Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU

Statsvetenskap 1, 30 hp 2014-01-07 Internationell politik, 7,5 hp Ansvarig lärare: Per Jansson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU Analys och tolkning utifrån fyra olika teoretiska perspektiv Tina Asp Vaileth Givik Sylvan Johanna Lunggren Sofia Jansson

Inledning Syftet med detta mindre alster är att analysera och tolka en aktuell händelse inom ramen för internationell politik. Den händelse som vi har valt att inrikta oss på är konflikten och relationen mellan Ryssland, Ukraina och EU. Med detta som underlag vill vi uppnå en förståelse av politiska relationer och konflikter på ett internationellt plan. Metoden för att nå vårt syfte är följaktligen analys med teoriperspektiv som utgångspunkt. Vid denna punkt har vi valt att begränsa oss till fyra olika teoriinriktningar för internationell politik; realism, liberalism, postmodernism och konstruktivism. Vidare har vi valt att begränsa oss inom de olika teorierna genom att välja vissa analysbegrepp och inriktningar, vilket presenteras i analysdelen av detta alster. För vår metod har vi använt oss av två typer av material, media och facklitteratur. Inom media har vi tagit del av artiklar från Internet. Som facklitteratur har vi främst använt oss av kurslitteraturboken för denna kurs, An Introduction to International Relations, men vi har även fått material från en annan facklitteraturbok, såsom Contemporary European Politics A Comparative Introduction. Ukraina-Ryssland-EU konflikten med realismen som underlag Ukraina befinner sig just nu i en svår ekonomisk situation. Deras mål är att förbättra sin ekonomi. Landet har mycket industri och är beroende av handel med andra länder. För att kunna förbättra sin situation måste de välja mellan att samarbeta med EU eller att samarbeta med Ryssland. Ryssland, som inte är medlem i EU, försöker få ett förbättrat samarbete med kringliggande länder, främst före detta Sovjet-stater. Detta kan ses som ett försök att balansera EU:s starka makt i Europa. Ryssland, eller egentligen främst Sovjetunionen, har tidigare varit en stormakt (Melén, 2013). Ett samarbete med Ryssland skulle gynna Ukraina, inte minst på kort sikt. Ryssland har under lång tid varit en viktig importör av ukrainska produkter och står för nästan en tredjedel av handeln (Landguiden, 2013). Ukrainas ekonomi skulle förbättras om detta samarbete stärktes i och med tullunionen. Att förlora Ryssland som handelspartner skulle slå hårt mot Ukrainas ekonomi. Rysslands hot om att stoppa handeln och exporten av gas till Ukraina är en viktig faktor till att Ukrainas president Viktor Janukovitj valde att inte skriva på ett associationsavtal med EU. Eftersom ett associationsavtal inte innebär att Ukraina kommer att få något ekonomisk stöd från EU skulle slutet på handeln med Ryssland skada Ukrainas ekonomi väldigt mycket. 1

