ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 695 Var vill ungdomar bo? En studie om ungdomars boendepreferenser i Gävle Vilja Högström Uppsala, juni 009 ISSN 083-6X
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 Syfte 3 1. Frågeställningar 3 1.3 Metod 3 1.4 Avgränsningar 4 1.5 Disposition 4. UNGDOMARS STÄLLNING PÅ BOSTADSMARKNADEN 5.1 Ungdomar är en speciell grupp på bostadsmarknaden 6. Ungdomars boendepreferenser 7 3. GÄVLE 9 3.1 Gävles bostadsområden 9 3. Ungdomar i Gävle var bor de? 11 4. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN 13 4.1 Ungdomarna bor runt om i Gävle 13 4. Önskeboende: centrum eller vackra villor 14 4.3 De flesta har inte flyttat hemifrån 15 4.4 Centrum är populärast 16 5. DISKUSSION 18 5.1 Varför vill vissa bo i villa, medan andra föredrar centrum? 18 5. En blick in i verkligheten 18 5.3 Läget spelar stor roll 19 6. SAMMANFATTNING 1 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1 4 1
1. INLEDNING Att flytta hemifrån till sitt första egna hem är för de flesta ungdomar ett stort steg in i vuxenlivet. Det är en tid av förändring då många nya frågor ska besvaras och problem lösas; kanske är det dags att ta klivet in i arbetslivet på sin första riktiga arbetsplats, eller fortsätta studera vid en högskola eller ett universitet. Oberoende vad man väljer att göra är dessa val viktiga steg i ens liv. Bland annat ställs många ungdomar inför valet huruvida de vill bo ensamma eller tillsammans med någon. Bör man bo kvar på hemorten eller testa sina vingar långt ifrån det som är tryggt och känns säkert? Förutom alla frågor och tankar som väntar på svar väntar det en tuff bostadsmarknad utanför hemmets bekanta väggar. Det händer naturligtvis att ungdomar får hjälp av sina föräldrar, men det är långt ifrån alla som kan räkna med vuxnas stöd eller engagemang. Många ungdomar får vända sig till allmännyttan där köerna ofta är långa och det som erbjuds inte alltid motsvarar ens egna förhoppningar och förväntningar om sitt nya, egna hem. Det är denna kompromiss mellan önskan och verklighet som styr ens boende, en dragkamp mellan vad som är möjligt att uppnå och vad man vill ha. En av de mest centrala delarna av att flytta till ett eget boende är valet av var man vill bo. Detta innefattar allt från vilken världsdel, land och område man vill bosätta sig i, men även mer specifika frågor som vilken typ av bostadsområde man föredrar och varför. Det kan tänkas finnas oändligt med orsaker varför en person väljer att bosätta sig i ett visst område, och därför är det även näst intill omöjligt att kartlägga alla dessa orsaker. Olika grupper i samhället har olika önskemål och krav på sitt hem, och dessa önskemål och krav varierar genom livets olika skeden. Det kan påstås att ungdomen är ett mycket speciellt skede i ens liv då mycket andra krav ställs på boendet, än i många andra skeden av livet. Därför är det speciellt intressant att veta vart just ungdomar väljer att bo och vad det är som styr deras val av bostadsområden. Det påstås ofta att många ungdomar föredrar att bo i relativt centrala lägen, där avstånden är korta och tjänsterna nära. Dessa attraktiva centrala lägen har även blivit allt mer efterfrågade av de stora åldersgrupperna som blir allt äldre och söker sig till städerna för att även de vara närmare tjänsterna och kulturutbudet. 1 Detta intresse från både ungdomars och 40-talisternas sida ökar pressen på de centralt belägna bostäderna. Då efterfrågan på de centrala bostäderna är stor, kan de ofta ekonomiskt svagare ungdomarna sällan konkurrera med de mer resursstarka, äldre åldersgrupperna, vilket leder till att ungdomarna ofta tvingas längre ut ur stadskärnan till mindre attraktiva områden. Detta skapar en konflikt där ungdomarna ofta blir förlorarna, dels på grund av sin ekonomiskt svaga position, men även på grund av avsaknaden av kontakter och kunskap om marknaden. Att studera hur ungdomar tänker i Gävle kring dessa frågor är intressant ur ett forskningsperspektiv, då detta kan ge mer förståelse hur väl de antagna processerna fungerar. 1 SABO (004). Från eget småhus till allmännyttan: vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension?. Stockholm. s. 7.
1.1 Syfte Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om ungdomars önskemål och val av bostadsområden i Gävle då de strax ska flytta till sin första egna bostad, eller har nyligen gjort detta. Uppsatsen har som mål att kartlägga i vilket bostadsområde i Gävle de tillfrågade ungdomarna helst skulle vilja bosätta sig, samt var i staden de tror att deras framtida hem kommer att ligga, förutsatt att de inte har planer på att flytta från Gävle. Med hjälp av att studera skillnaden mellan ungdomarnas önskeboende och antagande av sitt kommande bostadsområde kan slutsatser dras om vad ungdomarna anser om sina möjligheter på bostadsmarknaden i Gävle idag. Samtidigt ger denna vinkling information om var ungdomarna skulle vilja bo om de själva får välja, vilket kan ge en fingervisning om vilka delar av staden som är intressanta ur ungdomsperspektiv. Det är även intressant att fråga ungdomarna var deras drömboende ligger då denna önskan av att bosätta sig i ett specifikt område kan skilja sig stort från det som verkligen är inom ungdomarnas räckvidd. 1. Frågeställningar Frågeställningarna som ligger som grund för denna uppsats är: Till vilka av Gävles bostadsområden önskar sig elever i gymnasieskolans sista årskurs att flytta då de flyttar hemifrån om de inte behöver ta hänsyn till begränsande faktorer så som till exempel ekonomi och tillgång på lägenheter? Till vilka av Gävles bostadsområden tror elever i gymnasieskolans sista årskurs att de kommer att flytta då de flyttar hemifrån? Vilka faktorer ligger som grund för dessa val av framtida bostadsområde? 1.3 Metod Tillvägagångssättet för denna uppsats kan delas in i två delar: den praktiska delen som består av en enkätundersökning som fyllts i av ungdomar i gymnasieskolans sista årskurs, samt den teoretiska delen som bygger på tidigare forskning inom ämnet. Den teoretiska delen har som syfte att förklara och fungera som en jämförelse till den praktiska delen. Tolkningen av svaren på enkäten kan få större djup då dessa två metoder tolkas parallellt istället för att endast fokusera på den ena. Den teoretiska delen fördjupar sig i ungdomars boendepreferenser i Sverige. Uppsatsen tar del av forskning som redan genomförts inom området och analyserar dessa fynd. Fokus i denna del ligger på att studera ungdomars boendesituation, men även att fundera kring ungdomars möjligheter att få tag på lägenheter, vilka typer av områden som är populära bland ungdomar samt hur ungdomar generellt bor. Genom att studera var ungdomar väljer att bosätta sig är det möjligt att få ytterligare information om varför svaren från enkätundersökningen visar ett visst resultat. Det är naturligtvis även möjligt att enkätundersökningen går emot det som tidigare ansetts vara typiska val av ungdomars boende. För att studera ungdomars boendepreferenser i Gävle genomfördes en enkätstudie bland ungdomar i Gävle som studerar sista året i gymnasiet. 3
