Verksamhetsplan. Fastställd av konsistoriet 2006-11-16

Verksamhetsplan 2007 Fastställd av konsistoriet 2006-11-16 1

Innehållsförteckning 1 Förutsättningar på det nationella planet 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Budgetåret 2007 5 2 Lokala utgångspunkter 7 2.1 Anslagstilldelning 7 2.2 Grundläggande utbildning 8 2.3 Forskning och forskarutbildning 16 3 Förutsättningar för nämnder och styrelser 23 3.1 Organisation och ansvarsfördelning 23 3.2 Studenternas arbetsvillkor 24 3.3 Kvalitetsutveckling 24 3.4 Personalansvar och personalplanering 24 3.5 Jämställdhet 25 3.6 Etnisk och social mångfald 26 3.7 Ekonomiskt ansvar 26 3.8 Miljö- och arbetsmiljöansvar 27 3.9 Ansvar för inredning och utrustning, säkerhet m.m. 27 4 Uppdrag till områdesnämnderna 28 4.1 Uppdrag att återrapportera 28 4.2 Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet 30 4.3 Medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdet 35 4.4 Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet 39 4.5 Utbildningsvetenskapliga fakultetsområdet 43 4.6 Prognos för intäkter per vetenskapsområde 46 5 Lokaler 47 5.1 Universitetets nuvarande lokalinnehav 47 5.2 Lokalutveckling 47 5.3 Lokalprojekt under utredning 49 5.4 Kapitalkostnader för lokalprojekt 50 5.5 Lokaltjänstkostnader 51 6 Finansiering av lokaler och investeringar 55 6.1 Anslagen för 2007 55 6.2 Fördelning på områdesnämnder och institutioner 55 6.3 Fördelning av hyresbidrag m.m. 55 6.4 Övrigt 56 6.5 Lånefinansiering av investeringar 56 2

7 Finansiering av gemensamma funktioner 58 7.1 Uppdrag till universitetsgemensamma stödfunktioner 58 7.2 Inriktning och dimensionering 58 7.3 Bidragen i sammanfattning 59 7.4 Finansieringsbilden 60 7.5 Universitetsledning samt funktioner som får sina uppdrag direkt från rektor 61 7.6 Universitetsbiblioteket 61 7.7 Administrativa stödfunktioner som får sina uppdrag genom universitetsdirektören 61 7.8 SUNET 62 7.9 Fördelning av kostnader för bidrag till gemensamma ändamål 62 8 Bilagor 65 Bilaga 1 Budgetpropositionen 66 Bilaga 2. Förteckning över ämnen i forskarutbildningen 70 Bilaga 3 Anställningar som professorer vid Uppsala universitet 73 Bilaga 4 Anställningar som adjungerade professorer vid Uppsala universitet 78 Bilaga 5 Arbetsgivaravgift m.m. (LBK) för 2007 79 Bilaga 6a Konsistoriets övergripande uppdrag till universitetsbiblioteket/överbibliotikarien 80 Bilaga 6b Konsistoriets övergripande uppdrag till universitetsdirektören 82 Bilaga 7 Gemensamma avsättningar 83 Bilaga 8 Reservfonden 87 Bilaga 9 Investeringar lokalprojekt 89 Bilaga 10 Investeringar och kapitalkostnader för lokalprojekt med central finansiering 90 Bilaga 11 Investeringar och kapitalkostnader för lokalprojekt med annan finansiering 94 Bilaga 12 Lokaltjänstkostnader för 2007 96 Bilaga 13 Tilldelning av medel och årsstudieplatser i grundutbildningen 101 Bilaga 14 Konsistoriets beslut 102 3

1 Förutsättningar på det nationella planet 1.1 Bakgrund Den budgetproposition ( BP 2006/07:1) som lämnades av den nytillträdda regeringen den 16 oktober 2006 innebär i många hänseenden ändrade förutsättningar för svensk högskoleutbildning och forskning. För grundutbildningen görs en tydlig prioritering av kvalitet framför kvantitet och för forskningen sker en betydande extra satsning på forskningsanslagen. Motiven till den förändrade utbildnings- och forskningspolitiken kan sammanfattas enligt följande. Regeringen anser att kvalitetsförbättringar i den högre utbildningen måste ges högsta prioritet. Kvalitetshöjande åtgärder måste prioriteras före en kvantitativ utbyggnad av den högre utbildningen. En resursförstärkning till den grundläggande högskoleutbildningen och forskarutbildningen som gör det möjligt för lärosätena att upprätthålla kvaliteten i utbildningen behöver göras. Regeringen biträder föregående regerings förslag om en utökning av grundutbildningsanslagen med totalt 136 mkr under 2007 avseende kvalitetsförstärkning. Däremot genomförs inte de tidigare föreslagna dimensioneringsökningarna med undantag för utbyggnad avseende utbildning av läkare och tandläkare. Resurser motsvarande den del av utbyggnaden som inte genomförs är ännu inte fördelade. Denna budgetpost om 120 mkr kommer senare att användas för kvalitetssatsningar inom den grundläggande högskoleutbildningen. På vilket sätt detta skall göras framgår inte av budgetpropositionen. Som ett led i prioriteringen av kvalitet i grundutbildningen diskuteras resurstilldelningssystemet. Det nuvarande resurstilldelningssystemet till grundläggande högskoleutbildning infördes som en del av den reform som trädde i kraft den 1 juli 1993. Tilldelningen av resurser till lärosätena baseras på resultat i form av antal helårsstudenter och helårsprestationer med ett takbelopp som utgör den högsta ersättningen som ett lärosäte kan erhålla. Den 15 augusti 2004 förordnade dåvarande regering en utredare med uppdrag att göra en utredning om resurstilldelningssystemet. Utredningen resulterade i ett delbetänkande: Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (SOU 2005:48). Utredningen har ännu inte föranlett några förändringar i tilldelningssystemet. Regeringen konstaterar dock i föreliggande budgetproposition att det nuvarande systemet premierar kvantitet framför kvalitet och att resurstilldelningssystemet behöver ses över och att även kvalitet behöver premieras. För att höja kvaliteten i den grundläggande utbildningen föreslår regeringen skärpta behörighetskrav. För att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier föreslås att det förutom godkänt betyg i 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program även krävs godkänt i svenska, engelska och matematik. Ålder och arbetslivserfarenhet bör inte per automatik ge grundläggande behörighet. Regeringen överväger därför att ersätta 25:4-regeln med en utvidgad tillämpning av den bedömning av den sökandes reella kompetens som infördes fr o m höstterminen 2003 efter förslag i propositionen Ny värld ny högskola (prop 2004/05:162). Sveriges universitet och högskolor måste kunna erbjuda utbildningar som står sig väl i den internationella konkurrensen. Internationalisering och ökad möjlighet till rörlighet för lärare och studenter betonas därför särskilt. Ett viktigt medel för att åstadkomma detta är samarbetet inom den s k Bolognaprocessen. Den nya utbildnings- och examensstrukturen är ett led i arbetet för ökad internationalisering. Även Högskoleverkets kvalitetsgranskningar diskuteras och regeringen anser att Högskoleverkets nuvarande uppdrag bör utvidgas. Läraryrket och lärarutbildningen ges en framträdande plats i propositionen. Medel motsvarande 60 mkr avsätts för att ge erfarna men obehöriga lärare möjlighet att komplettera sin utbildning för att kunna bli tillsvidareanställda. Lärosäten med lärarutbildning skall därmed ges ökade möjligheter att erbjuda studievägledning, validering av tidigare erfarenheter och individualiserade utbildningsprogram. Därutöver avsätts 4

