Rådet till skydd för Stockholms skönhet Verksamhetsberättelsee 0001-2015 Sida 1 (8) 2015-01-122 RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKH OLMS SKÖNHETT överlämn nar härmed redogörelse för verksamh hetsåret 2014 Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) styrs av sitt reglemente (Kfs 2006:23). Rådets ledamöter representerar utvalda institutioner och partier, tolv utses av Stockholmss stads kommunfull lmäktige och den trettonde av rådet självt. Sammansättn ningen under 2014 harr varit följande: Anders Bodin (Statens Fastighetsve erk), John Chrispinsson (FP), Fredrik von Feilitzen (Samfundet S:t S Eriks styrelse), Eie Herlitz (MP), Cajsaa Holmstrand (Kungligaa Akademien för de fria konsterna), Ingemar Josefsson (S), Anders Jönsson (Sveriges Arkitekter), Henrik Nerlund (M), Erling E Norrby (Kungliga Vetenskapsa akademiens miljökommitté), Magnus Olausson (Kungliga Vitterhets- Historie- ochh Antikvitetsakademien) n), Mia Torpe (Svenska Naturskyddsföreningens styrelse), Inga Varg (utsedd av de övriga) samt Iréne Vestman V (Kungliga Akademien för de fria konsterna). Anders Bodin har varit rådets ordförande och Henrik Nerlund vice ordförande fram till augusti då hann avgick somm ledamot och Ingemar Josefsson efterträdde honom på posten. Från augusti har också moderaternas plats i rådet varit vakant. I enlighet med reglementet utsågs också i början av a verksamhetsåret tre delegationsg grupper i vilka ledamöterna sammanträder med uppgift att närmare studera eller förbereda omfattandee ärenden. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Hantverkargatan 3L 105 35 Stockholm Telefon 08-50829765 Växel 08-508290000 Fax 08-50829769 skonhetsradet@stockholm.se stockholm.se/skonhetsradet Under året har 437 ärenden diarieförts av Skönhetsrådets kansli (jmf 2013:418). I huvudsak kan de indelas i planärenden,, bygglov samt inkomna skrivelser. Rådet harr granskat 85 planärenden i program-, samråds- eller utställningsskede samt behandlat och besvarat 1544 bygglov. Skönhetsråd det har sammanträtt vid 12 ordinarie sammanträdenn och 9 delegationssammanträden. Till dessa sammanträden har, förutom rådets ordinarie ledamöter, även de som adjungerats kallats till rådet: stadsbyggnadsdirektören, stadsarkitekten, distriktschefer ochh bygglovschefer vid stadsbyggnadskontoret, vidare stadsträdgårdsmästaren, stadsantikvarien och slottsfogden vid v Kungl. Djurgårdenss förvaltning. Rådet har också fått föredragningar i aktuellaa ärenden av tjänstemän från kommunala ochh statliga förvaltningar,, arkitektkontor m.fl.
