Byggnader för ekologiska slaktsvin

Byggnader för ekologiska slaktsvin Jordbruksinformation 2 2002

3 Förord Den som funderar på omläggning av sin grisproduktion till ekologisk inriktning behöver hjälp med att planera för hur gårdens byggnader och anläggningar ska kunna utnyttjas till ekologiska grisar. För den som tänker starta upp med grisar och väljer en ekologisk inriktning är det också värdefullt att få goda exempel på byggnadslösningar. Denna skrift syftar till att ge konkreta exempel på hur man kan bygga om, till eller nytt för ekogrisar, med ritningar, kostnadsberäkningar där de finns, samt beskrivning av gårdens drift. Till vår hjälp har vi haft sju lantbrukare som med sina gårdsexempel visar på olika sätt att lösa inhysning, rastgårdar och systemlösningar för sina ekogrisar. Det ges exempel på både nybyggnad och ombyggnad av äldre hus och stallar. Två av de sju gårdarna har varit föregångare genom att de har byggt tidigare än de andra och hunnit skaffa en del erfarenheter. Vi tar upp erfarenheter av hur driftsformen fungerar för djur och människor, vad som kunde göras bättre, samt lite om för- och nackdelar med olika system. Projektet har genomförts av Hushållningssällskapet i samarbete med M&S Agritektkontor på uppdrag av länsstyrelsen i Uppsala län, och har finansierats med medel från det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet av den svenska staten och EU gemensamt. Arbetet med ritningar och text har utförts av byggnadskonsulent Johan Henriksson och husdjursrådgivaren Maria Alarik, Hushållningssällskapet i Uppsala, samt byggnadsagritekt Per Arne Mattsson, M&S Agritektkontor. Vi vill rikta ett varmt tack till de deltagande lantbrukarna för att de ställt upp och bidragit med sina gårdsexempel i detta projekt! Uppsala i december 2000 Maria Alarik, Johan Henriksson Hushållningssällskapet Uppsala Per Arne Mattsson M&S Agritektkontor Uppsala

4 Innehåll Förord..............................3 Inledning............................5 Grishållningen i ekologiskt lantbruk.....6 Varför stallar?......................6 Ekogrisproduktion i Sverige och några andra länder...................6 Vad säger svenska reglerna om stallar för ekogrisar?.................7 KRAV 2001........................7 Djurutrymmen......................8 Slaktens regler för märkesgrisar........8 Förutsättningar vid planering av stall för ekologiska slaktsvin............9 Arealbehov........................9 Befintliga byggnader.................9 Strömedel.........................9 Fodermedel och vatten...............9 Byggnadens placering...............11 Grismiljö och arbetsmiljö............11 Viktigt att tänka på vid om- eller nybyggnad..........................11 Från idé till färdig byggnad...........11 Skisser och idéer...................11 Tillstånd och stöd..................12 Finansiering.......................12 Entreprenadformer.................12 Förfrågningsunderlag och kontrakt.....13 Tidplan och betalningsplan...........13 Besiktningar......................13 Ekologisk slaktsvinsproduktion i praktisk drift......................14 Davidsta...........................15 Gårdsfakta........................15 Byggnadsbeskrivning...............17 Byggkostnad......................20 Funktion.........................20 Ebbetorp...........................22 Gårdsfakta........................22 Byggnadsbeskrivning...............24 Byggkostnad......................28 Funktion.........................28 Åsbergby...........................30 Gårdsfakta........................30 Byggnadsbeskrivning...............31 Byggkostnad......................35 Haningetorp........................36 Gårdsfakta........................36 Byggnadsbeskrivning...............38 Byggkostnad......................40 Funktion.........................40 Torskog............................42 Gårdsfakta........................42 Byggnadsbeskrivning...............43 Byggkostnad......................44 Funktion.........................44 Mossebol...........................46 Gårdsfakta........................46 Byggnadsbeskrivning...............47 Funktion.........................50 Edsberg...........................51 Gårdsfakta........................51 Byggnadsbeskrivning...............51 Diskussion.........................54 Antal grisar.......................54 Huset............................54 Vinterstall eller året runt.............55 Gödselhantering...................55 Utfodring.........................55 Ytor per gris......................56 Vad ska vi välja?...................56 Litteratur..........................57

5 Inledning Grishållningen i Sverige har funnits så länge människan har funnits i Sverige. Grisen har varit ett mycket uppskattat husdjur för sitt goda kött och sitt fett här i den kalla Norden. Skötseln av grisarna har haft olika former, förr var det vanligt att de gick lösa och åt vad de kom över (ollonsvin). Ibland har man stängt in dem i trånga mörka utrymmen och till och med låtit dem hänga med benen i luften för att snabbt bli feta och inte motionera i onödan. Från början av 1900-talet finns flera exempel i litteraturen på det vi idag betraktar som en bra och ekologisk grishållning. Man byggde fållor på åkermark med hyddor där grisarna kunde ligga varmt och torrt och suggorna kunde grisa i enskilda fållor. Grovfoder i form av bete, grönfoder och hö fanns i foderstaten liksom alla slags restprodukter från människornas hushållning. Även skummjölk var ett vanligt fodermedel. Man stöpte ofta spannmål eller gröpe. Från Sala lantbruksskola finns exempel på kall lösdrift för slaktsvin i hus med tre väggar och ytterst en gödselgång, sedan en utfodringsavdelning med foderautomater, och innerst en liggavdelning på djupströ. Att hålla grisar på detta sätt krävde ganska mycket arbete och det gick säkert åt mycket foder. Därför blev så småningom konventionella slaktsvinsstallar med långa boxrader i varma, ventilerade hus allt vanligare. Raka gödsellinjer och raka utfodringslinjer underlättade för tekniken, och arbetstiden kunde pressas allt längre ner. Vissa stall kunde hysa mer än tusen grisar i en avdelning. Kostnaderna per kg griskött sjönk, men priset för den rationella driften var ökad sjukdomsfrekvens bland grisar och människor. Luftvägslidanden var och är vanliga bland grisar, och skötarna kunde i många fall inte arbeta i stallen utan luftfilter, air-stream-hjälm och liknande skydd. Nu har vi lärt oss hur man med sektionerade stallar och allt bättre ventilationsutrustning kan erhålla ett betydligt bättre klimat och friskare grisar. Men luftvägslidanden och olika former av diarréer är fortfarande ett stort problem i konventionell produktion.