350 mkr för fortbildning, forskarutbildning och forskning för lärare inom skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I samband med en diskussion om den sociala snedrekryteringen och tillgänglighet av högskoleutbildning framhålls att utveckling av kursutbud aldrig får ske på bekostnad av den akademiska kvaliteten. Universitet och högskolor bör inte anordna kurser på gymnasial nivå i t ex språk. De statliga resurserna för forskning skall fördelas på ett sätt som gynnar forskning av hög kvalitet, oavsett vid vilket lärosäte forskningen sker. Regeringen eftersträvar därför ett system för att fördela forskningsresurser till lärosätena som tar sin utgångspunkt dels i den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som utförs vid lärosätet, dels i lärosätets strategi för den framtida utvecklingen av forskningen. För forskning och forskarutbildning görs bedömningen att de medel som anvisas direkt till lärosätena behöver öka. För att stärka kvaliteten i svensk forskning och bl a kunna möta en ökad internationell konkurrens inom forskning och forskarutbildning föreslår regeringen att, utöver de 555 mkr som tidigare regeringen föreslagit, anvisa ytterligare 200 mkr under 2007. Dessa ytterligare medel är fördelade till de stora forskningsuniversiteten. Även för 2008 och 2009 föreslås extra satsningar motsvarande 300 mkr resp 400 mkr. Det är dock inte redovisat hur dessa medel kommer att fördelas. Regeringen avser också att under mandatperioden avskaffa skyldigheten för universitet och högskolor att till staten betala in åtta procent av de externa forskningsbidrag som tas emot, den s k högskolemomsen. För 2005 uppgick de medel som lärosätena betalade till staten för den s k högskolemomsen till 354 mkr. Forskningen måste i högre utsträckning resultera i företagande och arbetstillfällen. En utredning pågår med mål att föreslå hur detta skall kunna uppnås genom en effektivare struktur av holdingbolagen. Beträffande forskarutbildningen innebär den nya förordningen bl a att varje doktorand skall ha mer än en handledare och att minst en av handledarna skall ha genomgått handledarutbildning. Doktorander som undervisar i grundutbildningen skall också ha genomgått pedagogisk utbildning. Befattningsstrukturen för högskolans lärare utreds för närvarande och regeringen överväger att återkomma i fråga om villkoren för högskolans lärare. Regeringen är angelägen att det skapas fler befattningar för doktorander och nyexaminerade doktorer, så att ekonomi och trygghet blir jämförbar med vad som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. Slutligen aviserar regeringen sin avsikt att se över formerna för utseende av ledamöter i lärosätenas styrelser, bl a genom att avpolitisera styrelserna. Lärosätena skall själva ha det avgörande inflytandet över vilka som utses till ledamöter i styrelser och frågan om att rektorer skall kunna vara ordförande kommer också att tas upp i den fortsatta beredningen. 1.2 Budgetåret 2007 Beträffande grundutbildningen bör enligt regeringens direktiv i budgetpropositionen 2006/07:1 följande beaktas i planering och i genomförande av utbildningen: kvalitetsförbättringar bör ges högsta prioritet internationaliseringsarbetet bör öka den sociala och etniska mångfalden bör öka högskolans roll inom det livslånga lärandet skall beaktas IT-stödd distansutbildning skall erbjudas 5

Regeringens krav på återredovisning av vissa examina utgör ytterligare vägledning för grundutbildningens planering. Återredovisningskrav för Uppsala universitet gäller civilingenjörsexamina, sjuksköterskeexamina, lärarexamina med inriktning mot tidigare år samt lärarexamina med inriktning mot senare år. Behovet av utbildade inom naturvetenskap och teknik bedöms kvarstå. Enligt EU:s riktmärke för 2010 skall antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik öka med 15 % jämfört med år 2000 samtidigt som könsfördelningen blir mindre ojämn. I budgetpropositionen föreslås en kvalitetssatsning inom grundutbildningen med innebörden att prislapparna för humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi, naturvetenskap, teknik och farmaci räknas upp med 1,12 %. Ytterligare kvalitetsmedel kan komma att erhållas när beslut fattats om de medel som omdisponerats från den uteblivna dimensioneringsökningen. I propositionen betonas att verksamheten vid universitet och högskolor är avgörande för att vårt svenska samhälle skall kunna hävda sig väl i en framtida allt mer globaliserad värld. Bolognaprocessen framhålls som ett medel för att främja internationaliseringsarbetet. Några särskilda medel satsas dock inte på utvecklingsinsatser. Gällande ersättningsbelopp inklusive pris- och löneomräkning för år 2007 är följande: Utbildningsområde Per helårsstudent (kr) Per helårsprestation (kr) Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 18 119 17 847 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 45 708 39 384 Vård 49 649 43 002 Medicinskt 55 481 67 486 Undervisning 32 409 38 169 Övrigt 37 505 30 466 Även inom forskning och forskarutbildning formuleras resultatredovisningskrav. För perioden 2005-2008 är målet för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer 27 % och examensmålen i forskarutbildningen är för humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde 440, för medicinsk-farmaceutiskt 450 och för naturvetenskapligt 450 avlagda examina. 6

2 Lokala utgångspunkter 2.1 Anslagstilldelning De allmänna förutsättningarna för budgetarbetet inför 2007 ges i regeringens budgetproposition 2006/07:1. För grundutbildningen vid Uppsala universitet erhålls en pris- och löneomräkning på 0,8 % vilket ger en sammantagen ökning för grundutbildningsanslaget på drygt 9,5 mkr. Därutöver anvisas 4,5 mkr till en dimensioneringsökning och 9,2 mkr som en kvalitetsförstärkning. För forskning/forskarutbildning erhålls en pris- och löneomräkning om 0,8 % vilket ger en ökning av anslaget med 9,7 mkr för 2007. Därutöver tillförs extra forskningsmedel om 41,5 mkr, medel för Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor om 24 mkr samt förstärkning av universitetets informationsservice vid jordskalv mm om 3,2 mkr. För Uppsala universitet innebär detta följande medelstilldelning för år 2007: För grundutbildningen: Anslag (tkr) Takbelopp* 1 212 362 Särskilda åtaganden Nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik 1 671 Internationell lärarfortbildning 7 816 Sekretariatet för Östersjöuniversitetet 2 140 Summa 1 223 989 * Det belopp som den högsta sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer uppgår till. För forskning/forskarutbildningen: Vetenskapsområde Anslag (tkr) Humanistisk-samhällsvetenskapligt 375 273 Medicinsk-farmaceutiskt 234 730 Teknisk-naturvetenskapligt 394 681 Ersättning för lokalhyror mm 243 025 SCAS 15 286 NKC 24 000 Summa 1 286 995 Därutöver erhåller universitetet ersättning för klinisk utbildning och forskning (s.k. ALF-medel) om 233 457 tkr. Med nu kända uppgifter om arbetsgivaravgiften och en beräknad viss minskning av kostnader för de kollektivavtal som sluts om pensioner, pensionsersättningar, grupplivförsäkringar och personskadeförsäkringar görs prognosen att lönebikostnaderna, LBK, kommer att uppgå till 49 %. De avtal som reglerar löneökningarna under 2007 är ännu inte slutförhandlade. 7