Sida 2 (8) Sekreterare och kanslichef för Skönhetsrådet har fram till augusti 2014 varit Martin Rörby. I oktober tillträdde den tidigare ledamoten Henrik Nerlund som sekreterare och kanslichef. Vid rådets kansli har, förutom sekreteraren, även två handläggare tjänstgjort, Monica Hector och Cecilia Skog, den senare även protokollförare under rådets sammanträden, samt Jan Hyllengren som assistent på halvtid. Skönhetsrådet har flera olika möjligheter att agera: rådgivande, reagerande, initierande och bildande. Det stora antalet ärenden är remitterade detaljplaner och bygglov från stadsbyggnadskontoret men rådet initierar också egna ärenden och blir kontaktat av andra förvaltningar, arkitekter, byggherrar och allmänhet i stadsbyggnadsfrågor. Kansliets funktion inbegriper därför också en delegerad rätt till beslut samt arkiv- och kommunikationsansvar. Dessutom representerar kansliet rådet i olika referens- och samrådsgrupper, t.ex. samrådsgruppen för stadsmiljö som trafikkontoret leder samt den grupp för granskning inför start-pm som stadsbyggnadskontoret sammankallar. Verksamhetsåret 2014 Märkesbyggnader och förtätningar Stadsbyggnadsdiskussioner i olika media tendera att handla väldigt mycket om de enstaka husen och dess påverkan på den redan byggda miljön. Under året har Skönhetsrådet hanterat bygglovet för Sambandscentralen i Lindhagen, en omdaning av kvarteret Paradiset i samma stadsdel med ett fasaduttryck som beskrivs som Manhattan, stora förändringar gällande volymer i kvarteren Hästskon vid Sveavägen/Hamngatan och Trollhättan (Galleriankvarteret) och inte minst de höga husen Tellus Tower och Norra Tornen (tidigare Tors Torn). I den friare gestaltning som Norra Tornen visades i bygglovshandlingarna såg Skönhetsrådet en spännande arkitektur med god förankring i den nya stadsdelen Hagastaden. Tors Torn, nu kallade Norra Tornen, markerar i egentlig mening inte någon av de traditionella infartsvägarna till Stockholm utan kommer istället, i det vidare stadssammanhanget, att accentuera den annars sömlösa övergången mellan städerna Stockholm och Solna. I den nya stadsomdaningen av Norra stationsområdet till Hagastaden har Torsplan fått en central betydelse. Norra Tornen spänner en linje mellan stenstadskvarteren i Stockholm över bron som förbinder kommunerna och landar i de stora strukturerna i KI-området i Solna. Det är i den större stadsmiljön de två tornen har sin starkaste
Sida 3 (8) förankring i den form de visas nu, och det var för rådet mycket viktigt att bottenvåningarna fylls med butiker och erbjuder stadsliv vid Torsplan med samma självklarhet som de höga höjdernas karaktär som landmärke utfäster. De höga hus som uppförts har oftast placerats för att accentuera Stockholmsåsens sträckning från Folksamhuset till Skattehuset och Söder torn, vidare över Hötorgsskraporna till Wenner-Gren Center. Andra platser där höga hus tillåtits är vid stadens portar, som motiv vid broar och som flaggor som utmärker ytterstadens centrum eller nybyggda stadsdelar. Vad gällde Tellus Tower ansåg rådet att byggnadens placering inte svarar mot ett enda av de förhållningssätt för höga hus som staden tidigare följt. Stockholm har ett tydligt förhållningssätt till höga hus. Det i sig väl gestaltade huset beskrivs som en spira men skulle, enligt rådet, förhålla sig bättre till en miljö där det står i relation till fler höga byggnader och inte som solitär i ett flackt landskap. Rådet ställde sig också mycket tveksamt till ett stadsbyggnadskick där motivet för byggnaden är att den ska bli högst i landet men där landmärkets förankring till platsen helt saknas. Stadsbyggande får aldrig vara fråga om en tävling med andra kommuner. Livsmiljö Rådet ser det som en lika viktig uppgift att reagera på stadsmiljön i stort som på de enstaka byggnaderna i staden och har i samband med detaljplanen för kvarteret Timotejen (delen runt Tellus Tower) påtalat att livsmiljön i området blir för arm på grund av en allt för hög exploatering. Rådet uppskattar de tidiga samråden för den här typen av frågor och kan som goda exempel under året nämna programsamråden för Hammarbyhöjden och Valhallavägen där tidiga inspel kan göra