGU förordar att översiktsplanen innehåller ett avsnitt om kommunens dricksvattenförsörjning. Bland annat bör nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning beskrivas i en sammanfattning av separat framtagen vattenförsörjningsplan. 3. Arbete med regional vattenförsörjningsplan pågår i länet. SGU:s material nyttjas i det arbetet och i kommande lokal vattenförsörjningsplan för Västerviks kommun. SGU vill även uppmärksamma att det i detta planeringsskede kan vara lämpligt att ta upp frågor som rör den enskilda vattenförsörjningen. En undersökning som gjorts av Socialstyrelsen och SGU visade att kvaliteten på det vatten som används för enskild vattenförsörjning i stor utsträckning inte uppfyller gällande riktvärden för vatten som nyttjas för enskild vattenförsörjning. Beroende på om kvalitetsproblem finns kan det vara ytterligare en anledning 7
för kommunen att överväga om enskilda vattenförsörjningen bör ingår i nätet för den allmänna vattenförsörjningen. Dricksvatten För det fortsatta arbetet behöver detaljer som orsak till anmärkning på dricksvattenkvalitén studeras noggrannare för att kunna fastställa behovet av åtgärder. Uran i dricksvattnet finns inte redovisat. Med tanke på den lokala berggrunden kan detta vara ett problem för kvalitén på grundvattnet. Det kan även medföra problem vid rivning av äldre utrustning. Samtliga skyddsområdesföreskrifter verkar vara i behov av en revidering p.g.a. åldersskäl. Detta är resurskrävande och därför är det viktigt att prioritera ordningen i detta arbete. För att trygga reservvattentäkten kan det vara bäst att börja med det skyddsområdet. När det gäller dricksvatten är det även viktigt att tänka på säkerheten och skalskyddet i planeringen för framtiden. 4. Arbetet med att förnya vattenskyddsområden är påbörjat. Det första pågår för närvarande. Utredningar om reservvatten pågår och diskussioner om skydd. Hus som har enskilt vatten kan vi nå i huvudsak via information. Tillståndsplikt och anmälningsplikt införs i delar av kommunen vid borrande av ny brunn. Den utredning som under 2011 utfördes av SGU för kommunen kommer ligga till grund för bygglovgivning och tillstånd till vattenbrunnar i tätbebyggda områden. Finns vid nybyggnation risk för problem ska utredningar som visar att tillräckligt med vatten finns utföras - innan byggnation kan ske. Avloppsvatten och ledningsnät Separering av dag- och spillvatten är en kostsam historia men duplikatsystemen kan också bli kostsamma om de medför källaröversvämningar och bräddningar av orenat avloppsvatten. Vid sanering av ledningssystemen är det även viktigt att ha rätt dimensioner för att hålla driftskostnaderna på rätt nivå. Andelen ovidkommande vatten är stor vilket medför extra kostnader för rening. Det separerade dagvattnet kommer att behöva renas på platser där det blir förorenat som tätt trafikerade ytor och industriområden. För detta arbete behövs en saneringsplan dels heltäckande för hela verksamhetsområdet dels detaljerat för delområdena. 5. Saneringsplan finns idag för vissa delar. En mer enhetlig saneringsplan som bygger på filmning av nätet kommer utgöra en del av VMEAB:s utvecklingsplan. Utredning om behovet av och kostnader för överföringsledningar är en viktig del i framtida planering. 6. En utredning om överföringsledning från Gamleby till Västervik pågår. I övrigt kommer eventuella överföringsledningar ingå i VMEAB:s utvecklingsplan. Slam För att få en bra kvalité på slammet är uppströmsarbete avgörande. Ambitionsnivån/målet för slamkvalitén blir avgörande för hur detta arbete ska bedrivas. Uppströmsarbetet ger även positiva bieffekter i form av möjligheter att på bredare front informera om ABVA t ex med uppföljning av hur fett- och oljeavskiljare sköts. 8
7. Det långsiktiga arbetet med slamkvalitet ska översiktligt beskrivas i VMEAB:s utvecklingsplan. Viss uppdatering av tabell s 14 gentemot texten samt redigering av texten i övrigt underlättar för läsaren. 8. Noteras. Ändra till bebyggelselokalisering i den första punkten i policyn. 9. Är ändrat. Nämnden ställer sig frågandet till om ett bolag får vara huvudman. 10. Ett bolag får vara huvudman. Dricksvatten Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar tillsammans med kommunerna med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för länet. Syftet med planen är att säkerställa tillgången till vatten-resurser i länet för dricksvattenförsörjningen i ett flergenerationsperspektiv. Planen kommer att sändas på remiss i slutet av 2012. Planen skall utgöra ett planeringsunderlag för kommunernas och länsstyrelsens arbete vid översiktsplanering och annan ärendehandläggning. Det är av stor vikt att de vattenresurser som pekas ut som regionalt viktiga i planen får ett relevant och anpassat skydd i ett flergenerationsperspektiv. Att skydda dricksvattenresurserna kan göras på flera olika sätt: Beskrivas i kommunernas översiktsplan med ett ställningstagande om att dessa resurser ska skyddas mot exploatering som långsiktigt kan motverka framtida dricksvattenförsörjning. Fastställa och revidera vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter med stöd av 7 kapitlet 21-22 miljöbalken. Meddela kommunala föreskrifter om skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter med stöd av 40 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ett steg i arbetet med planen var att ha en workshop den 15 mars 2012 tillsammans med kommunerna och andra experter inom området. Syftet med dagen var att peka ut de strategiskt viktiga dricksvattenresurserna i ett flergenerationsperspektiv, att definiera hot respektive skydd för dessa och att analysera hur klimatförändringarna påverkar dricksvattenresurserna. En av förutsättningarna för urvalet av vattenresurser var att de ska kunna försörja 20 000 personer. Resultatet för dagen blev att 28 vattenresurser (grundvatten, sjö och vattendrag) bedömdes som särskilt viktiga för länet. I Västerviks kommun blev Edsbruksåsen, Storsjön, Långsjön, Botorpsströmmen och Sjön Hjorten utpekade. Vid workshopen dokumenterades bland annat följande: 9
