Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten?

Olika kön, olika lön rätt till heltid i Norrbotten? 1

Innehållsförteckning Bakgrund sid 3 Syfte och avgränsningar sid 4 Metod och material sid 4 Disposition sid 5 Sektionernas utlåtanden sid 5 Sammanfattning sid 10 Källförteckning sid 11 Bilagor sid 12 2

Bakgrund Bland Kommunals medlemmar i hela landet är det 48 procent som arbetar deltid, av vilka 9 av 10 är kvinnor. Deltiden kan av många olika skäl vara självvald, men 12 procent av Kommunals medlemmar arbetar ofrivillig deltid. Bland de kvinnodominerade yrkessektorerna är deltid norm på samma sätt som heltid är det inom de mansdominerade sektorerna. Den tydliga skillnaden mellan sektorerna ifråga om sysselsättningsgrad på tjänster har egentligen endast en tydlig gemensam nämnare, sysselsättningsgraden i relation till könsfördelningen inom yrkena. Eftersom kvinnodominerade sektorer generellt ges deltid när män ges heltid gör det att frågan om rätten till heltid också är en fråga om jämställdhet. Konsekvenserna av ofrivilligt deltidsarbete är omfattande för den enskilde, arbetsmarknaden, såväl som för samhällsekonomin i stort: För den enskilde får det stora ekonomiska konsekvenser. Som ett räkneexempel får den deltidsanställde med en sysselsättningsgrad på 75 procent med en heltidslön på 20000 kr, endast 15000 kr före skatt. Lägstalönen för en kommunanställd på heltid är 16 070 kronor före skatt. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för unga mellan 20 och 29 år är 62 procent. Det ger en verklig lön på 9960 kronor i månaden före skatt. Förutom svårigheten att försörja sig på lönen ger det andra betydande konsekvenser för den deltidsarbetande. Förutom lägre löneinkomst även lägre sjukpenning och lägre pension, faktorer som påverkar individen genom hela livet, - vid sjukdom, föräldraledighet och i slutändan även levnadsstandarden som pensionär. Deltidsarbetande är också förlorare vid varje löneförhöjning eftersom löneförhöjningen som förhandlas fram baseras på heltidsarbete. Det innebär att en löneförhöjning på 500 kronor i själva verket blir 350 kronor för den som arbetar 75 procent. Yrken med hög andel deltidsarbete får låg status på arbetsmarknaden och därmed svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Inom några år finns det en påtaglig risk att det uppstår brist på utbildad arbetskraft inom den kommunala sektorn. Det borde ge många arbetsgivare något att fundera på med tanke på de stora rekryteringsbehov som kommer inom några år på grund av stora pensionsavgångar och de förväntade demografiska förändringarna när allt fler blir äldre. Även för samhället i övrigt ger deltiderna konsekvenser som ringar på vattnet. Med deltid blir de arbetade timmarna färre och därmed skatteintäkterna lägre. Många deltidsarbetande i en bransch kan utgöra hinder för andra branscher då det blir färre som kan arbeta där. Lägre inkomst innebär generellt även lägre konsumtion, vilket klart påverkar övrig arbetsmarknad. En låg inkomst kan ge stora bekymmer för en barnfamilj och kan skapa klyftor, hinder och barriärer för barn som inte själva kan påverka sin situation. Rädda barnens undersökningar under 2000-talet visade att drygt vart fjärde barn med ensamstående förälder levde i ekonomisk fattigdom. I Sverige beräknas idag ca 220 000 barn vara fattiga. Av dessa finns ungefär 4000 barn i Norrbotten. Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom det vill säga 11,5 procent av alla barn i Sverige, (källa Rädda barnen, 2010). 3