2.2 Grundläggande utbildning 2.2.1 Strategiska satsningar inom grundutbildningen Inledning Uppsala universitet måste kunna erbjuda utbildningar som står sig väl i den internationella konkurrensen. En rad insatser som syftar till att öka kvaliteten i grundutbildningen och förstärka utbildningsmiljön för studenter och lärare föreslås. Det stora forskningsuniversitetets vetenskapliga kompetens skall knytas samman med grundutbildningen. De pedagogiska frågorna skall ges hög prioritet och uppföljningen av utbildningen skall lyftas fram. Internationaliseringen skall öka. Hållbar utveckling skall främjas i alla utbildningar. Insatser som främjar anställningsbarhet skall öka. Med utgångspunkt från Uppsala universitets särskilda förutsättningar som ett internationellt forskningsuniversitet men också med hänvisning till universitetets roll och ansvar inom den högre utbildningen såväl regionalt som nationellt och internationellt skall följande gälla för den lokala utbildningsplaneringen: masterutbildningar skall ges en framträdande plats inom utbildningsutbudet den pedagogiska utbildningen av lärare skall prioriteras internationalisering bör prioriteras a. genom fortsatta utvecklingsinsatser inom ramen för Bolognaprocessen b. genom fortsatt utveckling av kvalificerade masterutbildningar i internationell samverkan c. genom att utveckla nätsamverkan med andra universitet med målet att fler studenter skall ges möjlighet att delta i det internationella samtalet d. genom ökad internationell rörlighet för lärare och studenter insikter om hållbar utveckling skall främjas genom utbildningarna ökade insatser skall göras för att öka studenternas anställningsbarhet studenternas inflytande över verksamheten skall fortsatt stödjas fortsatta insatser skall göras för att öka den etniska och sociala mångfalden dimensioneringen av lärarutbildningen skall anpassas till examenskravet och åtgärder skall fortsatt vidtas för att stärka rekryteringen hänsyn skall tas till det nationella ansvaret för ämnena egyptologi, estetik, estniska, iranska språk, keltiska språk, seismologi, swahili, turkiska språk och ungerska sommaruniversitetet skall bibehållas ett betydande kursutbud bör erbjudas inom IT-stödd distansutbildning en ökad satsning bör göras på kurser för kompetensutveckling. Med utgångspunkt från dessa förutsättningar beslutar konsistoriet följande. Masterutbildningar Den pågående Bolognaprocessen och nödvändigheten att profilera och kraftsamla inom grundutbildningen har intensifierat diskussionerna om utbildningens kvalitet och internationalisering. För ett universitet med en omfattande och framstående forskningsorganisation är grundutbildningens forskningsanknytning ett självklart mål och fördjupningsutbildningar i form av masterutbildningar bör vara en naturlig tyngdpunkt i utbildningsutbudet. Kvalificerade lärarinsatser och ett omfattande examensarbete innebär att utbildningar på avancerad nivå bedöms bli betydligt dyrare än utbildningar på grundnivå. Inom ramen för universitetets 8

arbete med Bolognaprocessen och implementeringen av den nya utbildnings- och examensstrukturen har utveckling av masterutbildningar i samverkan med utländska universitet startat. Detta bidrar ytterligare till en kostnadsökning. Av dessa skäl är det angeläget att en förstärkning av grundutbildningens resurser görs för att universitetet på ett rimligt sätt skall kunna bli en medaktör på den internationella arenan. Konsistoriet anvisar därför 10,7 mkr för extra stöd till masterutbildningar. Medlen anvisas inom ramen för områdesuppdragen. Kvalitetsarbete Under 2005 och 2006 har ett omfattande arbete genomförts inom nämnder och institutioner för att anpassa utbildningsplaner och kursplaner till den nya utbildningsstrukturens nivåer och krav. Processen för att ta fram de nya utbildningsprogrammen är en central del av det pågående kvalitetsarbetet inom universitetet. En redovisning och bedömning av detta arbete bör därför genomföras. Såväl processen som den innehållsliga utvecklingen av utbildningsprogrammen bör kommenteras. Konsistoriet återkommer till denna fråga i de särskilda uppdragsskrivningarna till områdes- och fakultetsnämnder. Studenternas inflytande över grundutbildningen är av stor betydelse i kvalitetsutvecklingsarbetet. Ett verktyg för den enskilde studenten att påverka utbildningen utgörs av kursvärderingarna. Den möjlighet som dessa ger för återkoppling och kvalitetsutveckling bör tas tillvara. En redovisning av hur kursvärderingar genomförs och används bör därför göras. Det av rektor fastställda regelsystemet för kursvärderingar bör vara en utgångspunkt i redovisningen. Ett uppdrag med denna innebörd lämnas i uppdragsbeskrivningen till nämnderna. Pedagogisk utveckling, pedagogik och Nätuniversitetet En aktiv satsning på pedagogisk utveckling är en kvalitetsfråga för grundutbildningen. I dag sker denna utveckling inom alla delar av universitetet. Institutioner, fakulteter och centrala enheter bidrar med olika delar av det pedagogiska utvecklingsarbetet. En god utbildning som präglas av modern pedagogik och didaktik bör erbjudas Uppsalas studenter. Den nya högskoleförordningen ställer större krav på framtidens universitet och framtidens lärare. Planering och genomförande av kurser med hänsyn tagen till bl a förväntade studieresultat s k learning outcomes och anställningsbarhet kan komma att kräva en annorlunda pedagogisk skolning hos många lärare. Ett nytt krav på obligatorisk pedagogisk utbildning för de doktorander som undervisar inom grundutbildning ökar behovet av platser inom de pedagogiska kurserna. Allt fler studenter kommer i det nya utbildningssystemet att utföra självständiga arbeten på såväl den grundläggande som den avancerade nivån. Utbildning bör därför erbjudas för att säkerställa att studenterna får så god handledning som möjligt. Konsistoriet beslutar att förstärka den pedagogiska utbildningen med 1 mkr. Stöd för pedagogisk utveckling och utveckling av nätbaserad utbildning har under lång tid funnits vid flera olika enheter inom universitetet. Från den 1 januari 2003 har enheten för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande, UPI, uppdraget att ge ett samordnat stöd till utveckling av den nätbaserade utbildningen. Konsistoriet anser att det är av stor betydelse att Uppsala universitet fortsatt medverkar i den kunskapsspridning som nätuniversitetet kan förmedla. Naturliga målgrupper är yrkesverksamma personer med behov av kompetensutveckling men också studenter vid mindre högskolor som genom nätbaserade kurser ges möjlighet att bredda och fördjupa sina studier inom områden som dessa högskolor saknar. En annan målgrupp för Uppsala universitet är den stora gruppen bildningssökande människor. För denna grupp har Uppsala universitet goda förutsättningar att skapa ett intressant kursutbud. 9