6 Grishållning i ekologiskt lantbruk Sedan ekologiskt lantbruk fick ett namn och en organisation (KRAV) i mitten av 80-talet, har former för ekologisk grishållning vuxit fram. Från början var småskalig produktion vanlig, 5 10 suggor och ofta en kull per år. Man sneglade bakåt för att ta upp äldre metoder och tankesätt, för att hitta metoder som är naturliga för grisen och som utnyttjar gårdens produkter, en uppfödning oberoende av mediciner. I ekologisk grishållning ska grisen få utlopp för sina naturliga behov av att böka och söka efter föda, bädda där den ska vila, leva i en flock m.m. På senare hälften av 90-talet har större enheter vuxit fram, besättningar med ett 50-tal suggor i integrerad form har blivit vanligare, och man har utvecklat inhysningsformerna. Hyddorna är numera isolerade och försedda med ventilationsöppningar och inspektionsluckor. Liggytorna har utökats och formen på hyddorna har anpassats efter behovet. En grisningshydda måste t.ex. skydda smågrisarna, så suggan inte ligger ihjäl dem, genom att ha väggar med rätt vinkel, öppning på gaveln som lockar suggan att lägga sig i hyddans längdriktning, etc. Slaktsvin hålls huvudsakligen på tre sätt. I hyddor/ligghallar ute i växtföljden året runt är en metod. Året runt i varma eller kalla stall, försedda med rastgård och en tillgång till betesyta i anslutning till stallet sommartid, en annan. Den tredje varianten är att flytta ut grisarna i växtföljden under sommarhalvåret i minst tre månaders betesperiod, och resten av året använda vinterstall med hårdgjord rastgård. Varför stallar? När grisar vistas på beväxta marker ägnar de sig åt att beta, men så fort marken är mjuk och trevlig att böka i gör de det för att leta efter rötter och maskar, som innehåller mer näring än betet. Då mineraliseras kvävet, som finns i jorden. Dessutom spär grisarnas gödsel och foderrester på med näring. Har de sedan ätit upp växtligheten, som normalt ska ta hand om frigjorda näringsämnen, kan näringsläckage uppstå. Detta förorenar luften, grundvattnet och vattendragen. Miljöproblem med urlakning är störst under vinterhalvåret, eller rättare sagt då nederbörden är som störst, samtidigt som växternas tillväxt och näringsbehov är lågt. För att begränsa de skadliga miljöeffekterna av grisars framfart kan man antingen ge tillgång till större arealer än vad som är vanligt idag. Med stora betesytor och genom att flytta foderplatser och liggplatser regelbundet, kan man minska näringsläckage bland utegrisar. Det är kring foderplats och liggplats som merparten av växtnäringen hamnar. Genom att flytta runt dessa områden sprids näringen över större ytor och man får bättre nytta av den i växtodlingen. Det andra sättet att minska näringsläckage är att bygga stall med hårdgjorda rastgårdar eller bökytor där dräneringsvattnet samlas upp i brunnar. Här kan man bättre kontrollera och samla upp gödseln och dra nytta av den i växtodlingen. I detta arbete har vi studerat olika lösningar på stall för ekologiska slaktsvin och diskuterar hur de fungerar för grisarna och människorna som ska sköta dem. Flera av exemplen är nybyggda och där har man ytterst liten erfarenhet av funktionen, medan några av gårdsexemplen har hunnit pröva sina system i några år. Genom att visa på för- och nackdelar hoppas vi bidra med lite mer kunskap om hur det idealiska stallet för ekogrisar kan utformas. Ekogrisproduktion i Sverige och några andra länder Den svenska grisproduktionen har efter några år av mycket dålig lönsamhet genomgått en kraftig strukturomvandling mot större enheter och sambruksföretag av olika modeller. Volymerna av svenskt konventionellt griskött är nu nere på en 80 procentig självförsörjningsgrad. Samtidigt pågår en snabb utveckling av det ekologiska lantbruket. Tioprocentsmålet har just uppnåtts vad gäller ekologiskt odlad åkermark. Djurhållningen kommer också starkt med runt 5 % av mjölk- och lammproduktionen, ca 3 % av nötköttet och 1 % av grisproduktionen inom den certifierade andelen, dvs den som är godkänd av KRAV eller Demeterförbundet. 1999 slaktades 10 500 KRAV-godkända grisar inom Swedish Meats, och år 2000 kommer slakten av KRAV-godkända grisar att uppgå till 20 000 st. Siffran motsvarar ca 0,7 % av produktionen.

7 Tabell 1. Danska regler för ekogrisars vistelseytor inomhus och i rastgård. Källa: Eric Nørgaard, 2000. Økologisk svineproduktion. (www.lr.dk). Minimiytor gällande För stallar som fanns före 24/8 1999 från 24/8 2000 Dessa får övergångstid till år 2010 Slaktsvin Inneyta Liggyta Uteyta Inneyta Uteyta Totalyta netto rastgård netto rastgård Max 50 kg 0,8 m 2 0,4 m 2 0,6 m 2 Max 85 kg 1,1 m 2 0,65 m 2 0,8 m 2 Max 110 kg 1,3 m 2 1,3 m 2 0,8 m 2 1,0 m 2 Per 100 kg svin 0,5 m 2 0,5 m 2 1,3 m 2 Utöver denna andel KRAV-godkända husdjur finns lika många till som uppbär stöd för ekologisk djurhållning enligt SJV:s regler. Ökningstakten räknat på försäljningsvärdet av ekologiska produkter är i Sverige liksom många andra länder mellan 20 och 30 %, och intresset från konsumenthåll ökar i takt med att varorna syns alltmer ute i butikerna. När det gäller kött har nyligen larmrapporter om BSE ökat intresset för ekologiskt kött hos allmänheten. Det finns en skepsis mot KRAV-regler för djurhållningen inom delar av lantbrukarkåren och dess rådgivare/kontrollanter. Man har kritiserat utegrishållning under dåliga förhållanden, då det blir för blött och djuren lätt far illa. Därför är djuromsorgsfrågorna centrala när vi utvecklar system inom ekologisk grishållning. En beredskap, att under svåra väderförhållanden ta in djuren i stallar som uppfyller både KRAV:s regler och fullgod djuromsorg, kan vara till god nytta under svenska förhållanden. I Danmark har ekologisk grishållning en betydligt större omfattning än hos oss, men andelen i förhållande till den konventionella grisproduktionen är ändå mindre. 70 000 Ekogrisar slaktades 1999 2000, vilket motsvarar ca 0,3 % av produktionen. Dansk økogrishållning har två kontrollformer liksom i Sverige, Plantedirektoratet sköter det som motsvarar vårt Jordbruksverks kontroll, men skillnaden är att den kontrollen är kostnadsfri och produkterna får säljas som ekologiska. Sedan finns en ekologisk förening, Løj, som har något hårdare regler, en motsvarighet till KRAV. Danska regler för ekogrisar (se www.ecoweb.dk) skiljer sig från de svenska på några punkter. Det är t.ex. tillåtet med nosring till suggor och 20 % konventionellt producerat foder. Kraven på grisars vistelseytor, i och utanför stallar finns i tabell 1. Danska ekogrisar ska ha minst 150 dagars betesperiod, därutöver kan de hållas i stallar med ovanstående mått om de har tillgång till rastgård. De engelska reglerna som utfärdas av Soil Association (se www.organic-europe.net) skiljer sig inte mycket från de danska reglerna från den 24 augusti 2000, eftersom de i stort överensstämmer med EU:s ekologiska djurregler. En avvikelse från svenska regler är att slaktsvin under inomhusperioden inte får hållas i grupper överstigande 30 grisar. Till skillnad från i Danmark är nosring inte tillåten. Vad säger svenska reglerna om stallar för ekogrisar? KRAV 2001 KRAV-reglerna revideras vart tredje år (se www.krav.se), och följer i stort EU:s ekologiska djurregler samt den svenska djurskyddslagen se (www.sjv.se) som är övergripande. KRAV anpassar tolkningen till svenska förhållanden och har i vissa fall strängare krav än EU. När det gäller krav på byggnader och rastgårdar gäller EU-reglerna för all nybyggnation och omfattande ombyggnation, men för byggnader som uppförts före 24 augusti 1999 och som uppfyller svenska regler för ekologisk produktion kan undantag beviljas till 31 december 2010. KRAV:s regler om djurmiljö för svenska ekogrisar säger i korta drag följande: Grisar ska ges utlopp för ett för arten normalt flockliv och rörelsebehov. De ska ha möjlighet till naturlig sysselsättning som att böka i jord-