Enkätundersökningen genomfördes i april 009, alltså endast en månad innan ungdomarna i fråga skulle avsluta sin gymnasieutbildning. Ungdomarna ombads besvara frågor kring sin nuvarande boendesituation, sin ålder, kön, samt sina boendepreferenser. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola i Gävle, där en grupp på sammanlagt 46 ungdomar fyllde i enkäten, samtliga mellan 18 och 19 år. Av dessa 46 ungdomar var 18 tjejer och 8 killar. Enkäten fylldes i under lektionstid och eleverna hade cirka 10 minuter på sig att besvara på frågorna. Sammanlagt fem elever på programmet var frånvarande vid utlämnandet av enkäten, tre av dessa var tjejer och två var killar. En ifylld enkät har blivit bortvald från presentationen av resultat då enkäten inte fyllts i korrekt, vilket leder till att i kapitel 4 presenteras alltså resultaten från 45 ifyllda enkäter (18 tjejer, 7 killar). Enkäten är till formuleringen i stor utsträckning sluten, det vill säga har de tillfrågade ett antal svar att välja emellan, istället för att ta öppna frågor de själv får fylla i. Detta för att undvika allt för spridda svar med stora nivåskillnader i precision av svaren. Detta har naturligtvis sina för- och nackdelar, men då det är möjligt att de tillfrågade inte känner till alla delar av Gävle, är det alltså möjligt att svaren blir mycket snäva. Genom att presentera alla svarsalternativ ges personen i fråga möjlighet att välja bland samma alternativ som de andra som fyller i enkäten, och på så sätt kan inte stora skillnader i svaren förekomma. Förutom valet av bostadsområden ombads ungdomarna även motivera sina val. Motiveringarna för val av ett specifikt område ska fungera som stöd för tolkningen av ungdomarnas val och argumentera för eller emot valet av ett specifikt område. Dessa argument kan till exempel tänkas vara bostadsområdets läge, dess rykte eller något av mycket personlig karaktär. 1.4 Avgränsningar Uppsatsens fokus ligger på att utreda ungdomars boendepreferenser i Gävle. Med Gävle menas så väl tätorten Gävle som kommunen, vilket bland annat innefattar andra tätorter som till exempel Valbo. Ungdomar är ett brett begrepp som kan innefatta personer i mycket olika åldrar, beroende på situationen där begreppet används. I uppsatsen presenteras ett flertal källor där åldersgruppernas gränser varierar stort, från 16 till 4 år. I min egen undersökning ligger fokus på 18-19 åringar, då gruppen ungdomar som svarat på enkätundersökningen är i denna åldersgrupp. Att hitta ett ord som passa alla dessa åldersgrupper är svårt; ska de kallas unga vuxna, ungdomar eller något annat? För att hålla begreppen få och förståeliga har jag helt enkelt valt att kalla de som berörs i uppsatsen för ungdomar, både då jag diskuterar min egen undersökning och andra källor. 1.5 Disposition Uppsatsen består av sammanlagt sex kapitel samt en bilaga med enkäten som står som grund för diskussionen om ungdomars boendepreferenser i Gävle. Det första kapitlet fungerar som inledning där uppsatsens ämne och 4
frågeställningar presenteras tillsammans med syfte, metod, avgränsningar och disposition. Denna del är till för att forma ramen för arbetet samt ge läsaren nödvändig bakgrundsinformation om hur uppsatsen är byggd. Det andra kapitlet sammanfattar ungdomars situation på bostadsmarkanden idag. Här presenteras tidigare studier kring ämnet samt information från organisationer som arbetar med ungdomsfrågor inom bostadsmarknaden. Här ges även en kort överblick om ungdomars boendepreferenser. Efter detta följer kapitel tre som presenterar Gävle för läsaren. I kapitlet presenteras de största bostadsområdena för läsaren, de olika typerna av områden som kommer att behandlas. I detta kapitel används så väl statistik från Gävle kommun samt kartor över stadens bostadsområden. Här presenteras även en sammanfattning om var ungdomarna i Gävle är bosatta, samt vilka områden som har en mindre andel ungdomar. I det fjärde kapitlet behandlas den enkätundersökning som genomförts inför skrivandet av denna uppsats. I detta kapitel presenteras resultaten av enkätundersökningen med hjälp av grafer som stödjer diskussionen som följer. Det femte kapitlet diskuterar resultaten av enkätundersökningen. Vilka slutsatser kan dras och vad betyder de resultat som observerats? Kapitlet diskuterar även dessa resultat i ljuset av den forskning som presenterats i kapitel två. Det sjätte avslutande kapitlet sammanfattar uppsatsen, återknyter till frågeställningarna och de slutsatser som kan dras.. UNGDOMARS STÄLLNING PÅ BOSTADSMARKNADEN Det skrivs mycket om ungdomarnas dåliga möjligheter inom bostadsmarknaden, och tyvärr är oron till stor del berättigad. Att vara ungdom idag på väg in i bostadsmarknaden på jakt efter sitt första egna hem är inte alla gånger enkelt. I en rapport från Boutredningen menas att ungdomar lätt hamnar i kläm och andra grupper i samhäller prioriteras framför dem: unga har ofta ingen kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde samt begränsad betalningsförmåga, vilket tränger undan dem i förmån för andra grupper. Svårigheterna att få tag på ett hem där man trivs leder även till att ungdomar generellt trivs sämre i sina hem än andra åldersgrupper. Ungdomar saknar förstahandskontrakt i större utsträckning och är en grupp med särskilda svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden 3 sammanfattar Boverket i sin lägesrapport från 006. Visserligen är det så att många bygger upp en boendekarriär över åren och på så vis förbättrar sin situation med åldern, alltså börjar många långt nere på skalan och jobbar sig upp för att uppnå högre standard på sitt boende. En del menar att den dåliga situation inte alls fungerar som grund för ungdomarna att sikta uppåt från på Molina, Irene, Andersson, Roger, Solid, Dennis, Johansson, Sara (007 a). Någonstans att bo: en kvalitativ studie av ungdomars erfarenhet av bostadsmarknaden i större städer. Måste man ha tur? Studier av yngre på bostadsmarknaden : rapport nr från Boutredningen. S. 81-110. s. 43. 3 Boverket (007). Ungdomars boende: lägesrapport 006. 1. uppl. Karlskrona. s. 13. 5