Som ett led i att sprida IT-kunskap till alla studenter har en webbaserad introduktionskurs utvecklats. Försöksverksamhet bedrevs under 2001 och kursen har sedan givits med allt fler deltagare varje år. Eftersom kompetensen inom dataområdet inte kan anses vara tillräcklig hos alla nybörjarstudenter bör medel avsättas för rådgivning och lärarstöd. Konsistoriet anvisar 360 tkr för detta ändamål under 2007. Internationalisering En ökad globalisering av ekonomi och arbetsmarknad, ökad rörlighet av människor och ökat internationellt inslag i många yrken skapar behov av internationalisering och ökad rörlighet för lärare och studenter. Internationaliseringen av grundutbildningen har hittills till stor del skett genom studentutbyte med utländska universitet. Det är emellertid en begränsad del av universitetets studenter som har möjlighet att på detta sätt vidga sina vyer. Ansträngningar bör därför göras för att stimulera en ökad internationalisering och vidga insatserna till att i högre utsträckning omfatta även planering och genomförande av såväl grundutbildning som forskarutbildning i samarbete med universitet och högskolor i andra länder. Ett viktigt medel för att åstadkomma detta är samarbete inom den s k Bolognaprocessen. Arbetet bör bedrivas på flera olika sätt. Uppsala universitets profil som ett internationellt forskningsuniversitet och forskarnas omfattande internationella nätverk bör användas för att tillsammans med andra forskningsuniversitet skapa kvalificerade masterutbildningar och forskarskolor. Genom att utnyttja kompletterande spetskompetens från andra universitet kan utbildningar skapas som kan bli intressanta i såväl ett europeiskt som ett globalt perspektiv. Bolognaprocessen och planeringen av nya masterutbildningar ger nya möjligheter att skapa intressanta utbildningar. Inom ramen för masterprogrammen bör också internationellt lärarutbyte stimuleras. Den tekniska utvecklingen ger möjligheter att i betydande utsträckning ge fler studenter tillfälle att delta i det internationella samtalet och genom detta möta studenter från olika länder, samhällen, kulturer och religioner etc. Detta kan göras genom att förstärka de nätbaserade inslagen i grundutbildningen och organisera internationellt nätsamarbete mellan studenter inom grundutbildningen med gemensamma seminarier och projektarbeten. Intressanta och av studenterna uppskattade erfarenheter finns att tillgå. Konsistoriet finner det angeläget att vidga insatserna för internationalisering och beslutar avsätta 1 600 tkr för utveckling av kvalificerade masterutbildningar, för planeringskonferenser och utvecklingsarbete för nätsamverkan mellan Uppsala universitets studenter och studenter vid olika utländska universitet i gemensamma utbildningar samt för internationellt lärarutbyte. Sedan 2003 har konsistoriet berett utrymme för ett antal internationella kurser. Konsistoriet bedömer det som angeläget att kurserna bibehålls i utbudet inför 2007. Östersjöuniversitetet, The Baltic University Programme, är med sitt nätverk av mer än 170 universitet och högskolor i 14 länder i Östersjöregionen det största och mest etablerade internationella samverkansprojektet vid Uppsala universitet. Utbildning för hållbar utveckling, samhällsutveckling och miljöfrågor nådde under 2005 över 9400 studenter. I årets budgetproposition anvisas 2 140 tkr för Östersjöuniversitetets sekretariat. Konsistoriet beslutar att inklusive dessa medel anvisa sammantaget 3 100 tkr till Östersjöuniversitetet. Ett omfattande arbete har lagts ner på en ökad internationalisering av grundutbildningen genom att hos EUkommissionen ansöka om Sokratesmedel. Vissa medel har erhållits och universitetet har därutöver anvisat egna medel till de godkända projekten. Under 2007 inordnas Sokratesprogrammet i ett nytt övergripande utbildningsprogram benämnt Programmet för livslångt lärande. Behovet har växt av ett utökat antal kurser som ges på engelska. Universitet har inom ramen för utbytesprojekten ett åtagande att tillhandahålla bostad för utländska utbytesstudenter. Universitetet garanterar hyran gentemot bostadsbolaget för ett visst antal 10

rum. Antalet studenter varierar från år till år och de perioder som studenterna vistas i Uppsala varierar. Perioder med lägre beläggning och tomma rum går därför inte att undvika. Det är angeläget att detta internationaliseringsarbete kan fortsätta och vidareutvecklas. För Sokratesprojekt, kurser på engelska och för hyresgaranti anvisar konsistoriet sammantaget 1 450 tkr. Universitetets internationalisering ökar behovet av att inresande studenter erbjuds undervisning i svenska språket och svensk kultur. Denna verksamhet har under senare år ökat betydligt i omfattning. För 2007 anvisar konsistoriet en ram om 3 000 tkr för detta ändamål. I detta sammanhang bör områdes- och fakultetsnämnder också uppmärksamma behovet av särskilda stödinsatser till institutioner med stor utbytesverksamhet. Studentutbyte ställer särskilda krav på insatser för mottagning och studievägledning m.m. Det är också angeläget att utvidga universitetets kursutbud på engelska, i synnerhet inom det humanistiska området. I anslutning till detta bör universitetets lärare i än högre grad stimuleras att utnyttja möjligheterna till internationellt lärarutbyte. Detta bör beaktas i den kommande verksamhetsplaneringen. Hållbar utveckling Enligt högskolelagen 1 kap 5 skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. För att belysa denna fråga från ett universitetsperspektiv tillsatte universitetet en arbetsgrupp med uppdrag att utreda kommande insatser när det gäller grundutbildning och forskarutbildning inom detta område. Arbetsgruppens rapport har varit på remiss och beredning av ärendet pågår. Det är dock angeläget att i verksamhetsplanen skapa förutsättningar för ett fortsätt utvecklingsarbete. Hållbar utveckling som perspektiv och kunskapsinnehåll skall integreras i samtliga utbildningsprogram och i tillämpliga kurser. Det kommer också att finnas särskilda kurser som explicit behandlar frågan. Kvaliteten i utbildningen kommer att vara beroende av de olika lärarnas engagemang och kunskap om perspektivet hållbar utveckling. Det är därför angeläget att universitetets lärare kan erbjudas utbildning om hur det på ett bra sätt går att integrera perspektivet hållbar utveckling i befintliga kurser. Gemensamma pedagogiska kurser med ett ämnesdidaktiskt perspektiv bör skapas. Konsistoriet anvisar 500 tkr till UPI för detta ändamål. Den kompetens som finns inom CEMUS, Baltic University och Kollegiet för utvecklingsstudier bör tas tillvara. Anställningsbarhet I Bolognadeklarationen fastställdes ett antal mål för att till år 2010 skapa ett europeiskt område för högre utbildning The European Higher Education Area, EHEA. Ett av målen gällde främjande av anställningsbarhet ( employability ). En tydlig beskrivning av utbildningarna, tydliga examensmål och transparenta utbildningsmeriter är en del av främjandeprocessen. Men ytterligare insatser bör kunna erbjudas studenterna för att förbereda för en kommande yrkesverksamhet. Ansträngningar bör göras för att genomföra studiebesök, inbjuda gästföreläsare, exemplifiera med verkliga fall och projekt i utbildningen, erbjuda externa examensarbeten och om möjligt ge studenterna tillfälle till praktik. Förutsättningarna är olika inom olika fakulteter men det är angeläget att noga överväga vilka möjligheter som kan finnas inom respektive utbildning. För att knyta externa kontakter kan med fördel den nu uppbyggda alumndatabasen användas. 2.2.2 Den öppna högskolan De senaste årens förhållandevis omfattande utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen och den demografiska utvecklingen under dessa år har inneburit en allt större fokusering på rekrytering. Samtidigt har behovet av ökade insatser för att behålla de studenter som kommer till Uppsala universitet uppmärksammats. I verksamhetsplanerna för 2004-2006 fattade konsistoriet en rad beslut om insatser som var 11