8 eller ströbädd efter föda, eller gyttjebad/vattensvalka under den varma årstiden. Suggor ska kunna grisa avskilt i hydda eller inomhus med riklig tillgång till bobyggnadsmaterial och får endast i undantagsfall stängas in i box eller hydda. Om de grisar inomhus ska de senast två veckor efter grisning ha tillgång till utevistelse. Djur ska under betesperioden kunna vistas ute större delen av dygnet. Djur ska hållas ute när mark och väderförhållanden tillåter detta för respektive djurslag. Djur får tillfälligt hållas inne även under betesperioden vid betäckning, grisning, före slakt, sjukdom samt vid extrem väderlek. Grisar ska ha tillgång till en rastgård utomhus som kan vara delvis övertäckt. Vid all utevistelse ska åtgärder vidtagas för att förhindra urlakning och avrinning av växtnäring. Djur bör företrädesvis hållas på hårdgjord yta. Grisar ska ha en avskild liggplats med bomaterial i form av strö i riklig mängd, en separat gödslingsplats och en tydlig ätplats där alla djur kan äta samtidigt utan att aggressiv konkurrens uppstår. Djurens liggplats ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov (t.ex. sjukdom) varm. Spaltgolv är tillåtet i gödslingsutrymmet. Djurutrymmen Kraven på djurens vistelseytor styrdes före den 24/8 1999 av den svenska djurskyddslagen, och efter den 24/8 2000 av EU:s ekologiska djurregler i den mån de är mer krävande än djurskyddslagen. Dessa trädde i kraft år 2000 men publicerades ett år innan. Därför ska de byggnader som uppförts efter 24/8 1999 följa dessa bestämmelser. I nedanstående tabell visas exempel på minimiytor som krävs för ekologisk grishållning. Ett mått som ofta är begränsande för de ekologiska grisarna och som är kritiskt för aggressionerna i flocken är utrymmet vid fodertråget. När grisar utfodras med en restriktiv giva varje dag måste alla kunna äta samtidigt. Vid ett rakt fodertråg gäller utrymmeskrav enligt tabell 3. Slaktens regler för märkesgrisar Inom Swedish Meats ska KRAV-godkänd produktion vara en extra kvalitet utöver den vanliga märkesproduktionen. Sålunda vill man inordna KRAV-grisarna under BIS-regler, så att en KRAV-godkänd märkesgris ska uppfylla både BIS- och KRAV-regler. Dock finns vissa undantag från BIS-reglerna för produktion utomhus. En viktig BIS-regel är att produktionen ska ske sektionerat. I besättning under 50 suggor eller specialiserad slaktsvinsproduktion med inköpta grisar från en besättning ska gödsel- och beröringskontakt mellan olika ålderskategorier ej förekomma. Stallavdelningar med högst två ålderskategorier för maximalt 200 slaktsvin är tillåtet i en avdelning samtidigt. I större besätt- Tabell 2. Svenska regler för ekogrisars vistelseytor, minimiytor per gris Källa: Djurskyddsbestämmelser, grisar. Jordbruksinformation 31-1999, Jordbruksverket. EU:s förordning om ekologisk animalieproduktion. Rådets förordning (EG) nr 1804/1999 (www.europa.eu.int) Måttföre- Minimiytor gällande från 24/8 2000 För stallar som fanns före 24/8 1999 skrifter per för nybyggnation eller omfattande enligt svensk djurskyddslag. gris ombyggnation, enligt EU:s djurregler Dessa får övergångstid till 31/12 2010 Slaktsvin, Inneyta Liggyta Yteyta Ströad box Ströad box Djupströbädd högsta vikt netto rastgård liggarea totalarea totalarea 50 kg 0,8 m 2 0,4 m 2 0,6 m 2 0,4 m 2 0,53 m 2 0,80 m 2 85 kg 1,1 m 2 0,65 m 2 0,8 m 2 0,61 m 2 0,82 m 2 1,21 m 2 110 kg 1,3 m 2 0,8 m 2 1,0 m 2 0,76 m 2 1,02 m 2 1,51 m 2 Utrymme i hydda för utegris = liggarea i ströad box Utrymme i rastgård = liggarea i ströad box Tabell 3. Utrymme vid rak foderplats vid samtidig utfodring av lösgående svin Källa: Djurskyddsbestämmelser, grisar. Jordbruksinformation 31-1999, Jordbruksverket. Högsta vikt 25 kg 35 kg 50 kg 85 kg 90 kg 110 kg Utfodringsplats 0,15 m 0,19 m 0,25 m 0,31 m 0,32 m 0,36 m