boendekarriärsstegen, utan att ungdomars dåliga ekonomi och boendesituation skapar klyftor som bara ökar segregationen. Det menas att vi flyttar till områden som redan motsvarar vår egen socioekonomiska situation och att komma ifrån detta mönster kan vara svårt. 4 Enligt denna syn flyttar alltså ungdomar till områden där det sedan tidigare bor människor med låg inkomst, vilket i sin tur kan öka segregationen..1 Ungdomar är en speciell grupp på bostadsmarknaden Situationen för ungdomar på bostadsmarknaden presenteras idag som mörk nästan oberoende vilken källa man än vänder sig till. Oroväckande rapporter där ungdomarnas situation kartläggs presenterar nästintill undantagslöst samma dilemma; för att hyra en lägenhet ställs krav på fast inkomst och därmed även anställning eller heltidsstudier. Det är långt ifrån alla ungdomar som uppfyller dessa krav och blir därmed uteslutna från hyresrättsmarknaden, vilket skapar en ond cirkel som kan vara mycket svår att ta sig ur. Samma situation kan sägas råda på bostadsrättsmarknaden då få ungdomar beviljas lån med tanke på deras ekonomiska ställning. Även nyproduktion ligger ofta utanför ungdomarnas räckvidd, då hyrorna är för höga, trots att lägenheterna ofta är mer passande för ungdomarnas behov än lägenheter i äldre hus. 5 Risken är överhängande att ungdomar inte kan bosätta sig i de områden och typer av hus de själv skulle önska på grund av de hinder de stöter på inom bostadsmarknaden. Generellt är små lägenheter eftertraktade bland ungdomar, men dessa lägenheter är även intressanta för andra grupper i samhället. Bostadssökandet i sig är en komplicerad process som både tar upp mycket tid och kräver en viss förkunskap inom området. Det är få ungdomar som besitter tillräcklig kunskap om bostadssökande, vilket leder till att denna process kan vara mycket svårare för en ungdom än för någon som är mer insatt. Det menas även att ungdomarnas bakgrund, allmänna livssituation och det stöd de får från personer i deras närhet är avgörande för att ungdomarna tar sig in på bostadsmarknaden, och att utan detta stöd har ungdomarna svårt att ens ta sig in på bostadsmarknaden. 6 De som lyckas hitta en bostad är sällan nöjda med sitt val, utan trivs i snitt sämre i sina bostadsområden än andra åldersgrupper. 7 Det är ett välkänt fenomen att större städer har brist på bostäder för ungdomar, men även mindre orter kämpar med att kunna erbjuda ett lämpligt boende för unga. På mindre orter är kanske inte bostadsbristen lika akut som i större städer, men istället är tillgången till små, billiga lägenheter dålig, vilket leder till att stora lägenheter står tomma medan köerna till de mindre lägenheterna växer. 8 Dessutom ökar vikten av bostadens geografiska läge för ungdomar i mindre samhällen där lokaltrafiken kan vara begränsad. Dessa problem leder till att svartmarknaden ökar, 4 Andersson, Eva, Magnusson, Lena (006). Vilken attraktivitet har olika bostadsområden och boendeformer i Gävle? Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF). Uppsala universitet. s. 11. 5 SOU (005). Bortskämda ungdomar och sura fastighetsägare? - en kartläggning av hinder för unga på bostadsmarknaden. Boutredningen. M 005:1. Delrapport 1. 005-1-0. s. 6. 6 SOU (005). s. 6. 7 Boverket (007). Ungdomars boende: lägesrapport 006. s. 13. 8 SOU (005). s. 5-6. 6
då det är där lägenheter går att hitta, trots osäkerheten och de höga hyrorna. 9 Hyresgästföreningen som undersökt unga vuxnas boendesituation i Sverige vid årsskiftet 004/005 10 menar att unga vuxnas situation på bostadsmarknaden blivit svårare: det finns för få lägenheter som passar de unga vuxnas behov, bostadsköerna ökar, fler bor kvar i föräldrahemmet, utrymmesstandarden sjunker, unga vuxna har svårt att klara av sina boendekostnader samtidigt som andelen fattiga 0-7 åringar ökar. 11 I den undersökning hyresgästföreningen genomfört hade 81 procent av de tillfrågade unga vuxna flyttat hemifrån, 57 procent av dessa har en egen bostad, det vill säga en hyresrätt i första hand, bostadsrätt eller egnahem. Majoriteten av denna grupp bodde i hyresrätt (6 procent), men det fanns även personer som valt att bo i bostadsrätt (4 procent eller egnahem (14 procent). Utöver dessa personer, fanns det även den grupp unga vuxna som flyttat från föräldrahemmet, men inte lyckats hitta eget boende. 4 procent av de som flyttat hemifrån tillhör denna grupp som lever i studentbostäder, i andra eller tredje hand, i hyrda rum eller hos kompisar eller släktingar. Denna grupp hade generellt höga boendekostnader, missnöjet med boendet var stort och hela 59 procent klassades som fattiga. Det menas även att ungdomar har sämre förutsättningar att förändra sin situation än andra åldersgrupper, vilket ytterligare försämrar ungdomarnas utsatta position. Denna utsatthet leder inte endast till dåliga bostadsförhållanden, utan även olagligt boende, vilket enligt en rapport från Fastighetsägarna är vanligare än vi tror: 75 procent av alla unga har bott olagligt, varit inblandade i svarthandel eller betalat överhyror. 1 Mycket av den forskning som bedrivs på området tyder på att valet av boendeform och läge verkar kretsa kring ekonomiska frågor. Att ha råd att bo där man vill och i den typ av boende man önskar sig är i hög grad begränsat av ens ekonomiska tillgångar.. Ungdomars boendepreferenser Det finns en uppfattning om att ungdomar föredrar urbant liv med tillgång till allt som en stad kan erbjuda. Närhet till både vänner och stadens tjänster, ett fartfyllt liv där livet på landet ses som bakåtsträvande och tråkigt. Finns det någon sanning i denna fördomsfulla bild av ungdomarna? Både och skulle de som forskat inom ämnet troligen säga. Intressant nog har många studier kommit till mycket motstridiga resultat i frågan om ungdomars boendepreferenser: vissa påstår att ungdomar föredrar städer, medan andra menar att så är inte alls fallet, utan att ungdomar gärna bor ute på landet. En tolkning av denna spridning presenteras av Fornäs m.fl. i Ungdomar i skilda sfärer där författarna menar att ungdomar möjligen inte alls ser ner på livet på landet, utan att ens boendepreferenser är kopplade till olika skeden i livet: önskan om ett boende i de centrala delarna av en stad kopplades till nuets ungdomsliv, medan samma intervjuade nästan enstämmigt menade att när de väl 9 SOU (005). s. 5. 10 Bergenstråhle, Sven (007). Unga vuxnas boende år 1997-007, Förändringar i riket 1997 till 007, Hur bor 0-7-åringarna? Hur vill de bo? Stockholm: Hyresgästföreningen. s. 11-13. 11 Bergenstråhle, Sven (007). s.3. 1 Fastighetsägarna (008). Länka in ungdomarna i flyttkedjorna! Om ungas syn på sitt framtida boende. En bostadsrapport från Fastighetsägarna. s. 7. 7