Syfte och avgränsningar Syftet med utredningen av rätten till heltid i Norrbotten är att kartlägga i vilken utsträckning heltid är norm. I de sektorer där man oftast saknar rätt till heltid kan personal och fackliga företrädare många gånger uppleva andra problem som låg bemanning, delade turer, hög andel helgarbete osv. Rapporten syftar dock endast till att kartlägga individens rätt till heltid inom länet. Eftersom utredningen endast omfattar de offentliga arbetsgivarna inom kommun och landsting som ju är politiskt styrda organisationer, är det också en undersökning av hur politikerna ser på och aktivt verkar för jämställdhet och jämlikhet inom den egna arbetsgivarorganisationen. Politikerna kan i de berörda organisationerna fatta beslut för att säkerställa att det inte finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller anställningstrygghet, löner, arbetsmiljö eller sysselsättningsgrad. Rätten till heltid är detsamma som rätten till den egna försörjningen, förutsättningen för den enskilde individen att kunna försörja sig på sin egen lön. Utredningen tar i viss mån även fasta på eventuella politiska ambitioner i de fall att politiskt beslut eller överenskommelse saknas, samt även om upplevelsen av hur tjänstemännen som ju ska stå för verkställandet av de politiska besluten ser på frågan. Där det pågår arbeten/projekt med olika modeller för att kunna skapa eller tillföra heltider i verksamheterna visar man på att man uppmärksammat frågan och att ambitioner finns. Tjänstemännens uppfattning om rätt till heltid är mycket viktig då en negativ uppfattning av ett heltidsinförande sannolikt påverkar politikens beslutsvilja i frågan och därmed försvårar införandet av heltider i verksamheterna. Metod och material Till grund för kartläggningen av rätten till heltid inom kommun och landsting i Norrbotten har Kommunals lokala sektionsföreträdare från respektive kommun/landstinget under våren 2011 besvarat ett antal frågor om heltider inom de egna verksamheterna. Frågor som ställdes var till exempel om politikerna fattat beslut om rätt till heltid, hur tjänstemännen i organisationen ser på heltidsfrågan, hur Kommunal lokalt arbetat med heltider. Sektionerna har också fått frågor om fördelningen av heltid för kvinnor respektive män i verksamheterna inom Kommunals avtalsområden (se bilaga). Tidigare rapporter och nationella enkätundersökningar som genomförts av Kommunal ingår också som ett underlag i rapporten. 4

Disposition Närmast följer en redovisning av de svar som inkommit från Kommunals lokala sektioner. Resultatet av sektionernas respektive svar redovisas i bokstavsordning (gäller även landstinget). Yttrande om heltider från Kommunals sektioner lokalt: Arvidsjaur, sektion 8 Arvidsjaurs kommun har from 2011-01-01 ett politiskt beslut om rätt till heltid för anställda inom kommunens socialförvaltning. Beslutet omfattar bara socialförvaltningen, men diskussion förs även om införande inom barn- och utbildningsförvaltning. Före beslutet om heltidsinförande inom socialförvaltningen var Kommunals sektionsföreträdare delaktiga i en arbetsgrupp som arbetade med frågan under en tvåårsperiod innan införandet. Arjeplog, sektion 9 I målen för arbetsgivaren Arjeplogs kommun står det att kommunen ska verka för heltider. Inget politiskt beslut om heltid finns dock, just nu inte heller några politiska ambitioner om att införa rätt till heltider heller enligt Kommunals lokala sektionsföreträdare. Vid tillsättning av tjänster i verksamheterna försöker man nu i större utsträckning än tidigare att fördela lediga tjänster till deltidsanställda så att de kan höja sin sysselsättningsgrad i grundanställningen. Boden, sektion 12 I Bodens kommun finns ett politiskt beslut om en målsättning att all personal som vill ska få jobba heltid. Beslutet ligger till grund för en skriftlig överenskommelse om heltid. I dagsläget omfattas i praktiken bara en del av kommunens socialförvaltning, i form av ett projekt inom ett begränsat geografiskt område. Inom barn- och utbildningsförvaltningen erbjöds kokerskor sänkning av sysselsättningsgrad från heltid till deltid som alternativ till eventuellt varsel om uppsägning på grund av arbetsbrist. Inom Socialförvaltningen har man fortfarande till stor del deltider, det är vanligt med lägre sysselsättningsgrader än 75 procent i anställningarna. En orsak till problemen med heltidsinförande är att arbetsgivaren befarar problem med scheman och ökade kostnader. Ambitionen att införa rätt till heltid finns hos politikerna, såväl som tjänstemännen, de flesta ser positivt på frågan. Sektionsföreträdarna har drivit frågan mot politiker och tjänstemän på flera olika nivåer under tid med framgång, och fortsätter till dess att de politiska besluten också verkställs inom verksamheterna. 5