9 ningar krävs sektionerade stallavdelningar för olika ålderskategorier. I stallar med utomhusliknande förhållanden, samt vid utegrisproduktion, kan sektioneringskravet omprövas i varje enskilt fall. BIS-reglerna är ju utformade för inomhusproduktion och anpassningen för KRAV-godkända djur pågår. Förutsättningar vid planering av stall för ekologiska slaktsvin Arealbehov Inom ekologiskt lantbruk är tillgången på areal för foderproduktion och vistelse avgörande för hur stor besättning man kan ha på gården. Man säger att det krävs ca 3 ha åker för varje sugga i integrerad produktion med två kullar per år, som hålls vid gården. Arealbehovet kan reduceras något vid inköp av en mindre mängd foder (max 50 % av behovet). Om det finns skogsbete kan vistelsearealen på åker också reduceras. Arealbehovet minskar också när grisarna hålls på stall med hårdgjord rastgård under hela eller delar av året. För beräkning av arealbehov för betesgång och utevistelse hänvisas till Jordbruksverkets rapport: Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem för svin, (Rapport 1993:20). Befintliga byggnader Idealet är att kunna bygga nytt för vinterhållning eller året-runtstall med anslutning till bete för ekologiska slaktsvin. Kostnaden blir dock lätt i nivå med konventionella stall även om man bygger kallt, eftersom ekogrisar kräver större ytor. För att hålla nere kostnadsläget inom ekogrisproduktionen kan det vara önskvärt att inte binda alltför stort kapital i byggnader. Det kan vara en anledning till att försöka använda befintliga ekonomibyggnader på gården som kanske inte har någon alternativ användning. Omvänt bör man också bygga så att stallet för ekogrisar kan användas till annan verksamhet, t.ex. maskinhall eller ligghall för nötkreatur och lamm. Strömedel Tillgången på strö är en mycket viktig trivselfaktor för ekogrisar. Strötillgången kan dock vid ekologiska lantbruk vara begränsad beroende på att man alltid har större andel vall i växtföljden jämfört med konventionella grisgårdar, och på att spannmålsskördarna är mindre. Halm är det naturligaste valet av strö, men det är tillåtet och även önskvärt ur kvävebindningssynpunkt att använda torv till viss del. Man får också använda kutterspån, som har en bra uppsugningsförmåga. Även konventionellt producerad halm är tillåtet som strömedel enligt KRAV. Ströförbrukningen är i hög grad beroende av systemet. En djupströbädd i kall lösdrift kräver alltid mycket halm, räkna med minst 80 kg halm per uppfött slaktsvin. Variationen mellan årstider och även år är stor eftersom ju bättre grisväder det är utomhus, desto mindre andel av gödseln hamnar i ströbädden. I isolerade stall med spaltförsedd gödselgång minskar halmförbrukningen, och ju mindre inneyta i förhållande till uteytan desto mindre halmåtgång. Fri tillgång på ensilage eller annat smakligt grovfoder kan också ersätta en del halm, som grisarna annars äter upp. Halm bör fördelas med hjälp av lastmaskin eller annan teknisk utrustning för att minska arbetstiden. För att få bästa effekten av halmen är det en fördel om man kan lägga tid på att fördela halm över de ytor som är smutsigast, ett jämnt lager över hela ytan och daglig tilldelning minskar halmförbrukningen, höjer hygienen men är ganska arbetskrävande. Ströhalm till grisar måste ovillkorligen vara av god hygienisk kvalitet, därför behövs lagringskapacitet under tak. Det enklaste halmlagret är en stolplada med tak men utan väggar. Golvet ska gärna vara hårdgjort eller med någon form av fuktspärr, grusgolv leder upp fukt i den understa balen som kan få ett skikt förstört av mögel. Fodermedel och vatten Ekogrisars foder består till största delen av spannmål. Spannmålen kompletteras alltid med trindsäd (ärtor, bönor) och någon form av pressade oljekakor som proteintillskott, samt mineraler och vitaminer. Även blöta fodermedel som vassle och gränsmjölk kan användas i ekologisk grishållning. Ofta sker tillverkningen på gården, med kvarnutrustning och någon blandare för torra eller blöta råvaror. Grovfoder ska alltid finnas med i ekogrisars foderstat i form av hö, ensilage eller rotfrukter, men även halm duger. Grovfodret ska alltid ges i fri tillgång.

10 Fodertillverkningen bör ske nära grisarna. Ett krav som är möjligt att uppfylla vid uppfödning på stall men svårare vid betesgång. Utfodring hör till de tyngsta momenten i ekogrisproduktion, här finns mycket att vinna på att investera i bra teknik. Foderstyrning har inte bara betydelse ur arbetssynpunkt utan även för ekonomin. Till den enklaste formen av foderstyrning hör användning av lådor eller säckar med bestämd volym och vikt. Med dessa på en vagn efter traktor eller fyrhjuling kan man tilldela en bestämd dagsranson av kraftfoder till varje grupp av växande grisar. Det är en arbetskrävande men fungerande metod ur foderstyrningssynpunkt. En blötfoderanläggning uppfyller kraven på arbetsbesparing och foderstyrning. I kalla stallar måste man isolera ledningarna men för övrigt fungerar den utmärkt. Grisarna får rätt fodergiva och konkurrensen blir liten om tråglängden är väl tilltagen. Det är ofta att rekommendera att ta till extra tråglängd för att underlätta för svaga grisar att komma till. Det är vanligt att man använder stallarna året runt och utnyttjar näraliggande åkrar för betesdriften när man har blötutfodring. Att använda blötfoder ute på betet kräver speciella flyttbara tråg samt tank på hjul. Detta system kommer att prövas i praktisk drift kommande betessäsong vid en av gårdarna i studien. Använder man torrfoder kan vanliga skruvar och volymutfodringar användas om avstånden inte är för stora mellan grisar och foderfickor. För att funktionen inte ska äventyras måste man rekommendera att anläggningen monteras under tak och skyddas mot fukt och snö så väl som möjligt. Fodertilldelningen kan då automatiseras och foderstyrningen regleras genom volyminställning av foderkassar eller automater. En foderficka på en vagn försedd med vågceller och skruv kan vara ett sätt att underlätta både utfodring och foderstyrning där man har större avstånd mellan grisar och foderlager. På så vis kan man köra ut foder till grisarna och väga ut en bestämd mängd till en grupp. I Danmark förekommer användning av fullfodervagnar för blandning av kraftfoder med grovfoder till ekologiska grisar. Grovfoder är vanligast att utfodra i häckar, som med fördel kan placeras i rastgården så långt Elmar Forslund, Wärlingsö, väger upp foderlådor till sina ekogrisar. från liggplatsen som möjligt för att locka ut grisarna. Ger man grovfodret på marken kan grisarna ibland gödsla i det. Hög kvalitet på grovfodret så grisarna äter det mesta, och en behållare under gallret för att fånga upp spill, kan ge mindre spill totalt. Rent dricksvatten ska alltid finnas. Det är vanligt med eluppvärmda vattenkoppar som fungerar året runt även i kalla stallar. Här är system med skålar och en kläpp att trycka på bäst, flottörtypen ger ofta sämre hygien eftersom varmt vatten ständigt står i koppen. Man kan även använda cirkulerande varmvatten. Detta system passar bättre för större anläggningar eftersom centralenheten är relativt dyr. Vattenledningar på frostfritt djup och en väl isolerad kopp är mest energisnålt. Den enklaste men mest arbetskrävande lösningen är att köra vatten i tankvagn och fylla tråg med grova slangar (typ brandslang som inte fryser ihop). En mobil tank kan också förses med vattenkoppar eller nipplar.