själva skulle få familj/barn så ville de bo i ett eget hus i en villaförort. 13 Alltså kan det sägas att ett liv i staden är något ungdomar strävar efter innan de bildar familj, då de hellre ser att de flyttar ut ur staden för ett lugnare liv närmare naturen. Då många ungdomar har det kämpigt med ekonomin är ett centralt boende både ett bekvämt och rationellt val; ett centralt boende minimerar transportkostnaderna, samtidigt som närheten till service i staden är lockande. Det är få ungdomar som har råd att ha en egen bil, vilket begränsar valet av ens boendeområde, att bo ute på landet kan bli svårt utan bra förbindelser till staden eller byn. Det är dessutom i städerna där de flesta jobb och utbildningar finns, alltså de ställen där ungdomarna kan tänkas spendera mycket tid. Förutsatt att ungdomarna föredrar ett urbant liv, var i staden vill ungdomarna i så fall bo? Resultaten från olika studier lägger fokus på generellt samma punkt: bostadens läge är av avgörande betydelse för ungdomarnas boendepreferenser 14 där det centrala boendet är högt på önskelistan. Urban Fransson sammanfattar det centrala boendets fördelar: Ungdomar föredrog bostäder där man hade nära till vänner och till centrum, d.v.s. bostadens läge bedömdes vara den viktigaste egenskapen. Dessa egenskaper bedömdes av ungdomarna underlätta umgänge med vänner respektive närheten till nöjesliv, vilket i sin tur ansågs bidra till sådana livsvärden som gemenskap och njutning. 15 Som det redan konstaterats är en centralt belägen lägenhet attraktiv, då det underlättar att bo nära tjänster, arbete och vänner, men utöver detta anser många ungdomar även att tillgång till grönområden är positivt menar Fastighetsägarna i en rapport från 008. Samtidigt får boendet gärna innefatta mer än endast själva lägenheten, utan även andra tjänster som till exempel möjlighet att hyra festlokal eller till och med bil är positivt. 16 Det är viktigt att man trivs hemma, att ha ett fint hem anses vara önskvärt, och många är beredda att prioritera hemmet framför andra saker som till exempel resor. 17 Utöver dessa punkter föredrar ungdomarna att bo i nya lägenheter, medan gamla miljonprogram inte är speciellt populära. 18 Oberoende av område eller bostadsområde bosätter sig ungdomar generellt i hyresrätter 19 och toppvärdet för allmännyttan ligger mycket tidigt i livscykeln ( 3 år) och det dröjer något längre tid innan de yngre nått en representation i bostadsrätterna som är i nivå med allmännyttan (9 års ålder). 0 13 Fornäs, Johan, Boëthius, Ulf, Reimer, Bo (1993). Ungdomar i skilda sfärer. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion. s. 176. 14 Fransson, Urban (1997). Ungdomars hushållsbildning: processer på en lokal bostadsmarknad. Geografiska regionstudier, 0431-03; 33, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet. s. 51. 15 Fransson, Urban (1997). s. 51. 16 Fastighetsägarna (008). s. 4. 17 Fastighetsägarna (008). s. 4. 18 Fransson, Urban (1997). s. 5. 19 Molina, Irene, Andersson, Roger, Solid, Dennis, Johansson, Sara (007 a). s. 43. 0 Molina, Irene, Andersson, Roger, Solid, Dennis, Johansson, Sara (007 b). s. 1. 8
3. GÄVLE Gävle är en havsnära stad med cirka 93 000 invånare i landskapet Gästrikland, cirka 170 kilometer norr om Stockholm. 1 Gävle är en stad med gamla anor; staden fick sina första stadsprivilegier redan år 1446 och har sedan dess varit en betydande stad i området och är även idag en viktig del av Gävleborgs län, där staden idag fungerar som residensstad för länet. 3.1 Gävles bostadsområden Precis som de flesta städer består Gävle av ett antal olika typer av bostadsområden: det finns allt från vackra villaområden till miljonprogram. Nya, moderna bostadsområden intill äldre hus och byggnader som står för stadens förflutna, som de flesta andra städer i Sverige kan det påstås. Trots att många bostadsområden kan ha stora skillnader i utseende och typ av bebyggelse är det sällan där olikheterna mellan områden slutar. Många skillnader döljer sig även bakom fasaden på husen, det är människorna som bor i husen som formar området i hög grad. Det är sällan utan orsak vi väljer att bo där vi bor, utan ett flertal faktorer styr vårt val av bostadsområde. För att bättre förstå diskussionen, och för att bidra med mer information om Gävle följer här därför en kort presentation av de större bostadsområdena i staden. I de centrala delarna av Gävle finner man de tjänster som kan förväntas av en stad i Gävles storlek. Här finns buss- och järnvägsstation, restauranger och butiker. Husen är höga och ligger tätt intill varann med stadens aktiva trafik alldeles utanför. Från ett bostadsperspektiv är detta är ett område präglat av hyres- och bostadsrätter. En annan del av staden som även kan klassas som centralt beläget är stadsdelen Söder. Söder ligger på södra sidan av Gavleån som rinner igenom staden. Söder i sig delas i två av Södra Kungsgatan som löper rätt igenom området och kan även ses som dess hjärta: det är här bostäder, butiker och restauranger samsas i samma kvarter. Områden utanför denna stadskärna är blandade med renodlade bostadsområden och villaområden av olika slag, som till exempel Bomhus. Det menas att ett bostadsområdes socioekonomiska sammansättning påverkas av vilken upplåtelseform som dominerar ett område. 3 För att förenkla något kan det sägas att i områden med hög andel allmännytta är även den genomsnittliga inkomsten lägre och arbetslösheten och socialbidragen högre. Däremot är denna trend omvänd i områden med lägre andel allmänytta. Detta påstående gäller relativt bra för Gävle menar Andersson och Magnusson i sin rapport till Gävle kommun Vilken attraktivitet har olika bostadsområden och boendeformer i Gävle? 4. I områden med hög andel allmännytta är även inkomsterna lägre, medan villaområden på utkanterna av staden 1 Gävle kommun, kommunledningskontoret. Sterner, Jan (1999). Tvåtusen år i Gävlebygden. En historisk, kulturell och språklig resa från järnåldern till plaståldern. Knight. s. 51. 3 Andersson, Eva, Magnusson, Lena (006). s. 8. 4 Andersson, Eva, Magnusson, Lena (006). 9
har en högre inkomst. Gävles fattigaste delar ligger i stor utsträckning i stadens centrala delar och områden som Andersberg och Sätra, en bit utanför centrala staden. Enligt Anderssons och Magnussons rapport ligger de rika områdena av Gävle nästan undantagslöst utanför stadens centrum. Områden som Hemlingby, Bomhus och västra Sätra visar sig ha bland annat hög inkomst och låg arbetslöshet samtliga småhusområden. Figur 1. Karta över Gävle. 5 5 Länskartan. Gävle Kommun. Bygg & Miljö. 10