Gällivare, sektion 19 I Gällivare finns sedan 1994 ett kommunfullmäktigebeslut om rätt till heltid där det är möjligt. Kommunal drev lokalt frågan politiskt via motion till kommunfullmäktige. 1999 påbörjades implementeringen i kommunens verksamheter. Tjänstemännens uppfattning av heltid upplevs som blandad, dock upplever sektionsföreträdarna att de måste bevaka så att arbetsgivaren inte tillsätter tjänster på mindre sysselsättningsgrad än heltid, det politiska beslutet till trots. Inom Kommunals avtalsområden i kommunens verksamheter finns 856 personer. Bland männen har 128 av 134 personal heltid= 95,5 procent heltidsanställningar. Bland kvinnorna har 567 av 704 personal heltid=80,5 procent heltidsanställningar. Haparanda, sektion 15 Hos Haparanda kommun finns det inget politiskt beslut om rätt till heltid. Det finns sedan 2009 en uttalad ambition att eftersträva heltider och man ser över möjligheterna till heltid för alla. Man har på två arbetsplatser för vård- och omsorgspersonal i projektform infört rätt till heltid, projektet avslutades dock för några år sedan. Man försöker inom socialförvaltningens verksamheter att kontinuerligt se över möjligheterna till heltider, bland annat vid pensionsavgångar. Lokalt upplever inte sektionsföreträdarna att politikerna ser heltider som en prioriterad fråga överhuvudtaget, troligtvis på grund av budgeten. Inom Kommunals avtalsområde i kommunens verksamheter finns totalt 818 anställda. Bland männen är andelen heltidsanställda 81,7 procent. Bland kvinnorna uppgår andelen heltidsanställda till 67,0 procent. Jokkmokk, sektion 18 Det finns inga politiska beslut eller överenskommelser om heltid inom arbetsgivaren Jokkmokks kommun. Det nya politiska styret i kommunen (S), har dock enligt sektionens uppfattning numera en uttalad ambition om att införa rätt till heltider i framtiden. Kommunal lokalt har under tid drivit frågan utan större framgång, men med den nya politiska ledningen har det facklig - politiska samarbetsklimatet förbättrats avsevärt. Kommunens tjänstemän ser positivt på heltidsfrågan som sådan, men själva förverkligandet och ett eventuellt införande ser ut att ta tid. 6