11 Byggnadens placering När man planerar ett stall för ekologiska slaktsvin har man alltid öppningar mellan inneytor och rastgård att ta hänsyn till. Dessa öppningar utsätts för snödrev, vindpåverkan och regninslag. Rastgården ska vara en lockande plats för grisarna att vistas i och hygienen på rastgården bör vara så bra som möjligt, utan att rengöringsbehovet blir för stort. Hus för ekogrisar bör placeras med rastgård och öppning i söderläge och från den förhärskande vindriktningen. Det bör vara det bästa sättet att åstadkomma en snabb upptorkning av betongytan och så lite drag som möjligt inne. Lutningar och dräneringsrör eller diken på den hårdgjorda ytan är också viktiga faktorer. Man vill gärna att all blöt gödsel snarast möjligt rinner av plattan och ner i någon lämplig gödselbrunn. Grismiljö och arbetsmiljö När man försöker förbättra grisarnas miljö, blir systemet ofta mer arbetskrävande. Arbetstiden varierar mycket i ekologisk grishållning. Ju mindre besättningar desto högre arbetsförbrukning. Ju lägre mekaniseringsgrad för gödsel, foder, vatten och grisflyttningar, desto högre arbetsförbrukning. Arbetstiden har i några fall uppskattats till runt 1,5 timme per producerat slaktsvin, i andra fall till straxt under 1 timme. Skillnaderna beror mest på om grisarna går i stallet året runt och utfodras automatiskt eller om de kommer ut i växtföljden under sommarhalvåret. Det kräver mycket mer arbete att fodra och vattna grisar i fält. Det är en utmaning i den ekologiska grishållningen att lyckas åstadkomma en bra miljö både för människan och grisen. Miljön måste även tilltala konsumenten som ser med helt andra ögon på den ekologiska grisproduktionen. Viktigt att tänka på vid om- eller nybyggnad Från idé till färdig byggnad Det förlopp av händelser och aktiviteter som förekommer från och med då beställaren (byggherren) börjar överväga att investera i en byggnad till den tidpunkt då byggnaden står färdig att tas i bruk kallas byggprocessen. Byggprocessen kan delas upp enligt följande: Planering och förprojektering Sammanställning av funktions- och byggnadstekniska krav Utformning av skissförslag Utredning av olika investeringsalternativ Ansökan om tillstånd, förprövning ur djurskyddssynpunkt, tillstånd enligt miljöbalken, bygglov m.fl. Kostnadsuppskattning av skissförslagen Finansiering och möjligheter till investeringsstöd Lönsamhetskalkyler Färdigprojektering Upprättande av huvudhandlingar Upprättande av ritningar och byggnadsbeskrivning Upprättande av förfrågningsunderlag Upphandling Infordran av anbud Anbudsvärdering Skrivande av kontrakt Tidplanering Byggande Genomförande av entreprenaden Samordning Kontroll Besiktning Förvaltning Driftstagande Inkörning Garantibesiktning Underhåll Eftersom byggnadskostnaderna stiger hela tiden kan det ibland kännas lockande att finna genvägar förbi planering, projektering och upphandling. Detta är inte att rekommendera eftersom det är genom en god planering som man sparar de mesta pengarna och undviker att göra felinvesteringar. Skisser och idéer Från den första idén om uppförandet av en ny byggnad och fram till den färdiga inflyttningsklara byggnaden kan det gå flera år. Under den inledande planeringsfasen läser man artiklar och böcker, åker på studiebesök, går på kurser, utställningar och samlar på sig all information om den aktuella byggnaden. Man väger för-

12 och nackdelar mot varandra och samlar argument för de beslut man kommer att fatta innan byggnaden står klar. Man funderar på hur planlösningen ska se ut och vilken mekanisering och utrustning man ska välja, hur byggnaden ska placeras med hänsyn till befintliga hus, vad som går att använda av befintliga byggnader på gården och hur de kan integreras med den nya byggnaden. Sakta växer bilden av den nya byggnaden fram i huvudet, man lever med alla idéer och bygger huset i sinnevärlden. Det går åt en massa rutat papper till att rita upp förslag efter förslag på det hus som man skapat sig en bild av i sinnevärlden. Man vill ju berätta och få synpunkter på sina idéer och få med sig de som kommer att beröras av byggnationen i form av familj och medarbetare. För utan ett stöd av samtliga berörda personer på gården är det inte tänkbart att genomföra investeringen. Tillstånd och stöd När man nu efter massor av timmars tänkande bestämt sig för hur man vill att byggnaden ska se ut är det inte bara att ringa till en byggnadsfirma och börja bygga. Det första man bör göra är att undersöka vilka tillstånd som krävs för uppförande av det planerade huset. Är produktionen så omfattande att det krävs tillstånd enligt Miljöbalken eller räcker det med en anmälan? Tillstånd ska sökas, om produktionen kommer att omfatta mer än 200 djurenheter, hos Länsstyrelsen och anmälan görs till kommunen om produktionen kommer att omfatta mellan 100 och 200 djurenheter. Förprövning av byggnaden ur djurskyddssynpunkt krävs alltid om produktionen omfattar mer än 10 djurenheter och söks hos Länsstyrelsen innan byggnationen påbörjats. I en del fall krävs byggnadslov även för byggnader inom lantbruket och det kan vara när byggnaden ska användas som ridhus eller som arbetsplats för många människor. Det kan även krävas byggnadslov när byggnaden är placerad i känsliga miljöer, inom detaljplanerat område m.m. Tillstånd för uppförande av huset kan även krävas om byggnaden ligger nära en väg eller i anslutning till vattentäkter. Det går inte att i efterhand säga att man inte visste att det behövdes tillstånd för uppförande av huset utan det är den enskilde byggherrens skyldighet att ta reda på och känna till vad som krävs i form av tillstånd i det aktuella fallet. Tänk på att det kan ta ganska lång tid att få tillstånd beviljade och att flera tillstånd måste vara beviljade innan man får börja bygga. Det är även klokt att redan nu börja undersöka vilka investeringsstöd som finns och vad som krävs för att man ska kunna få dem och hur mycket pengar man kan få. Finansiering Man bör i ett tidigt skede av planeringsarbetet undersöka hur man ska finansiera byggnaden. Gör en kostnadsuppskattning av det planerade huset med utgångspunkt från de upprättade skissförslagen och enkla beskrivningar över tekniskt utförande och mekaniseringsnivå. Det är viktigt att man är ärlig mot sig själv när man gör kostnadsuppskattningarna och använder kalkylunderlag som är relevanta och beräknar kostnaden för den byggnad som man tänkt sig att uppföra. Gör en egen riktig kostnadsuppskattning och ta med alla kostnaderna initialt. Gör sedan avdrag för de tillgångar och material som redan finns och skapa en egen gårdskalkyl. Den beräknade byggnadskostnaden används sedan som underlag för beräkningar av driftsresultatet före och efter investeringen. De beräkningarna ska i sin tur ligga till grund för beslutet om man ska bygga eller inte. Beräkningarna krävs också oftast som underlag för att man ska kunna låna pengar till så låg ränta som möjligt och för att man ska kunna ansöka om investeringsstöd. Entreprenadformer Om man gjort en riktig planering, en seriös kostnadsuppskattning, räknat fram en positiv förändring av driftsresultatet, bedömt att den planerade investeringen har goda framtidsutsikter och banken är positiv kan man gå vidare och påbörja genomförandet av byggnationen. Det är nu man upprättar huvudhandlingar bestående av planritningar, sektioner, fasader och situationsplan. Dessa ritningar behövs för ansökan om erforderliga tillstånd och de tjänar som underlag för det fortsatta projekteringsarbetet. I dag finns inte så många av de specifika lantbruksbyggmästarna kvar som ofta arbetade lokalt och bara byggde ladugårdar. De flesta lantbrukare har inte heller möjlighet att genomföra byggnationen i egen regi med gårdens eget folk, utan att det kommer att inverka negativt på den pågående produktionen på gården. Byggnaderna är ofta så stora att det krävs professionella hantverkare och ganska stora byggnadsentreprenörer för att genomföra entreprenaden. Det är i detta skede dags att bestämma hur man ska