Om Ukraina istället går med på ett samarbete med EU kan det underlätta den framväxande demokratin. EU har bl.a. ställt krav på att valen i Ukraina ska följa den internationella standarden. Om Ukraina går med på detta och inleder ett samarbete med EU kommer det att underlätta handel med EU-länder genom frihandelsavtal. I teorin skulle det bli samma effekt som tullunionen erbjuder, men frågan är då hur mycket Ukraina ett frihandelsavtal skulle hjälpa exporten till Västeuropa. Ryssland är redan en utforskad marknad för Ukraina. På det sättet är det ett bättre val. Ukraina räknas som ett av världens länder med mest korruption. Kraven som EU ställer på Ukraina för att ingå ett associationsavtal skulle förmodligen minska korruptionen, vilket skulle gynna landets ekonomi i längden (Europaportalen, 2013). Ett problem med båda alternativen är den delade befolkningen i Ukraina. En stor del av befolkningen är etniska ryssar. Demonstrationerna som pågår nu mot regeringen är från den västvänliga delen av befolkningen som vill att Ukraina ska ingå ett samarbete med EU. Om regeringen istället skulle skriva ett frihandelsavtal med EU skulle det uppröra andra delar av landets befolkning. Med ett splittrat folk i två olika läger går det inte att undvika att en stor del blir missnöjda. Det moraliska i frågan handlar om resultatet av handlandet. Det finns ingen universell etik om hur man ska uppnå detta. Realismen lyfter fram internationell anarki, med suveräna stater som betydande aktörer, som motsats till hierarki. Det påminner mycket om Hobbes naturtillstånd. EU är en överstatlig organisation, men har ingen makt lik den som en stat har över sin befolkning. Denna anarki innebär ständig osäkerhet bland staterna. En naturlig följd av detta blir då att de allierar sig med varandra för att båda parter vinner på samarbete, samt att inte krossas av en starkare makt. I det här fallet vinner Ukraina ekonomisk på att samarbeta. Argument för att ingå ett associationsavtal med EU är bland annat att det kommer att främja demokratin. Idealet demokrati har ur realismens perspektiv inte ett värde i sig, även om det kan resultera i många fördelar. Det har därför ingen betydelse i detta sammanhang (Chiaruzzi, 2012:36-46). Relationen och konflikten utifrån ett liberalistiskt perspektiv Varken Ukraina eller Ryssland innehar ett medlemskap i EU, men Ukraina ingår i EU:s European Neighbourhood Policy, ENP, inom det östliga partnerskapet tillsammans med Moldavien, Vitryssland, Azerbajdzjan, Georgien samt Armenien (Europaportalen, 2013). Det 2

låg i EU:s intresse att även få med Ryssland i det östliga partnerskapet inom ENP, men Ryssland har frånsagt sig ett sådant partnerskap med EU trots att Ryssland får finansiellt stöd från ENPI. Av detta skäl har EU istället format ett strategiskt samarbete med Ryssland där man bland annat samverkar för att förhindra internationell terrorism och internationella brott. Redan här kan man se en parallell till liberalismens idé om den internationella anarkin. Anarkin är ojämnt fördelad, men till skillnad från realismen anser liberalismen att det finns några öar av ordning, samarbeten och samverkan mellan stater och organisationer. EU, ENP och relationen mellan Ryssland och Ukraina är tydliga exempel på dessa samarbetsöar. Under 2009 uppstod ett spänt läge mellan Ryssland och EU gällande gaskonflikten mellan Ukraina och Ryssland, i vilken EU fick agera som medlare mellan de två staterna. Ryssland hade under en period stängt av gastillförseln till Ukraina som Ryssland enligt avtal skulle bistå Ukraina, vilket resulterade i att flera länder i området blev utan värme till hus. EU ville då påpeka för Ryssland vikten av att vara en trogen avtalspartner och att fullfölja sina avtalsåtaganden (Magone, 2011:578-579). Under senare tid har en liknande konflikt uppstått i relationen mellan Ryssland, Ukraina och EU. EU har presenterat ett nytt och mer omfattande associeringsavtal för Ukraina. Detta avtal kan ses som en följd av det partnerskaps- och samarbetsavtal från 1998 som har stått till grund för EU:s och Ukrainas relation. Det nya avtalet inkluderar ett djupgående frihandelsavtal mellan de båda parterna. Dock ställer EU vissa krav på Ukraina för att de ska få ta del av detta avtal. Stora delar av Ukrainas lagstiftning måste koordineras med EU för handeln ska underlättas. Utöver detta måste de förändringar som Europeiska rådet rekommenderar genomföras. Dessa är tre punkter; 1. De nationella valen ska följa internationell standard, 2. Ukraina måste motverka den selektiva rättvisan som finns i landet, 3. Ukraina måste införa reformerna som finns med i associeringsavtalet. Den Ukrainska presidenten menar att Ukraina arbetar mot en vidare integration med EU, men säger ändock ifrån om att ingå i avtalet. Anledningen till detta är främst att Ryssland har hotat med att stänga av all handel mellan Ukraina och Ryssland samt avstängning av gasförbindelsen. Återigen har EU fått agera medlare mellan de båda staterna (Europaportalen, 2013). Att EU tar på sig den rollen kan relateras till liberalernas idé om att demokratier inte går i krig med varandra (Richardson, 2012:54). Majoriteten av EU:s medlemsstater är demokratier, vilket innebär att det inom EU verkställs olika demokratiska värderingar och traditioner. Trots att EU har anklagats för demokratiskt underskott, kan man utifrån liberalismen betrakta EU som demokratiskt. Enligt liberalismen löser demokratier politiska konflikter och skillnader genom icke-våldslösningar, det vill säga genom diskussion 3