Kalix, sektion 14 Beslut togs i socialnämnden 2008-09-25 om att under år 2009 påbörja arbetet med att erbjuda alla tillsvidareanställda inom kommunens socialförvaltning heltider. Under 2008 hade man i förvaltningen ett heltidsprojekt som omfattade hemtjänsten. Därefter har ingenting gjorts för att införa heltider i verksamheten. Istället backar nu Socialnämnden i Kalix från det tidigare beslutet om heltider och talar istället om att eventuellt erbjuda heltider endast vid tillsättningar av nya tjänster vid förväntade pensionsavgångar 2013. Detta beslutar politikerna om nu, trots löften i socialdemokraternas tidigare valmanifest i det förra valet om heltid för alla tillsvidareanställda inom socialförvaltningen. Sektionsföreträdarna har uppfattningen att man från förvaltningens sida förfasar sig över vad man tror blir ökade kostnader och i slutändan uppsägningar, om rätt till heltid skulle införas i verksamheten. Kommunals företrädare i Kalix fortsätter att kämpa för rätten till heltid och en manifestation för rätt till heltid är planerad i Kalix den 11 maj. Inom Kommunals avtalsområde i kommunens verksamheter finns 648 personal. Bland männen har 55 av 71 personal heltid= 77,5 procent heltidsanställningar. Bland kvinnorna har 254 av 577 personal heltid= 44 procent heltidsanställningar. Kiruna, sektion 22 Redan 2006 beslutade politikerna att heltid skulle vara en rättighet i Kiruna kommun. Löftet har inte infriats och deltidstjänsterna har legat på ungefär samma nivå som innan beslutet togs. Rätten till heltid har man åter aktualiserat och fastslagit i ett politiskt samarbetsdokument under 2010. Tanken är att anställningen i grunden är heltid, med möjlighet att arbeta deltid om man själv önskar. Den nya politiska ledningen har gjort ett omtag och arbetar nu aktivt för ett införande av heltider inom alla kommunens verksamheter. I skrivande stund pågår förhandlingar mellan Kommunal och Kiruna kommun om ett lokalt kollektivavtal avseende rätt till heltid. Inom Kommunals verksamhetsområden i kommunens verksamheter ser fördelningen av heltider ut enligt följande: Antal anställda totalt: 1019 (104 män, 915 kvinnor) Bland männen har 88 av 104=84,6 procent heltid. Bland kvinnorna har 725 av 915= 79,2 procent heltid. Luleå, sektion 1 Kommunfullmäktige fattade december 2008 beslut om heltider som en rättighet för tillsvidareanställda i Luleå kommun, undantaget personliga assistenter där man istället ska verka för att tillskapa heltider. Beslutet innebär att alla tillsvidareanställda (personliga assistenter undantaget) ska ha en anställning som i grunden är heltid men med en möjlighet, om man själv så önskar att arbeta deltid utan att riskera att förlora sin heltidstjänst. Själva införandet av heltider påbörjades 2010-01-01, då hade man redan testat heltidsinförande en tid som projekt. Olika förvaltningar har kommit olika långt i införandet. 7

Inom socialförvaltningen har man infört heltider i all verksamhet utom för personliga assistenter som inte omfattas av beslutet. För Kommunals sektion har frågan varit mycket viktig, man har lokalt drivit rätten till heltid som en jämställdhetsfråga, även politiskt. Bland tjänstemännen har åsikterna om heltidsinförande varit delade. Motståndet var från början stort hos Socialförvaltningen såväl som Barn- och utbildningsförvaltningen, men införandet gick över förväntan inom Socialförvaltningen där man infört heltider inom befintlig budgetram. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte påbörjat implementeringen av heltider ännu medan man på Tekniska förvaltningen har intentionen att inom befintlig budgetram helt ha infört heltid för alla innan årets slut. Inom Kommunals verksamhetsområden i kommunens verksamheter ser fördelningen av heltider ut enligt följande: Antal anställda totalt: 2815 (590 män, 2305 kvinnor) Bland männen har 438 av 510= 85,88 procent heltid. Bland kvinnorna har 1897 av 2305= 82,29 procent heltid. Norrbottens läns landsting, länssektion 2 I av Landstingsfullmäktige beslutad landstingsplan finns målsättningen att all anställd personal ska ha rätt till heltid, med möjlighet att söka ned till deltid om man så önskar. Enligt Kommunals lokala företrädare är det dock bara en verksamhet inom länet som praktiskt genomfört detta; medicin-rehab kliniken på Piteå älvdals sjukhus. Inom klinikens fem avdelningar och mottagning äger alla i grunden en heltid, med möjlighet till deltid om man önskar (Nattpersonal undantaget). Bakgrunden till det lyckosamma genomförandet av heltider på kliniken i Piteå, - som också minskade användningen av timanställda, var bland annat ett gemensamt arbete mellan Kommunal och Vårdförbundet utifrån de erfarenheter förbunden fått genom att delta i den styrgrupp som kommunen hade när rätt till heltid infördes där. I länets övriga landstingsverksamheter har man dock inte erbjudit alla heltid. Känslan hos Kommunal sektion 2 är att det troligen beror på tjänstemännens rädsla för ökade kostnader. Införandet på sjukhuset i Piteå visar att införandet gick att genomföra inom befintlig budget, utan ökande kostnader. Inom NLL totalt har männen en medelsysselsättningsgrad på 94 procent. Andelen heltider bland männen uppgår till 92 procent. Bland kvinnorna är medelsysselsättningsgraden 94 procent och andelen heltider uppgår till 80 procent. Pajala, sektion 21 I Pajala kommun finns inte några beslut eller överenskommelser om rätt till heltid. Kommunal driver frågan politiskt på lokal nivå för att få till stånd ett politiskt beslut. Det finns intresse hos tjänstemännen om att införa heltid och man har ett gott samarbete mellan fackförbund och arbetsgivare för att se över förutsättningar för heltidsinförande. Verksamheterna saknar dock politiskt beslut för att kunna genomföra rätt till heltid i verksamheten. 8