ägnade att bredda rekryteringen och att bättre ta hand om de nya grupper av studenter som därigenom kommer att finnas vid universitetet. Därtill beslutades om att fortsatt ge stöd till projekt för att på bred front öka studenternas IT-kunnande och för att erbjuda fler studenter en introduktionskurs till universitetsutbildning. Medel anvisades också till utvecklingsinsatser för en ökad internationalisering och ett vidgat ansvar för kompetensutveckling. Målet är att fortsatta och nya insatser under 2007 ytterligare skall bidra till att bredda rekryteringen, att underlätta prövningen av behörigheten, att öka internationaliseringen och att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Vid universitetet har under åren 2003-2006 ett antal ansökningar om antagning på grundval av reell kompetens prövats, en försöksverksamhet med beskrivning av förkunskapskrav på annat sätt än med skolbetyg har genomförts och antagning med lokala urvalsgrunder har genomförts till juris kandidatprogrammet och till de utbildningar som collegeutbildningarna leder fram till. Konsistoriet finner det angeläget att arbetet med att utveckla former för behörighetsprövning med reell kompetens fortsätter. De samlade erfarenheterna kommer att vara av stort värde om 25:4- regeln slopas och ersätts med en bedömning av den sökandes reella kompetens vilket aviserats i budgetpropositionen. Även den särskilda antagning som genomförts till de utbildningar som collegeutbildningarna leder fram till bör fortsätta. Möjligheten att använda lokala urvalsregler på ett lagenligt sätt för att bredda rekryteringen ytterligare bör undersökas. Konsistoriet finner det angeläget att Uppsala universitet fortsatt tar ett ansvar för att bredda rekryteringen i närregionen men också fortsätter sina insatser för att underlätta för invandrare med påbörjad eller avslutad akademisk utbildning att integreras på den svenska arbetsmarknaden. Diskussioner pågår om samverkan med folkhögskolan i Väddö och Norrtälje kommun. En collegeutbildning planeras där elever från hela landet kan ges möjlighet att, boende på Väddö folkhögskola, kunna komplettera sin gymnasieutbildning och under termin två läsa universitetskurser. Nya grupper av studenter som kan finna trygghet i ett folkhögskoleboende skulle kunna rekryteras. Naturvetenskaplig bastermin, naturvetenskapligt basår och olika typer av collegeutbildningar bör även fortsättningsvis erbjudas. Som särskilt stöd för den fortsatta planeringen och de extra insatser som behövs för collegeutbildningar avsätts 150 tkr. Därutöver uppdrar konsistoriet åt områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap att avsätta platser för kursen Introduktion till universitetsstudier under 2007. Universitetet genomför årligen omfattande informations- och rekryteringsinsatser. För att bredda rekryteringen är det av stor vikt att särskilt uppmärksamma de skolor som har en låg övergångsfrekvens till högre utbildning. En ökad social och etnisk mångfald kan leda till en ökad kvalitet i utbildningen. En mångfald av personer, åsikter och bakgrunder stimulerar och gynnar ett kreativt klimat men ställer också krav på insatser för att ge lärare och studenter stöd så att studierna blir framgångsrika. Konsistoriet fattade därför i VP 2003 en rad beslut om hur stödet till studenter gällande muntlig och skriftlig kommunikation skall samordnas, förstärkas och utvidgas. Följande aktiviteter genomförs under 2006: Språkverkstaden som innebär särskilda insatser för studerande med läs- och skrivsvårigheter, annat modersmål än svenska, bristande språkliga grundkunskaper, handikappande talängslan m.m. Språklig träning som en integrerad del i den reguljära grundutbildningen Kurs i svenska riktad till studenter med annat modersmål än svenska Kurs i etnicitet och mångfald För att stärka förutsättningarna för en ökad social och etnisk mångfald bör, enligt konsistoriets mening, ovanstående aktiviteter bibehållas under 2007. Till en språkverkstad anvisas således 1 000 tkr, till språklig 12

träning som en integrerad del av den reguljära grundutbildningen anvisas 360 tkr, till en avancerad kurs i svenska avsätts 10 helårsstudenter och till en kurs i etnicitet och mångfald avsätts 10 helårsstudenter. Därutöver uppdras åt nämnderna att ta initiativ till ökade insatser för att välkomna och behålla studenter som valt att studera vid Uppsala universitet 2.2.3 Kompetensutveckling Under senare år har insatser inom kompetensutvecklingsområdet varit ett självklart uppdrag för universitetet. Den snabba förändringen av samhälls- och arbetsliv leder till att en fortlöpande förnyelse av kunskap och kompetens blir allt mer nödvändig. Yrkesverksamma med vitt skilda utbildningsbakgrunder och yrkeserfarenheter behöver ta del av befintliga kurser och program men kan också vilja ha specialutformade kurser för att passa egna, mera direkt verksamhetsanpassade önskemål. Kompetensutvecklingen kan avse allt från ordinarie grundutbildning till skräddarsydd utbildning med anknytning till forskningsfronten. Utbildningen kan bedrivas inom ramen för grundutbildningsanslaget men också som uppdragsutbildning. Inom universitetet har sekretariatet för kompetensutveckling inrättats för att stödja utvecklingen inom detta område. Det är konsistoriets mening att universitetet fortsatt skall stödja samhällets behov av kompetensutveckling. 2.2.4 Fördelning av utbildningsplatser Vid konsistoriets sammanträde 2006-06-07 gjordes en preliminär fördelning av tillkommande 180 utbildningsplatser till områdesnämnderna och den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. I budgetpropositionen anvisades emellertid endast 100 platser, omfördelade från andra lärosäten. En förnyad prövning av fördelningen av platser är därför nödvändig. Uppdraget för 2006 utgör utgångspunkt för diskussionerna kring utbildningsuppdraget för 2007. Följande tilläggsäskanden har gjorts. Humanistisk-samhällsvetenskapliga områdesnämnden önskar en ökning med totalt 389 platser. Ökningen inkluderar 30 platser för att fortsätta med ännu en årskurs inom programmet Social omsorg. För att slutföra utbyggnaden av psykologprogrammet behöver nämnden 10 platser. Dessa har hittills använts inom området till 27 HSJT-platser som då måste dras in. Resursmässigt går denna växling jämt ut. Nämnden begär kompensation för de 17 minskade platserna. Områdesnämnden för medicin och farmaci önskar totalt en ökning med 129 platser på nya program och utökade befintliga program. Ökningen inkluderar 10 platser på läkarprogrammet, 30 logopedplatser, 25 barnmorskeplatser och 15 BMA-platser. Områdesnämnden för teknik och naturvetenskap önskar en ökning med 100 platser till i huvudsak fristående kurser. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden önskar en utökning med 108 platser till fristående kurser. 13