och konsensus (Richardson, 2012:54). EU vill bevara fred mellan Ryssland och Ukraina för att inte skada de internationella samarbetena. Dock vill EU samtidigt att Ukraina ingår i det nya associeringsavtalet då ett fortsatt samarbete kan leda till ett ukrainskt EU-medlemskap (Europaportalen, 2013). Utifrån ett liberalistiskt perspektiv på en sådan möjlig övergång kan ett medlemskap i EU bidra till demokratiseringsprocessen i Ukraina. Dessutom skulle en ekonomisk integration uppstå, vilken blir grund för den politiska integrationen. Detta förutsätter då en värdegemenskap med rättsstatlighet och kamp mot korruption. En sådan värdegemenskap är en av liberalismens grundidéer (Richardson, 2012:49-50). Postmodernismen och krisen i Ukraina med reflektioner Den kris som ledde till öppna protester från oppositionen mot sittande presidenten Viktor Janukovytj, med bland annat en stor demonstration på Självständighetstorget i Ukrainas huvudstad Kiev i november 2013, visar det fula spel som Ryssland bedriver med gamla kommuniststater. Republiken Ukraina var en delstat i Sovjetunionen från 1921 och blev självständigt när unionen föll samman 1991. Även om man har ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Europeiska Unionen, bland annat för att stärka demokratin i landet genom att använda sig av EU:s regelverk, är Ukrainas beroende av Ryssland för handel och energiförsörjning stort (Bernitz och Kjellgren 2010: 197 ). Vår svenska utrikesminister Carl Bildt sa i början av december angående Ukrainas pausande av förhandlingarna om ett samarbets- och frihandelsavtal med EU och de pågående protesterna, att Ukraina kan ha frihandelsavtal med både EU och Ryssland, vilket Moskva menar inte kan förekomma (Svenska Dagbladet). USA stödde Ukraina i en förmodad kamp mot Ryssland, för självständighet och självbestämmande bland annat genom att republikanen och förre presidentkandidaten John McCain talade till demonstranterna på Självständighetstorget i mitten av december (SVT). Europeiska unionen satsar på kapitalistiska, men demokratiska projekt, på mångfald, frivillighet, och samverkan, medan ryssarna har en historiskt lång tradition av maktanspråk i odemokratisk anda, förtryck och korruption. Carl Bildts påstående ovan visar på den linje man i det EU vill ska råda. Här handlar det inte om någon inklusion eller exklusion, snarare ett samarbete (Bleiker, 2012:93). Ryssland söker däremot splittring. Att hota och agera maktfullkomligt handlar om att skrämma och få kontrollen i en situation. Ur en postmodern 4