13 genomföra byggnationen, vilken entreprenadform man ska välja. De vanligaste är funktionsentreprenad, tidigare benämnd totalentreprenad och utförandeentreprenad, tidigare benämnd generalentreprenad. Funktionsentreprenaden innebär att beställaren i beskrivningar och på ritningar talar om vad man ställer för krav på det hus som ska byggas avseende klimatkrav, belastningar från djur och maskiner samt eventuella specifika krav på utförande eller utseende. Entreprenören får sedan i sitt anbud föreslå byggnadssätt, materialval och fabrikat på utrustningar och installationer. Entreprenören upprättar sedan samtliga erforderliga arbetsritningar och ansvarar för samordningen av de berörda underentreprenörerna och materialleverantörerna. Funktionsentreprenaden kan styras hårt från beställaren om man har mycket specifika krav och den kan omfatta hela entreprenaden eller delar av entreprenaden. Det går t.ex. alldeles utmärkt att köpa en utgödsling som en funktionsentreprenad. Man köper då funktionen att transportera gödsel av en viss typ från en plats till en annan under en viss tid. Utförandeentreprenaden innebär att beställaren upprättar detaljerade arbetsritningar med specificerade materialkrav på hela byggnaden eller på de delar av huset som ska omfattas av entreprenaden. Entreprenören lämnar sedan anbud på den föreskrivna byggnaden. Entreprenören ansvarar även i denna entreprenadform för samordningen av de ingående underentreprenörerna men det är beställaren som ansvarar för att valda konstruktionslösningar klarar de belastningar och klimatkrav som de utsätts för. Förfrågningsunderlag och kontrakt Man skapar sig själv en bild av den planerade byggnaden. Det är viktigt att man i sitt förfrågningsunderlag har förmedlat den bilden till den entreprenör, som man sedan, efter noggrann anbudsgranskning, kommer att skriva kontrakt med. Det är oftast missförstånd och oklarheter i underlaget eller förutsättningarna för avtalet som leder till att det uppstår tvister mellan beställare och entreprenör. Var noga med att förklara förutsättningarna för entreprenadens genomförande. Hur ska huset se ut, vilka byggnadsmaterial ska användas i förfrågningsunderlaget, vilka gränser ska gälla mellan olika entreprenörer och mellan beställare och entreprenörer? Gör inga avsteg från de överenskomna förutsättningarna under genomförandet, utan att skriftligen bekräfta förändringar sedan de är prissatta. Det är två motstående intressen som ska förenas när beställare och entreprenör ingår ett avtal. Beställaren vill ha ett så stort och så bra hus som möjligt till så låg kostnad som möjligt. Entreprenören vill bygga ett så litet hus som möjligt med billigast möjliga byggnadsmaterial till högsta möjliga pris. För att genomförandefasen inte ska bli som en tungviktsmatch mellan två boxare krävs det klara förutsättningar innan man ingår avtalet. I byggbranschen finns klara regler utarbetade för vad som gäller vid genomförande av entreprenader. För utförandeentreprenaden gäller AB 92 och för funktionsentreprenaden gäller ABT 94. Dessa kan liknas vid entreprenadernas spelregler och är vedertagna och kända av de flesta byggnadsentreprenörer. Om man sedan vill göra undantag, tillägg och förtydliganden till dessa spelregler ska detta presenteras av beställaren i förfrågningsunderlaget. Tyvärr så kan man väl konstatera att det är väldigt många entreprenader inom lantbruksbyggandet som genomförs utan några som helst spelregler och det kan ju gå bra så länge man är överens. Ingen skulle komma på idén att spela en fotbollsmatch utan vare sig spelregler eller domare men det är tyvärr allt för vanligt att man bygger hus utan kontrakt och besiktningsman. Tidplan och betalningsplan Kontraktet bör förutom förfrågningsunderlaget, anbudshandlingar, eventuella kompletteringar, ABT 94/AB 92 även innehålla en betalningsplan och en tidplan. Parterna bör ha upprättat dessa gemensamt och de utgör ett bra kontrollinstrument för att arbetet flyter som planerat. Betalningarna ska göras efter utfört arbete. Kontrollera att det fakturerade arbetet verkligen är utfört innan fakturan betalas och håll inne pengar om det uppstår förseningar. Se även till att det finns pengar innestående när slutbesiktningen genomförs. Det är bästa påtryckningsmedlet för att få eventuella fel som upptäcks vid slutbesiktning åtgärdade omedelbart. Besiktningar Samtliga entreprenader bör avslutas med någon form av slutbesiktning. Vid denna kontrollerar man att den utförda entreprenaden överensstämmer med kontraktshandlingarna och att arbetet är utfört på ett fackmannamässigt sätt. Den i handlingarna föreskrivna standarden ska vara levererad på ett felfritt sätt. En felfri Skoda är lika rätt som en felfri Rolls Roys men det är en avsevärd skillnad på standard. Överfört till byggnaden skulle man kunna säga att en felfri gipsklädd regelvägg är lika rätt som en felfri

14 betongelementvägg men det är en avsevärt skillnad på standard. Frågan är bara vad man kommit överens om i de handlingar som ligger till grund för entreprenaden. Det har hänt att man vid besiktningar fått ägna mer tid till att bestämma vilken standard man ska besikta efter, än vad själva besiktningen tog att genomföra (om man hade haft klara handlingar att besikta efter). Garantitiden för byggnadsentreprenader är normalt 2 år och under denna tid kontrollerar man om de köpta funktionerna uppfylls av entreprenören, stora fel tillrättas omedelbart och mindre fel kan vänta till garantibesiktningen. Den genomförs innan tvåårsdagen och då besiktar man byggnaden för att kontrollera att den fortfarande klarar de belastningar som den utsätts för och att de uppställda funktions- och kapacitetskraven uppfylls. Ekologisk slaktsvinproduktion i praktisk drift De utvalda gårdarna som dokumenteras i denna studie hör till det fåtal som har byggt nytt eller byggt om stall för sina ekogrisar. Man kan säga att de tillhör pionjärerna på ekogrishållning i lite större skala med stall för 500 1 500 slaktsvin per år. Flera av dem är specialiserade slaktsvinsuppfödare med mellangårdsavtal. Ett par av gårdarna har varit igång några år med sina stall, en är klar för inflyttning och de övriga har nyligen satt in sina första grisar. När det gäller byggnadsyta för stall till slaktsvin, varierar det mycket beroende på vilken lösning man valt och fördelningen mellan inneoch uteyta. I våra gårdsexempel varierar totalytan under tak mellan 1,2 2,2 m 2 per slaktsvinsplats. Skillnaderna har att göra med om utfodringen är inne eller ute, om det finns inspektionsgångar inne, och om det är djupströbädd eller ströad liggyta. Totala byggnadsytan inklusive rastgården varierar mellan 2,4 3,2 m 2 per slaktsvinsplats. I detta arbete vill vi förena lantbrukarnas erfarenheter och idéer med våra kunskaper som rådgivare och visa på olika typer av lösningar samt diskutera för- och nackdelar. Det finns inga sanningar och enkla lösningar på hur dessa stall ska utformas, utan vi hoppas på att nya idéer ska genereras och att läsarna ska kunna undvika en del misstag på vägen mot bättre ekologisk grishållning. Tabell 4. Presentation av dokumenterade gårdar Gårdar Antal Byggnad Året runt/ Gödsel- Utfodrings- m 2 /gris m 2 /gris platser vinterstall teknik teknik under tak inkl. rastgård Davidsta 420 Oisolerad, Vinterstall Spalt med Torrfoder, 1,2 2,4 skrapa + automat + lastmaskin ätpall Ebbetorp 320 Oisolerad, Året runt Lastmaskin Blötfoder, 1,7 2,7 nybyggd tråg Åsbergsby 300 Isolerad, Vinterstall Lastmaskin Torrfoder, 1,5 2,6 öppen, automat + ombyggd ätpall Haningetorp 540 Isolerad, Vinterstall Lastmaskin Blötfoder 1,5 2,6 ombyggd inne + i fält Torskog 152 Oisolerad, Året runt Spalt med Blötfoder, 1,4 2,5 ombyggd skrapa + torr-automat lastmaskin i fält Mossebol 196 Isolerad Året runt Spalt med Blötfoder 1,7 2,4 nybyggd skrapa + lastmaskin Edsberg 600 Isolerad Året runt Spalt med Blötfoder 2,4 3,2 nybyggd skrapa +