viktig skillnad i den fortsatta processen. Vad gällde planförslaget för Packrummet vid stambanan, Årstabergsvägen och Södra Länken i Liljeholmen avstyrkte rådet ärendet med hänvisning till att den höga exploateringen fick för stora konsekvenser. De kringbyggda gårdarna blir små och mörka och några av de höga byggnaderna som planerats inne i de trånga kvarteren uppfattades som omotiverade och ger dessutom en hög exploatering mot den lilla kvartersparken. En än större planeringsbrist är de saknade kopplingarna till omgivningen vilket gör att bostadsområdet blir en enklav istället för sammankopplande enligt intentionerna i översiktsplanen Promenadstaden. Att det planerade torget förlagts i ett nedsänkt läge som bara nås via en tunnel under spårområdet och att det regionala pendelcykelstråket passerar över torgytan så att de gående tvingas under ännu en
Sida 4 (8) viadukt innan trapporna upp till planområdet är enligt rådet inte acceptabelt. I Årstastråkets etapp II, kvarteret Glavsfjorden, fann rådet också brister i hur området kopplats samman och föreslog att stadsbyggnadskontoret därför skulle överväga ett annat planmönster. Det motsatta gällde i kvarteret Ormlången, också det längs Årstastråket. Detaljplanen möjliggör byggandet av 96 studentlägenheter och lokaler för en ny förskola. På grund av det komplicerade markförhållandena med Södra länkens vägtunnlar har stadsbyggnadskontoret bedömt att bebyggelsen bör ske i form av två punkthus med en sammankopplad lågdel där placering och volym helt anpassats efter tunnlarnas läge. Utformningen av byggnaderna har dessutom anpassats till den befintliga bebyggelsen, lägre smalhusområde norr om kvarteret och den storskaliga bebyggelsen söder därom, där de tillkommande volymerna avses skapa en mellanskala. Skönhetsrådet ställer sig positivt till planens intention att binda samman de angränsande områdena genom en överbryggning av spårvägen med passage därunder och genom en förtätning som inte bara innebär bebyggelse, det vill säga den nya parken: Arlaparken. Skönhetsrådet har också under året begärt information angående planeringen av Slakthusområdet. I stadsutvecklingsprojektet Söderstaden/Slakthusområdet/Globen ingår en omvandling av det gamla Slakthusområdets industriverksamhet (traditionellt livsmedelshantering) till ett verksamhetsområde med integration av bostäder. De första planerna visar 2 500-3 000 bostäder i det ovan nämnda avgränsade området medan det större området runt Globen förväntas förtätas med än fler ytor för kontor och bostäder. I samband med omvandlingen diskuteras också förändrad tunnelbanedragning och stationsplaceringar. Rådet jämförde utvecklingen i området med de brittiska motsvarigheterna i Camden och Bankside, London och frågade med hänvisning till detta efter en strategi för en säkerställd blandning av verksamheter och bostadsalternativ som parallellt tillåter olika ekonomiska zoner. Då staden inte har rådighet vad gäller frågorna påpekade Skönhetsrådet att det är viktigt att utvecklingen av området sker under en längre tid för att under utvecklingens gång bättre analysera förstärkningsbehoven i nästa etapp, delegerade påpekade att det är de stora dragen och de stora tomterna som är hotet mot variationerna. Skönhetsrådet kommenterade också att det är viktigt av socioekonomiska skäl att förstärka kopplingarna mellan det nytillkomna området och de befintliga stadsdelarna runt om området om inte utbudet av nytillkomna bostäder kan varieras för
Sida 5 (8) en större integration. Här menade rådet att det är tvärkopplingarna som bör prioriteras. Skönhetsrådet diskuterade också gränssnitt och möten mellan stadsutvecklingsområdet och de omkringliggande etablerade bebyggelsegrupperna där Nynäsvägens barriär är ett problem men även den förestående etableringen för ett IKEAvaruhus med dess inåtvända verksamhet och behov av parkering skapar problem i mötet mellan området och de närliggande bostadsområdena söder om, särskilt Enskede Gård. Vad gäller variationen inom området ansåg Skönhetsrådet att det är viktigt att spännvidden mellan högt och lågt bibehålles, även med höga exploateringstal, och att det är viktigt att de offentliga