Figur. Karta över Gävles centrala bostadsområden. 6 3. Ungdomar i Gävle var bor de? Av Gävle kommuns cirka 90 000 invånare är cirka 11 000 är i åldrarna 16-4. Trots att de individuella skillnaderna kan vara mycket stora, kan det i stora drag sägas att detta är en grupp ungdomar som är i ett skede i livet då många tar steget att flytta hemifrån till sitt första egna boende. Enligt statistik från Gävle kommun 7 motsvarar ungdomar i åldrarna 16-19 och 0-4 år 5,6 procent respektive 6,6 procent av kommunens totala invånarantal. Sammanlagt motsvarar dessa två grupper 1, procent av Gävle kommuns totala invånarantal. Ur kommunens statistik går det tydligt att se vissa trender i ungdomarnas val av bostadsområden i Gävle. Det finns inget sätt att veta huruvida personerna i dessa två grupper (16-19 åringarna samt 0-4 åringarna) bor ensamma, hos sina föräldrar eller någon annanstans. Däremot kan dessa två grupper jämföras med varandra för att se om det finns några skillnader i gruppernas bostadsområden. Förlitar man sig på 6 Länskartan. Gävle Kommun. Bygg & Miljö. 7 Gävle kommun, kommunledningskontoret. 11
den statistik som Hyresgästföreningen sammanställt ska cirka 0 procent av den äldre gruppen ha flyttat hemifrån. Det kan alltså inte sägas att den yngre gruppen strikt representerar de som fortfarande bor kvar hos sina föräldrar, medan den äldre representerar dem som flyttat till eget boende. Däremot kan dessa grupper ses som en fingervisning, en antydan på att detta kanske är fallet. Individuella skillnader förekommer naturligtvis överallt. Enligt den statistik Gävle kommun sammanställt är mängden ungdomar i åldrarna 16-19 år relativt jämt fördelad i kommunen mellan de olika områdena. De flesta områden avviker inte stort från kommungenomsnittet på 5,6 procent 16-19 åringar. Däremot kan en tydlig trend ses i vissa områden då åldersgruppen 16-19 åringar jämförs med den äldre gruppen, 0-4 åringar. Andelen 16-19 åringar i områdena Hemlingby-Järvsta och Stigslund-Strömsbro är 6,6 procent, respektive 5,4 procent. Båda områdena ligger relativt nära kommunala genomsnittet på 5,6 procent. Andelen 0-4 åringar i dessa områden är däremot 3,8 procent respektive 3,4 procent (se tabell 1). Denna minskning av andelen ungdomar kan troligtvis till stor del förklaras med att många av de ungdomar som bott i området flyttat hemifrån till mer centrala och billigare lägen. Hemlingby- Järvsta och Stigslund-Strömsbro är båda områden en bit utanför staden med hög medelinkomst och låg andel hyresrätter. Hemlingby har även klassats som ett av de attraktivaste bostadsområdena i Gävle. 8 Tabell 1. Områden med lågt antal ungdomar i åldrarna 0-4 år. Ålder Antal Män Antal Kvinnor Totalt % Totalt i området % i kommunen Hemlingby- Järvsta Stigslund- Strömsbro 16-19 5 65 117 6,6 5,6 0-4 43 4 67 3,8 6,6 16-19 16 19 91 5,4 5,6 0-4 10 85 187 3,4 6,6 Till skillnad från Hemlingby-Järvsta och Stigslund-Strömsbro finns det ett antal områden med motsatt åldersstruktur bland unga. Bland annat Brynäs, Norr-Nynäs, Söder-Hemsta samt Öster-Alderholmen är alla områden där en mycket annan typ av boendestituation kan observeras. I alla dessa områden är andelen 16-19 åringar under genomsnittet, mellan 3,7 procent och 4,8 procent. Däremot är andelen ungdomar mellan 0 och 4 år långt över genomsnittet, från 10,1 procent till 11,7 procent (se tabell ). Det gemensamma med alla dessa fyra områden är att de ligger centralt, har en hög andel hyresrätter med många hushåll med en eller två boende. Den mest extrema är troligtvis Öster-Alderholmen där inga andra typer av boende förekommer förutom hyresrätter. Den stora skillnaden mellan andelen 16-19 åringar och 0-4 åringar kan 8 Andersson, Eva, Magnusson, Lena (006). s. 9. 1
tolkas som att dessa områden är speciellt attraktiva för ungdomar av flera orsaker: det centrala läget i kombination med höga andelen hyresrätter. Förlitar man sig på denna statistik verkar Gävle följa de preferenser som presenterats tidigare i kapitel två: ungdomar flyttar in till centrala och billiga bostadsområden, där de helst väljer att bo i hyresrätter. Tabell. Områden med högt antal ungdomar i åldrarna 0-4 år. Ålder Antal Män Antal Kvinnor Totalt % Totalt i området % i kommunen Brynäs 16-19 168 180 348 4,5 5,6 0-4 455 456 911 11,7 6,6 Norr-Nynäs 16-19 163 184 347 4,4 5,6 Söder- Hemsta Öster- Alderholmen 0-4 395 48 877 11, 6,6 16-19 179 155 334 3,7 5,6 0-4 437 486 93 10,1 6,6 16-19 33 34 67 4,8 5,6 0-4 70 84 154 11,1 6,6 4. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN Inför denna uppsats delades en enkät ut till elever på en gymnasieskola i Gävle. I detta kapitel presenteras de resultat som erhållts från svaren på denna enkät. Enkätens syfte var att samla information om ungdomars boendepreferenser i Gävle. Ungdomarna som fyllde i enkäten var i åldrarna 18-19 och endast en månad ifrån att avsluta sin gymnasieutbildning och därför även möjligtvis i en situation där många av dem ställs inför frågan att flytta till eget boende eller stanna kvar i föräldrahemmet. 4.1 Ungdomarna bor runt om i Gävle Efter enkätens inledande frågor, som behandlade svararens ålder och kön, ställdes frågan om var svararen var bosatt för tillfället. Ungdomarna som fyllde i enkäten bodde spridda runt om i Gävle, en del även utanför staden. Figur 3 presenterar ungdomarnas nuvarande bostadsområde. Ur denna figur går det att utläsa att även om spridningen är relativt stor, kan det ses att vissa områden dominerar över andra: de flesta var bosatta i områden strax utanför stadskärnan, som till exempel Valbo, Bomhus och Sätra. Gemensamt med alla dessa tre områden är att de inte är endast stora till ytan utan har även närmare 10 000 invånare per område, vilket är relativt mycket för en stad som Gävle. Utöver de som bor i områden utanför stadskärnan finns det även en tydlig grupp av ungdomar som är bosatta i de centrala delarna av staden. Sammanlagt fem ungdomar anger centrala Gävle som sitt bostadsområde, en anger Söder. I enkäten fanns ett flertal områden namngivna, men många av dessa förblev helt obesvarade 13