15 Davidsta Gårdsfakta Davidsta Gård ligger i Södermanland, ekologisk grisproduktion är den största enskilda produktionsgrenen. Djurhållningen på gården består av 55 suggor med slaktsvin. Dessutom finns ca 50 st. dikor med ungnötsuppfödning samt en fårbesättning på 20 tackor. Växtodlingen lades om till ekologisk drift i början av 90-talet och de ekologiska grisarna introducerades 1993 och har därefter ökats ut till dagens 55 60 suggor med slaktsvin. På gården arbetar brukaren, Curt Rehnström, och hans hustru Louise Mörner samt två heltidsanställda, varav den ene jobbar som djurskötare, den andre med växtodling och maskiner. Gårdens areal består av 190 ha odlad mark samt hagmarksbeten och skog. Jordarten på gården är i huvudsak mo mjäla lättlera, och i mindre utsträckning styvare lera. Grödorna består av 40 % vall, 35 % spannmål, ungefär hälften vårsäd och hälften höstsäd, 10 % ärtor, 10 % grishagar och 5 % uttagen areal. Gården är inte självförsörjande på foder. Man köper in en del foderspannmål samt även ströhalm. Situationsplan Stallet för de ekologiska slaktsvinen, som är en nybyggnation, är placerad på åkermark ca 150 m från de äldre ekonomibyggnaderna som inrymmer fodertillverkning, betäckningsavdelning och sjukboxar. Den ligger i vinkel med ett nybyggt kallt stall för dikor med ungdjur, och gödselbrunnen är placerad i hörnet mellan dessa byggnader. Framsidan på grishuset har rastgårdar och gränsar mot en gårdsplan. Baksidan ligger i anslutning till åkermark. Framsidan ligger mot söder och anläggningen ligger i en svacka med visst läskydd av omgivande backar. Stallet saknar utgångar mot åkern och möjligheten att släppa grisarna direkt ut på den angränsande åkermarken har inte utnyttjats. På Davidsta flyttar grisarna sommartid ut i växtföljden och bor i hyddor. Produktionssystem Suggorna är indelade i 9 grupper om 6 suggor som grisar var 3:e vecka året runt. Avvänjningsåldern är 7 8 veckor och suggorna får ca 2 kullar per år. Varje slaktsvinsgrupp består av 50 60 grisar, och grisarna slaktas efter 6 månader. Betesgång och rastning Suggorna vistas på åkerarealen året runt medan slaktsvinen befinner sig i ett stall under vintermånaderna (september mars). Arealen grisarna vistas på växlas en gång per år. På hösten etableras nya fållor på en vall som sen ligger fram till nästa höst då vallen plöjs och sås med höstvete eller vårsäd. Varje suggrupp disponerar 1 1,5 ha under dräktigheten och ända fram tills slaktsvinen säljs. För att undvika problem med parasiter, främst spolmask, flyttar man suggor som ska grisa inom 3 veckor till ett rent grisbete. Dräktighetsfållan kan därefter utnyttjas av en annan grupp dräktiga suggor. De grupper av smågrisar som avvänjs i september och senare, flyttas till stallet efter avvänjning, och de grupper som föds på våren får vid lämplig väderlek gå kvar ute på åkern fram till slakt. I stallet finns rastgårdar utan tak, rastgår- På Davidsta används denna fodervagn på vågceller till utfodring av slaktsvinen.

16 PAX foderautomat har tolv utfodringsplatser försedda med lock för att minska foderspill och förhindra att fåglar och möss förorenar fodret. den utgör en förlängning av boxen. Ytan under tak är lika stor som ytan utanför taket, men liggytan är endast 27 % av totalytan. Utfodring På Davidsta används torrfoder som tillverkas vid gården med gårdens egen spannmål blandat med koncentrat. Till slaktsvinen körs fodret ut i en behållare på hjul försedd med skruv och stående på vågceller. Med den kan man väga ut önskad mängd per box. Utfodringen sker i PAX-automater ad lib upp till 60 kg. Pax-automaten består av en stor rund behållare och 12 ätplatser försedda med var sitt lock. De äldre grisarna utfodras direkt på plattan med hjälp av skruv i två strängar. Utfodringen sker i rastgården utan tak, på den upphöjda ätplatsen längst bort från huset. Anledningen till att automaterna inte används under senare delen av uppfödningen är att grisarna äter olika mycket, vilket ger ojämn tillväxt och sämre klassning. Vid utfodring på plattan äter alla samtidigt och konkurrensen blir mindre. Grovfoder i form av ensilage ges varje dag i häckar som hänger på uteplatsens grind. Givan är ca 30 40 kg per box. Eluppvärmda vattenkoppar finns placerade strax utanför spalten efter väggen, två stycken per box. Utgödsling En del av gödseln hamnar på spalten och skrapas under spalten ut till en pumpbrunn och vidare i gödselbrunnen vid behov. När det är som kallast körs inte skrapan under spalt men det fyller på väldigt långsamt den tiden. Vistelseytan skrapas 1 2 gånger per vecka med en liten midjesstyrd lastmaskin, och gödseln lyfts ut ur boxen och läggs i brunnen. Vid behov utgödslas också liggytan med lastmaskinen. Gödselns konsistens varierar, allt regnvatten hamnar under spalt och pumpas till brunnen. Den fastare fraktionen blandas i brunnen med gödsel från 50 dikor med ungnöt och därför hål- Interiör från en box i slaktsvinsstallet på Davidsta.

17 ler blandningen en lös konsistens. Brunnen rymmer 1 150 m 3 och klarar ett års lagring. Liggytan har djupströbädd och strös med halm genom att en fyrkantsbal ställs in med lastmaskin. Hantering vid slakt Grisarna vägs ut till slakt. Det går till så att man använder en transportlåda som ställs in i rastgården. Den rymmer 15 grisar. Med hjälp av lådan och lösa grindar byggs två fållor upp i rastgården. Grisarna vägs och märks när de passerar lådan. När vägningen är klar lastas de grisar som ska gå till slakt och ställs i utlastningsbox i väntan på slaktbilen. Byggnadsbeskrivning Fakta om byggnaden Stallet är byggt 1996 97 och rymmer 7 boxar om 140 m 2 vardera till en grupp på 60 slaktsvin. Stallet är byggt i trä med stomme av fribärande limträbalk, och vilar på 1,60 m höga betongelement, som bildar en tät innervägg mot liggytan. Stallet har tre väggar med brädpanel, och är helt öppet längs ena långsidan. Mot innerväggen har grisarna ett liggutrymme med djup halmströ. Över detta är en inspektionsgång placerad på 1,40 m höjd. Utanför finns en gödselgång försedd med upphöjd spalt i husets längsled. Sedan kommer vistelseytan och ätytan med lutning ner mot spalten. Dessa ligger till största delen utanför taket. Den spaltförsedda gödselgången motiveras med att gödseln inte bör skrapas på öppen yta genom de olika boxarna, med smitt-spridning som följd. Dessutom är det angeläget att samla upp en del av gödseln som flytgödsel med högre kväveinnehåll än fastgödseln. Stallet är målat i grått med röda detaljer runt fönster och takfot, i samma stil som nötkreaturens stall vilket gör att de ger en vacker gårdsbild! Sektionering Lutningarna på vistelseytan ner mot den upphöjda spalten (2 %) gör att regnvatten inte står kvar utan rinner ner under spalten, det ger en bättre hygien särskilt under den regniga och kalla perioden. Den spaltförsedda gödselgången i kombination med att man har täta mellanväggar till 1,40 m höjd på två ställen gör stallet sektionerat i tre skilda avdelningar mellan vilka grisarna ej har nos- och gödselkontakt.