rummen inte görs halvprivata. Området bör ha god beredskap för behov från människor som rör sig i området utan att vara boende och att de ytorna också ska vara utan kommersiellt innehåll. En nyckel kan vara att staden går före vad gäller kulturetableringar och reserverar ytor för allmänt innehåll i centrala delar lik väl som anlägger parker, torg och traditionella offentliga rum. Billigare boenden och studentbostäder Den sociala hållbarheten är viktig och det står nu klart att det saknas billigt boende i Stockholm. Under många år har flera sätt att lösa problemen med det ständiga underskottet av studentbostäder prövats: studentfartyg, kompletteringsbebyggelse i befintliga områden och omvandlingar av befintliga lokaler. Några idéer har förkastats men just nu är relativt många i planeringsskedet. Bostäderna behöver produceras omgående, erbjuda grundläggande kvaliteter och vara billiga. Det akuta behovet har snävat in möjligheterna för traditionellt stadsbyggande men har också aktiverat en utveckling av metoder att ta fram bostäder som både är billiga och av god kvalitet. Nyckeln till framgången ligger i att bostäderna är billiga och bra. Det är för rådet självklart att billigt byggande inte alls behöver betyda dåliga lösningar och lika självklart att dyra lösningar inte borgar för att det blir bra. En sak är dock tydlig: blir bostäderna billiga men inte bra har inte staden svarat mot bland andra studenternas behov på ett anständigt sätt. Under 2014 har rådet sett bostadsförslag där nivån varit allt för låg likväl som allt för hög. Vid Blackebergs gymnasium föreslogs förenklat boende med allt för låg kvalitet, för det kompletterande studentbostadsbyggande som föreslås för KTH-området gällde snarare det senare; rådet ifrågasatte möjligheten att bygga studentbostäder med ett så kvalificerat program till en rimlig kostnad. De högprofilerade byggprojekten för studentbostäderna, alla med unik utformning och med materialval kräver yttersta
Sida 6 (8) precision i utförandet, och rådet frågade om det verkligen går att genomföra planerna med bibehållen kvalitet inom de snäva budgetramar som gäller för studentboenden. Idrottshallar och skolor Det finns förändringar som var för sig inte märks lika tydligt i stadsutvecklingen men där mängden av ärenden tillsammans ger en tydlig konsekvens. Rådet har under verksamhetsåret kommenterat idrottshallar i ett snabbt utbyggnadsprogram med bristfällig planering, placerade på prickmark som tidigare sparats från bebyggelse och ensartad utformning. Rådet har också reagerat starkt på de skolbyggnaderna, ofta paviljonger, som uppförs och där bland annat barnens utevistelseytor nått en nivå som är så låg att rådet skrev till kommunfullmäktige med en begäran om översyn, vilket också uppmärksammades med flera presskommentarer och artiklar. Det är inte en god samhällsplanering att projektera för ett mycket stort antal bostäder och först i efterhand inse att bostadsområdena kräver plats för skolor. Skolorna ska inte förläggas till undanskymda och trafikstörda platser eller planeras med för små och påvra skolgårdar. Befintliga skolgårdar får inte begränsas ytterligare av hastigt lösta planeringsbrister med ditställda paviljonger. En stad som växer bygglov och detaljplaner Stockholm är en stad som växer och det har under året varit tydligt för rådet att den höga takten också påverkar kvaliteten i besluten. Det är mycket sällan rådet säger nej till förtätning i de detaljplaneförslag som remitteras men rådet har sett sig tvunget att avstyrka desto fler bygglov med hänvisning till förbättringar som krävs för att planerna ska bli av tillräckligt god kvalitet. Samma tendenser märks i de bygglov rådet remitterats under 2014. Påfallande många är tillbyggnader och vindsinredningar, ombyggnader av fläktrum och förfrågan om balkonger. Det är en utveckling som i det lilla påverkar staden när förändringarna blir många och rådet har skrivit till stadsbyggnadskontoret med önskan om en generell stadsbyggnadsanalys när det gäller påbyggnader på tak och tillbyggnader på gårdar. Rådet har också med beklagan konstaterat att samma omsorg i remisshanteringen som gäller innerstaden inte prioriteras i ytterstaden de ärendena sänds väldigt sällan på remiss till rådet. En tydlig förändring vad gäller innerstadsärenden under 2014 har varit de där byggnader föreslås rivas. I kvarteret Nedre Vätan, Birger Jarlsgatan, föreslås en byggnad från 1881 rivas för att ersättas av en byggnad med helt nutida uttryck. Enligt rådet är
