HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Päron. Päron är ungefär en timme lång, och behandlar på ett lekfullt sätt relationen mellan föräldrar och barn. Pjäsen berör både hur en familj hanterar sin egen historia, och vad som händer när barn och föräldrar förstår världen på väldigt olika sätt. För dig som vill följa upp föreställningen pedagogiskt, har vi sammanställt ett inspirationsmaterial. Materialet fungerar bra inom ramen för till exempel svenskaundervisning. Materialet är uppdelat i tre delar. Den första delen innehåller exempel på hur du kan arbeta med din elevgrupp innan ni ser föreställningen. Den andra delen innehåller exempel på hur du kan följa upp föreställningen efter att ni har sett den. Den tredje delen är en liten litteraturlista som både du som pedagog och din barngrupp kan ha nytta av. Om du har frågor till oss, vänd dig till: Elin Andersson Publik- och bokningsansvarig 073-335 96 23 elin.andersson@ungscen.se
INNAN FÖRESTÄLLNINGEN Berätta vad päron betyder Päron är ju en frukt, men inte alla vet att det också är ett slanguttryck för föräldrar. I den här pjäsen betyder det båda. Därför kan det vara bra att prata med elevgruppen om att päron också betyder föräldrar. Förmodligen kallas föräldrar för päron därför att det låter lite som engelskans eller franskans parents. Sånger är dikter och dikter är sånger Päron är inte på rim, men ibland är den lite som en sång, och ibland sjunger personerna i pjäsen. Om ni vill kan ni lära er en av sångerna innan ni kommer till teatern. Sången heter Under ett yvigt päronträd. De som vill får sjunga med när skådespelarna i föreställningen sjunger den. Här är noter: Såhär ser sången ut med med bara ackord: C G7 C Under ett yvigt päronträd C Dm G7 satt jag och höll dig ömt i mitt knä C Em F C Att vi var lyckliga kunde man se G7 C Under ett yvigt päronträd.
Liknelseleken Ofta när vi pratar använder vi olika bilder för att förklara hur någonting är eller känns. I pjäsen Päron säger till exempel någon att familjen är ett träd och att varje person är en egen grönskande gren. I den här övningen kan du och din elevgrupp tillsammans experimentera med hur olika bilder fungerar och hitta på nya liknelser. Om du innan övningen vill förklara för elevgruppen vad en liknelse är kan du ge exempel på uttryck som eleverna kanske har hört förut, som platt som en pannkaka, envis som en åsna eller röd som en ros. Du kan också fråga dem om de kan komma på fler saker i språket där vi säger det vi menar genom att peka på något annat. Varför betyder till exempel jag känner mig nere idag att en person är ledsen? Och varför säger vi Vid bergets fot när berget inte har några fötter? Själva övningen går ut på att låta eleverna fylla i luckorna i formuläret på nästa sida och hitta på egna ord för hur någonting känns - alltså hitta på nya liknelser. Tipsa gärna om att det går bra att fylla i saker som kanske först verkar knasiga. Om någon skriver Fotboll är som en katt eller Efterrätt är som en skidsemester kan ni alltid prata om varför det skulle kunna vara så. Kanske katten bara finns där ibland, kanske är skidsemesterns snö vit och gräddig? Det kan bli många spännande förklaringar.
LIKNELSELEKEN Familjen är som en/ett (träd) Efterrätt är som en/ett. En vän är som en/ett. Dans är som en/ett. Familjen är som en/ett. Kärlek är som en/ett. Föräldrar är som en/ett. Musik är som en/ett. Skolan är som en/ett. Fotboll är som en/ett. Natten är som en/ett. Sommaren är som en/ett. Matematik är som en/ett. Bilar är som en/ett.. är som en/ett.. är som en/ett.. är som en/ett.. är som en/ett.
EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Efter föreställningen kanske du vill ha ett samtal med elevgruppen för att fånga upp vad de haft för sorts upplevelse och ställa dem frågor om vad de såg. De följande övningarna kan vara verktyg för att öppna ett sådant samtal, eller så kan de vara meningsfulla att göra på egen hand. Välj en frukt Barnen i pjäsen Päron gillar inte päron, men de gillar andra frukter. Vilka frukter gillar eleverna i din grupp och varför? Att prata om varför man gillar någonting kan vara ett sätt att få syn på varandra och på sig själv. Och att ta reda på var olika frukter växer kan också vara ett sätt att lära sig mer om hur samhället fungerar. Den här uppgiften går att göra som ett gruppsamtal där alla i klassen hjälps åt att komma på frukter och prata om hur de växer, var de växer, hur de kommer till fruktskålen eller affären, hur de smakar och hur de ser ut. Det går också att låta var och en i elevgruppen forska om en frukt som de själva väljer och göra en teckning och en faktaruta som går att sätta upp på väggen. Fruktsallad Det här är en riktig klassiker som kan fungera bra efter en päron-pjäs och som är bra när alla har spring i benen. Om ni vill kan ni använda frukterna från Välj en frukt - övningen. För att leka Fruktsallad behövs en cirkel med stolar, en stol färre än antalet deltagare. Innan leken börjar får alla i gruppen namn efter ett antal olika frukter, hur många beror på gruppens storlek. Det måste finnas minst två personer i varje fruktgrupp och det måste finnas minst två fruktgrupper. När alla har blivit en frukt ställer sig en person i mitten så att alla andra har en stol att sitta på. Personen i mitten börjar leda leken, men har som mål att sno en sittplats så att någon annan blir ledare. Ledaren kan sno en sittplats genom att säga antingen en av frukterna i leken (till exempel apelsin - alla som är apelsiner byter plats, och ledaren kan försöka ta en stol) eller genom att säga fruktsallad (alla frukter byter plats och ledaren kan försöka ta en stol). Leken har inget slut och ingen vinnare, utan kan hålla på så långt eller kort man vill. Fantasiträdet I Päron pratar personerna i pjäsen om familjen som ett träd. Att rita ett släktträd är också ett vanligt sätt att visa hur en släkt ser ut. Men hur skulle ett släktträd se ut om vem eller vad som helst kunde vara ens föräldrar eller syskon? Den här övningen handlar om att fantisera, leka och hitta på. För att komma igång finns på nästa sida ett träd med förslag på vad olika personer i släkten skulle kunna vara. Några av rutorna är tomma. Där kan barnen ta leken vidare och skriva vad de vill. Det går så klart även att rita egna träd på fri hand.
Var har vi bott? I Päron har föräldrarna flyttat från ett annat land med barnen, och det gör olika saker med hur barnen och de vuxna kan förstå varandra. Den här övningen handlar om att skapa samtal om var eleverna och deras familjer har bott och vad det spelar för roll för dem. Ta fram en världskarta. Be eleverna märka ut var de själva har bott i sitt liv. Var gärna med själv. När ni märkt ut var ni själva har boot kan ni märka ut ifall ni vet någon plats där släktingar - föräldrar, en äldre generation eller en moster kanske? - har bott, och som inte är samma plats där ni själva bor nu. Det spelar ingen roll om stället är på en annan plats i Sverige eller en annan plats i världen. Fråga eleverna om det finns något speciellt i deras liv som de tänker beror på var de själva har bott eller var människor som står dem nära har bott. Ni kan också testa att märka ut platser som ni skulle vilja bo på eller där ni önskar att någon ni stod nära bodde. Prata om varför ni önskar det och vad ni tänker er att det skulle göra för skillnad.