Efter förslag av rektor beslutar konsistoriet att fördela de 100 platserna enligt följande. Humanistisk- samhällsvetenskapliga områdesnämnden ökar sitt utbildningsuppdrag med 40 nya platser till 10 846. Medicinsk-farmaceutiska områdesnämnden ökar sitt uppdrag med 32 platser till 3 652. Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden ökar sitt uppdrag med 23 platser till 4 652. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden ökar sitt uppdrag med 5 platser till 2 597. 2.2.5 Sommaruniversitet Sommaruniversitetet startade 2001 med en omfattning motsvarande 240 helårsstudenter och omfattade sommaren 2006 264 helårsstudenter. Dimensioneringen av sommaruniversitetet beräknas kunna bibehållas även under 2007. Konsistoriet beslutar därför att uppdra åt områdesnämnderna att planera för ett kursutbud under sommaren 2007 med en dimensionering enligt följande: humanistisk-samhällsvetenskapliga området minst 145 helårsstudenter teknisk-naturvetenskapliga området minst 200 helårsstudenter utbildningsvetenskapliga området minst 10 helårsstudenter Sammantaget motsvarar detta minst 355 helårsstudenter eller ca 2 800 platser på kurser omfattande 5 poäng. Vid planeringen och marknadsföringen av kursutbudet bör områdesnämnderna i större utsträckning fokusera på kurser ur det ordinarie kursutbudet men även pröva möjligheten att profilera delar av utbudet mot vissa utvalda målgrupper, t.ex. introduktionskurser för att öka rekryteringen av nya studenter eller kompetensutveckling riktad mot olika yrkesgrupper. 2.2.6 Nätuniversitetet Nätuniversitetet startade hösten 2003 med 630 helårsstudenter. Därefter har omfattningen ökat kraftigt. Under 2005 uppgick antalet helårsstudenter på nätkurser till 1250. Med tanke på den låga prestationsgraden inom nätuniversitetet vilket innebär att det utgör en förhållandevis dyr utbildningsform, beslutar konsistoriet att inte i någon större utsträckning ytterligare öka utbildningen utan planera för ett kursutbud inom nätuniversitetet under 2007 enligt följande: humanistisk-samhällsvetenskapliga området minst 435 helårsstudenter medicinsk-farmaceutiska området minst 90 helårsstudenter teknisk-naturvetenskapliga området minst 200 helårsstudenter utbildningsvetenskapliga området minst 40 helårsstudenter Sammantaget motsvarar detta minst 765 helårsstudenter. 14

2.2.7 Fördelning av anslag Sammantaget innebär ovanstående att grundutbildningsresurser för år 2007 fördelas enligt följande (beräkningen framgår av bilaga 13): Fakultet/område Ersättning exkl hyra och el (tkr) Hyra och el (tkr) Totalt (tkr) Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 331 350 53 954 385 304 Medicinsk-farmaceutiska fakultetsnämnden 250 978 44 638 295 616 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 264 863 84 982 349 845 Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 112 808 9 710 122 518 Ersättning till riksrevisionen 798 Internationalisering inkl bostadsgaranti 1 450 Svenska för utländska studerande, ram 3 000 Utvecklingsmedel f internat kursutveckling o masterutbildning 1 600 Vissa kostnader för antagning och studiedokumentation (VHS och 4 791 Ladok) Kostnad för inredning/utrustning 1) 36 000 Bonusavtal avseende kopiering 2 760 Datautbildning och studentportal 748 Datarådgivning, helpdesk mm 1 058 Språkverkstad och kommunikationsträning 1 360 Collegeutbildning 150 Internationell lärarfortbildning, språkass.verksamhet mm 7 816 Skrivsalar 1 700 Baltic university 3 100 Pedagogisk utbildning, hållbar utveckling 1 500 Resurscentrum för biologi och bioteknik 1 671 För senare fördelning 1 206 Summa inkl hyra och el (tkr) 1 223 989 1) Räntor och avskrivningar inkl studentdatornät 15

2.3 Forskning och forskarutbildning 2.3.1 Fördelning av anslag Universitetet anvisas medel för forskning och forskarutbildning under anslaget 9.25:18. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Anslaget är uppdelat på anslagsposter, en för varje vetenskapsområde, en för Kollegiet för samhällsforskning (SCAS), en post benämnd Ersättning för lokalhyror m.m. samt en post för Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor (NKC). Konsistoriet har möjlighet att omfördela medel mellan anslagsposterna för vetenskapsområdena med upp till ett belopp motsvarande 3 % av var och en av dessa poster. Konsistoriet gör följande överväganden inför beslutet om fördelning av anslagen på områdesnämnderna och den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. Konsistoriet har från 1997 reducerat de belopp till vetenskapsområdena som angivits i budgetpropositionen för att kunna avsätta medel till utbildningsvetenskap. I proposition 2000/01:3 gavs ytterligare motiv för en fortsatt satsning på forskning inom utbildningsvetenskap. Regeringens förslag om en treårig satsning på utbildningsvetenskap på sammanlagt 90 mkr godkändes av riksdagen och medel anvisades till Vetenskapsrådet för detta ändamål. Denna satsning har fortsatt ännu en treårsperiod. En medfinansieringsgrad om 30 % förutsätts för att erhålla medel från anslaget. Av konsistoriet anvisade medel till den utbildningsvetenskapliga fakulteten har successivt byggts ut för att under 2006 omfatta 5 867 tkr. En fortsatt utbyggnad av forskningen bör genomföras och ytterligare 500 tkr från anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. bör kunna disponeras för detta. Konsistoriet beslutar att dessa medel tillsammans med tidigare avsatta medel skall överföras till den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. För uppbyggnaden av forskning och forskarutbildning inom den utbildningsvetenskapliga fakulteten anvisas därmed 2 585 tkr från det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, 435 tkr från det medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdet, 1 077 tkr från det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet och 2 292 tkr från anslagsposten Ersättning för lokalhyror mm. Därtill kommer 400 tkr från universitetsförvaltningens budget. Ytterligare ställningstaganden för dispositionen av de utökade områdesanslagen görs under avsnittet strategiska satsningar. Anslag till forskning/forskarutbildning Områdesnämnd /fakultetsnämnd/område Ersättningsbelopp exkl hyra o el (tkr) Hyra och el m.m. (tkr) Totalt (tkr) Humanistisk-samhällsvetenskapligt 372 432 32 074 404 506 Medicinsk-farmaceutiskt 234 142 48 157 282 299 Teknisk-naturvetenskapligt 393 336 115 552 508 888 Utbildningsvetenskapligt 4 097 2 292 6 389 Kostn f inredn/utrustn mm 36 000 36 000 Ersättning till riksrevisionen 668 668 SCAS 15 286 15 286 NKC 24 000 24 000 TSL 6 000 6 000 Gustavianum 2 450 2 450 Forskarbostäder, garanti 500 500 Summa 1 043 961 243 025 1 286 986 16