och är därför inte heller presenterade i graferna. De ungdomar som inte bodde i något av de nämnda områdena fick själv fylla i sitt bostadsområde under svaret annat område. Områden som förekom i svaren från annat område är i regel spridda bland att antal områden i Gävle: Bönan ( svar), Strömsbro ( svar), Gävle Strand (1 svar) samt Oppala (1 svar). Sammanlagt fem ungdomar svarade att de inte var bosatta i Gävle. Dessa ungdomar behövde inte namnge sin bostadsort, men för läsaren kan det vara av intresse att veta att många gymnasieelever pendlar till Gävle från till exempel Sandviken eller andra närliggande samhällen, då Gävles utbud på gymnasieutbildningar är något bredare än den lokala. Fråga 3. Ungdomarnas bostadsområde vid ifyllning av enkät (antal svar 45) 8 7 6 6 5 5 6 5 6 5 Antal svar 4 0 3 1 1 Bomhus Andersberg 3 Centrala Gävle 3 3 Fridhem 1 1 1 1 Hemsta Hemlingby 4 Sätra 1 1 1 1 Sörby Söder Valbo 3 3 Annan del av Gävle 4 1 Bor inte i Gävle Tjej Kille Summa Figur 3. Ungdomarnas bostadsområde vid ifyllning av enkät. 4. Önskeboende: centrum eller vackra villor Den fjärde frågan på enkäten löd: i vilken del av Gävle skulle du helst bo om ekonomi, tillgång på lägenheter eller andra faktorer inte var ett hinder?. Här kunde ungdomarna fritt välja vilket område de helst skulle bo i, om de inte behövde ta hänsyn till de faktorer som kanske i normala fall skulle hindra deras val av bostadsområde. Svaren var inte lika spridda som på frågan om var ungdomarna var bosatta, utan de flesta verkar dela uppfattning om var deras drömboende ligger. Majoriteten av ungdomarna skulle helst bosätta sig i centrala Gävle, framför allt har tjejerna nästan uteslutande svarat att de helst skulle bo i centrala staden eller på Söder, medan killarnas svar är något mer spridda (se figur 4). Intressant att notera är även att endast två killar har svarat att de helst skulle bo på Söder, medan Söder var tjejernas näst populäraste val (sex tjejer har svarat att de helst skulle flytta till Söder). Den stora skillnaden mellan killarnas och tjejernas svar på denna fråga är att killarnas svar kan delas in i två typer: de som vill bo i centrala staden och de som vill bo i exklusiva bostadsområden utanför stadens centrum. Till skillnad från tjejerna 14
verkar killarna i större utsträckning föredra mer typiska högprestigeområden framför det centrala läget; områden som Villastaden och havsnära Bönan får nästan uteslutande röster från killarna. Det finns även några killar som anger att de vill bo i andra områden som Bomhus, Brynäs, Stigslund och Valbo. Samtliga som svarat att de helst skulle bo i dessa områden är redan bosatta i respektive område. 0 18 Fråga 4. Ungdomarnas önskeboende (antal svar 45) 15 Antal svar 10 5 0 1 1 1 1 Brynäs Bomhus 4 4 Bönan 10 8 Centrala Gävle 1 1 1 1 Stigslund Gävle Strand 8 6 Söder 1 1 Valbo 7 6 1 Villastaden 3 3 Annan del av Gävle Tjej Kille Summa Figur 4. Ungdomarnas val av bostadsområde då de inte behövde ta hänsyn till faktorer som bland annat ekonomi. 4.3 De flesta har inte flyttat hemifrån Majoriteten av de som svarat på enkäten har inte flyttat hemifrån till eget boende, utan bor kvar hos sina föräldrar (se figur 5). Sammanlagt fem av ungdomarna har dock flyttat hemifrån: tjejer och 3 killar, varav samtliga är bosatta i centrala Gävle. Om dessa fem elever fritt fick välja bostadsområde skulle två av dem bo kvar i centrala Gävle, en skulle flytta till Söder medan två skulle flytta till Bönan respektive Villastaden. De ungdomar som flyttat hemifrån fick svara på en följdfråga om varför de valt att flytta till det område där de är bosatta (se figur 6). Även här framstår läget som den viktigaste enskilda faktorn för ungdomarna då de väljer var de ska bosätta sig. Samtliga ungdomar som flyttat hemifrån anger att orsaken varför de valt att bosätta sig där de bor nu är närheten till centrum och tjänster. Andra faktorer som närhet till idrott, vänner och familj har även kryssats i. På denna fråga har ungdomarna kryssat i fler än ett alternativ, vilket representeras i grafen (figur 6) där sammanlagt 13 svar är presenteras trots att fem ungdomar besvarat denna fråga. 15
Antal svar 50 40 30 0 10 0 16 4 Bor hemma Fråga 5. Ungdomar som flyttat hemifrån (antal svar 45) 40 3 5 Har flyttat Tjej Kille Summa Antal svar 6 4 0 3 5 Läget 4 Centrum Fråga 6. Orsak till val av bostadsområde bland dem som flyttat till eget boende (antal svar 13) 1 1 1 1 1 1 Idrott Vänner Annat Tjej Kille Summa Figur 5. Ungdomar som flyttat till eget boende respektive ungdomar som bor hos sina föräldrar. Figur 6. Orsaker till ungdomarnas val av bostadsområde bland dem som flyttat till eget boende. 4.4 Centrum är populärast Den avslutande frågan på enkäten var uppdelad i två delfrågor, båda berörande ungdomarnas tankar kring vart de tror att de skulle flytta om de var tvungna att flytta till eget boende omgående, samt vilka faktorer i så fall skulle spela in i valet av bostadsområde. Frågan löd: Om du var tvungen att flytta till eget boende idag, vilken del av Gävle tror du att du skulle flytta till om du tar hänsyn till din ekonomi, tillgång på lägenheter eller andra faktorer som kan tänkas styra sitt val av bostadsområde? (fråga 7A), samt Jag skulle vilja flytta till detta område på grund av att... (fråga 7B). Svaren på hur ungdomarna ser på sina möjligheter inom bostadsmarknaden, om de var tvungna att flytta till eget boende på en gång är något mer varierade än de svar som gavs om drömboende. Spridningen är större och områden som Villastaden och Bönan som haft en betydande plats bland svaren om önskeboende är inte alls med bland resultaten för denna fråga. De flesta tror att de skulle flytta till Gävles centrala delar: områden som centrala Gävle, Brynäs och Söder är i topp. Även områden utanför stadskärnan som Andersberg, Bomhus, Sätra och Valbo får ett antal svar (se figur 7). Faktorer som påverkar valet av dessa bostadsområden är även denna gång dominerade av områdets läge: närhet till centrum anses vara viktigt. Även närhet till vänner är av intresse. Några har svarat att områdets rykte samt förmånliga priser är attraktiva. I grafen under (figur 8) presenteras resultaten från fråga 7B. Eftersom ett flertal ungdomar kryssat i fler alternativ i på denna fråga, är denna graf en sammanställning på alla svar som erhållts av frågan. Stapeln Läget representerar de som svarat att läget är viktigt för val av bostadsområde oberoende om ungdomen svarat genom att kryssa i en eller flera svar. Alltså bör staplarna Centrum, Natur, Vänner, Hobby, Idrott, Annat betraktas som svar under 16