Sida 7 (8) frågan om rivning av ett helt funktionsdugligt hus i gott skick främst en principfråga. För kvareteret Sperlingens backe vid Stureplan diskuteras rivning av ett av de tongivande husen mot platsbildningen. I kvarteret Riddaren vid Nybrogatan förutsattes ett helt byggnadskomplex från 1873 rivas, inkluderande biografen Astoria. I ett omarbetat förslag sparas biografens foajé medan en del av kvarteret fortfarande planeras rivas för att ersättas av en nybyggnad med ett eget, arkitektoniskt uttryck. För rådet står det klart att äldre byggnader kan rivas för att ersättas av nutida men att de då måste tillföra miljön kvaliteter som vida överträffar de som försvinner. Viktigt är dock att diskutera hållbarhetsaspekten i att riva en äldre generation, funktionsdugliga byggnader för att de inte tilltalar oss. Historiskt sett kan man konstatera att de befintliga byggnaderna klarat flera ombyggnader och ofta är mer ändamålsenliga än de flesta under senare år uppförda byggnader visat sig vara. Inkomna skrivelser från privatpersoner Den fråga under 2014 som mest intresserat allmänheten och föranlett personer att kontakta rådet är byggandet av ett Nobelcenter på Blasieholmen. Rådet har hållit sig informerat i frågan genom föredragningar men har ännu inte som remissintstans fått en formell begäran om yttrande. Av rådet initierade ärenden Skönhetsrådet har inte bara reagerat när det gäller studentbostäder, idrottshallar och skolor utan självt också agerat i en fråga som fått ny aktualitet genom de beslut som fattats under året: Slussen. Skönhetsrådet hade en direkt koppling till den tidigare planens realiserande under tidigt 1930-tal. Martin Olsson, Skönhetsrådets dåvarande sekreterare, ska ha betalat Tage William-Olsson ur egen ficka för ritningar till den lösning som kom att bli klöverbladskonstruktionen. Rådet tog trots det tidigt ställning mot en rekonstruktion av anläggningen till förmån för en ny lösning. Det förslag som redovisades 2009 väckte dock stark kritik. Skönhetsrådet begärde därför år 2011 en genomlysning av ärendet av en expertgrupp för att staden skulle kunna fatta beslut och gå framåt i ärendet med allmänhetens förtroende. Detaljplanen är nu antagen, en expertgrupp är tillsatt och rådet beslöt att i ett yttrande konstruktivt belysa ett antal principiella problem som ett genomförande av den nu aktuella detaljplanen skulle innebära. Rådet ansåg att det finns tid att göra revideringar i de delar som kritiserats hårdast och samtidigt anpassa förlaget till de rådande ekonomiska förutsättningarna.
Sida 8 (8) Rådet föreslog fem punkter för ett bättre Nya Slussen: en smalare huvudbro, lägre bebyggelse på Stadsgårdskajen och inga glasvolmer på Södermalmstorg, högre vistelsevärden i Katrinaparken, bättre bytespunkter för kollektivtrafiken och hanterandet av frågan som en stadsmiljö och inte budgetregulator. Ekonomi Tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Över- / underskott Kostnader 2 700 2 635 65 Intäkter 0 0 0 Netto 2 700 2 635 65 Ekonomisk analys De slutgiltiga siffrorna för 2014 visar att Skönhetsrådet har förbrukat ca 98% av de anslagna medlen om 2.700 tkr. Det knappa överskottet beror till stor del på att budgeterade lönemedel inte behövts betalas ut under det tidsglapp som uppkom mellan rådets tidigare och nuvarande sekreterare. För att kunna hålla budget har rådet varit tvunget att minska ner delar av sin kärnverksamhet i form av att inte kunna genomföra det stora seminariet. Rådet har även avstått från att genomföra sin traditionella utflykt samt sommarmiddag. Inte heller har kansliet kunnat genomföra sin kompetenshöjande studieresa. Utöver detta kan Skönhetsrådet konstatera att 2014 års åtaganden och aktiviteter kunnat genomföras som planerat. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Ordförande Henrik Nerlund Sekreterare