Inom Kommunals avtalsområden i kommunens verksamheter har ca 90 procent av männen heltid. Bland kvinnorna uppgår andelen heltidsanställningar till ca 65 procent. Piteå, sektion 4 I Piteå kommun beslutade kommunfullmäktige 2006 om att alla anställda inom de kommunala verksamheterna ska ha rätt till heltid, men också möjlighet till deltid om man så önskar. Lokalt går det under benämningen Hel-Del. Implementeringen av heltider påbörjades 2002 inom socialförvaltningen och är infört inom alla enheter där. Kommunal har lokalt drivit frågan mot politiken med stor framgång. Trots att det finns ett politiskt beslut om heltid för alla anställda har respektive förvaltning själva rätten att besluta om de ska införa rätt till heltid eller inte för sina anställda. Det har resulterat i att det fortfarande endast är socialförvaltningen som infört heltider för all tillsvidareanställd personal. Älvsbyn, sektion 7 I Älvsbyns kommun finns inget politiskt beslut om att rätt till heltider ska omfatta alla kommunanställda. Man har dock ett politiskt beslut sedan 2005 på att anställda inom den kommunala hemtjänsten äger en heltid i grunden, med möjlighet till deltid. Kommunal har under lång tid arbetat lokalt mot politikerna på alla plan. Detta har nu resulterat i att ett politiskt beslut om rätt till heltid väntas innan sommaren. Politikerna har med anledning av detta också låtit göra en inventering av heltidsbehovet. Det finns även en av tjänstemännen framtagen handlingsplan som de fackliga företrädarna dessvärre inte fått ta del av. Uppfattningen hos Kommunals lokala företrädare är att tjänstemännen inte hyser något större intresse av att inför rätt till heltid för sina anställda. Överkalix, sektion 17 Hos arbetsgivaren Överkalix kommun finns inga politiska beslut om rätt till heltid överhuvudtaget. Politikerna har dock fattat ett inriktningsbeslut om att man ska arbeta för att införa rätt till heltider i framtiden. Utifrån bland annat detta har Kommunal lokalt uppfattningen att det finns ambitioner hos politikerna att införa rätt till heltid, trots att inget ännu gjorts i praktiken. Man upplever också att tjänstemännen har en positiv grundsyn ifråga om att implementera heltid som rättighet, vilket också på sikt borde underlätta arbetet med införande av heltider. Övertorneå, sektion 16 I Övertorneå togs 2002 beslut om rätt till heltid för tillsvidareanställda inom kommunens alla verksamheter. Beslutet verkställdes aldrig i verksamheterna och när Kommunals lokala företrädare åter tog upp frågan hade riktningen ändrats till att man skulle eftersträva minst 75 procents sysselsättningsgrad. Man har i dagsläget ett lokalt avtal som gäller vid inkonvertering av personal, med en minsta sysselsättningsgrad på 70 procent för dagtjänstgörande personal och 64 procent för nattpersonal. Detta är något som arbetsgivaren nu talar om att säga upp. Utifrån kommunens hantering av beslutet om heltider gör Kommunals sektion bedömningen att det inte finns något större intresse hos kommunen av att göra ord till handling. 9