2.3.2 Professorsprogram för 2007-2009 Av konsistoriets beslut 2000-09-25 angående rekrytering av professorer via ledigkungörande framgår att fakulteterna skall planera över flera år för anställning av professorer. Sådana professorsprogram (program för lärostolar) skall ha en koppling till rekryteringsmålen för kvinnliga professorer. Konsistoriet tar ställning till dessa professorsprogram i universitetets verksamhetsplan. Enstaka avvikelser från programmen får beslutas av rektor. Till programmen lämnas underlag från fakultetsnämnderna m fl. Budgetpropositionen för 2007 har väsentligt förändrat de ekonomiska förutsättningarna för den framtida planeringen av forskningens inriktning. Flera nämnder har därför valt att initiera en större översyn av professorsprogrammen och har därför endast lämnat ett underlag för ledigkungörande av professurer under 2007. Osäkerheten beträffande tidpunkt för pensionering (vid 65 års ålder eller senare) utgör en komplikation vid planeringen av professorsprogrammen. Nedanstående professorsprogram skall gälla för tiden 2007 2009. Humanistisk-samhällsvetenskapliga områdesnämnden Teologiska fakulteten under 2007 Inga rekryteringar av professorer är planerade att inledas. Juridiska fakulteten under 2007 Inga rekryteringar av professorer är planerade att inledas. Historisk-filosofiska fakulteten under 2007 Inga rekryteringar av professorer är planerade att inledas Språkvetenskapliga fakulteten under 2007 Romanska språk, ssk franska Datorlingvistik Samhällsvetenskapliga fakulteten under 2007 Inga rekryteringar av professorer är planerade att inledas. Medicinsk-farmaceutiska områdesnämnden - under 2007 Akutmedicin / öl Klinisk bakteriologi / öl Kärlkirurgi / öl Patologi / öl Neurokirurg / öl Neuropatologi / öl Sjukgymnastik / sjukgymn Diabetesomvårdnad - under 2008/09 Allmänmedicin / öl primärvård Beteendemedicin Medicin ssk lungmedicin Neurologi / öl 17

Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden - under 2007 Kärnfysik experimentell hadronfysik Jonfysik med inriktning mot acceleratorbaserad masspektrometri Fasta tillståndets elektronik Tillämpad materialvetenskap Teoretisk kemi Gränsskiktsmeteorologi Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden under 2007 En rekrytering avses inledas 2.3.3 Forskarutbildning Regelverket för forskarutbildningen återfinns i nuvarande högskoleförordningen kap 5, 8 och 9. Därutöver, och i enlighet med bestämmelser i högskoleförordningen, har konsistoriet fastställt en särskild antagningsordning för forskarutbildningen samt föreskrifter för forskarutbildningen. Rektor har också i dokumentet Riktlinjer för forskarutbildningen vid Uppsala universitet fastställt ytterligare bestämmelser i dessa frågor. Den 21 juni 2006 beslutade regeringen om förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Beslutet innebär att förslag och bedömningar i regeringens proposition Ny värld ny högskola (prop 2004/05:162) och i riksdagens beslut med anledning av propositionen fullföljs. De ändringar i propositionen som berör forskarutbildningen träder i kraft den 1 januari 2007. I allt väsentligt samlas det som rör forskarutbildningen i kap 6. Förordningen skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter. Vissa undantag finns angivna i förordningen. Med anledning av ändringarna i högskoleförordningen skall antagningsordning och föreskrifter för forskarutbildningen ses över. Därvid kommer bl a följande förändringar att beaktas. Beträffande studievägledning och information anges i förordningen att studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Det är högskolans uppgift att se till att studenter har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Även för studerande på forskarnivå införs kvalitetsförstärkningar. Således skärps handledningskraven genom att minst två handledare skall utses för varje doktorand och att minst en av handledarna skall ha genomgått utbildning för handledare eller av fakultetsnämnden bedömas ha motsvarande kompetens. Doktorander som undervisar inom utbildningen på grundnivå eller avancerad nivå skall ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning eller ha motsvarande kompetens. Sammantaget medför de ökade kraven på handledarutbildning och kraven på pedagogisk utbildning för doktorander som undervisar ett behov av att förstärka resurserna till denna verksamhet. Konsistoriet har på annan plats i verksamhetsplanen anvisat medel för förstärkning av den pedagogiska utbildningen. Konsistoriet uppdrar här åt fakultetsnämnderna att se till att handledare inom forskarutbildningen har genomgått handledarutbildning. Inom ramen för Bolognaprocessen har det varit av stor vikt att skapa utbildningar som leder till anställningsbarhet. Ett sådant mål är också synnerligen önskvärt att sträva mot inom utbildning på forskarnivå. I många länder runt om i Europa pågår en utveckling av forskarutbildningen med syfte att öka de forskarstuderandes anställningsbarhet och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Uppbyggnad av Graduate Schools ger en struktur för möjligheten att erbjuda doktoranderna kortare kurser i t ex pedagogik, ledarskap, kommunikation, kommersialisering mm. Konsistoriet uppdrar åt fakultetsnämnderna att pröva en 18