rubriken Läget. De som svarat att områdets rykte eller prisnivå påverkar deras val är därför presenterade skiljt, vid sidan om de andra staplarna, eftersom dessa två inte är kopplade till frågan om läget. Fråga 7A. Val av bostadsområde med hänsyn till eventuella hinder (antal svar 40) Antal svar 14 1 10 8 6 4 0 3 3 3 4 7 8 10 3 5 5 7 1 1 1 Tjej Kille Summa Valbo Söder Sätra Centrala Gävle Brynäs Bomhus Andersberg Figur 7. Ungdomarnas val av bostadsområde om de tog hänsyn till eventuella begränsande faktorer. Fråga 7B. Orsaker till val av bostadsområde (antal svar 97) 40 35 34 Antal svar 30 5 0 15 10 5 0 1 9 14 3 4 9 13 4 4 1 5 6 6 7 4 4 3 Tjej Kille Summa Bra rykte Billigt Annat Idrott Hobby Vänner Natur Centrum Läget Figur 8. Faktorer som påverkar valet av bostadsområde då ungdomarnas tog hänsyn till eventuella begränsande faktorer. 17
5. DISKUSSION De resultat som presenterats i föregående kapitel ger en sammanfattande bild om hur ungdomarna bor, önskar att bo och tror att de kommer att bo. Däremot ligger det mycket bakom dessa svar som förblir öppet för tolkning. Detta kapitel har som syfte att analysera de resultat som erhållits samt knyta an till den tidigare forskning som presenterats tidigare i uppsatsen. 5.1 Varför vill vissa bo i villa, medan andra föredrar centrum? Ett intressant fenomen som tydligt tar form i analysen av enkätens resultat är skillnaden mellan tjejernas och killarnas svar om var de helst skulle bo om de inte behöver ta hänsyn till sin ekonomi, tillgång på lägenheter eller andra hindrande faktorer. Nästan alla tjejer svarar att de helst skulle bo i centrala staden, medan killarnas svar är spridda mellan centrala Gävle och traditionella högprestigeområden som Villastaden eller Bönan. Villastaden är en stadsdel strax utanför Gävle centrum karakteriserad av dess många stora, vackra villor. Det är ett lugnt område med närhet både till centrum och högskolan som ligger alldeles intill. Bönan ligger däremot relativt långt från centrum, men bjuder på havsnära boende. Varför det endast är killarna som ser dessa exklusiva bostadsområden som något attraktivt kan man endast spekulera kring, men kanske kan detta tyda på det påstående som Forsnäs och Boëthius gör om att ungdomars boendepreferenser är knutna till olika skeden i livet. 9 De påstår att ungdomars boendepreferenser är styrda av deras syn på livets olika faser; som ung vill man bo centralt, men att tanken om ett boende närmare naturen och längre ifrån staden inte är speciellt främmande, utan att det är något som man önskar sig senare i livet då det är dags att bilda familj till exempel. Möjligen begränsade många ungdomar sina visioner då de skulle svara på frågan om sitt drömboende i enkäten, eller så tänkte andra mer långsiktigt än de flesta. Vilket än är fallet är det inte alla gånger så enkelt att bo utanför staden eller i en villa om man inte har resurserna eller transportmedlen. Detta kan vara orsaker till varför dessa områden inte är representerade i svaren om var ungdomarna tror att de skulle bo om de tog hänsyn till sin ekonomi och livssituation. Visserligen lockar Villastadens vackra hus och Bönans havsnära miljö, men det är ingen som tror att de skulle verkligen flytta till någondera just nu. 5. En blick in i verkligheten Tidigare i uppsatsen har ungdomarnas situation på bostadsmarknaden beskrivits som mörk: de har inte tillgång till de typer av boende de själv önskar och är missnöjda med sitt boende i större grad än andra grupper i samhället. Kan denna trend även ses i enkätundersökningen? Möjligen, beroende hur man väljer att tolka resultaten. Jämförs ungdomarnas önskeboende med det boende de tror de skulle flytta till om de tar hänsyn till de begränsningar de kan tänkas stöta på finns det en tydlig skillnad i svaren. Trots att centrala staden dominerar i bägge fallen är spridningen större på den 9 Fornäs, Johan, Boëthius, Ulf, Reimer, Bo (1993). s. 176. 18
andra frågan: det finns fler av dem som önskar att de skulle flytta till centrala staden än de som verkligen tror att de skulle göra det. Trots detta tror de flesta som svarat på enkäten att de skulle flytta till centrala delarna av Gävle om de var tvungna att flytta omgående. Med centrala delar menas i detta samband både centrala staden samt Söder, då dessa tillsammans bildar ett område för handel och stadsmiljö. Centrum och Söder är de två mest populära valen, vilket även stämmer överens med statistiken från Gävle kommun. 30 Det är proportionellt relativt många ungdomar som redan bor i dessa områden, alltså är det inte allt för omöjligt för ungdomar att hitta lägenhet i området. Dessutom ligger Söder och centrala Gävle i närheten av de tjänster och förbindelser som en stad kan erbjuda. Då många av de ungdomar som fyllt i enkäten menat att läget är bostadsområdets viktigaste egenskap är valet av dessa centrala lägen troligen en följd av detta tänkande: det bor en hel del ungdomar i dessa områden, det ligger nära till centrum. Det finns även andra områden i Gävle där andelen ungdomar är relativt hög, men dessa representeras inte alls eller i mindre skala än förväntat i enkäten. Till exempel, områden som Brynäs och Öster, som enligt Gävle kommun har en betydande andel ungdomar, är det relativt få eller inga ungdomar som svarat att de skulle se sig själv flytta till något av dessa områden. Gemensamt med Öster, Brynäs, Söder och centrala Gävle är att samtliga enligt Andersson och Magnusson är bland de fattigaste områdena i Gävle. 31 Ungdomarna som svarat på enkäten visar förståelse för ungdomars situation på bostadsmarknaden genom att inte välja samma områden i denna fråga som de gjorde i samband med frågan om deras önskeboende. Ingen har svarat att de tror att de skulle flytta till Villastaden eller Bönan om de var tvungna att flytta idag och ta hänsyn till sin ekonomi eller andra begränsande faktorer. Däremot tror de att de skulle ha möjlighet att få tag på centrala lägenheter vilket kanske inte är alls så otroligt, men möjligen inte i den utsträckning som de förväntar sig. Enligt Gävle kommun bor en stor del av kommunens ungdomar i bostadsområden strax utanför de mest centrala delarna av staden. Ungdomarna som svarat på enkäten har visserligen prickat in de områden där en genomsnittsungdom kan tänkas bo, men de har endast valt de mest centrala områdena och samtidigt ratat andra typiska bostadsområden för ungdomar. Detta troligen på grund av de andra områdenas mindre centrala läge, men även detta är endast spekulationer. 5.3 Läget spelar stor roll Önskan om ett centralt beläget boende banar vägen för frågor om lägets betydelse för ungdomarnas val av bostadsområde. Utifrån de svar som erhållits från enkäten är det tydligt att läget är den största enskilda faktorn som påverkar ungdomars preferenser vid val av bostadsområde; nästan alla säger att de skulle vilja flytta till ett område på grund av dess läge. Närhet till centrum och tjänster anses vara av stor vikt, följt av närhet till vänner. Detta är faktorer som även konstateras vara avgörande enligt 30 Gävle Kommun, Kommunledningskontoret. 31 Andersson, Eva, Magnusson, Lena (006). s. 9. 19