synvinkel är det beklagligt att man väljer den vägen, dialog och samförstånd är annars något som man oftare vill uppnå i internationella relationer. I det här fallet ser det ut som vi har den klassiska moderna konflikten mellan öst och väst. En uppblossande kalla kriget konflikt (Bleiker, 2012:99). Konflikten med Ukraina, enligt Konstruktivism Konstruktivismens teori går i stor del ut på att dagens politiska situation formas utav hur vi som individer uppfattar situation i fråga. En stat grundas när en befolkning ser sig själva som en gemensam enhet och skapar gemensamma normer och värden. Där alla värden aldrig är konstanta utan ständigt föränderliga. Till exempel en militär kan bara uppfattas stark om någon känner sig hotad. Ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra, ett exempel på det är kön. Konstruktivister anser att kön är socialt skapade kategorier. Man erkänner att det finns skillnader men att vi bestämmer många utav dessa skillnader (Thaddeus Jackson & Jones, 2012:104-195). Konstruktivism förklarar alltså att stater handlar efter deras intressen och identitet. Under Sovjet var Ukraina under ryskt styre så de har kvar en liten del av en rysk identitet samt intressen av att hålla sig på god sida med Ryssland. Intresse och identitet är som sagt under ständig förändring. Ryssland har på senare tid under Putin blivit allvarligare och ett större hot. Det kan vara en anledning till att Ukrainas motiv förändrats nu. Sedan finns det högt uppsatta politiker i Ukrainska regeringen med egna starka och sociala relationer till ryska politiker. Ukraina är beroende utav rysk handel men behöver samtidigt ett samarbete med EU för att det är vad folket vill ha. Ukraina vill alltså ha bägge delar men det går inte att kombinera dessa två. Ukraina fryste förhandlingarna med EU när Ryssland ställde krav och började hota med sanktioner om fortsatt samarbete med EU. Detta skapade enorma till en början fredliga demonstrationer som sedan urartade i våldsamma (Andersson, 2013). Till skillnad från realister anser konstruktivister att det vi ser idag som maktordning endast är socialt konstruerat. Enligt konstruktivister kan man inte ha internationella relationer alternativ internationell politik utan att ha vissa socialt baserade överenskommelser. Allt bygger på att vi agerar utifrån dessa överenskommelser som ständigt förändras. Vissa har naturligtvis 5

lättare att förändra dessa överenskommelser, för att det är fler som lyssnar på de, exempel på det är högt uppsatta människor med makt. Utan dessa socialt baserade överenskommelser finns det inget, man erkänner att det finns stater och på det sättet att det finns internationella relationer. Man tror på att det finns legitima regeringar och myndigheter. När sedan sådana här demonstrationer utlöses i Ukraina är det folk som försöker förändra vissa delar av den sociala överenskommelsen för att de längre inte håller med att regeringarna är legitima. Så vad vi ser är en, enligt konstruktivisterna, förändring bland folkets intressen och identiteter. Källförteckning Melén, Johanna (2013). Ordkrig mellan Ryssland och Ukraina om rysk gas.(elektronisk), Sverigesradio, 3 januari. Tillgänglig: <http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5397871> (2013-12-20) Landguiden (2013). Ukraina Utrikeshandel.(Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.landguiden.se/lander/europa/ukraina/utrikeshandel> (2013-12-20) Europaportalen (2013). Tema Ukraina.(Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.europaportalen.se/tema/ukraina> (2013-12-10) Chiaruzzi, Michele (2012). Realism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Richardson, James L. (2012). Liberalism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Bleiker, Roland (2012). Postmodernism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Thaddeus Jackson, Patrick & Jones, Joshua S. (2012). Constructivism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Andersson, Elisabeth (2013). EU-konflikt skakar om ett redan vacklande Ukraina.(Elektronisk). Svenska Dagbladet, 30 november. Tillgänglig: < http://www.svd.se/nyheter/inrikes/eu-konflikt-skakar-om-ett-redan-vacklandeukraina_8780370.svd> (2013-12-29) 6

Bernitz, Ulf & Kjellgren Anders (2010). Europarättens grunder. Stockholm: Norstedts Juridik Utvecklingen i Ukraina, ( 2009 ), Sida, Stiftelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Tillgänglig: <http://www.sida.se/svenska/lander--regioner/europa/ukraina/utvecklingen-i- Ukraina/> (2013-12-04) Bildt, Ukraina kan få både ock, (2013), Svenska Dagbladet. Tillgänglig: <http://www.svd.se/nyheter/utrikes/bildt-ukraina-kan-fa-bade-ock_8790324.> (2013-12-04) EU avbryter förhandlingar med Ukraina (2013). Sveriges Television. Tillgänglig: <http://www.svt.se/nyheter/varlden/eu-avbryter-forhandlingar-med-ukraina> (2013-12-15) 7