Sammanfattning Bland Kommunals medlemmar i landet är det 48 procent som arbetar deltid, av vilka 9 av 10 är kvinnor. Deltiden kan av många olika skäl vara självvald, men 12 procent av Kommunals medlemmar arbetar ofrivillig deltid. Bland de kvinnodominerade yrkessektorerna är deltid ofta norm på samma sätt som heltid är det inom de mansdominerade sektorerna. Den tydliga skillnaden mellan sektorerna ifråga om sysselsättningsgrad på tjänster har egentligen endast en tydlig gemensam nämnare, sysselsättningsgraden i relation till könsfördelningen inom yrkena. Eftersom personal i kvinnodominerade sektorer generellt ges deltid när män ges heltid gör att frågan om rätten till heltid också är en fråga om jämställdhet. Rapporten syftar till att kartlägga hur kommuner och landsting i Norrbotten hanterar heltider som en rättighet. Politikernas och verksamheternas prioriterande, förhållningssätt och agerande i förhållande till heltid kan avspegla hur man ser på jämlikhetsfrågor och visar på hur man arbetar eller inte arbetar med att utjämna könsrelaterade skillnader i verksamheterna. Till grund för kartläggningen av rätten till heltid inom kommuner och landsting i Norrbotten har Kommunals lokala sektionsföreträdare från respektive kommun/ landstinget under våren 2011 besvarat ett antal frågor om heltider inom de egna verksamheterna. Beslut om rätt till heltid finns hos Norrbottens läns landsting och majoriteten av länets kommuner. Det pågar också processer på många håll där införande av heltider inom verksamheterna är i full gång. Kartläggningen visar dock att det finns brister mellan de fattade politiska besluten och verkställigheten. Det kan till exempel finnas övergripande politiska beslut som sedan inte tillämpas i verksamheten. Alltså kan en kommun/ landstinget utåt säga att beslut finns på att alla ska ha en anställning på heltid men i själva verket helt sakna verkställande av besluten i verksamheterna. En förenklad analys av besluten om heltid visar att: Ännu har ingen av kommunerna eller landstinget gett all tillsvidareanställd personal i sina verksamheter rätt till heltid. Kiruna och Luleå kommun har politiska beslut om rätt till heltid som avser all tillsvidareanställd personal (p-ass undantaget i Luleå) och där införandet pågår (Luleå) eller troligen kommer att påbörjas (Kiruna) inom kort. Landstinget, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Kalix, Piteå och Älvsbyn har beslut eller överenskommelser som bara omfattar del eller delar av verksamheten, eller som i praktiken inte tillämpas alls. Arjeplog, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå saknar helt politiska beslut eller överenskommelser om rätt till heltid. Där beslut eller överenskommelser om heltid i Norrbotten saknas har flertalet ändå uttalade ambitioner i form av riktningsbeslut eller målsättningar som att verka för heltider, eller att man ska se över möjligheterna för heltider i verksamheterna. Den uttalade ambitionen om 10

rätt till heltid visar att politikerna är medveten om att problemet med ofrivillig deltid finns i verksamheterna. Källförteckning: Kommunal (2006) Hela tiden en helhetssyn på arbetstidsfrågan Kommunal, Y. Wondmeneh. Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Kommunal (2011) Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Rädda barnen (2010) Barnfattigdomen i Sverige årsrapport 2010 11