Fransson i Ungdomars hushållsbildning. 3 Visserligen har ett antal personer svarat att andra faktorer som pris och bostadsområdets rykte spelar roll, men dessa svar är mycket underrepresenterade jämfört med hur dominerande lägets roll är. Då lägets stora vikt spelar en så dominerande roll i ungdomarnas val av bostadsområde kan det vara av intresse att diskutera närmare de faktorer som väger tyngst inom denna kategori. Trots allt är läget en mycket individuell tolkning av vad som kan tänkas upplevas som viktigast för ens eget boende. Även om de ungdomar som fyllt i enkäten är i samma ålder och snart klara med sin gymnasieutbildning vore det naivt att anta att alla hade samma preferenser och önskemål och fatta beslut utifrån samma grunder. Detta innebär även att alla ungdomar inte nödvändigtvis upplever vikten av läget på samma sätt, utan att innebörden av att kryssa i att läget spelar stor roll kan ha mycket olika betydelser trots att svaret är lika. Närheten till centrum klassas som den största enskilda faktorn som påverkar lägets viktighet för ungdomarna. Ett centralt boende ligger nära till tjänster och alla de bekvämligheter en stad kan erbjuda, men det kan även tänkas finnas andra positiva sidor i ett centralt boende. Kanske föredrar ungdomarna att bo i en urban miljö med liv och rörelse i grannskapet, eller möjligen är det den urbana arkitekturen och byggstilen som lockar. Eila Jylkäs som forskat gymnasieungdomars smak i arkitektur har kommit fram till att ungdomar generellt föredrar klassiska sekelskifteshus, medan miljonprogram från 1970-talet ligger långt nere på skalan. 33 Möjligen är det kombinationen av arkitektur, miljö och centrala stadens tjänster som lockar. En annan faktor som ansågs viktig och fick ett större antal svar inom kategorin läget är närheten till sociala relationer som vänner och familj. Det är möjligt att ungdomarna gärna vill bosätta sig i stadens centrala delar för att bo nära sina redan centralt boende vänner, eller att i stadens centrala delar lättare komma i kontakt med dem. Om många delar samma önskan om att bo centralt innebär detta även att det finns en chans att även andra vill bo närmare staden. I och med att enkäten inte tog hänsyn till var ungdomarnas familj och vänner var bosatta är det svårt att säga vilka motiveringar ungdomarna har för sina svar inom denna kategori. Trots detta kan det konstateras att de sociala relationerna spelar en tydlig roll i ungdomarnas val av bostadsområden. Om närheten till centrum är den viktigaste faktorn till ungdomarnas boendeval, är det då även logiskt att ungdomarna föredrar att bo centralt. Men då många större städer har problem med att överhuvudtaget erbjuda lämpliga lägenheter för ungdomar 34, framför allt i stadens centrala delar, trycks ungdomarna allt längre ifrån det eftertraktade centrala boendet. Gävle är inte en speciellt stor stad till ytan eller med tanke på befolkningens storlek, avstånden är inte oöverkomliga och i princip inget bostadsområde är bortom cyklingsavstånd från centrum. Som exempel kan tas Sätra, ett bostadsområde norr om Gävle centrum anses ofta ligga i utkanten av staden och kan inte klassas som centralt boende i en diskussion som denna. Det är fyra 3 Fransson, Urban (1997). s. 51. 33 Franzén, Mats, Sandstedt, Eva. (009). Så vill ungdomar bo., IBF Nyhetsbrev. Nr. 1, April 009. 34 SOU (005). s. 16. 0
ungdomar som svarat att de tror de skulle flytta till Sätra om de var tvungna att flytta omgående och ta hänsyn till sin ekonomi eller andra begränsande faktorer. Två av dessa anger att de skulle flytta till Sätra på grund av det är billigt att bo där, de två andra svarar närheten till vänner och familj är avgörande. Ingen svarar att de skulle flytta till Sätra på grund av det centrala läget. I denna diskussion kan det vara av intresse att veta att Sätra ligger cirka 3 kilometer från Gävle centrum (se figur på sida 11 för karta). Därför kan man undra hur en studie av detta slag skulle se ut i en större stad där avstånden är mer påtagliga. I en större stad kan ett avstånd på 3 kilometer till centrum anses vara ett mycket centralt boende, medan i Gävle är motsvarande i utkanten, och därmed även oattraktivt boende i detta sammanhang. Givetvis är detta relativt med stadens storlek och Gävle kan inte direkt jämföras med en mycket större stad, men syftet med denna jämförelse är att poängtera ungdomarnas strävan att bo centralt, troligen ur ett perspektiv av gemenskap och njutning som Fransson uttrycker det 35, än från ett avståndsperspektiv. 6. SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte har varit att studera ungdomars boendepreferenser i Gävle. I uppsatsen har ungdomars boendesituation och boendepreferenser i Sverige idag sammanfattats utifrån den forskning som tidigare genomförts inom området. Dessa tidigare observationer har sedan jämförts med de resultat som erhållts från enkätundersökningen som genomförts på en gymnasieskola i Gävle. Uppsatsens frågeställningar har knutit an till frågorna i enkätundersökningen och efter att ha närmare granskat resultaten kan det kontateras att många av de trender som iakttagits inom ungdomars boendepreferenser på andra håll i landet även överensstämmer i stor utsträckning med den undersökning som genomförts i Gävle. Om ungdomarna inte behövede ta hänsyn till ekonomi eller andra möjliga begränsande faktorer var ett centralt boende ett populärt val. En annan typ av område som visade sig vara populärt bland killar var typska högprestigeområden som till exempel Villastaden. Till skillnad från killarna föredrog tjejerna nästan undantagslöst ett centralt boende om de fritt fick välja sitt bostadsområde. Då ungdomarna ombads ta hänsyn till sin ekonomi och eventuella andra hinder vid val av bostadsområde var svaren något mer splittrade, men fortfarande dominerade centrala lägen framför andra. Förklaringen till varför de centrala delarna av staden är populära är troligen att ungdomarna föredrar det centrala läget. Läget i sig visade sig vara den största enskilda faktorn som påverkade ungdomarnas val av bostadsområde oberoende var de väljer att bosätta sig. Mycket tyder på att läget är av stor vikt då ungdomar tänker kring sina boendepreferenser, men även vissa andra faktorer kan spela in, så som bostadsområdets rykte eller priset på boendet. 35 Fransson, Urban (1997). s. 51. 1