18 Fakta Davidsta Byggår 1996 1997 Byggtid 10 månader Byggnadsyta 522 m 2 (varav halmlager och utlastning på 48 m 2 ) Uteyta 504 m 2 Kostnad 1 664 000 kr Antal slaktsvinsplatser 420 stycken Kostnad per plats 3 962 kr Byggnad Tak Väggar Golv Ventilation Inredning Dricksplatser Utfodring Strötilldelning Utgödsling Djurutrymme Liggyta Vistelseyta Uteyta Inneyta Totalyta Ätplats i automat Plats vid ätpall Elvattenkoppar Plåttak, kondensskyddat Ljusgenomsläpplig öppen nock Limträbalkar Glespanel på tre väggar, täta väggar upp till 1,6 meter från golv Platsgjuten betong Spaltgolv över kulvert Naturlig ventilation, glespanel på tre sidor och öppen nock Öppen långsida mot uteyta Boxavskiljande väggar av täta skivor Gallergrindar vid spaltgång och på uteplats Två stycken eluppvärmda vattenkoppar fastgjutna i golvet mellan två boxar <60 kg, torrfoder i pax-automater >60 kg, torrutfodring direkt på uteytan med traktordragen utfodringsvagn Ensilage ges manuelt i grovfoderhäckar hängda på gallergrindar Fyrkantsbal ställs direkt på djupströbädden Ströboxen och uteytan gödslas ut med lastmaskin Skrapor under spalt till pumpbrunn Uteytan skrapas med lastmaskin All gödsel från spaltgolvet och uteytan lagras i en gödselbrunn Pumpbrunn med pump 0,65 m 2 /gris 1,75 m 2 /gris 1,2 m 2 /gris 1,2 m 2 /gris 2,4 m 2 /gris 12,5 gris/automat 0,38 meter/gris 2 stycken/box

Planlösning Davidsta 19

20 Byggkostnad Byggkostnaden grundar sig på uppgifter från lantbrukaren. Stallet uppfördes under 1996 till 1997 och de olika delkostnaderna som redovisas är kontantutlägg. Övriga för gårdens gemensamma lagringsutrymmen såsom gödselbrunn, halm- och foderlager, foderberedningsutrymmen, sjukboxar, personalutrymmen m.m. är ej inberäknade i byggkostnaden. Markarbetet krävde en hel del schaktning vilket fördyrade byggnationen. Tkr Markarbete, schakt, fyllning 227 Gjutning av golv, inne- och uteyta 250 Överbyggnad 459 El 49 Utgödsling inkl. pumpbrunn m. pump 175 Inredning inkl. elvattenkoppar + foderautomater 210 Diverse arbetskostnader för elektriker, snickare m.m. 190 Eget arbete, 800 timmar x 130 kr 104 Summa 1 664 Kostnadsuppskattning För att jämföra kostnaderna mellan olika byggnadslösningar har en kostnadsuppskattning gjorts med hjälp av Jordbruksverkets underlag för kostnadsuppskattning av lantbrukets driftsbyggnader, Kostnadsdata 1999. Priserna i kalkylen avser kostnad exkl. moms där arbetskostnad ingår med 250 kr per arbetstimme inkl. social avgifter. Kostnadsberäkningen är gjord för en delad totalentreprenad (funktionsentreprenad) där byggherren (lantbrukaren) ansvarar för de olika sidoentreprenörerna. Byggherreomkostnader ingår i kalkylen med 10 %. Enligt SJV, Kostnadsdata 1999 Tkr Markarbete byggnad, schakt, fyllning byggnad 95 Överbyggnad 452 Gjutning av golv, inne 128 Utgödsling inkl. pumpbrunn m. pump + spaltgolv 206 El, (exkl. vattenkoppar) 35 Inredning inkl. elvattenkoppar 130 Markarbete ute 82 Inredning ute ink. l pax foderautomater, 161 Gjutning av golv ute 152 Eget arbete, 800 timmar x 130 kr 104 Summa 1 545 Skillnaden mellan den faktiska byggkostnaden och kostnadsuppskattningen baserad på SJV:s kostnadsdata kan till en stor del härröra från det mer omfattande markarbetet jämfört med kalkylen. Funktion Grisarnas beteende Liggytan kan vid lägre beläggning utnyttjas som gödslingsplats vilket ibland orsakar merjobb och sämre hygien. Att sätta upp tät vägg mellan spalt och liggyta har inte visat sig hjälpa. I stort fungerar dock stallet som det är tänkt med liggyta, vistelseyta och ätplats. Grisarnas aktivitet är delvis väderberoende, och varierar även under dygnet med störst aktivitet morgon och kväll, vilotid på dagen och sent på natten. Liggytan har inget värmetak vilket gör den kall jämfört med en hydda. Ätplatsen vid Pax-automaterna bedöms för liten eller så är fodret för krångligt att komma åt vilket ger ojämn tillväxt i gruppen. Därför fodrar man på plattan på slutet. Då är det lugnt under utfodringen och alla grisar äter samtidigt. Ätplatsen måste göras ren då man fodrar på plattan eftersom det händer att grisarna gödslar där. I detta stall har grisarna mycket uteyta i förhållande till liggytan och vistas alltid ute när de äter. Med de 7 boxarna och insättning var 3:e vecka finns ofta någon box som är tom för tillfället och där kan man skilja ifrån grisar inför slakt och när de växer ojämnt. Det är en positiv faktor för grisens trivsel. Arbetsmiljö Stallet måste gödslas ut box för box vilket ger ett merarbete men är mer hygieniskt. Utfodringen görs manuellt med hjälp av traktor och utfodringsvagn, och måste göras två gånger per dag under senare delen av tillväxten. Det är tidsödande jämfört med automatisk utfodring, men ger en bra tillsyn. Hanteringen i samband med slakt fungerar bra med hjälp av transportlådan. Utlastningsboxarna gör att slaktbilen inte behöver komma så nära uppfödningsavdelningen, och man kan lasta ut några timmar innan hämtning. Att arbeta i utetemperatur upplevs inte som någon nackdel. Det kompenseras av friskare luft och friskare grisar. Arbetstiden i besättningen är uppskattad till 1,5 timme per slaktsvin, det är under betesperioden som arbetet tar längst tid och är tungt.