sådan breddning av utbildningen. Breddningen skall vara av sådan omfattning att den inte minskar möjligheten till fördjupning i den ämnesteoretiska utbildningen. Många doktorander genomför sin forskarutbildning vid en tidpunkt i livet då man bildar familj. Forskarutbildningen avbryts under en period av föräldraledighet och det är inte alltid enkelt att återknyta kontakten med sin utbildning och sin institution. Några fakulteter har infört ett system med igångsättningsmånader när föräldraledigheten överskrider fyra månader och när fakultetsnämnden bedömer att det finns skäl att erbjuda en förlängning. Alla fakulteter bör överväga behovet av och möjligheterna för att införa ett liknande system. Konsistoriet återkommer till de ovan diskuterade åtgärderna i de följande uppdragsbeskrivningarna. Tidigare mål för examinationen i forskarutbildningen ligger fast. Som ett led i målsättningen att öka examinationen i forskarutbildningen återinförde riksdagen under 2002 möjligheten att uppbära utbildningsbidrag eller ha en anställning som doktorand på deltid. En deltidsanställning bör emellertid endast inrättas om en sökande till forskarutbildningen eller en antagen doktorand så önskar och om det av fakultetsnämnden bedöms lämpligt. Det är enligt högskoleförordningen möjligt att anta doktorander till forskarstudier som avslutas med antingen en licentiatexamen eller en doktorsexamen. Antagning till studier för licentiatexamen bör emellertid ske endast om en sökande till forskarutbildningen så önskar och om det av fakultetsnämnden bedöms lämpligt. Under 2005 antogs 11 av totalt 294 nyantagna forskarstuderande för studier till en licentiatexamen. Vid planeringen och genomförandet av forskarutbildningen skall fakulteterna och institutionerna beakta de ställningstaganden som fastlagts i dokumentet Mål och strategier för Uppsala universitet. Därvid skall särskild vikt fästas vid att doktorandernas inflytande över verksamheten ges fortsatt stöd att önskemålet om ökad mångfald och breddad rekrytering beaktas i rekryteringsarbetet att doktoranderna ges pedagogiska erfarenheter genom undervisning inom sitt vetenskapliga område att doktoranderna genom deltagande i konferenser samt kurser och forskning vid utländska universitet ges möjlighet att inträda i det internationella forskarsamhället att forskarstuderande med annat modersmål än svenska bör erbjudas grundläggande svenskundervisning att se till att doktoranderna har tillgång till studievägledning och information om utbildningen I budgetpropositionen för 2001 gjordes en satsning på forskarskolor. Forskarskolorna är tänkta att utgöra plattformar för nationell samverkan. Till varje forskarskola knyts därför flera partnerhögskolor med eller utan vetenskapsområde. Efter intresseanmälningar från universitet och högskolor beslutade regeringen om 16 forskarskolor. Uppsala universitet utsågs till värduniversitet för två av dessa, nämligen en forskarskola i ekonomi och en forskarskola i matematik och beräkningsvetenskap. Uppsala universitet är också partnerhögskola i en forskarskola i genomik och bioinformatik. För 2007 beslutar konsistoriet att områdesnämnderna skall fortsatt anvisa medel till forskarskolorna med 14 210 tkr till forskarskolan i ekonomi och med 17 723 tkr till forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap. Satsningen på samverkan inom ramen för de nationella forskarskolorna bör kompletteras med internationell samverkan inom forskarutbildningen. Det påbörjade utbildningssamarbetet med universitetet i Groningen ger viktiga erfarenheter för en fortsatt utveckling av internationell forskarutbildningssamverkan. 19

2.3.4 Strategiska satsningar I verksamhetsplanen för 1998 beslutade konsistoriet att en särskild budgetpost skulle avsättas till rektors förfogande för särskilda satsningar inom forskning och forskarutbildning. Budgetposten skulle byggas upp successivt med 5 mkr per år under 6 år. I ett kompletterande beslut 2004 ökades omfattningen på budgetposten med 3 mkr årligen under tre år och områdesnämnderna fick samtidigt i uppdrag att avsätta 1 mkr/år under tre år för medfinansiering av de strategiska insatserna. Under 2007 bör också den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden inleda uppbyggnaden av ett strategiskt utrymme och avsätta 300 tkr/år under tre år. Den ackumulerade totala avsättningen för 2007 är därmed 31 mkr ur gemensamma ändamål och 8 mkr ur reservfonden, dvs. sammanlagt 39 mkr. Därtill kommer sammantaget 9 mkr för medfinansiering från de tre områdesnämnderna och 300 tkr från den utbildningsvetenskapliga fakultets nämnden. Ytterligare förstärkning av medel för strategiska insatser hänskjuts till kommande år. Rektor har inom ramen för de tillgängliga resurserna fattat beslut om ett stort antal strategiska insatser. Som exempel på tidigare satsningar kan nämnas ett flertal professurer inom dataområdet, entreprenörskap, bioteknik- och biomedicinområdet, stöd till professurer och forskarassistentbefattningar tillsatta med kvinnor, stöd till Rikskvinnocentrum, stöd åt den virtuella IT-fakulteten samt resurser till handikappforskning, forskning om värderingsfrågor, forskningsprojektet svensk modell i förändring, SALTprojektet m.fl. projekt. I diskussioner om kommande insatsområden prioriteras följande strategiska satsningar. Den obalans som råder mellan andelen kvinnliga och manliga forskare leder ofta till att kompetensen hos det underrepresenterade könet blir tungt utnyttjad i olika nämnder och styrelser. Det underrepresenterade könet är inom flera områden kvinnor. Engagemanget påverkar den tid som kan avsättas för egen forskning. Extra forskningsanslag bör därför kunna anvisas som kompensation för insatser i ledningsorganisationen. Konsistoriet biträder att medel utnyttjas för detta ändamål. Forskningens förnyelse är en ständigt pågående process som emellertid genom olika åtgärder kan stimuleras och intensifieras. En satsning på unga forskare är ett sådant insatsområde som är angeläget att stödja. Områdesanslagen bör i betydande omfattning användas för denna typ av förnyelse. Frågan återkommer under uppdragen till nämnderna. En ytterligare insats i förnyelseprocessen kan vara en aktiv rekrytering av en världsledande forskare eller forskargrupp. En dylik rekrytering kan göras i syfte att förstärka en redan etablerad forskningsmiljö alternativt kan den innebära en strategisk uppbyggnad av ett nytt eller eftersatt område som universitetet bedömer vara av framtida värde. En sådan åtgärd bedöms kräva en betydligt längre planeringsperiod och kommer sannolikt att kräva ett större ekonomiskt åtagande. För att kunna realisera en sådan rekrytering behöver centrala medel från den strategiska avsättningen kunna påräknas. Konsistoriet ser detta som en intressant insats för att stärka universitetets forskning i den allt hårdare globala konkurrensen om kvalitet och resurser. 2.3.5 Centrum för genusvetenskap Konsistoriet beslutade 2002-09-11 att stärka den genusvetenskapliga utbildningen och forskningen vid Uppsala universitet genom att fr.o.m. 2003-01-01 inrätta Centrum för genusvetenskap. Centrum skall bedriva utbildning och forskning i genusvetenskap samt initiera och stimulera till samarbete i genusvetenskapliga frågor inom universitetet. Utbildningen och forskningen skall omfatta både biologiska och sociala perspektiv på kön. Centrum skall samverka med samtliga områdesnämnder, fakultetsnämnder och berörda institutioner och finansieras gemensamt av områdesnämnder och utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap har initierat en utvärdering av centrets verksamhet. Konsistoriet beslutar att fortsatt gemensam finansiering av centrum skall ske genom att områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap avsätter 2 725 tkr och den utbildningsveten- 20