Edsbruksåsen; Viktig grusförekomst tillsammans med Storsjön. Ligger nära Östersjön men den stora höjdskillnaden gör att risken för saltvatteninträngning är låg. SWECO har gjort någon utredning om förekomsten? Förekomsten är delvis utbruten men till största del intakt. Enstaka MIFO-objekt finns i området. Formationen har ett litet vso och är inte skyddad ur ett flergenerationsperspektiv. Långsjön; Regionalt intressant eftersom den kan förstärka den vattenproduktion som finns. Långsjön utgör del av Botorpsströmmen. Västerviks kommun framför att råvattnet i Långsjön kräver mer rening än sjön Hjortens råvatten. Sjön ligger inte inom vso och är inte skyddad ur ett flergenerationsperspektiv. Storsjön; Potential för infiltration i Edsbruksåsen. Falerum i Åtvidabergs kommun har ett avloppsreningsverk uppströms Storsjön via Storån. Storsjön har klassificerats till god ekologisk och kemisk status. Sjön ligger inte inom vso och är inte skyddad ur ett flergenerationsperspektiv. Botorpsströmmen; Regionalt intressant pga sin storlek. Långsjön utgör en del av Botorpsströmmen. Ån utnyttjas inte idag. Det finns inga planer på att utnyttja ån men den har potential att förstärka Västerviks vattenförsörjning. Enstaka MIFO-objekt finns i området. Vattendraget ligger inte inom vso och är inte skyddad ur ett flergenerationsperspektiv. Hjorten (Västerviks huvudvattentäkt); Utgör idag Västerviks huvudvattentäkt. Har stor potential och bedöms nyttjas i ett flergenerationsperspektiv. Vångaren utgör reservvattentäkt för Hjorten. Det finns möjlighet att överföra vatten från sjöarna Fälgaren och Vångaren. Flödet i sjön får inte bli för lågt pga havsöringsbeståndet. Hjorten har klassificerats till god ekologisk och kemisk status. Men har bedömts riskera att inte uppnå god status 2015 pga övergödning (fosfor). Sjön är relativt grund och har problem med förhöjd temperatur sommartid. E 22 korsar den östra delen av sjön, ett flertal skyddsåtgärder (täta diken och uppsamlingsdammar) har vidtagits för att minska riskerna med akuta utsläpp till sjön. Sjöarna Hjorten och Vångaren ligger till största del inom vso. Länsstyrelsen anser att de delar av Edsbruksåsen och Storsjön som inte föreslås som vattenskyddsområde bör beaktas i Västerviks översiktsplan 2025 och i kommunens kommande vattenförsörjningsplan. Det är viktigt att vattenskyddsområden och viktiga grundvattenresurser redovisas i text och på kartor i översiktsplanen för att hänsyn ska kunna tas vid planering av ny bebyggelse, infrastruktur, avloppsinfiltration, ledningsdragning mm. De kartor som redovisas i huvuddokumentet och i det tematiska tillägget behöver kompletteras med rubriker och figurtexter för att kopplingen mellan text och kartor ska bli tillräckligt tydlig. För att säkra vattenkvaliteten förordar SGU generellt att alla allmänna vattentäkter har ett skydd och att kommunen ser över befintliga vattenskyddsområden och behovet av skydd för de viktiga grundvattentillgångar där vattenskyddsområden ännu inte fastställts. I den vattenförsörjningsplan som kommunen avser att ta fram bör även grundvattenresurser/-förekomster utanför kommunen redovisas med hänsyn till kommunens stora beroende av ytvatten och de kvalitetsproblem och risker detta medför. Det är bra att kommunen uppmärksammat problemen med enskild vattenförsörjning. Undersökningar visar att kvaliteten på det vatten som används för enskild vattenförsörjning i stor utsträckning inte uppfyller gällande riktvärden. Detta kan även vara ett skäl för kommunen att överväga om den enskilda vattenförsörjningen bör ingå i nätet för den allmänna vattenförsörjningen. 10
1 7. Vattenskyddsområden ses över i VA-utvecklingsplan. I tillsynsplan kommer arbetet med at få till skyddsområden för privata större vattenuttag ingå. Lokal vattenförsörjningsplan planeras och där kommer materialt från regional vattenförsörjningsplan arbetas in. Radon Länsstyrelsen Med hänsyn till att kommunen har mycket uran i berggrunden bör kommunen uppmuntra till provtagning av både radon och uran i enskilda, bergborrade brunnar om vattnet används till dricksvatten. 1. Radonriskkarta och text om vikt av mätning finns med i ÖP. Uranmineraliseringar läggs till i den digitala radonriskkartan. Uranmineraliseringar läggs till i den digitala radonriskkartan. Kommunen informerar om risker med enskilt vatten sker i första hand via hemsida och länkar till statlig information. För tillfället pågår en kampanj i länet för att få husägare att provta sitt vatten i länet och Västerviks kommun medverkar. Övrigt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig i ärendet. 1. Noteras. Åtvidabergs kommun Åtvidabergs kommun har inget att erinra mot föreliggande omarbetad översiktsplan för Västerviks kommun. 2. Noteras. 11