LÄSTIPS Här finns olika sorters lästips som har att göra med migration och relationen mellan barn och vuxna. Böcker som barn kan läsa själva eller tillsammans med vuxna Birgitta Lagerlöf & Anna Sörman: Dima från Shatila i Libanon (2004). En enkel bildberättelse om Dima som lever i ett palestinskt flyktingläger i Libanon. Peter Mosskin: Två världar, Jag ska segla ut i världen, Söders hästar och tsarens hästar och Stjärnorna har vingar (2009). Bildboksserie om en ryskjudisk familjs migration för 100 år sedan. Joan Sandin: Den långa resan till Amerika (2005). Den långa resan västerut (2005) och Hemma i det nya landet (2006). En triologi för barn om en svensk 1800-talsfamiljs migration till Amerika. Katarina Taikon: Katitzi-böckerna, som publicerades mellan 1969 och 1981 handlar om en romsk flicka i en familj som ständigt är i rörelse. De första böckerna i serien - Katitzi, Katitzi och Swing och Katitzi i ormgropen är för yngre barn, sedan blir de mer och mer för en äldre publik ju äldre huvudpersonen är. Shaun Tan: Ankomsten (2010). En renodlad bildbok som med starka illustrationer berättar om flykt och ankomst. Bra att arbeta kring för barn som inte kan läsa svenska. Monika Zak: Jag är en pojke med tur (2012). En verklighetsbaserad berättelse om en flykt från Afghanistan till Sverige. För lite äldre barn. Böcker med dokumentära texter av barn I de här antologierna finns barns egna berättelser om migrationer, ankomster och relationer till vuxna och andra barn: Marianne Bokblad: Före Sverige (2003). En samling livsberättelser nedtecknade av ungdomar med migrationserfarenheter. Boken innehåller även ett formulär med de frågor som författaren använt som grund för att få ungdomarna att börja skriva. Gunilla Lundgren (red.): Rinkeby 163 - världens by (2013). Trehundra barn i åldrarna 7-12 har tecknat, fotograferat och skrivit om sitt liv i Rinkeby. Brevet från Sverige - barn och ungdomar från Skärholmen och Bredäng skriver brev om livet i Sverige (2006).
Poesi Här är diktsamlingar som berör migration eller/och maktrelationen mellan barn och vuxna. Om du är intresserad av att arbeta med poesi tillsammans med din barngrupp kan du läsa och se om det finns någonting där som du tror skulle passa just er. Även om böckerna i sin helhet kanske är svåra att läsa för många lågstadieelever finns det alltid enstaka dikter som kan vara både lättlästa, roliga och spännande också för unga läsare. Lina Ekdahl: Diktsamling (2012). Gayath Almadhoun: Asylansökan (2010) Athena Farrokhzad: Vitsvit (2013). Gunilla Lundgren (red.): I denna vida värld - verser från många länder för barn och vuxna (2004). Khashayar Naderehvandi: Om månen alls syntes (2011). Ulf Karl Olov Nilsson: Barndomstolen (2009). Shailja Patel: Migritude (2012). Skönlitteratur för vuxna Susanna Alakoski: Svinalängorna (2007). En roman om en finsk invandrarfamilj i Ystad. Johannes Anyuru: En storm kom från Paradiset (2012). En roman om en pappa på flykt från Zambia. Marjaneh Bakhtiari: Kan du säga Schibbolet? (2008). En roman om familjerelationer som tar avstamp i en migration från Iran till Sverige. Zulmir Bečevi: Resan som började med ett slut (2008). En roman för unga vuxna som tar avstamp i en migration från Bosnien till Sverige. Jonas Hassen Khemiri: Ett öga rött (2003), Montecore - En unik tiger (2006). Två berättelser som på olika sätt handlar om att hantera föräldrar och deras migrationer. Sami Said: Väldigt sällan fin (2012). En roman om familjerelationer som tar avstamp i en migration från Eritrea till Sverige.
Mer råd och tips om att uppleva scenkonst med och i skolan finns i ung scen/östs lärarmanualer på vår hemsida! www.ungscen.se Elsa Brändströms gata 10 582 27 Linköping Tel 013 37 77 71 bil 013 37 77 77 Orgnr 825001 6030 E-post info@ungscen.se www.ungscen.se